SE530169C2 - Reducerskiva, planreduceringsmaskin innefattande en dylik reducerskiva, samt en huggdonssats för en dylik reducerskiva - Google Patents

Description

530 169 skall huggas till flis, vilken i form och dimension lämpar sig som råmaterial för exempelvis pappersmassatillverkning.

Inom sågverksindustrin används planreduceringsmaskiner innefattande reducerskivor hörande till endera av två huvud- kategorier, vilka skiljs åt av utformningen av huggdonen samt infästningen av desamma i reducerskivorna. Den första typen av reducerskivor, vilkens funktion är schematiskt ill- ustrerad i figur 1, har huggdon vilkas huvudeggar är anord- nade att kapa stockens fibrer under bildande av flis, varvid den andra typen av reducerskivor, vilkens funktion är schem- atiskt illustrerad i figur 2, har huggdon vilkas huvudeggar är anordnade att klyva vedmaterialet i stockens fiberrikt- ning under bildande av flis. Den första typen reducerskivor, innefattande s.k. fiberkapande huggdon, är kända under be- teckningen långknivs- eller stegskivor, och den andra typen reducerskivor, innefattande s.k. fiberklyvande huggdon, är kända under beteckningen spiralskivor. j Det avverkningsdjup, eller avverkningsfront, som redu- cerskivorna konventionellt åstadkommer varierar från stock till stock och är i storleksordningen O-200 mm. Varje en- skild stock som bearbetas uppvisar i grunden viss konicitet, vilket medför att avverkningsdjupet även varierar för varje enskild stock. Således kan behovet av urhuggning vara noll eller nära noll i början av stocken och utmed stor del av stocken, upp till maximalt avverkningsdjup i slutet av stocken. Gradvis ökande bearbetning medför även gradvis ök- ande effektuttag, då belastningen på reducerskivorna och planreduceringsmaskinen ökar i takt med att mer vedmaterial skall huggas ur samtidigt som stockens matningshastighet vid passerande av planreduceringsmaskinen är mer eller mindre konstant. I detta sammanhang skall även påpekas att stock- arna matas utmed såglinjen mycket tätt efter varandra, exem- pelvis med enbart 10-30 cm mellanrum, och med mycket hög hastighet, exempelvis 1-3 m/s.

Stegskivor innefattande ett fåtal ekvidistant anordnade fiberkapande huggdon, vardera anordnad utmed huvudsakligen 10 15 20 25 30 35 530 169 hela längden av en generatris som sträcker sig utmed den ko- niska mantelytan hos reducerskivan, erfar kraftig belastning i samband med att varje enskilt huggdon går i ingrepp med vedmaterialet. Detta medför att effektuttaget för planredu- ceringsmaskinen är kraftigt varierande samt ökar gradvis un- der det att en enskild toppmatad stock bearbetas för att av- slutas med en kraftig effektuttagstopp i samband med att stockens grovände är under bearbetning, och således relativt sätt betydligt mer vedmaterial huggs ur per tidsenhet. Ovan- nämnda effektuttagstopp medför att reducerskivans varvtal oönskat riskerar att sänkas något, vilken sänkning eventu- ellt inte hinner korrigeras innan bearbetning av efterfölj- ande stock påbörjas, med fortsatt minskat varvtal som följd.

En dylik effektuttagstopp medför även att man tvingas att förse planreduceringsmaskinen med mer omfattande styrsystem samt större motorer och kraftmatningssystem för att undvika att styrsystemet/kraftmatningssystemet överbelastas, varpå såglinjen skulle stanna. Dessutom i det allmänna fallet att planreduceringsmaskinen innefattar två motstående reducer- skivor som är i ingrepp med stocken, men då reducerskivorna i regel styrs asynkront, kommer reducerskivornas huggdon gå i växelvis ingrepp med vedmaterialet varpå vibrationer i planreduceringsmaskinen och stocken kan uppstå, vilket kan vara skadligt för planreduceringsmaskinen och ogynnsamt för kvaliteten på stockens bearbetade sidor. En konventionell lösning för att åtminstone delvis komma tillrätta med dylika tillkortakommanden, är att istället för ett långt fiberkap- ande huggdon använda två kortare, i rotationsriktningen in- bördes förskjutna, fiberkapande huggdon, vilka tillsammans täcker hela det maximala avverkningsdjupet. Detta medför att ovannämnda effektuttagstopp påtagligt minskas, samtidigt som mindre vibrationer och jämnare huggning erhålls. Dock skapar det yttre fiberkapande huggdonet en mycket grov yta som sträcker sig parallellt med stockens matningsriktning och som föregår det inre fiberkapande huggdonet, ty det yttre fiberkapande huggdonet trycker eller fläker av flisen från 10 15 20 25 30 35 530 'IBS denna yta istället för att skära av densamma. Detta medför att mer eller mindre av det vedmaterial som det inre fiber- kapande huggdonet skall till att hugga ur redan är avlägs- nat, vilket i sin tur påverkar den flis som det inre huggdo- net är till att hugga ur. Det fiberkapande huggdonets huvud- egg tränger in i vedmaterialet tvärs stockmatningsriktningen under avkapning av fibrerna, och då huvudeggen nått ett visst djup, som är beroende av stockens inneboende egenskap- er, avskjuvas eller bortspräcks en eller flera vedmaterial- kroppar som har den färdiga flisens slutliga form och dimen- sion. Det skall påpekas att de bortspräckta vedmaterialkrop- parnas tjocklek är starkt beroende av densammas längd i fi- berriktningen, till följd av att det fiberkapande huggdonets huvudegg låter sig matas ner längre innan vedmaterialkroppen bortspräcks om densammas längd ökas. Samtidigt kan vedmate- rialkroppens, och således flisens, längd justeras genom lämplig inställning av stockmatningshastigheten och redu- cerskivans rotationshastighet.

Spiralskivor, innefattande ett flertal fiberklyvande huggdon anordnade utmed banor som sträcker sig i spiralform utmed den koniska mantelytan hos reducerskivan, erfar en lägre belastning än stegskivor, huvudsakligen på grund av att spiralskivor exempelvis kan innefatta 100 fiberklyvande huggdon i förhållande till exempelvis 10 fiberkapande hugg- don hos en likvärdig stegskiva. Således blir även skillnaden i effektuttag över stockens längd lägre, i och med att ett stort flertal huggdon är i ingrepp med stocken samtidigt, vilket ger ett jämnare effektuttag samt mjukare och mer vib- rationsfri huggning av stocken. Fiberklyvande huggdon uppvi- sar en huvudegg som i spiralskivan är anordnade huvudsakli- gen parallellt med den axialmatade stockens fiberriktning för att hugga ur så kallad parallellskuren flis genom att klyva loss vedmaterial längs med fibrerna hos stocken, där- till uppvisar fiberklyvande huggdon en relativt sett kort biegg som är tvärställd huvudeggen och har till uppgift att kapa de fibrer som klyvs loss från stocken. Således är 10 15 20 25 30 35 530 159 nämnda biegg anordnad radiellt utanför den tillhörande hu- vudeggen, då det fiberklyvande huggdonet är monterat på spi- ralskivan. Medelst dylik konfiguration, tillsammans med ett flertal andra faktorer, såsom stockmatningshastighet, spi- ralskivans rotationshastighet, huggdonens inbördes lokalise- ring, etc., fastställs den urhuggna fliskroppens form och dimension. Således kan sägas att fliskroppens tjocklek är väldefinierad då densamma bestäms av det inbördes avståndet mellan de vertikalplan i vilka huvudeggarna hos angränsande huggdon i samma spiralformade bana är anordnade, och flis- kroppens längd i fiberriktningen är reglerbar genom lämplig inställning av spiralskivans rotationshastighet i förhål- lande till stockmatningshastighetenr Dock låter sig fiber- kroppens bredd, tvärs terbara parametrar då fiberriktningen, ej styras genom jus- sönderbrytningen av de parallellskurna vedmaterialkropparna, som lösgjorts från stocken, till flis, huvudsakligen sker beroende av stockens inneboende egenska- per som bestäms av trädslag, seghet, temperatur/frusenhets- grad, etc. För ett och samma träslag kan spiralskivor vara optimala för bildande av flis ur stockar med relativt hög temperatur, så kallat ofruset virke, samtidigt som flisen blir spröd och sönderdelas i stickor från stockar med rela- tivt låg temperatur, så kallat fruset virke.

Det skall därtill påpekas att pappersmassatillverk- ningsindustrin kräver att flisen inte kollapsar under själva kokningen i pappersmassatillverkningsprocessen, och därmed måste flisen uppvisa dimensioner som ligger inom vissa be- stämda gränser, även känt som tillhörande en viss fraktion.

Det finns allmänt använda standardiserade metoder att be- stämma hur stor del av den från en specifik planreducerings- maskin bildade flisen tillhör en viss fraktion. Exempelvis skall optimal flis passera ett raster med hål vilkas diame- ter är 45 mm, och därefter ett galler med spalter vilkas bredd är 8 mm, men fastna på ett raster med hål vilkas dia- meter är 13 mm. 10 15 20 25 30 530 'H39 Kortfattad beskrivning av uppfinningens syften och särdrag Den föreliggande uppfinningen tar sikte på att undan- röja ovannämnda nackdelar och tillkortakommanden hos tidi- gare kända reducerskivor och att tillhandahålla en förbätt- rad reducerskiva. Ett grundläggande syfte med uppfinningen är att tillhandahålla en förbättrad reducerskiva av inled- ningsvis definierad typ, vilken tillhandahåller optimal flis vad avser form och dimension oberoende av stockens tempera- tur.

Ett ytterligare syfte med den föreliggande uppfinningen är att tillhandahålla en reducerskiva, som uppvisar låga vibrationsnivåer och låga effektuttagsnivåer under drift.

Ytterligare ett syfte med den föreliggande uppfinningen är att tillhandahålla en reducerskiva som genererar en plan yta utmed den bearbetade stocken.

Enligt uppfinningen uppnås åtminstone det grundläggande syftet medelst den inledningsvis definierade reducerskivan, vilken är kännetecknad av att reducerskivan innefattar dels ett flertal första huggdon vilka vardera uppvisar en huvud- egg som är lokaliserad i ett mot reducerskivans geometrisk centrumaxel vinkelrätt plan och som är anordnad att klyva stockens fibrer under bildande av flis, dels åtminstone ett andra huggdon vilket uppvisar en huvudegg som är lokaliserad i en mot ovannämnda vinkelräta plan trubbig vinkel och som är anordnad att kapa stockens fibrer under bildande av flis, varvid de första fiberklyvande huggdonen är anordnade i åt- minstone en spiralformad bana, vilken sträcker sig utmed re- ducerskivans koniska mantelyta från ett yttre fiberklyvande huggdon i området av den koniska mantelytans grovände i riktning mot den koniska mantelytans smalände och.ändar me- delst ett inre fiberklyvande huggdon i axiell led beläget på avstånd från den koniska mantelytans smalände, varvid det åtminstone ett andra fiberkapande huggdonet är anordnat ut- med den koniska delmantelyta som förefinns mellan den kon- 10 15 20 25 30 530 'H39 iska mantelytans smalände och nämnda inre fiberklyvande huggdon.

Således är den föreliggande uppfinningen baserad på in- sikten att nyttja fiberkapande huggdon och dessas inneboende fördelar för den huvudsakliga urhuggningen av vedmaterial beläget närmast den erhållna plana ytan hos det bildade blocket, neboende och att nyttja fiberklyvande huggdon och dessas in- fördelar för urhuggning av det yttre vedmaterialet då stora avverkningsdjup krävs, exempelvis i området av stockens rotände där stor urhuggning i regel krävs.

Föredragna utföranden av den föreliggande uppfinningen är vidare definierade i de beroende kraven.

Företrädesvis är flertalet första fiberklyvande huggdon i axiell led i förhållande till reducerskivans geometriska centrumaxel ekvidistant anordnade i nämnda spiralformade bana, vilket ger en enhetlig tjocklek på den urhuggna fli- sen.

Enligt ett annat föredraget utförande är flertalet för- sta fiberklyvande huggdon anordnade i tre inbördes likform- igt åtskilda spiralformade banor, vilket medger att stock- arna kan matas med högre hastighet genom planreduceringsma- skinen i vilken reducerskivan är anordnad. I ett ytterligare föredraget utförande innefattar reducerskivan fyra andra fi- berkapande huggdon, vilka är ekvidistant anordnade i perifer riktning hos nämnda koniska mantelyta, varpå optimal flis- längd erhålls samtidigt av de fiberkapande huggdonen respek- tive de fiberklyvande huggdonen.

Företrädesvis innefattar reducerskivan vid omrâdet av densammas koniska mantelytas smalände anordnad avskiljnings- medel i form av cirkelformad sågklinga, för att åstadkomma nämnda utmed stocken sig sträckande plana yta.

Syftet med uppfinningen uppnås även medelst den inled- ningsvis definierade planreduceringsmaskinen, samt den in- ledningsvis definierade huggdonssatsen. 10 15 20 25 30 35 530 'H59 Företrädesvis innefattar nämnda planreduceringsmaskin två motstående roterbart anordnade reducerskivor enligt upp- finningen.

Ytterligare fördelar med och särdrag hos uppfinningen framgår av övriga osjälvständiga krav samt av den följande, detaljerade beskrivningen av föredragna utföranden.

Kortfattad beskrivning av ritningarna En mer fullständig förståelse av ovannämnda och andra särdrag och fördelar hos den föreliggande uppfinningen kom- mer att framgå av den följande, detaljerade beskrivningen av föredragna utföranden med hänvisning till de bifogade rit- ningarna, på vilka: ' Fig. 1 är en schematisk illustration av funktionen hos en reducerskiva innefattande enbart fiberkapande huggdon, Fig. 2 är en schematisk illustration av funktionen hos en reducerskiva innefattande enbart fiberklyvande huggdon, Fig. 3 är vy från en planreduceringsmaskins utmatnings- sida av två motstående reducerskivor mellan vilka en stock matas under bearbetning, i Fig. 4 är en vy ovanifrån av förhållandet visat i fig. 3, där ena reducerskivan är delvis skuren, Fig. 5 är en vy från sidan av en reducerskiva, Fig. 6-8 är perspektivvyer av ett fiberklyvande huggdon, och Fig. 9-ll är perspektivvyer av olika alternativa utföranden av ett fiberkapande huggdon.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföranden Innan uppfinningen beskriv i detalj hänvisas till de schematiska illustrationerna av funktionsskillnaderna mellan stegskivor och spiralskivor enligt figur l och 2. 10 15 20 25 30 35 530 'H59 I figur 1 visas arbetsprincipen för en reducerskiva med fiberkapande huggdon l och en försàgande cirkelformad såg- klinga 2. Stocken 3 som axialmatas genom en planreducerings- maskin passerande två motstående reducerskivor, kommer att formas till ett block uppvisande två motsatta plana ytor 4 samtidigt som urhugget vedmaterial bearbetas till flis 5.

Genom att varje huggdon 1 har detsammas huvudegg 6 anordnad tvärs stockens 3 matningsriktning kommer flisbildningen att primärt ske genom fiberkapning såsom redovisats ovan.

I figur 2 visas arbetsprincipen för en reducerskiva med fiberklyvande huggdon 7 och en försågande cirkelformad såg- klinga 2. Varje huggdon 7 har detsammas huvudegg anordnad parallellt med stockens 3 matningsriktning, varpå flisbild- ningen primärt kommer att ske genom att fiberklyvning såsom redovisats ovan.

I figurerna 3 och 4 visas en reducerskiva av vänstertyp och en reducerskiva av högertyp, betraktat i den i figur 4 illustrerade stockmatningsriktningen, i sin helhet beteck- nade 8 respektive 9. Såsom framgår av figurerna 3 och 4 toppmatas stocken 3 in i planreduceringsmaskinen med sin kärna i huvudsak under reducerskivornas 8, 9 geometriska centrumaxeln, varpå reducerskivornas 8, 9 huggdon 1, 7 kom- mer att gå i ingrepp med stocken 3 i riktning ovanifrån. Så- ledes är figur 3 en vy från planreduceringsmaskinens utmat- ningssida och figur 4 en vy ovanifrån, av de två reducerski- vorna 8 och 9. Reducerskivorna 8, 9 ingår i en planreducer- ingsmaskin (ej visad) och är roterbart uppburna kring en gemensam geometrisk axel för att bearbeta genom planreducer- ing en i utrymmet mellan reducerskivorna 8, 9 passerande toppmatad stock 3, under vardande av dels ett block uppvi- sande två motsatta plan ytor 4 dels flis 5 av det vedmate- rial som huggs ur stocken 3. Vidare är reducerskivorna 8, 9 förskjutbara i sidled i förhållande till stockmatningsrikt- ningen för att tillhandahålla önskade blockdimensioner.

Reducerskivorna 8, 9 uppvisar vardera väsentligen stym- pat konisk grundform, vilkas smaländar är vända mot den pas- 10 15 20 25 30 35 530 'IBS 10 serande stocken 3 och vilkas grovändar är vända från den passerande stocken 3. Vidare är reducerskivorna 8, 9 närmast i form av skal 10 med en "ihålig" baksida och ett central beläget nav 11, såsom framgår i figur 4. Utmed vardera re- 9 mantelyta är anordnade ett flertal demon- terbara huggdon 1, ducerskivas 8, 7, vilka kommer att beskrivas i detalj nedan. Huggdonen 1, 7 är anordnade, exempelvis medelst skruvförband, i öppningar i reducerskivorna 8, 9, vilka öpp- ningar även tillhandahåller passage av flisen till reducer- skivornas 8, 9 baksidor för vidare uppsamling och hantering.

Det skall påpekas att avverkningsdjupet som illustreras i figurerna 3 och 4 i förhållande till diametern hos stocken 3 är kraftigt överdrivet i exemplifierande syfte.

Hänvisning sker nu även till figur 5, vilken är en vy från sidan, i riktning från den passerande stocken 3, av re- ducerskivan av högertyp 9. Det skall dock påpekas att redu- cerskivan av vänstertyp 8 är en spegelbild av reducerskivan av högertyp 9, och att den följande beskrivningen således är applicerbar på båda typer av reducerskiva. Från figur 5 framgår tydligt att reducerskivan 9 innefattar ett flertal första huggdon 7 vilka är anordnade i åtminstone en spiral- formad bana 12, vilken sträcker sig utmed reducerskivans 9 koniska mantelyta från ett yttre första huggdon 7 i området av den koniska mantelytans grovände i riktning mot den ko- niska mantelytans smalände och vilken ändar medelst ett inre första huggdon 7 beläget på avstånd från den koniska mantel- ytans smalände. Företrädesvis är flertalet första huggdon 7 anordnade jämt fördelade i tre inbördes likformigt åtskilda spiralformade banor 12, varvid vardera spiralformad bana 12 i det visade utförandet innefattar nitton första huggdon 7, vilka i axiell led i förhållande till reducerskivans 9 geo- metriska centrumaxel är ekvidistant anordnade i nämnda spi- ralformade bana 12. Värdera spiralformad bana 12 sträcker sig företrädesvis i huvudsak 330° runt reducerskivans 9 geo- metriska centrumaxel. Såsom ses i figurerna 3 och 4 är den koniska mantelytan inte helt slät utan uppvisar avsatser i 10 15 20 25 30 35 530 'H59 11 området av vardera spiralformad bana 12. Vidare innefattar reducerskivan 9 åtminstone ett andra huggdon 1, som är an- ordnat utmed den koniska delmantelyta som förefinns mellan den koniska mantelytans smalände och nämnda inre första huggdon 7. Företrädesvis innefattar reducerskivan 9 fyra andra huggdon 1, vilka är ekvidistant anordnade i perifer riktning hos nämnda koniska delmantelyta.

Hänvisning sker nu i första hand till figurerna 6, 7 och 8, vilka visar det första huggdonet 7 betraktat i olika riktningar. Vardera av de första huggdonen 7 innefattar en huvudkropp 13 som vid ena änden uppvisar en relativt sett lång huvudegg 14, vilken är bildad mellan en, i det visade utförandet plan, spånyta 15 och en i förhållande till huvud- kroppen 13 snedfasad ändyta eller släppningsyta 16. I den huvudeggen 14 motsatta änden uppvisar huvudkroppen 13 i det föredragna utförandet två inbördes åtskilda skänklar 17, vilka företrädesvis är parallella. Nämnda skänklar 17 är an- ordnade att samverka med motsvarande säten i öppningarna i reducerskivan 9. I figurerna 6 och 7 framgår att varje en-' skilt första huggdon 7 uppvisar ett gängat hål 32 som mynnar i bottenytan mellan nämnda skänklar 17, för mottagande av en ställskruv (inte visad) med uppgift att lägesbestämma det första huggdonets 7 huvudegg 14 i förhållande till ett an- håll i reducerskivan 9, samt ett anhåll i en slipfixtur.

Vidare uppvisar huvudkroppen 13 en till huvudeggen 14 anslu- tande, relativt sett kort biegg 18, vilket är anordnad tvärs huvudeggen 14, exempelvis 30-60°. Nämnda biegg är bildad mellan en på en vulst 19 belägen spånyta 20 och en snedfasad ändyta eller släppningsyta 21. Vulsten är lokaliserad utmed huvudkroppens 13 långsidokant. I det visade utförandet är det första huggdonet 7 försett med längsgående snedfasade ytor 22, vilka sträcker sig utmed hela huvudkroppens 13 och skänklarnas 17 längd.

Hänvisning sker nu i första hand till figurerna 9 och 10, vilka visar ett första utförande av det andra huggdonet 1 betraktat i olika riktningar. Vardera av de andra huggdo- 10 15 20 525 30 35 530 159 12 nen 1 innefattar, likt de första huggdonen 7, en huvudkropp 23 som vid ena änden uppvisar en relativt sett lång huvudegg 24, vilken är bildad mellan en, i det visade utförandet _ plan, spånyta 25 och en i förhållande till huvudkroppen 23 snedfasad ändyta eller släppningsyta 26. I den huvudeggen 24 motsatta änden uppvisar huvudkroppen 23 i det föredragna ut- förandet ett flertal inbördes åtskilda skänklar 27, vilka företrädesvis är parallella. Nämnda skänklar 27 är anordnade att samverka med motsvarande säten i öppningarna i reducers- kivan 9. I figurerna 9-ll framgår att varje enskilt andra huggdon 1 uppvisar en eller flera ställskruvar 33 i de fria ändarna hos en eller flera skänklar 27. Vilka ställskruvar 33 är mottagna i gängade hål (inte visade). Ställskruvarna 33 har i uppgift att lägesbestämma det andra huggdonets 1 huvudegg 24 i förhållande till ett anhåll i reducerskivan 9, samt ett anhåll i en slipfixtur. Vidare uppvisar huvudkrop- pen 23 en till huvudeggen 24 anslutande biegg 28. Nämnda bi- egg 28 är bildad mellan spànytan 25 och en snedfasad yta 29.

I figur ll visas ett alternativt utförande av det andra huggdonet 1, varvid huvudkroppen 23 är delad i två delkrop- par, varpå den första delkroppen 30 innefattar huvudeggen 24 och den andra delkroppen 31 innefattar bieggen 28.

Värdera första huggdonets 7 huvudegg 14 är, då det är monterat i en reducerskiva 9, lokaliserad i ett mot reducer- skivans geometriska centrumaxel vinkelrätt vertikalplan. Med andra ord är huvudeggarna 14 anordnade parallellt med stock- matningsriktningen och är således anordnad att klyva stock- ens 3 fibrer under bildande av flis 5. Det axiella avståndet mellan vardera vertikalplan svarande mot två i samma spiral- formade bana 12 angränsande första fiberklyvande huggdon 7, utgör den teoretiska maximala tjocklek som den skapade para- llellskurna flisen 5 kan uppvisa, vilken företrädesvis upp- går till ungefär 7 mm. Ovannämnda biegg 18 hos vardera för- sta fiberklyvande huggdon 7 har, då huggdonet är monterat i en reducerskiva 9, en axiell utsträckning som motsvarar nämnda axiella avstånd, varpå flisens 5 längd i fiberrikt- 10 15 20 25 30 35 530 159 13 ningen kan justeras medelst lämplig inställning av stockmat- ningshastighet och reducerskivans 9 rotationshastighet samt val av antalet spiralformade banor 12. Företrädesvis är hu- vudeggen 14 anordnad i ett plan innefattande reducerskivans 9 geometriska centrumaxel.

Vardera andra huggdonets 1 huvudegg 24 är, då det är monterat i en reducerskiva 9, lokaliserad i en mot ovan- nämnda mot reducerskivans 9 geometriska centrumaxel vinkel- räta vertikalplan trubbig vinkel. Med andra ord är huvudeg- garna 24 anordnade tvärs stockmatningsriktningen och är så- ledes anordnade att kapa stockens 3 fibrer under bildande av »flis. Bieggen 28 är anordnad parallellt med den på stocken 3 skapade plana ytan 4, i området av den koniska mantelytans smalände. Antalet andra fiberkapande huggdon 1, tillsammans med stockmatningshastigheten och reducerskivans 9 rotations- hastighet, bestämmer längden i fiberriktningen av den ska- pade flisen 5. Därtill påpekas att den skapade flisens 5 tjocklek är starkt beroende av flisens 5 längd såsom nämnts ovan. Företrädesvis sträcker sig det andra fiberkapande huggdonets 1 huvudegg 24, i axiell led i förhållande till reducerskivan 9, över ett axiellt avstånd som är betydligt större än ovannämnda axiella avstånd mellan vardera verti- kalplan svarande mot tvâ i samma spiralformade bana 12 an- gränsande första fiberklyvande huggdon 7. Företrädesvis upp- går det andra fiberkapande huggdonets 1 huvudeggs 24 axiella utsträckning till ungefär 50-60 mm.

Hänvisning sker nu återigen i första hand till figur 5, från vilken framgår att reducerskivan 9 i omrâdet av den ko- niska mantelytans smalände även innefattar ett avskiljnings- medel 32 anordnat att åstadkomma nämnda utmed stocken 3 sig sträckande plana yta 4. I det visade föredragna utförandet är avskiljningsmedlet i form av en cirkelformad sågklinga.

Alternativt kan avskiljningsmedlet utgörs av ett flertal ut- med den koniska mantelytans smaländes perifera kant ekvidis- tant anordnade skär (ej visade). Avskiljningsmedlet 32 är av så kallad försâgande typ, varpå vedmaterialet hos flisen som 10 15 20 25 30 530 'IBS 14 bildas av de andra fiberkapande huggdonen 1 frånskiljs stocken 3 före det att det enskilda andra fiberkapande hugg- donet l går i ingrepp med vedmaterialet för bildande av flis. Ovannämnda biegg 28 är anordnad att ligga an mot såg- klingans 32 liv i syfte att hindra flis från att passera mellan sàgklingan 32 och det andra fiberkapande huggdonet 1.

Vidare skall påpekas att den delade andra fiberkapande hugg- donet 1 uppvisar, såsom framgår av figur ll, en förskjutning av huvudeggen 24 i förhållande till bieggen 28, i syfte att det utskjutande hörnet hos huvudeggen 24 skall kunna anord- nas mellan två tänder hos en försågande sågklinga 32. Och då huvudeggen 24 slipas kan ändå korrekt inbördes förskjutning mellan huvudeggen 24 och bieggen 28 erhållas genom motsva- rande justering av ställskruvarna 33.

Uppfinningen baseras således på användning av en, på en reducerskiva 9 monterad, huggdonssats innefattande dels ett flertal första fiberklyvande huggdon 7 i huvudsak anordnade att klyva stockens 3 fibrer under bildande av flis 5 av yttre vedmaterial fjärmat från den bildade plana ytan hos stocken, dels åtminstone ett andra fiberkapande huggdon 1 i huvudsak anordnad att kapa stockens 3 fibrer under bildande av flis 5 av inre vedmaterial närmast den bildade plana ytan hos stocken.

Tänkbara modifikationer av uppfinningen Uppfinningen är ej begränsad blott till de ovan besk- rivna och på ritningarna visade utförandena, vilka enbart har illustrerande och exemplifierande syfte. Denna patent- ansökning är avsedd att täcka alla anpassningar och varian- ter av de föredragna utförandena beskrivna häri, och följ- aktligen är den föreliggande uppfinningen definierad av ordalydelsen av de bifogade kraven och desammas ekvivalen- ter. Sâledes kan utrustningen modifieras på alla tänkbara sätt inom ramen för de bifogade kraven. 10 15 20 530 155 D15 Det skall påpekas att även om uppfinningen beskrivits med två samverkande reducerskivor, kan en planreducerings- maskin innefatta enbart en reducerskiva.

Det skall också påpekas att med termen ”fiberklyvande huggdon”, som för enkelhets skull har använts i kraven såväl som i beskrivningen, menas huggdon vilka klyver/spjälkar' stockens vedmaterial i stockens längsgående fiberriktning, och det skall påpekas att fackmannen inser att det inte är stockens enskilda fibrer som klyvs medelst huggdonet.

Det skall även påpekas att all information om/rörande termer såsom övre, under, etc., skall tolkas/läsas med ut- rustningen orienterad i enlighet med figurerna, med ritning- arna orienterade på sådant sätt att hänvisningsbeteckning- arna kan läsas på ett korrekt sätt. Således, indikerar dy- lika termer enbart inbördes förhållanden i de visade utfö- randena, vilka förhållande kan ändras om den uppfinningsen- liga utrustningen förses med en annan konstruktion/design.

Det skall påpekas att även om det ej är uttryckligen angivet att särdrag från ett specifikt utförande kan kombi- neras med särdragen i ett annat utförande, skall detta anses uppenbart då så är möjligt.

Claims (13)

10 15 20 25 30 35 530 'ISS 16 Patentkrav

1. Reducerskiva för planbearbetning av en reducerskivan (9) passerande axialmatad stock (3) genom huggning av ved- (3) under bildande av dels en utmed stocken (3) sig sträckande plan yta (4), dels flis av nämnda material ur nämnda stock urhuggna vedmaterial, varvid reducerskivan (9) uppvisar vä- sentligen stympat konisk grundform utmed vilkens mantelyta är anordnade ett flertal demonterbara huggdon (1, 7), känne- tecknad av, att reducerskivan innefattar dels ett flertal första huggdon (7) vilka vardera uppvisar en huvudegg (14) som är lokaliserad i ett mot reducerskivans (9) geometrisk centrumaxel vinkelrätt plan och som är anordnad att klyva stockens (3) fibrer under bildande av flis, dels åtminstone ett andra huggdon (1) vilket uppvisar en huvudegg (24) som är lokaliserad i en mot ovannämnda vinkelräta plan trubbig vinkel och som är anordnad att kapa stockens (3) fibrer un- der bildande av flis, varvid de första fiberklyvande hugg- donen (7) är anordnade i åtminstone en spiralformad bana (12), vilken sträcker sig utmed reducerskivans (9) koniska mantelyta från ett yttre fiberklyvande huggdon i området av den koniska mantelytans grovände i riktning mot den koniska mantelytans smalände och ändar medelst ett inre fiberklyv- ande huggdon i axiell led beläget på avstånd från den kon- iska mantelytans smalände, varvid det åtminstone ett andra fiberkapande huggdonet (1) är anordnat utmed den koniska delmantelyta som förefinns mellan den koniska mantelytans smalände och nämnda inre fiberklyvande huggdon.

2. Reducerskiva enligt krav 1, kännetecknad av, att det inre fiberklyvande huggdonets (7) huvudegg (14) i axiell led 'är beläget mer än 50 mm från den koniska mantelytans smal- ände.

3. Reducerskiva enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av, att huvudeggen (14) hos vardera första fiberklyvande huggdon 10 15 20 25 30 35 5313 'IBS 17 (7) är anordnad i ett plan innefattande reducerskivans (9) geometriska centrumaxel.

4. Reducerskiva enligt krav 1, 2 eller 3, kännetecknad av, att flertalet första fiberklyvande huggdon (7) är i axiell led i förhållande till reducerskivans (9) geometriska cent- rumaxel ekvidistant anordnade i nämnda spiralformade bana (12).

5. Reducerskiva enligt något av kraven l-4, kännetecknad av, att flertalet första fiberklyvande huggdon (7) är anord- nade i tre inbördes likformigt åtskilda spiralformade banor (12).

6. Reducerskiva enligt något av kraven 1-5, kännetecknad av, att vardera spiralformad bana (12) sträcker sig i stor- leksordningen 330° runt reducerskivans (9) geometriska cent- rumaxel.

7. Reducerskiva enligt något av kraven l-6, kännetecknad av, att densamma innefattar fyra andra fiberkapande huggdon (1), vilka är ekvidistant anordnade i perifer riktning hos nämnda koniska delmantelyta.

8. Reducerskiva enligt något av de föregående kraven, kännetecknad av, att densamma i området av den koniska man- telytans smalände innefattar avskiljningsmedel (32) anordnat att åstadkomma nämnda utmed stocken (3) sig sträckande plana yta (4).

9. Reducerskiva enligt krav 8, kännetecknad av, att nämnda avskiljningsmedel utgörs av en cirkelformad sågklinga (32).

10. Reducerskiva enligt krav 8, kännetecknad av, att nämnda avskiljningsmedel utgörs av ett flertal utmed den koniska 10 15 20 25 530 '169 18 mantelytans smaländes perifera kant ekvidistant anordnade skär. ll. arbetningsmaskinen passerande axialmatad stock (3) genom

11. Planreduceringsmaskin för planbearbetning av en planbe- huggning av trämaterial ur nämnda stock (3) under bildande av dels en utmed stocken (3) sig sträckande plan yta (4), dels flis av nämnda urhuggna trämaterial, kännetecknad av, att densamma innefattar åtminstone en roterbart anordnad re- ducerskiva (9) enligt något av kraven 1-10.

12. Planreduceringsmaskin enligt krav 11, kännetecknad av, att densamma innefattar två motstående roterbart anordnade reducerskivor (8, 9).

13. kraven 1-10, kânnetecknad av, att densamma innefattar dels Huggdonssats för en reducerskiva (9) enligt något av ett flertal första huggdon (7) vilka vardera uppvisar en hu- vudegg (14) som är anordnad att lokaliseras i ett mot redu- cerskivans (x) geometriska centrumaxel vinkelrätt plan och som är anordnad att klyva stockens (3) fibrer under bildande av flis (5), dels åtminstone ett andra huggdon (1) vilket uppvisar en huvudegg (24) som är anordnad att lokaliseras i en mot ovannämnda vinkelräta plan trubbig vinkel och som är anordnad att kapa stockens (3) fibrer under bildande av flis (5).