SE530899C2 - Enhet och förfarande för slutvikning vid in-linetillverkning av wellpapplådor - Google Patents

Description

20 25 30 530 899 2 transportriktning andra parti successivt vika wellpapparkets båda yttersta , paneler från 90° till 180° med hjälp av ett par vikremmar och nämnda par viklinjaler och att med hjälp av en instymingsstång styra in det vikta Wellpapparket mellan ett par pressvalsar för fastlimningen av den ena vikta panelens limflik på den andra vikta panelen.

Modem tillverkning av wellpapplådor sker i s..k. in-linemaskiner. Dessa maskiner kännetecknas av att alla arbetsmoment sker i linje i en och samma maskin. Wellpappark eller -ämnen, som är anpassade till de blivande làdomas fonnat, matas in ett och ett i takt medelst en inmatningsenhet i in- linemaskinen.

Sedan trycks arken i ett eller flera tryckverk som befinner sig efter inmatningsenheten. Därefter följer rillning, slitsning och utskäming av limflik som sker i maskinens slitsenhet. Nästa moment är ev urstansning av lufthál, handtagshål eller annan urstansning beroende på lådomas konstruktion.

Detta sker i den s.k. stansenheten. Efter stansenhetens befinner sig vikenheten. l denna enhet läggs lim på arkets limflik och därefter följer en 180°-lg vikning av arkets yttre paneler. Limfliken limmas ihop med den yttre delen av panelen på arkets motsatta sida.

Med hänvisning till fig. 1 på ritningama har ett Wellpappark 18 illustrerats, som har passerat genom in-linemaskinens inmatningsenhet, tryckverk, slitsverk samt stansverk och skall matas in i vikenheten i den riktning som anges med pilen 15. Wellpapparket 18 är då helt plant, dvs ovikt, och har försetts med motstående slitsar 50 och mellanliggande rillningslinjer 53 längs vilka wellpapparket skall vikas i vikenheten. Wellpapparket 18 har då tidigare försetts med stansade handtagshål 51 och tryckbilder 52 när så erfordras. Rillningslinjema 53 mellan paren slitsar 50 och bigningslinjer 54 tvärs rillningslinjema tjänstgör vid en senare resning av wellpapplådan (ej visad). Wellpapparket 18 består i den illustrerade utföringsformen av två yttre paneler 55,56 samt två inre paneler 57,58. l vikenheten vikes de yttre panelerna 55,56 180° längs tillhörande rillningslinjer 53 så att de bringasi kontakt med de inre panelema 57,58, varvid en limflik 59 på den ena yttre panelen 55 limmas fast på den andra yttre panelen 56. l detta tillstånd kan det i, "IP RIE-IS ÅEíTItÉIE-GÉJÉGXEMBA MÅCHINERE' * \29C~7Cï~;23__2lUflfllöwapgzl inrett' íonteçwtuiïliti .fiera 10 15 20 25 30 5301 899 3 sammanvikta wellpapparket 18 buntas ihop med ett flertal likadana, vikta wellpappark för transport till en mottagare.

Precisionen i vikningen är ett viktigt kvalitetskriterium för wellpapplàdor.

Slutproduktens/lädans geometri är direkt kopplad till viknoggrannheten.

Resnings- och fyllningsmaskiner kräver en hög grad av noggrannhet för att kunna fungera problemfritt. Korrekt vikning innebär att panelerna är parallellt vikta och att den uppkomna spalten mellan panelema 55 och 56 är lika bred som slitsama 50 och att slitsamas 50 spaltbredd är enhetlig. Variationeri spaltbredden mellan lådoma är oönskad och kan förorsaka problem vid lådomas resning, fyllning och förslutning. Skillnader i spaltbredd mellan lådornas botten och lock benämns ”fishtailing” och kan förorsaka störningar vid lådomas resning, fyllning och förslutning. Avgörande för en vikning med hög precision är också att spaltbredden varierar minimalt från låda till låda samt att enskilda lådor i en köming inte uppvisar någon ”flshtailing”.

Precisionen i vikningen av wellpapplådorna bestäms av ett antal faktorer. Rak inmatning och rak transport av arken genom hela maskinen är en förutsättning för att uppnå hög precision vid vikningen. Vikanvisningarna eller de s.k. rillningslinjerna, som fonnas i maskinens slitsenhet, måste vara optimalt utformade med en tillräcklig kraftig markering utan att wellpappens pappersskikt spricker. Användning av en allt större variation av Wellpapp- kvaliteter och i synnerhet inblandning av en allt större mängd returfiber i papperskvalitetema i kombination med krav på allt högre viknoggrannhet gör detta förhållande allt mer kritiskt.

När arken når maskinens vikenhet måste arken vara rakt transpor- terade, vikanvisningama vara optimala och absolut parallellt placerade i rätt position på arket och arket måste transporteras absolut rakt över hela vik- sträckan. Alla dessa kriterier måste vara uppfyllda för att ge förutsättning för en vikning med hög precision. lvikenheten måste vikrörelsen hos de yttre panelerna på arket ske på ett optimalt sätt, vilket innebär att vikrörelsen styrs så mjukt som möjligt och att viksträckan därigenom utnyttjas optimalt. Ju längre viksträckan ärju bättre förutsättningar ges för en mjuk vikrörelse. Det finns dock praktiska begränsningar för viksträckans längd pga kostnads- och utrymmesskäl. Det är därför viktigt att den tillgängliga viksträckans längd :::=o?-1t~~-o9 Lira “wet-tas ri=i:>i;;s~::tzn=:s AKILEEiL-.us-:irartëfa Mncazmizsu' fwäv-:zwrii-'t wlwamlfi;fx.\;ß:\2l.iizarišš<\fzotiveraë:z :31325186 Applicacioru:e;tt___ëiflš.don 10 15 20 25 30 530 899 4 utnyttjas på ett optimalt sätt. Vikningen utföres bl.a med hjälp av vikremmar (jfr fig. 4) och de vridna vikremmamas kontaktyta koncentreras till framkanten på wellpapparkens yttre paneler vid vikningen. Avgörande i det här samman- hanget är att inte åstadkomma en oönskad vridbelastníng på lådornas yttre paneler under viksekvensen. Detta är den direkta orsaken till att en så mjuk vikrörelse som möjligt eftersträvas och att viksträckans längd på så vis utnyttjas optimalt.

Produktionen i en in-linemaskin kännetecknas av allt kortare serier lådämnen. Maskinemas ställtider får därför allt större inverkan på maskiner- nas produktivitet. På modema in-linemaskiner eftersträvas därför en allt större automatik för inställning av maskinema. .

Uppfinningen är ett led i denna utveckling samtidigt som den möjliggör förbättrad kvalitet på wellpapplâdoma genom högre precision ivikningen.

Tidigare har instäliningen av vikrörelsen varit utlämnad till maskinoperatörens erfarenhet och noggrannhet genom att många av inställningarna varit manuella. Genom det automatiska systemet ställer maskinen nu om sig för automatisk vikrörelse beroende på lådomas storlek och geometri.

UPPFINNINGENS BAKGRUND Processen fram till den s.k. slutvikningen har beskrivits i det svenska patentet nr. 528999. Själva slutvikningen har däremot inte berörts i detta patent. Även slutvikningen har en stor och avgörande betydelse för precisio- nen i vikningen. Den här patentsökta tekniken säkerställer en slutvikning som ger förutsättningar för en vikning av hög precision.

Med slutvikning avses den del av vikprocessen som åstadkommas av pressvalsar.

PROBLEM l DEN KÄNDA TEKNIKEN Med hänvisning till figur 2 och 3 åskådliggöra vad som kan inträffa vid slutvikning av ett wallpappark. Arket 18 befinner sig med sin i maskinens körriktning 15 sett, främre kant 61 omedelbart framför pressvalsama 9 och 10 (se fig. 2). l detta läge har arkets 18 yttre paneler 55, 56, som är på väg att vikas 180°, stöd från instymingsstången 11. lnstymingsstångens uppgift är att stödja och styra in arket mellan pressvalsama 9, 10. Genom denna instyrning .ï--Jci?~1r.~~~f.-§ ilmiz; 1~:-r.=;.=:t«f.3 " =. tarirfzsrr __ f. 1:; .2 fr: L IEQÉ ÄKTIEBOLÄCÅEMBà FÉF-.Cl-fïfrlfišït' St-jttïfiffüšízš 21529786 Apjzlicat:icrztexdjítfilcícxc 10 15 20 25 30 5362! B99 5 förhindras att de vikta panelema 55, 56 trycks bakåt av den stöt, som annars skulle uppstå vid kontakten med den undre pressvalsen 10. l detta läge är det dock endast i arkets främre parti som de vikta panelema styrts upp. Orsaken till att enbart det främre partiet av de vikta panelema har styrts upp och fått kontakt med de mellanliggande panelema 57, 58 är att vikningen av arket sker successivt efter hand som arket transporteras fram i maskinen (se riktningspil 15). Samtidigt som det främre partiet av panelens vikts upp 180°, såsom framgår av snitt lll-lll pà figur 4, är panelema i övrigt fortfarande inte helt uppvikta. Detta framgår av snitt ll-ll respektive snitt I-I i figur 4. Orsaken är att vikremmama 7, 8 ännu inte vridit upp panelema i ett parallellt läge i förhållande till transportremmama 3, 4 över de vikta panelemas fulla längd.

En ytterligare orsak är att instymingsstången 11 ännu inte kommit i kontakt med de vikta panelema 55, 56 på arkets 18 i maskinens körriktning 15 sett hela längd.

Ovanstående förhållande bygger på wellpappens egenskap att inom vissa ramar kunna böja och vrida sig och återta sin ursprungliga form utan att skadas.

Ytterligare en orsak till att arkets vikta paneler 55, 56 hänger ner är arkets egenvikt. Beroende på format och wellpappkvalitet sker mer eller mindre genomböjning av de vikta panelema. Detta åskàdliggörs av de kurvforrnade linjema som illustrerar de vikta panelema av arket i snitt l-l och snitt ll-ll i figur 4.

Det är ett väl känt fenomen att bästa förutsättningen för en bra vikning uppnås genom en parallell och samtidig vikning längs arkets hela viklinjer 53 figur 1 och 5. Genom att vikningen inte sker parallellt längs viklinjema pga att vikremmarna 7, 8 (figur 2) successivt viker upp lådan paneler och den genomböjning som förekommer på dessa paneler kommer noggrannheten att påverkas negativt. Orsaken till den negativa påverkan av vikningen beror på att de vikta panelema 55, 56 hänger ner på arkets 18, i maskinens körriktning 15 sett, bakre parti. På den främre delen av arket 18 hålls däremot de vikta panelema upp av instymingsstången 11. Detta förhållande bidrar till att de främre kantema av de båda vikta panelema 55, 56 kommer att kunna, i '.'.D'I'?-~'l'_7-'.i<.1 1 1: .LG \- BEERIÉ XNTJUSTRIES ABITlEBCLà-ï3\EMl5å PÉÄCÉš-íïïrïïilïï '«Fe\_T»^;ß.'rRtJ“-*\» *ifffiarxiígïíiftâïfi237f=8'\'2(10?Q822 2f1\'.297&6 Apij-Iticracio-ztextwffïfíäaím: 10 15 20 25 30 530 B99 6 maskinens körriktning sett, hamna efter de ovikta panelemas 57, 58 främre kanter, se figur 3.

När arken sedan passerar mellan pressvalsama 9 och 10 kommer víkningen genom trycket i nypet mellan pressvalsama att fixeras i en felaktig position, där de främre kantema av de vikta och ovikta panelema hos arket inte ligger i linje med varandra. Även en mycket liten "eftersläpning" av de vikta panelema 55,56 i förhållande till de ovikta panelerna 57, 58 kommer att få en stor återverkan på viknoggrannheten och försämrar vikresultatet markant. Detta gäller i synnerhet för lådor med en hög lådhöjd 60 se figur 3. Även om víkningen i övrigt utförts på ett optimalt sätt kommer slutvikningen att påverka det slutliga vikresultatet negativt på det sätt som ovan beskrivits. Den defekta víkningen som uppstår pga ovanstående beskrivna förhållande betecknas fishtailing och finns illustrerad i figur 3.

KÄND TEKNIK För att motverka den ovan beskrivna oönskade effekten vid slutvik- ningen används en instymingsstång 11 (se figur 2). Denna stång måste dock vara så utformad så att den kan fånga upp de vikta panelema under vikprocessenen. Detta sker innan panelema vikts 180°. lnstyrningsstàngen styr in panelema mot valsnypet mellan pressvalsama 9, 10 så att de inte stöter mot den undre pressvalsen 10. Nackdelen med denna teknik har beskrivits ovan och beror på att de vikta panelema inte kommer att lyftas upp i arkets 18 bakre parti på samma sätt som i dess främre parti.

Ytterligare känd teknik är s.k. stödrullar eller överföringsrullar 12, 13, som visats i tig. 6. Dessa rullars funktion' är att överföra arken 18 mellan vikremmamas 7, 8 brytrullar 17 och fram till pressvalsama 9, 10. De har också till funktion att styra in arkets 18 vikta paneler 55, 56 så att de inte krockar med den undre pressvalsen 10. Eftersom stödrullama 12, 13 kommer i ingrepp redan vid arkets 18 främre parti innebär detta att den defekta geometrin, som uppstår pga att de vikta panelema hänger ner i arkets 18 bakre parti, inte harjusterats utan kan i princip överföras till pressvalsamas nyp. Därigenom ger denna teknik enbart begränsad effekt avseende slutvikningens negativa påverkan av vikprecisionen. Därutöver bidrar denna 2:00 i-Ll.. -Llw 141:-? a* z å” A132 EQäTíšš ~._l~¿._1i~'¿ii.u.¿ .Iyk .

'RG IiEDCS fi? .ÄKTIEB-CN.A\ÉÜ'«,EMBA MACHINEEZY 2 9'2'5-š'\300íI(>82f-3_2 Iïïfâwßmlippl ica: íontext; tic-f: 'flíiß 10 15 20 25 30 530' 839 7 lösning till att förlänga in-linemaskinen. Detta är ogynnsamt eftersom in- linemaskinens totala längd redan nu ofta utgör hinder eller problem för placeringen i wellpappsfabrikemas konventeringshallar.

Ytterligare känd teknik innebär att i efterhand rikta upp de vikta panelerna av arken 18 eller som man nu kan benämna dem làdämnena.

Detta kan ske i en separat riktdel 14 som beflnner sig efter maskinens viktsektion, figur 7. Den separata riktdelen 14 består i princip av en frammatningstransportör i vilken de vikta lådämnena matas fram av klackar 22. Dessa klackar matar fram lådämnena 18 genom att trycka på lådämnenas bakre kant. Samtidigt uppstår ett mothäll genom ett antal pressrullar 23 och sidoriktrullar 24. Därigenom uppstår en uppriktning av lådämnena. Press- rullama 23 har dessutom till uppgift att trycka samman och säkerställa kontakten i làdämnenas limfog 59 (se figur 1). Sidoriktrullamas 24 uppgift är också att från sidan justera och rikta in lådämnenas vikning.

Nackdelen med den separata riktdelen 14 är att den är platskrävande och förlänger totallängden av in-linemaskinen påtagligt. En ytterligare nackdel är att den separata riktdelen 14 enbart har en begränsad effekt. I synnerhet på lådor som har en högre Iådhöjd 60 (figur 3) är effekten högst begränsad eller i det närmaste obefintlig. Detta beror på att kraften i motståndet mot att rikta upp denna typ av lådor med hög lådhöjd blir så stark att det i praktiken blir omöjligt att rikta upp en felvikt låda i efterhand. l in-linemaskinens uppräkningsenhet finns som regel också en riktanord ning inbyggd. Även denna enhet har av samma skäl som beskrivits ovan avseende en separat anordning enbart begränsad effekt.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är således att åstadkomma en enhet och ett förfarande för slutvikning vid in-linetillverkning av (well-) papplådor, som ger hög precision vid vikning av wellpapparken.

Ytterligare ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en vikenhet för wellpappark som skall användas till wellpapplådor, som medger instållningsövervakning och finjustering av vikningen utan att vikenhetens arbete behöver stoppas. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en vikenhet för sammanvikning av (well-)pappark i en in-linemaskin, i vilken inställningen 2:07 tt- 09 14:13 v: 'tatsizc :xmusrrcizs .nzfxrzai-.xotlacifllaißies riscflruaaï ~_ zarïft-r" aw=sr>zfawf i 'r EX 1 e .> a r aa oc toa 223 1%: 7:3 swaplst 1' ma: io;fiz:e>;z,___s:tic . den 10 15 20 25 30 530 B99 8 av vikenhetens olika komponenter sker från en kör- och inställningskonsol som även styr andra enheter i in-linemaskinen, utgående från i konsolen inmatade dimensions- och egenskapsuppgifter för wellpapparket.

Dessa ändamål har enligt föreliggande uppfinning uppnåtts med en vikenhet enligt det inledande stycket, som kännetecknas av en lyftanordning som är placerad, i wellpapparkens transportriktning, på ett avstånd framför paret brytrullar och som, när wellpapparkets i transportriktningen främre kant har passerat förbi lyftanordningen, bringas i kontakt med de vikta panelema och successivt lyfter dessa så att, när nämnda främre kant införes i nypet mellan pressvalsama, åtminstone det parti av panelema som befinner sig mellan pressvalsarna och lyftanordningen är vikt 180°.

Ett förfarande för användning av vikenheten enligt uppfinningen kännetecknas av steget att under slutvikningsförfarandet understödja panelema på avstånd fràn wellpapparkets itransportriktningen främre kant och att successivt lyfta panelema varefter som den främre kanten närmar sig pressvalsarna och till dess att den främre kanten införts i nypet mellan pressvalsama, så att en panellängd itransportriktningen är vikt 180° när wellpapparkets främre kant införes i nypet mellan pressvalsarna.

Vidareutvecklingar av uppfinningen framgår av de särdrag som anges i underkraven.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Föredragna utfönngsforrner av uppfinningen kommer nu att illustreras i exemplifierande syfte och med hänvisning till de bifogade ritningama, på vilka: Fig. 1 i en vy ovanifrån visar ett ark av papp eller wellpapp som skall vikas samman till ett dubbelvikt låd- eller kartongämne för senare resning; Fig. 2 i en delsidovy i längdled illustrerar enheten för slutvikning av ett wellpappark vid in-linetillverkníng av wellpapplådor enligt känd teknik; Fig. 3 visar ett exempel på ej exakt slutvikning av ett wellpappark med uppkommen s.k. "fishtailing"; Fig. 4 i tre vertikala snitt l, ll och lll åskådliggör vikningen av wellpapparkets yttersta paneler enligt känd teknik; z o n? ~ tt - 09 14 11 f. = tiiiTJf§.if>z-. :ris .äKTIEFf-GQAGXEt/æa t~iaczïti~ii=rrzx' aeï, t-a^:^,-:r«i"- t* f-:ip i-:a »i a 1 at, :f r f; .z- :a f 5:a 'x c 0 70 5 2:: 2 107: 3 wßwApiz-l ica t: *toritexlz ßUG . d-.z-fr 10 15 20 25 30 530 B99 9 Fig. 5 visar de yttersta panelerna vikta 180°; Fig. 6 illustrerar en annan enhet för slutvikning av ett wellpappark enligt känd teknik; Fig. 7 illustrerar ytterligare en annan enhet för slutvikning av ett wellpappark enligt känd teknik; Fig. 8 i en sidovy i längdled schematiskt åskådliggör en vikenhets uppbyggnad enligt känd teknik; Fig. 9 i en vy ovanifrân och i vikenhetens längdled schematisk åskådliggör den kända vikenhetens uppbyggnad; Fig. 10 i en delsidovy i lângdled illustrerar enheten för slutvikning av ett wellpappark vid in-inlinetillverkning av wellpappark enligt uppfinningen; Fig. 11 i en vy enligt fig. 10 illustrerar enheten enligt uppfinningen i funktion då wellpapparkets främre kant passerar förbi enhetens kamskivor; Fig. 12 - 15 schematiskt och i angivna, vertikala snitt l-V illustrerar slutvikningens förlopp vartefter som wellpapparket närmar sig och slutligen införes i nypet mellan pressvalsama; Fig. 16 i en snittvy tvärs wellpapparkens transportriktning, dvs. i snittet B-B i fig. 11, åskådliggör en föredragen konstruktion av enheten för slutvlkning enligt uppfinningen; Fig. 17A-17E illustrerar olika utföringsformer av kamskivor som med fördel kan användas i enheten enligt uppfinningen; Fig. 18 schematiskt illustrerar en altemativ lyftanordning enligt uppfinningen som innefattar hydrauliska/pneumatiska cylindrar; och Fig. 19 är ett schema över en in-linemaskin för tillverkning av wellpapplådor och de i denna ingående verken samt deras automatisering.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Med hänvisning först till fig. 8 och 9, som schematiskt åskådliggör vikenhetens uppbyggnad, innefattar vikenheten ett par parallella, höger och vänster vikbalkar 1,2, vilka genomgående sträcker sig från vikenhetens ingång 19, dvs där wellpapparken 18 matas in i vikenheten, till vikenhetens utgång 20, där wellpapparken 18 matas in mellan ett par pressvalsar 9,10 som förbinder wellpapparkets eller làdämnets yttre paneler 55, 56 med liUOï-lümfßëi 14:15 T: gfšišllïïß lí'-i'll.JEÉ'l.'R3IE-S .llKTIEE~l.iT..=AG\~,El\1¥š1'-\ -VíACí-IINEJÉE' RB '~. ïlßfïšiiiTï. _I=.~í-3E*a.r.1;ly“\$ii\ 21 C Eiä T :l ê- '\ 306108 2 2.' 7. i f; 25 3'86_Appl icaï. íoritze\zt,__í~_ïifiif.š . tic: 10 15 20 25 30 530 899 10 varandra, såsom kommer att närmare diskuteras nedan. Vikbalkama 1,2 är förskjutbart uppbuma på stativ (ej visat) hos maskinfundamentet och kan förflyttas i sidled, dvs tvärs wellpapparkens 18 transportriktning 15, med hjälp av tillhörande manövreringsdon (ej visade), såsom schematiskt visats ifig. 9 och antylts med pilar 30 i denna figur. Manövreringsdonen är exempelvis ett par hydraulcylind rar som är fästa vid respektive stativ och vikbalk, såsom lätt inses av en fackman på området.

Vikbalkama 1,2 är företrädesvis lådformade och anslutna till en respektive sugkälla, ex.vis en fläkt (ej visad), för att skapa ett undertryck i vikbalkama. I vikbalkarnas undersida finns genomgående spår eller slitsar och intill vikbalkamas 1,2 undersida löper en höger och en vänster transportrem 3,4, vilka sträcker sig längs vlkbaikamas undersida från vikenhetens ingång 19 till dess utgång 20. Transportremmama 3,4 är ändlösa och löper mellan en driven och en odriven brytrulle 45 och via en spännrulle 46 (se figur 6), såsom är känt för en fackman på området.

Transportremmarna 3,4 är utformade med ett flertal genomgående hål, varvid wellpapparken 18 sugs fast på transportremmama med hjälp av undertrycket i vikbalkama 1,2 och transporteras säkert genom vikenheten i transportriktningen 15, jfr fig. 2.

Under varje vikbalk 1,2 är en höger (5) (skymd) respektive en vänster viklinjal 6 anordnad, som sträcker sig längs respektive vikbalk och under transportremmarna 3,4 från vikenhetens ingång 19 och mot, men ej fram till, vikenhetens utgång 20. Viklinjalema 5,6 är förskjutbara i sidled tillsammans med tillhörande vikbalk 1,2. Det minsta möjliga lådformatet, dvs minsta möjliga bredd på wellpapparket 18 och speciellt pà panelerna 57 och 58, är direkt beroende av bredden på Vikbalkama 1,2 och hur nära det är möjligt att föra ihop dessa tvärs transportriktníngen 15. l vikenhetens främre parti eller halva itransportriktningen är en höger och en vänster vikstàng 33,34 fast anordnade utanför, och i samverkan med, respektive viklinjal 5,6. Vikstängema 33,34 sträcker sig från en punkt över och på utsidan av respektive viklinjal 5,6 till en punkti huvudsak i samma vertikalplan som och i vertikalled under tillhörande viklinjal 5,6. .:cc=1~1o«os> 14.11: 2 :m Paf-versio, mo; ' '._J Ií-JDÃÉSIÜFXEÉ .ÄtíTlišßillïiï-:Gx-(EFEBA lVeACE-ÉTNÉPII' '21 =37u5\_'2007í!622_;3 l 9'?$i6_ Apgliiïa: 'Lozltext__.í-3Uf3 . 'cïcc 10 15 20 25 30 530! 895 11 Vid vikenhetens ingång 19, utanför och över den ena vlklinjalen (6) och i transportriktningen 15 framför dess tillhörande vikstång (34) är ett limmunstycke med reglerdon 35 positionerat, vars position anpassas tiil posi- tionen för limfliken 59 hos det matade wellpapparket 18.

Wellpappark 18 inmatas ett efter ett och i takt vid vikenhetens ingång, gripes av paret transportremmar 3,4 och transporteras längs viklinjalema 5,6.

Härvid anbringas först lim från limmunstycket 35 på wellpapparkets limflik 59 och därefter fångas wellpapparkets 18 yttre paneler 55,56 upp av vikstänger- na 33,34, som i samverkan med respektive viklinjal 5,6 successivt viker ned de yttre panelerna, längs deras rillningslinjer 53, från 180° (plant wellpappark) till 90°.

Efter vikstängernas 33,34 ovannämnda siutpunkt eller ände i transport- riktningen 15 är en höger och en vänster, ändlös vikrem 7,8 anordnad under och i samverkan med respektive vlklinjal 5,6. Varje vikrem 7,8 sträcker sig från en tillhörande brytrulle 16 med vertikal axel vid respektive vikstångs 33,34 nämnda slutpunkt till en tillhörande brytrulle 17 med horisontell axel i huvudsak intill valsparet 9,10, se fig. 2. Vikremmama 7,8 vrides sålunda från en vertikal orientering vid brytrullen 16 till en horisontell orientering vid bryt- rullen 17. Vikremmama 7,8 samverkar med respektive viklinjal 5,6, vars ytteryta följer vikremmamas vridning i transportriktningen 15 från en vinkel på 90° mot wellpapparkets 18 inre panelen 57,58 som minskar i riktning mot viklinjalemas åndpunkt i transportriktningen som finns ungefär mittemellan brytrullama 16 och 17.

Företrädesvis innefattar vikenheten även en höger och en vänster stödstàng 31,32, vilka är fästa medelst en respektive arm vid respektive vikbalk 1,2 och vilka har i huvudsak samma utsträckning i transportriktningen 15 som vikremmama 7,8. Dessa stödstänger 31,32 har till uppgift att understödja de yttre panelema 55,56 som vikes och intar, genom sin flexibilitet, en för panelemas 55,56 vikning gynnsam vinkel eller position i höjdled relativt wellpapparkets inre paneler 57,58 som är anpassad till vikremmamas 7,8 vridningsvinkel itransportriktningen 15. Såsom framgår av fig. 9 är stödstängerna 31,32 anordnade innanför paret vikremmar 7,8. 'ÅIC G7 *iQ "19 X4 r .l 5 V: kFfFfftÉ TTJIIÉS FRTES ÅKTFiÅEíÖlLÅGïfÉÉME/“x Måttffliïzí-VP '-' -= wait-tft' i, M “š-ai-warr iii *1,2 i. 3.2 .f:':«f~*~, 2607-3323' 31112 9786 I Äppli-:att :font efitjiißfš .den 10 15 20 25 30 530 893 12 Vid slutet av stödstängema 31,32 och vikbalkarna 1,2 samt mellan dessa är en instyrningsstång 11 förskjutbart anordnad tvärs transportrikt- ningen 15 och precis framför valsparet 9,10, se fig. 2. lnstymingsstången 11 är förskjutbar parallellt med valsparet 9,10 . Valsparet 9,1 O är stationärt fäst vid vikenhetens stativ vid dess utgång 20, se fig. 2 och 10 och valsnypet ställs in beroende på arktjocklek och önskat presstryck.

En detaljerad beskrivning av en in-linemaskin som är lämpad för föreliggande uppfinning har angivits i det svenska patentet SE 528999.

Då vikenhetens konstruktion nu har beskrivits kommer dess funktion i korthet att beskrivas.

Efter den tidigare beskrivna vikningen av de yttre panelema 55,56 från 0° till 90°, i vikenhetens främre parti eller främre halva i transportriktningen 15, bringas de yttre panelerna 55,56 i ingrepp med respektive vikrem 7,8, mellan dessa och de samverkande viklinjalema 5,6, för fortsatt successiv vikning inåt mot de inre panelerna 57, 58. När wellpapparket 18 lämnar viklinjalema 5,6, som avslutas ungefär mittemellan brytrullama 16,17 såsom omnämnts tidigare, regleras de yttre panelemas 55,56 vikning individuellt och efter behov. När wellpapparken 18 därefter närmar sig de bakre brytrullama 17 har de yttre panelema 55,56 vikts nästan 180° mot de inre panelema 57,58. Den krökta instymingsstången 11 fångar då upp de vikta panelema 55,56 och styr dessa tillsammans med panelema 57,58 in ivalsparets 9,10 nyp, där den yttre panelens 55 limflik 59 pressas mot och limmas fast pà den andra yttre panelen 56. lnstymingsstångens inställning, som sker i sidled beroende på förhållandet mellan lâdans ytterpaneler 55,56, har motoriserats och ställs in automatiskt via konsolen 21 i rätt position.

Såsom nämnts tidigare i beskrivningsdelen finns det en risk att wellpapparkets 18 vikta, yttersta paneler 55,56 kolliderar med den undre pressvalsen 10 med "fishtailing" som följd, jfr. fig. 3. Av denna anledning har enheten för slutvikning tillkommit och placerats vid vikenhetens utgång 20, dvs. i arkens transportriktning 15 strax före pressvalsama 9,10. En för närvarande föredragen utföringsform av en slutvikningsenhet enligt uppfinningen kommer nu att presenteras med hänvisning till fig. 10-15. 209? 'J 04x21 lfl 13:' if: XEXERG s I-ÅIEES L". 2; TRIES .åiíTI EllÉ-iíßbkfšït EMG-A NAWÉIH ÉNEIRY _I\ 20079332 __2'i lšëíWàßàApjjli iizat ícrttzes-tul-ltšfl? . dcflr 10 15 20 25 30 530 899 13 För att undanröja risken att wellpapparkets vikta, yttersta paneler kolliderar med den undre pressvalsen är det således av avgörande betydelse att dessa är vikta 180°, dvs att de anligger mot de inre panelema 57,58, när arkets 18 främre kant 61 införes i nypet mellan pressvalsama 9,10 och föreliggande uppfinning är inriktad på en enhet och ett förfarande för att åstadkomma detta.

Med hänvisning först till fig. 16 är enheten enligt uppfinningen förflyttbar i en riktning vinkelrätt mot wellpapparkens 18 transportriktning 15 (se dubbelpilen i fig. 16) mellan vikbalkama 1,2 och itransportriktningen före paret pressvalsar 9,10. Företrädesvis innefattar enheten en vagn 27 som löper på en horisontell skena eller balk 28. Genom denna rörelse kan enheten ställas in i sidled för rätt position för att enheten skall kunna lyfta upp arkets 18 vikta, yttersta paneler 55,56 pà ett optimalt sätt. Denna inställning är avhängig arkets dimensioner samt proportionema mellan de vikta panelemas storlek. Inställningen är motoriserad och automatisk genom förinställning av in-linemaskinens programmerbara kör- och inställningskonsol 21.

Såsom lätt inses av fackmannen på området förflyttas enheten längs skenan 28 med hjälp av en ej visad motor som är ansluten till konsolen 21.

En motoriserad manuell justering kan också göras av operatören.

Inställningen kan även vara utformad som en helt manuell inställning. På vagnen 27 är även instymingsstàngen 11 fäst. Enheten innefattar också ett stativ 29, som är fast fäst på vagnens 27 underrede 31. Stativet 29 består av tvà åtskilda, inbördes i huvudsak parallella ben, i vilka en axel 32 är roterbart lagrad. Axeln 32 drives av en motor 36, ex.vis medelst kuggrsms- eller kedjedrift 37. Motom 36 är fäst vid vagnen 27. På axeln 32 är ett par lyftskivor 38,39 anordnade och roteras av motom 36. Mellan lyftskivorna 38,39 är instymingsstàngen 11 placerad. Med fördel men ej visat är såväl lyftskivoma 38,39 som instymingsstângen 11 individuellt förskjutbart anordnade medelst ej visade manöverdon mellan stativets 29 ben.

Lyftskivorna 38,39 är i huvudsak identiska och är i utföringsformen enligt fig. 10 - 15 excentriska, dvs. med spiral- eller snäckformad periferi 42.

Det kortaste avståndet mellan lyftskivorna 38,39 periferi 42 och dess Liíifišï-Öl O ~{,"9 '_ .uš *f : ÉEERIXI Lfi-IUCS TRIES åtíTIÉBOZiAGïlIP-'IBÄ MšCtïTifliltiiti' ABF-_ zufif! iii-il; '»,_>_.-*2»;~í~“¿.=.r-.:å fi) 756% 200703212 23 1-2 9786 MApplícat ;<,-:1*.e:=:t__.'3c~f;: 2 'flílï 10 15 20 25 30 530 899 14 genomgående hål 40 för axein 32 är sådant att lyftskivans kortaste parti mellan periferín och hålet ej är högre än instymingsstångens 11 överkant vid det parti av instymingsstången där Iyftskivoma är belägna, se fig. 10 och 12, dvs. att lyftskivorna 38,39 i ett vinkelläge ej sträcker sig över instymings- stången 11.

Enheten för slutvikning enligt fig. 10 - 15 fungerar enligt följande.

Arken 18 transporteras taktade genom in-linemaskinens viksträcka.

Med detta avses att avståndet mellan arkens främre kanter 61 alltid är lika stort och motsvarar en maskincykel. Servodriften för excenterskivoma 38,39 i styrs via maskinens kör- och inställningskonsol 21 så att ett varv av excenter- skivoma motsvaras av två maskincykler. När arkets 18 främre kant 61 når fram till och befinner sig ovanför excenterskivoma 38, 39 är dessa i ett läge där det kortaste partiet av dessa är vänd uppåt, se tig. 10. l detta läge befinner sig excentem i ett läge ej över instyrningsstången 11 . Den främre kanten 61 av arkets 18 vikta paneler 55,56 styrs upp av instyrningsstången 11. Samtidigt som arkets 18 främre kant 61 fortsätter att transporteras framåt föroi excenterskivorna 38,39 vrider sig excenterskivoma successivt.

Företrädesvis motsvarar excenterskivomas 38,39 periferihastighet arkens 18 transporthastighet för att därigenom ytterligare förhindra uppkomsten av "fishtailing". Efterhand som excenterskivoma vrider sig kommer dess större parti att höja sig över instyrningsstången (se figur 11). Genom excentems utformning kommer arkets 18 vikta paneler 55,56 att successivt och mjukt lyftas upp medan arket fortsätter sin transport framåt. Detta iilustreras av figurema 12,13,14 och 15. Tillhörande snittvyer l-lV illustrerar den successiva uppåtvikningen av panelerna 55,56 som åstadkommas av excenterskivoma 38,39. Den successiva upplyftningen i långdled av arkets vikta paneler 55,56 pågår medan arkets främre kant 61 förflyttar sig sträckan l. (figur 15). Denna sträcka motsvarar centrumavstàndet mellan excentramas axel 32 och pressvalsama 6,7 plus ca. 20 mm. Lyftningen av panelema bibehålles ända tills arkets främre kant 61 har kommit in i nypet mellan pressvalsama 9, 10.

När vikningen av arket fixerats i framkanten av valsnypet har i princip excentrama gjort sitt för arket och skall sedan återgå till utgängspositionen enligt figur 12 och vara taktade mot nästkommande ark. Efter att panelemas 150?-2Ü"Q9 14-25 Ü Pai-Erin? _f-rr_>:+f.=.-.rfr i. 3. ~, ÜRÃES ÄKTIÉEUÄÅGQÉMBÄ MACHÉNEPY ~'.\ 20 llT/“Ûâ 2?._2 E, 62 9 'föëšwitpplícez icntext__í 2G .dö-if 10 15 20 25 30 53% B95 15 55-58 främre kant 61 har införts i valsnypet styres slutvikningsförloppet i allt väsentligt endast av pressvalsama 9,10 . Lyftningen av de vikta panelerna 55,56 sker således när dessa ännu ej har nypits fast i nypet mellan pressvalsama 9,10.

Genom att de partier av excentrar, som lyfter de vikta panelema 55,56 hos lådan och håller uppe dessa till dess att de införts mellan pressvalsama, motsvarar transportsträckan L så säkerställs att pressvalsnypet "låser fast" och fixerar vikningen i arkets framkant. Detta sker innan excenterskivomas kortare parti når sin övre position och därmed inte längre lyfter arkets vikta paneler. Excenterskivomas placering är således sådan att dessa lyfter arkets vikta paneler i en position en sträcka in på panelema i körriktningen istället för endast i framkanten såsom sker med instymingsstången 11.

Det ark som finns illustrerat ifigurserien 12,13,14 och 15 motsvarar ett ark i maxforrnat sett i maskinens körriktníng 15. Excenterskivoma 38, 39 kommer att rotera två varv per ark i det här fallet. Detta innebär att de vikta panelema av arket även kommer att lyftas upp ytterligare en gång vid arkets bakre hälft. Denna lyftning är dock av mindre betydelse eftersom vikningen då redan är fixerad genom nypet mellan pressvalsama 9,10. Anledningen till excentramas varv nummer tvâ i arkcykeln är att säkerställa synkroniseringen mellan excentrama och arkmatningen. Den totala längden för Iyftningen motsvarar avståndet L enligt figur 15 dvs att den måste vara anpassad till platsförhàllandena i maskinen.

Genom att inte enbart framkanten utan även det främre partiet av de vikta panelerna har lyfts upp när arkets framkant 61 når pressvalsama 9, 10 ~ och fixeras genom trycket mellan pressvalsama, så befinner sig de vikta panelema 55, 56 i en geometrisk bättre position för att säkerställa en optimal vikning än om endast framkanten skulle vara upplyft, i stället för den konforrnade vlkrörelsen som åstadkommas om panelema enbart lyfts i arkets framkant. ln-linemaskiner kännetecknas av ett stort forrnatomràde, vilket innebär att man kan producera en stor spännvidd av olika stora och små lådor i en och samma maskin. För i maskinens körriktning sett mellanstora och lite mindre lådor kommer excentrarna genom styrsystemet för servodriften av 2. "f-'lfl-JÃQIS' låzíü a?ä;A:su"x ?o*s=ß' :sans rxousgazss AxT:zao1ac\Ensa nncnïnenv yïøaäztßzavssïzocvcszs 2.o2@1sa*app1ica:ie:tex:_:uc.dc: 10 15 20' 25 30 530 899 16 excentrama att automatiskt positionsförflyttas i förhållande till arkcykeln så att - optimal lyftning och stöd av de vikta panelema genom excentrama alltid säkerställs.

Beroende på arkens storlek i maskinens körriktning lyfts det bakre partiet av arkets vikta paneler genom att excenterskivoma vrides under maskincykeln. Genom denna inställning kan man optimera lyftningen så att den sker så långt in på arket 18 som möjligt. Inställningen sker genom funktioner i servodriften och är kopplad till maskinens övriga inställningar för automatisk inställning beroende på arkformat. dvs medelst kör- och inställningskonsolen 21. Inställningen kan också utföras separat av maskinoperatören. Anordningens utformning med två excenterskivor 38,39, en på vardera sidan om instymingsstången 11, är en anpassning för att säkerställa en optimal köming av utvändig limflik, figur 16, altemativt invändig limflik, figur 18.

Figur 16 visar ett lådämne där limfliken 59 är utvändig på lådoma som skall produceras. Den kortaste vikta panelen stödjes av excenterskívan 38 som befinner sig till vänster om instymingsstången 11. För att enbart köra den här typen av lådämnen för lådor med utvändig limflik skulle det räcka att enbart ha en excenterskiva 38 i maskinen. Den längre vikta panelen skulle då lyftas av den limfliken och excenterskívan nr 39 skulle då inte behövas. När man däremot kör lådämnen med invändig limflik, vilket är betydligt vanligare, blir det precis det omvända förhållandet, dvs. excenterskívan 39 behövs men inte excenterskívan 38. l det ovanstående har lyitskivorna beskrivits vara av spiral- eller snäckform och kontinuerligt roterande under lyftrörelsen med en periferihastighet som motsvarar wellpapparkens 18 transporthastighet. En sådan lyftskiva har närmare visats i fig. 17A. Det är dock möjligt att låta lyftskivan rotera på annat sätt. Fig. 178 visar en lyftskiva med rullar 41 roterbart monterade vid skivans 42 periferi och utskjutande från densamma för att reducera friktionen om man vill använda sig av en interrnittent rörelse för att behålla stödet upprest för större arkformat. Ett kännetecknande särdrag hos lyftskivoma enligt uppfinningen år att avstàendet mellan olika punkter på skivans periferi 42 och genomgående hål 40 (för axeln 32) ej är 2ÉÛÛ'T~É.C"É^É 31:15 'ïïrfllïïš-F s5ï?A:Eu:1 a:?amâï;\æ2\ twncsrstss Autlaaoutotamaa MACHINERI :2e?¿sï2oo?osza_¿1c297s@_Appli:a:íontexr_auGlås: 10 15 20 25 30 530 895 17 konstant för att uppnå ovannämnda lyftfunktion. Fig. 17C visar sålunda en lyftskiva för intermittent rotation med tre stopp per varv och fig. 17D visar denna med friktionsreducerande rullar 41 vid sina höm. En annan fonn på en lyftskiva för intermittent rotation med två stopp per varv har visats i tig. 17E och en sådan med friktionsreducerande rullar har visats i fig. 17F. l stället för lyftskivoma är det möjligt att använda en eller två hydrauliska eller pneumatiska cylindrar 43 som lyftanordning för de vikta, yttersta panelema 55,56, vilka är fästa på nämnda underrede 31, se fig. 18.

Dessa cylindrar 43 styrs då av kör- och inställningskonsolen 21. För att reducera friktionen mot panelema 55,56 är de företrädesvis försedda med hjul 44 med vilka de anligger mot panelema. Såsom för lyftskivoma kan cylindem eller cylindrama vara individuellt förflyttbart anordnade på underredet 31 i skenans 28 längdriktning.

Manövreringsdonen för inställning av vikbalkama 1,2 tvärs transportriktningen 15, lyflanordningamas 39,43 manövreringsdon, vagnens 27 manövreringsdon , instymingsstångens 11 manövreringsdon och limmun- styckets 35 reglerdon är alla anslutna till en kör- och inställningskonsol 21.

Vid inprogrammering i kör- och inställningskonsolen av dimensionema på och egenskapema hos (well-)papparken som skall passera genom och behandlas i in-linemaskinen ställer alla maskinens enheter automatiskt in sig i enlighet med de arbetsmoment som skall utföras och som programmerats in.

Fig. 19 illustrerar schematiskt uppbyggnaden av en in-linemaskin för tillverkning av wellpapplàdor och de i denna ingående enhetema samt deras automatisering enligt uppfinningen. lnställningama av de olika maskinen- hetema, dvs inmatningen 61, tryckverket 62, slitsverket 63, stansverket 64. vikenheten 65 och uppräknings- eller buntningsenheten 66 är helt motoriserade och förprogrammerbara för att dels minska maskinens ställtider och dels säkerställa så exakta och noggranna inställningar som möjligt.

Dessa inställningar sker centralt från kör- och inställningskonsolen 21 och via en anslutningsledning till varje enhet och är låsbara på en dataskärm. inställningen av vikenheten har hittills bara varit delvis motoriserad och förprogrammerbar. Det är inställningen av vikningen i moment nr 2, dvs från 90° till 180°, som i stora delar har varit manuell. :crf air:- :4 = :s in 'tr-:rzw-:z rrnsrJsrrt-tss Arzrfmnfdixacfyrsniaa nzicnïsieni' AE”.i-».=it.1:r: \_:~1-.»Ps.mfi :fx t 2; oz :zorfioszz __: a vsfsgtppl ma: i ent-am ”ma _ om 10 15 20 530 899 18 Uppfinningen avser även maskinens inställning för optimal slutvikning av den sista 180°-vikningen och kännetecknas av att maskinens inställningar av vikrörelsen är motoriserade och att de ställs in helautomatiskt. För varje typ av låda, dvs. med utgångspunkt från lådans dimensioner, ställs ett antal motoriserade anordningar in för att åstadkomma bästa möjliga vikresultat.

Systemet enligt uppfinningen innebär att inställningen av slutvikrörelsen för varje lådämne som skall köras ställs in efter ett beräknat, optimalt inställningsvärde. Med denna inställning som bas kan sedan operatören vid behov genomföra finjusteringar beroende på driftsförhållanden, såsom maskinhastighet och wellpappskvalitet. Genom motoriseringen av inställningarna kan detta göras under drift. Den optimerade inställningen kan sedan precis som maskinens alla andra inställningar sparas i en databas för att maskinen vid senare återkommande order skall kunna ställas in automatiskt på tidigare optimala inställningar.

Vidare har arket genomgående i texten benämnts "wellpappark”.

Naturligtvis är uppfinningen även tillämplig på annan papp än wellpapp.

Uppfinningen är inte begränsad till det ovan beskrivna eller på ritningama visade, utan kan förändras inom ramen för de bifogade patentkraven. ï ÜüT-'l f» -Ü E; 14 :'l 6 “J : ïRFSRtG I"~TÜ',ïI-ħ'_RTFIS ÄKTTFEPAÉ” 'LÄTÄEMBA MâCiïïšlEf-Lä' \Pšl'.*JI'3T'~._r?-3Farfz133* Siïkïfiï C 'à ê -'&§3\,2007C322 S11 '32 9786 Appl iceft iontext. ßtft; _ dör:

Claims (11)

10 15 20 25 30 35 530 899 1 9 PATENTKRAV

1. Enhet för slutvikning av wellpappark (18) vid ln-línetillverkníng av wellpapplådor, innefattande ett par parallella och i sidled förskjutbara vikbalkar (1,2) med en respektive ändlös transportrem (3,4), vilka sträcker sig från vikenhetens ingång (19) till vikenhetens utgång (20), ett par viklinjaler (5,6), vilka är anordnade under respektive vi-kbalk (1,2) och vilka sträcker sig från vikenhetens ingång (19) och mot, men ej fram till, vikenhetens utgång (20), ett par utanför respektive viklinjal (5,6) och i vinkel mot respektive viklinjal fast positionerade vikstänger (33,34), vilka är anordnade i vikenhetens, i wellpapparkens (18) transportriktning (15), främre parti, ett par vikremmar (7,8), vilka är anordnade under och samverkar med en respektive viklinjal (5,6) samt sträcker sig från en tillhörande brytrulle (16) med vertikal axel vid vikstängens (33,34) avslutande ände i transportriktningen (15) till en tillhörande brytrulle (17) med horisontell axel i huvudsak intill utgången (20), varvid ett wellpappark (18) som inmatats vid vikenhetens ingång (19) gripes av paret transportremmar (3,4), transporteras längs viklinjalema (5,6) och wellpapparkets (18) båda yttersta paneler (55,56) vikes successivt från 0° till 90° av respektive vikstång (33,34) i samverkan med tillhörande viklinjal (5,6), varefter varje 90° vikt panel (55,56) bringas i ingrepp med respektive vikrem (7,8) samt den med denna samverkande viklinjalen (5,6) för fortsatt vikning och avlämnas från paret brytrullar (17) med horisontell axel och via en instymingsstâng (11), med panelema (55,56) vikta 180°, vid utgången (20) till ett par pressvalsar (9,10) för slutvikning, kännetecknad av en lyftanordning (38,39,43) som är placerad, i wellpapparkens (18) transportriktning (15), på ett avstånd (L) framför paret brytrullar (t 7) och som, när wellpapparkets (18) i transportriktningen (15) främre kant (61) har passerat förbi lyftanordningen (38,39,43), bringas i kontakt med de vikta panelema (55,56) och successivt lyfter dessa så att, när nämnda främre kant (61) införes i nypet mellan pressvalsama (9,10), åtminstone det parti av panelema (55,56) som befinner sig mellan pressvalsama (9,10) och lyftanordningen (38,39,43) är vikt 180°.

2. Enhet enligt patentkravet 1, kännetecknad av att lyftanordningen (38,39,43) är monterad på en vagn (27), vilken är förflytlbart anordnad på en skena (28) tvärs wellpapparkens (18) transportríktning (15) mellan vikbalkarna (1,2).

3. Enhet enligt patentkravet 2, kännetecknad av lyftanordningens (38,39,43) rörelse i höjdled och vagnens (27) förflyttning i sidled styres från v 1 :at-tafs IUÉÖT- 1D -ír “J T 't ^ .TFLÉIIFíVFPïlES .f-.KTIEFERÉLLQQEÉMBÄ WiECÉÃII-IÉRH' ^ .»- âTš-n t 1. _â.- 'zi- an: i. i;-“\5E'\2 't G2' 9 iii: 6 "~. 206 708 2I2:_'¿ 1 f; 2 9 756__Ap13lí<:a't, 1 »31.L<è. 10 15 20 25 30 35 5311 899 20 en kör- och inställningskonsol (21), i vilken wellpapparkens (18) dimensioner och egenskaper har inmatats och vilken under vikenhetens drift medger finjustenng.

4. Enhet enligt patentkravet 1 eller 2, kännetecknad av att lyftanordningen (38,39,43) innefattar åtminstone ett lyftelement (38,39,43), vilket tillsammans med lnstymingsstången (11) är monterat på vagnen (27).

5. Enhet enligt patentkravet 4, kännetecknad av lyftelementet(en) (38,39,43) och instymingsstången (11) är individuellt förskjutbart anordnade på vagnen (27) tvärs wellpapparkens (18) transportriktning (15).

6. Enhet enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att lyftanordningen (38,39,43) innefattar ett par identiskt utformade skivor (38,39) med ett resp. genomgående hål (40), varvid avståndet mellan skivans periferi (42) och hålet (40) ej är konstant, att skivoma (38,39) är monterade på en gemensam axel (32) som sträcker sig genom nämnda hål (40) och att axeln (32) roteras med hjälp av en motor (36) som styras från nämnda kör- och inställníngskonsol (21).

7. Enhet enligt patentkravet 6, kännetecknad av att skivoma (38,39) har en spiralforrnad periferi (42).

8. Enhet enligt något av patentkraven 6-7, kännetecknad av att en eller flera rullar (41) är roterbart monterade vid resp. skivas (38,39) periferi (42) och utskjuter från densamma.

9. Enhet enligt något av patentkraven 1-5, kännetecknad av att iyftanordningen (38,39,43) innefattar åtminstone en hydraulisk eller pneumatisk cyiinder (43), på vars övre ände ett hjul (44) är roterbart fäst för att lyfta wellpapparkens (18) vikta paneler (54,56).

10. Förfarande för slutvikning av wellpappark (18) vid in- linetillverkning av wellpapplådor, innefattande stegen att i takt mata in wellpappark (18) i en vikenhet under limbestrykning, att i vikenhetens, i wellpapparkens (18) transportriktning (15) första parti successivt vika wellpapparkets (18) båda yttersta paneler (55,56) från 0° till 90° med hjälp av ett par viklinjaler (5,6) och ett par med dessa samverkande vikstänger (3334), att i vikenhetens, i wellpapparkens transportriktning (15) andra parti successivt vika wellpapparkets (18) båda yttersta paneler (55,56) från 90° till 180° med hjälp av ett par vikremmar (7,8) och nämnda par viklinjaler (5,6) och att med hjälp av en instymlngsstäng (11) styra in det vikta wellpapparket (18) mellan ett par pressvalsar (9,10) för fastlimningen av den ena vikta panelens (55) limflik (59) på den andra vikta panelen (56), kännetecknat av ill-ff?- 'lC-ffl-fa 14 :ïí- V: “z Iflï-.RLÉ :JJLUSTRIEE .ÄlíTIÉBiI-“lzšåfifififlifiïâ MACEIINEWPR' l-»ia š'lšl~šï^'x_ ttoäanmz, trist. 2 UM 9 ina' 25? Dfïftï-rsïíë i: i u2F>786~App3.i:at i<>1àtext.d.c~:' 10 530 899 21 steget att under slutvikningsförfarandet understödja panelema (55,56) på avstånd fràn wellpapparkets (18), i transportriktningen (15), främre kant (61) och att successivt lyfta panelema (55,56) vartefter som den främre kanten (61) närmar sig pressvalsama (9,10) och till dess att den främre kanten (61) införes i nypet mellan pressvalsama (9,10), så att en panellängd (L) i transportriktningen (15) är vikt 180° när wellpapparkets (18) främre kant (61) införes i nypet mellan pressvalsama (9,10).

11. Förfarande enligt patentkravet 10, kännetecknat av steget att eliminera den understödjande och lyftande funktionen när den främre kanten (61) införts i nypet meilan pressvalsama (9,10). lr=ficw~tf>~osï man: t-ï-gantzo rtzairs-rtzïiss Axcrmseoïlznïtßmßzt :tan-vittnar sATff;1=rf'\g_nc-Panzi:1.~'~t¿x,e'^~._2i.oz 3? 2361. 200?0B22__21 1297 86" Applicat ionte:~;r._su§% .ct-sar