SE530194C2 - En egg hos ett knivorgan för en knivvals - Google Patents

Description

53Ü 194 2 Härigenom erhålls en robustare egg. Dessutom tillåts en högre ytråhet och kniwalsens livstiden ökas. Förvånansvärt erhålls även en 20 - 40 % minskad skârkraft. Dessutom krävs ett mindre tryck för att skära väven, beroende på att den definierade formen skapar ett progressivt tryck.

RITNINGSSAMMANDRAG I det följande, beskrivs uppfinningen i ytterligare detalj med referens till bilagda ritningar, i vilka Fig. 1 är ett lateralt tvärsnitt genom en första utföringsform av ett knivorgan hos en rotationsknivanordnings rotationsknivvals.

F ig. 2 är ett lateralt tvärsnitt genom en andra utföringsform av knivorganet; Fig. 3 är ett lateralt tvärsnitt genom en tredje utföringsform av knivorganet; Fig. 4 är ett lateralt tvärsnitt genom en fjärde utföringsform av knivorganet; Fig. 5 är ett lateralt tvärsnitt genom en femte utföringsform av knivorganet; F ig. 6 är ett lateralt tvärsnitt genom en sjätte utföringsform av knivorganet; Fig. 7 är ett lateralt tvärsnitt genom en sjunde utföringsform av knivorganet; Fig. 8 är ett lateralt tvärsnitt genom en åttonde utföringsform av knivorganet; och Fig. 9 är en perspektiwy av en rotationsknivanordning försedd med en rotationskniwals och ett knivorgan enligt någon av Fig. 1-8.

DETALJBESKRIVNING Fig. 1 är ett tvärsnitt av ett knivorgan 10 hos en rotationskniwals 2 (se F ig. 9).

Knivorganet 10 är försett med ett basavsnitt 12 och ett eggavsnitt 14. Basavsnittet har på varje sida ett första sidoavsnitt 16'och ett andra sidoavsnitt 18, medan eggavsnittet 14 är försett med ett huvudeggavsnitt 20 och mellanliggande avsnitt 28, 30 på varsin sida av huvudeggavsnittet 20.

Huvudeggavsnittet 20 är relativt linjärt, sett i ett lateralt tvärsnitt enligt Fig. 1 och har en lateral utsträckning L. 20 25 30 530 194 3 Den Iaterala utsträckningen hos det mellanliggande avsnittet 28, 30 betecknas l1 respektive l2. Det mellanliggande avsnittet 28, 30 har också en böjd yta med en förutbestämd radie n respektive r2.

Vinkel hos sidoavsnitten (16, 18) i förhållande till ett radiellt plan hos knivvalsen 2 betecknas V1 respektive V2.

Knivorganets form är symmetriskt, av vilket skäl l1= I2; r1= r2 och V1 = V2.

Fig. 2 illustrerar en andra utföringsfonn som är mycket lik den första utföringsformen men som skiljer sig därigenom att huvudeggavsnittet är böjt mellan de mellanliggande avsnitten 28, 30. Det böjda huvudeggavsnittet har en radie R.

Fig. 3 illustrerar en tredje utföringsform som i sin tur är mycket lik den andra utföringsforrnen. Skillnaden ligger dock i en icke-symmetrisk form hos knivorganet 10. Den brutna linjen B i Fig. 3 är en central linje i det symmetriska fallet.

Således, vinkeln V2 är större än V1, vilketorsakar att det första sidoavsnittet 16 har en brantare sluttning än det andra sidoavsnittet 18. Dessutom är den andra radien r1 hos det andra mellanliggande avsnittet mindre än radien r2 hos det första mellanliggande avsnittet, och den Iaterala utsträckningen l1 hos det andra mellanliggande avsnittet 30 är större än den Iaterala utsträckningen I2 hos det första mellanliggande avsnittet 28.

Det bör dock noteras att det skulle vara möjligt att l1= l2 och att r1= r2.

Fig. 4 illustrerar en fjärde utföringsform, enligt vilket eggavsnittet 14 ej endast är försedd med ett första och ett andra mellanliggande avsnitt 28, 30 på varsin sida om huvudeggavsnlttet 20, utan även med ett första sidoeggavsnitt 22 mellan det första mellanliggande avsnittet 28 och det första sidoavsnittet 16, och med ett andra sidoeggavsnitt 24 mellan det andra mellanliggande avsnittet 30 och det andra sidoavsnittet 18. 20 25 30 53Ü 194 4 l likhet med de tidigare utföringsformerna betecknas vinkeln hos de sidoliggande avsnitten 16, 18 iförhållande till ett radiellt plan hos kniwalsen 2 med V1 resp. V2.

Dessutom, vinkeln hos de första och de andra sidoeggsavsnitten 22, 24 i relation till ett radiellt plan av knivvalsen 2 betecknas som a1 respektive ag.

Formen hos knivorganet är symmetrisk, av vilket skäl |1= lz; f1= V2; V1= V2 0Ch 01-'- G2- Fig. 5 illustrerar en femte utföringsforrn, som är mycket lik den fjärde utföringsformen, dock med skillnaden att huvudeggsavsnittet 20 är böjt mellan det mellanliggande avsnitten 28, 30. Det böjda huvudeggavsnittet har en radie R.

Fig. 6 illustrerar en sjätte utföringsform, som är mycket lik den första utföringsformen. Skillnaden ligger dock ien icke-symmetrisk form hos knivorganet 10. Den brutna linjen B i Fig. 6 är en centrum linje i det symmetriska fallet.

Huvudkniveggen 20 är således inte anordnad centralt, utan den laterala utsträckningen L är förskjuten till höger. Dessutom, vinkel V2 är större än V1, som orsakar att det första sidoavsnittet 16 har en brantare sluttning än det andra sidoavsnittet 18. Dessutom, den andra radien n hos det andra mellanliggande avsnittet är mindre än radien rg hos det första mellanliggande avsnittet, och den laterala utsträckningen l1 hos det andra mellanliggande avsnittet 30 är större än den laterala utsträckningen lg hos det första mellanliggande avsnittet 28.

Fig. 7 illustrerar en sjunde utföringsform, som är mycket lik den sjätte utföringsformen, d.v.s. det som nämns i anslutning till utföringsformen i Fig. 6 beträffande förhållandet mellan ll, lg, r1 och r; hänförs sig även till utföringsformen enligt Fig. 7. Den skiljer sig dock i att eggavsnittet 14 ej endast är försedd med det första och det andra mellanliggande avsnittet 28, 30 på varsin sida av huvudeggavsnittet 20, utan även med ett första sidoeggavsnitt 22 mellan det första mellanliggande avsnittet 28 och det första sidoavsnittet 16, och med ett andra sidoeggavsnitt 24 mellan det andra mellanliggande avsnittet 30 och det andra sidoavsnittet 18. 20 30 530 'l 54 Vinkeln hos det första och det andra sidoeggavsnitten 22, 24 relativt ett radiellt plan hos kniwalsen 2 betecknas G1 respektive 0:2 och org > G1.

Av motsvarande skäl som dem som hänför sig till utföringsformen i Fig. 6 är V2 > V1. Å andra sidan, trots att (12 > a1 är det möjligt i utföringsformen enligt Fig. 7 att V2 > V1- Fig. 8 illustrerar en åttonde utföringsform, som är mycket lik den sjunde utföringsformen, d.v.s. det som anges i anslutning till Fig. 7 beträffande vinklarna och den laterala utsträckningen avser även utföringsformen i Fig. 8. Den skiljer sig dock i att huvudeggavsnittet 20 är böjt mellan de mellanliggande avsnitten 28, 30.

Det böjda huvudeggavsnittet har radien R.

I alla de ovan stående utföringsformerna är följande områden lämpliga: L=10-60um R=10-80pm l1=5-50pm l2=5-50um r1=5-50um r2=5-50um Fig. 9 illustrerar en rotationsknivanordning 1 försedd med en rotationskniwals 2 och en stödvals 3 i skärande förhållande till varandra, av vilket skäl rotationskniwalsen är försedd med ett eller fler knivorgan 10, som harformen av de artiklar som skall skäras ut från en väv som förs in mellan rotationskniwalsen 2 och stödvalsen 3.

Det har överraskande visat sig att skärkraften kunde reduceras med 20 - 40 % medelst knivvalsen i enlighet med uppfinningen.

Dessutom erhölls en robustare egg ijämförelse med den tidigare kända tekniken. 20 25 30 5313 154 6 Dessutom erhölls en bättre ytfinhet som i sin tur ökar livstiden hos knivvalsen.

Knivorganet 10 i enlighet med vilket som helst av de ovan beskrivna utföringsformerna kan tillverkas genom slipning medelst ett diamanthjul som har en avrundad form av ett icke format organ som sträcker sig väsentligen radiellt utät från kniwalsen, för att skapa den rundade formen i enlighet med uppfinningen. Alternativt är knivorganet först försett med t.ex. vassa eggar.

Eggarna behandlas därefter med borstning eller blästring med slipande partiklar för erhållande av eggarnas önskade bredder och radier.

Knivorgan enligt den kända tekniken har skarpare eggar på varsin sida om en plan yta, som orsakar att vävens fibermaterial pressas mot stödvalsen. Den plana ytan och de skarpa eggarna förhindrar fibermaterialet från att ta sin tillflykt lateralt bort från eggarna. Detta kräver ett högt pålagt tryck och två skärningar på varsin sida om den platta ytan, d.v.s. det komprimerade avsnittet kommer att skäras utmed de två vassa eggarna.

Skärorganet i enlighet med uppfinningen kommer i stället att tillåta det komprimerade materialet att röra sig i sidled, beroende på det faktum att de avrundade eggarna kommer att skapa ett progressivt tryck på väven, och kommer överraskande nog att orsaka att väven brister någonstans mellan de avrundade eggarna 28, 30 till ett lägre tryck än vad som är fallet med de tidigare kända knivorganen med vassa eggar.

Detta progressiva tryck ökas medelst det första och det andra sidoeggavsnittet 22, 24.

Claims (21)

SSG 'E94 PATENTKRAV

1. En knivvals för en rotationsknivanordning (1) innefattande ett väsentligen 20 25 30 cirkulärcylindriskt avsnitt försett med åtminstone ett knivorgan (10) med en longitudinell utsträckning, varvid dess yta är uppdelad i ett basavsnitt (12) med ett första och ett andra sidoavsnitt (16, 18), och ett huvudeggavsnitt (20) mellan nämnda första och andra sidoavsnitt (16, 18) och väsentligen tvärs knivorganets (10) longitudinella utsträckning, kännetecknad av att ett mellanliggande avsnitt (28, 30) med en förutbestämd radie (r1, rg) är anordnat på var sin sida om nämnda huvudeggavsnitt (20), varvid nämnda mellanliggande avsnitt (28, 30) ansluter nämnda huvudeggavsnitt (28, 30) direkt eller indirekt till nämnda basavsnitt (12); (Fig. 1-8).

2. En knivvals enligt något av föregående krav, varvid nämnda huvudegg- avsnitt har en förutbestämd bredd (L) tvärs knivorganets (10) longitudinella utsträckning; (Fig. 1-8).

3. En kniwals enligt krav 1 eller 2, varvid det mellanliggande avsnittet (28, 30) har en förutbestämd utsträckning (l1, 12) väsentligen tvärs knivorganets (10) tongitudinella utsträckning; (Fig. 1-8).

4. En knivvals enligt något av kraven 1-3, varvid radierna (n, r2) anordnade på var sin sida hos huvudeggavsnittet (20) är väsentligen lika stora;

5. (Fig. 1, 2, 4, 5).

6. En knivvals enligt något av kraven 1-3, varvid radierna (n, rg) anordnade på var sin sida hos huvudeggavsnittet (20) är olika stora; (Fig. 3, 6, 7, 8).

7. En knivvals enligt krav 2 varvid de mellanliggande avsnittens (28, 30) utsträckning (11, Iz) är väsentligen lika stora; (Fig. 1, 2, 4, 5).

8. En knivvals enligt krav 2, varvid de mellanliggande avsnittens (28, 30) utsträckning (l1, lg) är olika stora; (Fig. 3, 6, 7, 8).

9. En kniwals enligt något av föregående krav, varvid nämnda mellanliggande avsnitt (28, 30) sammanbinder nämnda huvudegg- avsnitt (20) med nämnda första och andra sidoavsnitt (16, 18); (Fig. 1- 3 och 6). 20 25 30

10.

11.

12.

13.

14. 53Ü 194 8 En kniwals enligt krav 7, varvid nämnda mellanliggande avsnitt (28, 30) sammanbinder nämnda huvudeggavsnitt (20) med nämnda första och andra sidoavsnitt (16, 18) i en förutbestämd vinkel (V1, V2) i förhållande till ett radiellt plan genom kniwalsen och vinkelrätt mot huvudeggavsnittets (20) longitudinella utsträckning; (Fig. 1-3 och 6). En knivvals enligt krav 9, varvid vinklarna (V1, V2) hos förbindelsen av huvudeggavsnittet (20) med nämnda första och andra sidoavsnitt (16, 18) är väsentligen lika stora; (Fig. 1, 2). En kniwals enligt krav 9, varvid vinklarna (V1, V2) hos förbindelsen av huvudeggavsnittet (20) med nämnda första och andra sidoavsnitt (16, 18) är olika stora; (Fig. 3 och 6). En knivvals enligt krav 1 eller 2, varvid huvudeggavsnittet (20) är väsentligen rakt tvärs knivorganets (10) longitudinella utsträckning; (Fig. 1, 4, 6, 7). En knivvals enligt krav 1 eller 2, varvid huvudeggavsnittet (20) är väsentligen bågformat och har åtminstone delvis en förutbestämd radie (R) tvärs knivorganets (10) longitudinella utsträckning; (Fig. 2, 3, 5, 8). En knivvals enligt krav 1 eller 2, varvid ett första sidoeggavsnitt (22) och ett andra sidoeggavsnitt (24) finns anordnade, varvid nämnda första sidoeggavsnitt (22) sammanbinder nämnda huvudeggavsnitt (20) med nämnda första sidoavsnitt (16), varvid nämnda andra sidoeggavsnitt (24) sammanbinder nämnda huvudeggavsnitt (20) med nämnda andra sidoavsnitt (18), varvid nämnda mellanliggande avsnitt (28, 30) sammanbinder nämnda huvudeggavsnitt (20) med nämnda första sidoeggavsnitt (22) respektive andra sidoeggavsnitt (24); (Fig. 4-5, 7- 8).

15. En kniwals enligt krav 14, varvid nämnda första och andra sidoegg- avsnitt (22, 24) ansluter till de första och andra sidoavsnitten (16, 18) i en förutbestämd vinkel (V1, V2) iförhållande till ett radiellt plan genom kniwalsen och vinkelrätt mot huvudeggavsnittets (20) longitudinella utsträckning; (Fig. 4-5 och 7-8).

16. En knivvals enligt krav 14 eller 15, varvid var och en av nämnda första och andra sidoeggavsnitt (22, 24) ansluter till huvudeggavsnittet (20) i en förutbestämd vinkel (ci1, oz), iförhållande till ett radiellt plan genom

17.

18.

19.

20.

21. 53Ü 154 9 knivvalsen och vinkelrätt mot huvudeggavsnittets longitudinella utsträckning (20); (Fig. 4-5 och 7-8). En knivvals enligt något av kraven 14-16, varvid vinklarna (V1, V2) hos sammanbindningen av huvudeggavsnittet (20) med nämnda första och andra sidavsnitt (16, 18) är väsentligen lika stora; (Fig. 4-5 och 7-8). En knivvals enligt krav 15, varvid vinklama (V1, V2) hos förbindelsen av huvudeggavsnittet (20) med nämnda första och andra sidoavsnitt (16, 18) är olika stora; (Fig. 7-8). En knivvals enligt krav 16, varvid vinklarna (01, og), hos nämnda första och andra sidoeggavsnitt (22, 24) och huvudeggavsnittet (20) är väsentligen lika stora; (Fig. 4-5). En kniwals enligt krav 16, varvid vinklarna (on, ag) hos det första och det andra sidoeggavsnitten (22, 24) och huvudeggavsnittet (20) är olika stora; (Fig. 7-8). En rotationsknivanordning innefattande en stödvals (3) och en knivvals (2) enligt något av föregående krav.