SE529117C2 - Låsanordning - Google Patents

Description

30 529 117 SAMMANFATTNING Ett syfte med uppfinningen är att tillhandahålla en magnetiskt reglerbar Iàsanordning med en säker låsfunktion och som är enkel att tillverka.

Ett ytterligare syfte med uppfinningen är att tillhandahålla en magnetiskt reglerbar Iàsanordning med en säker låsfunktion och som är slitstark.

Ett annat syfte med uppfinningen är att tillhandahålla en magnetiskt reglerbar Iàsanordning med en säker låsfunktion och som är enkel att montera.

Dessa syften uppnås med en Iàsanordning av inledningsvis angivet slag, kånnetecknad av att den första låsdelen omfattar en låsorganhållare, vilken är anordnad att uppbära låsorganet utan att låsorganet är fäst mot låsorganhållaren, varvid låsorganet är rörligt i relation till låsorganhållaren, att den andra låsdelen omfattar en påverkningsdel, låsorganet omfattar en kontaktdel, och låsanordningen är anordnad så att, vid låsanordningens monterade tillstànd, kontaktdelens rörelse ut ur eller in i påverkningsdelens bana, motsvaras av en rörelse för làsorganets tyngdpunkt åtminstone delvis uppåt respektive åtminstone delvis nedåt, att låsanordningen är anordnad så att, vid låsanordningens monterade tillstånd, och när påverkningsdelen vid rörelse i låsningsriktningen har passerat kontaktdelen, kontaktdelen rör sig in i påverkningsdelens bana, så att låsorganet genom anliggning mot låsorganhållaren och mot påverkningsdelen kan förhindra den andra lâsdelens rörelse i en riktning som är motsatt låsningsriktningen, och att låsanordningen är anordnad så att, vid låsanordningens monterade tillstånd, och vid den temporära eller permanenta magnetens påverkan av en av ett magnetfält genererad kraft, kontaktdelen rör sig ut ur påverkningsdelens bana. 10 20 25 30 529117 3 Elementen kan vara med varandra samverkande element, t.ex. ett skåp och en dörr för skåpet, varvidlåsanordningen är lämplig för låsning av elementen i ett stängt läge i förhållande till varandra, t.ex. ett för dörren stängt läge.

För framställningen nedan införs begreppen låsningsläge för låsorganet, i vilket kontaktdelen befinner sig i påverkningsdelens bana, samt öppningsläge för låsorganet, i vilket kontaktdelen befinner sig utanför påverkningsdelens bana.

Låsorganets tyngdpunkt befinner sig i öppningsläget i ett högre läge än i låsningsläget.

Med permanent magnet avses ett element som bibehåller sin magnetism vid avsaknad av något extemt magnetfält, och med en temporär magnet avses ett element som magnetiseras under inverkan av ett extemt magnetfält, men som förlorar sin magnetism när det extema magnetfältet avlägsnas. En permanent magnet kan vara gjord av något lämpligt material såsom sintrad neodym-jäm-bor (NdFeB), alnico, niperrnag, kromstål, volframstål, eller någon annan lämplig stållegering. En temporär magnet kan vara gjord av något lämpligt material såsom permalloy, kiselstàl eller mjukjäm.

Att låsorganet är uppburet av låsorganhållaren utan att vara fäst mot den senare, innebär att låsorganet är fångat eller inneslutet, utan fast eller ledad infästning mot låsorganhållaren, och utan att på annat sätt vara förbunden med låsorganhållaren, t.ex. via fjädrar e.d. Låsorganet är därigenom enbart genom sin yttre form och genom låsorganhållarens inre form begränsad till en rörelse som huvudsakligen är parallell med ett vertikalt plan som är parallellt med låsningsriktningen, vilket ger en möjlighet att tillhandahålla den första låsdelen som en mycket enkel konstruktion bestående av endast två delar, med enkla former och enkel samverkan. Vidare är vid lämpliga materialval, frånsett negligerbara friktionsförluster mellan låsorganets och låsorganhållarens ytor, låsorganets rörelse även efter lång användning väsentligen friktionsfri, till skillnad från lösningar med leder eller axlar, som efter en tids slitage kan börja "kärva".

Dessutom innebär lösningar av den senare typen att fler konstruktionsdelar mäste tillhandahållas. 25 30 529117 4 Att làsorganet genom anliggning mot Iåsorganhållaren och mot påverkningsdelen förhindrar den andra làsdelens rörelse i en riktning som är motsatt läsningsriktningen innebär att làsorganet genom anliggning i ett första anliggningsområde mot Iåsorganhållaren och anliggning i ett andra anliggningsområde mot påverkningsdelen, vilket andra anliggningsområde ligger längre bort i låsningsriktningen än det första aniiggningsområdet, förhindrar den andra låsdelens rörelse i en riktning som är motsatt iâsningsriktningen.

Uppfinningen innebär att en rörelse för kontaktdelen ut ur respektive in i påverkningsdelens med låsningsriktningen parallella bana motsvaras av en åtminstone delvis uppàtriktad respektive en åtminstone delvis nedåtriktad rörelse för làsorganets tyngdpunkt, vilket i kombination med den låga friktionen mellan làsorganet och Iåsorganhållaren, innebär att låsningsläget kan intas och bibehållas enbart med hjälp av tyngdkraften, utan andra hjälpmedel, såsom en fjäder eller en magnetkraft. I synnerhet krävs ingen tillkommande permanent eller temporär magnet för att tvinga làsorganet mot låsningsläget. l närmare detalj, såsom exemplifieras nedan med hänsvisning till fig. 3 (# 4f, 4g), uppvisar påverkningsdelen företrädesvis ett första ytomrâde och ett andra ytomrâde, varvid det första ytområdet, i låsanordningens monterade tillstànd och då den andra låsdelen befinner sig i en närhet till den första låsdelen, är beläget, i relation till det andra ytområdet, längre bort i låsningsriktningen och längre bort i en riktning som är parallell med kontaktdelens rörelse ut ur påverkningsdelens bana, vilket innebär att kontaktdelen, när det första ytområdet i låsningsriktningen passerat kontaktdelen, rör sig in i påverkningsdelens bana och làsorganet intar låsningsläget. Således kan det första ytområdet vid en Iåsningsmanöver röra sig förbi kontaktdelen varvid påverkningsdelen kommeri kontakt med kontaktdelen så att làsorganets tyngdpunkt förskjuts åtminstone delvis uppåt, varefter làsorganet, när det första ytområdet passerat kontaktdelen, på grund av tyngdkraftens inverkan, återigen kan röra sig mot låsningsläget. Som närmare beskrivs nedan sä kan làsorganet i det av tyngdkraften orsakade låsningsläget, genom anliggning mot Iåsorganhållaren och påverkningsdelen, hindra att làsdelama rör sig ifrån varandra. 20 25 30 529 117 5 Den enkla tyngdkraftstymingen mot låsningsläget, innebär att den av ett magnetfält genererade kraften, här även kallad magnetkraften, genom lämplig utformning av låsorganet och dess hållare, i princip kan vara riktad åt vilket håll som helst, förutom nedåt, vilket ger en stor flexibilitet vid konstruktion och anpassning av låsorganet till olika typer av element som skall låsas mot varandra.

I låsningsläget kan låsningsorganet som nämnts genom anliggning mot låsorganhållaren och den andra låsdelen blockera den andra låsdelens rörelse.

Det bör påpekas att vid själva blockeringen, dvs. i ett belastat låsningsläge, här även benämnt blockeringsläge, kan låsorganets läge, såsom visas närmare nedan med hänvisning till fig. 3a och 4, skilja sig något från det obelastade låsningsläget.

Eftersom låsorganet i låsningsläget är anordnad att inta ett blockeringsläge, i vilket* det i ett första anliggningsområde ligger an mot låsorganhållaren, närmare bestämt mot minst en yta i låsorganhållaren, och i ett andra anliggningsområde ligger an mot påverkningsdelen, vilket andra anliggningsområde ligger längre bort i låsningsriktningen än det första anliggningsområdet, ökar den läsande kraften när den andra låsdelen utsätts för en kraft i en riktning som är motsatt låsningsriktningen, t.ex. orsakad av att en person drar i elementet på vilket den andra låsdelen är fäst. Med andra ord ligger låsorganeti kläm mellan påverkningsdelen och låsorganhållaren, och en ökad kraft på den andra låsdelen i en riktning som är motsatt låsningsriktningen ökar den klämmande kraften på låsorganet. Detta gör att en säker låsning erhålls.

Således erbjuder låsanordningen enligt uppfinningen en enkel, säker och slitstark lösning för låsning av två med varandra samverkande element, t.ex. ett skåp och en dörr för skåpet, i ett stängt läge i förhållande till varandra, t.ex. ett för dörren stängt läge.

Låsningsriktningen kan, åtminstone då den andra låsdelen befinner sig i en närhet till den första låsdelen, vara väsentligen horisontell, varvid påverkningsdelen är anordnad att röra sig under åtminstone en del av låsorganet, företrädesvis under låsorganets tyngdpunkt. Dessutom kan låsorganet vara långsträckt, företrädesvis väsentligen parallellepipediskt, varvid den första låsdelen är anordnad så att låsorganet är lutat vid kontaktdelens (2y) läge i påverkningsdelens (4b) bana, 20 25 30 529 117 6 vilken lutning företrädesvis är riktad nedåt i låsningsriktningen. En sådan enkel form på låsorganet underlättar tillverkningen av låsanordningen. I en föredragen utföringsform är låsorganet tillhandahállet i form av en parallellepipedisk längsträckt permanent magnet. En sådan permanent magnet är tillgänglig i handeln, och denna lösning erbjuder således en mycket enkel och slitstark konstruktion. Altemativa former för magneten är naturligtvis möjliga; t.ex. kan den vara långsträckt med fyrkantig, rund eller annan tvärsnittsform, och uppvisa mot längdaxeln vinkelräta eller vinklade (avfasade) ändytor.

Företrädesvis uppvisar den första låsdelen minst en stödyta som åtminstone delvis lutar nedåt i låsningsriktningen, varvid låsorganet är anordnat att vid kontaktdelens läge i påverkningsdelens bana under inverkan av enbart tyngdkraften stödjas av stödytan. Enligt en fördragen utföringsfonn är låsorganet anordnat att vid Iäsanordningens monterade tillstånd, och vid den temporära eller pennanenta magnetens påverkan av en av ett magnetfält genererad kraft, anligga mot en väsentligen vertikal, mot làsningsriktningen väsentligen vinkelrät första inre yta i låsorganhållaren.

Företrädesvis, som exemplifieras nedan med hänvisning till fig. 4, omfattar den andra låsdelen ett ingreppsorgan som innefattar påverkningsdelen, vilket ingreppsorgan är långsträckt i låsningsriktningen, varjämte låsanordningen år anordnat så att vid förhindrande av den andra làsdelens rörelse i en riktning som är motsatt làsningsriktningen, låsorganhållaren genom kontakt med ingreppsorganet förhindrar eller begränsar ingreppsorganets böjning i en riktning bort från Iåsorganets anliggning mot låsorganhållaren. Därmed möjliggörs en kompakt utformning av låsanordningen där ingreppsdelen kan skjuta in i den låsorganhållaren för att komma i ingrepp med låsorganet, och dessutom förhindras vid öppningsförsök att ingreppsorganet böjs så att låsorganet ”halkar av" ingreppsorganet, och kommer ur sitt ingrepp. Detta innebär i sin tur att ingreppsorganets böjstyvhet på kan vara relativt låg, vilket innebär en besparing av material och utrymme. 20 25 30 529 117 BESKRIVNING AV FIGURERNA Uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan med hänvisning till ritningama, på vilka - fig. 1 visar en tvärsnittsvy av en låsanordning enligt en utföringsform av uppfinningen, monterad i ett skåp och på en dörr för skåpet, - fig. 2 visar en tvärsnittsvy med snittet lagt utmed linjen ll-ll i fig. 1, - fig. 2a och 2b visar en perspektivvy snett ovanifrån respektive en perspektivvy snett underifrån av respektive delar av låsanordningen i fig. 1, - fig. 3, 3a och 4 visar tvärsnittsvyer motsvarande den i fig. 1, - fig. 5 visar en tvärsnittsvy motsvarande den i fig. 3a med ett tillkommande aktiveringsorgan för reglering av låsanordningen, - fig. 5a visar en tvärsnittsvy motsvarande den ifig. 1, av låsanordningen vid dess montering, - fig. 6, 7, 9, 10 och 11 visar tvärsnittsvyer av alternativa utföringsformer av låsanordningen, - fig. 8 visar en tvärsnittvy av en del av en låsanordning enligt en ytterligare alternativ utföringsfonn, och - fig. 9a och 9b visar en sidovy respektive en frontvy av en del av låsanordningen ifig. 9.

DETALJERAD BESKRIVNING Fig. 1 visar en tvärsnittsvy av en del av ett första element 1, i form av ett skåp. en nedre del av ett med det första elementet 1 samverkande andra element 3, i form av en dörr 3 för skåpet 1, och en låsanordning omfattande en första låsdel 2 och en andra låsdel 4. Den andra låsdelen 4 är företrädesvis gjord i ett ickemagnetiskt material. dvs. den är varken en permanent eller temporär magnet.

Den första låsdelen 2 och den andra låsdelen 4 är fast förbundna med det första elementet 1 respektive det andra elementet 3. Respektive låsdel 2, 4 är företrädesvis fästade medelst en lämplig tape, t.ex. en sådan som marknadsförs under namnet 3M VHB tape. Alternativt kan andra fästmedel användas såsom skruvar, lim, nit, etc. I fall där skruvar, nitar e.d. används, är dessa företrädesvis 10 20 25 30 529 117 8 gjorda av en icke magnetisk metall, dvs. de bildar varken en temporär eller permanent magnet. Vid försök att i låsanordningens låsta läge dra isär elementen 1, 3 uppkommer till följd av läget för ingreppet mellan låsdelarna (se nedan fig. 4) en belastning i en del av den första låsdelens 2 fästyta som tenderar att fläka bort den första låsdelen 2 från det första elementet 1. Därför har i en fördelaktig alternativ variant av uppfinningen låsorganhållarens 2a undre yta 2t en längre utsträckning i låsningsriktningen L än vad som visas i fig. 1. T.ex. kan en undre del av låsorganhållaren 2a vara förlängd i vänster riktning i fig. 1, så att en större fästyta åstadkommes mellan den första låsdelen 2 och det första elementet 1.

I fig. 1 visas den första låsdelen 2 fäst på en uppåtvänd inre yta 1a längst ner i skåpet 1, men alternativa placeringar är möjliga, t.ex. på en vertikal sidoyta, eller en nedåtvänd yta i skåpet, varvid tape, t.ex. av ovan beskrivet slag, kan anbringas på en sidoyta respektive en övre yta på den första låsdelen 2. Naturligtvis är även olika lägen i skåpet tänkbara för den första iåsdelen, t.ex. på en fast hylla längre upp än vad som visas i fig. 1. Elementen 1, 3 kan alternativt vara andra typer av samverkande föremål, t.ex. en byrå och en utdragbar låda i byrån.

Den andra låsdelen 4 rör sig vid en låsningsmanöver, som resulterar i att låsdelarna låses mot varandra, i relation till den första låsdelen 2 en låsningsriktning, indikerad ifig. 1 med pilen L. Låsningsriktningen L är i detta exempel väsentligen horisontell åtminstone då den andra låsdelen 4 befinner sig i en närhet av den första låsdelen 2. För denna framställning avses med den andra låsdelens 4 rörelse i låsriktningen L en relativ rörelse gentemot den första låsdelen 2. Detta innebär att i en alternativ utföringsform i vilken den första låsdelen 2 är fäst på ett rörligt element, såsom en dörr, och den andra låsdelen 4 är fäst på ett fast element, såsom ett skåp, anses i denna framställning den andra låsdelen 4 vid en låsningsmanöver röra sig i relation till den första låsdelen 2 i en låsningsriktning. Det bör också påpekas att låsningsriktningen L i vissa tillämpningar, t.ex. då den andra låsdelen är monterad på en dörr och vid en låsningsmanöver följer en delcirkelformad bana, är beroende av den andra låsdelens 4 (dvs. dörrens) läge. Emellertid kan, för att underlätta förståelsen av denna framställning, låsningsriktningen L betraktas som den andra låsdelens 4 rörelse i relation till den första låsdelen då låsdelarna 2, 4 befinner sig i en närhet 20 30 529 117 9 av varandra. Därvid kan låsningsriktningen L betraktas som oberoende den andra Iåsdelens 4 läge, eftersom den första och den andra Iåsdelens 2, 4 inbördes relativa rörelse då kan anses vara approximativt rak. l ett praktiskt fall där lâsdelarna 2, 4 är monterade på ett skåp respektive en dörr för skåpet, kan detta anses föreligga när dörren har en öppnings-vinkel som är mindre än 5 grader.

Den första låsdelen 2 omfattar en làsorganhållare 2a som företrädesvis är gjord i ett ickemagnetiskt material. Låsorganhållaren 2a innesluter ett låsorgan 2b i form av en permanent magnet 2b med en något långsträckt parallellepipedisk form.

Låsorganhållaren 2a omfattar två stödytor 2c, i form av kammar 2c, synliga även i fig. 2, i vilken lâsningsriktningen L är ut ur ritningens plan. Kammarna 2c sträcker sig i låsorganets 2b längsgående riktning, sluttar nedåt i lâsningsriktningen L, är åtskilda med ett införingsutrymme 2d för ett ingreppsorgan, närmare beskrivet nedan. Låsorganhållaren 2a uppvisar också en första inre tväryta 2p, som är väsentligen vertikal och orienterad väsentligen vinkelrätt mot lâsningsriktningen L, samt belägen vid kammarnas 2c högre ändar, en andra inre tväryta 2e, belägen vid kammarnas lägre ändar, en övre inre yta 2m, och två väsentligen vertikala inre sidoytor 2r, se fig. 2. Låsorganets 2b bredd och låsorganhållarens 2a inre bredd, dvs. avståndet mellan de inre sidoytorna 2r, är anpassade så att ett litet spel råder mellan låsorganet 2b och sidoytorna 2r, vilket spel är tillräckligt för att låsorganet 2b utan nämnvärt friktionsmotstånd ska kunna utföra en rörelse, närmare beskriven nedan, i ett vertikalt plan som är vinkelrätt mot tvärsnittet i fig. 2.

Låsorganets 2b dimensioner samt avståndet mellan de inre sidoytorna 2r är vidare anpassade så att låsorganets 2b rotation kring en vertikal axel, dess rotation kring en horisontell axel som är parallell med lâsningsriktningen L, samt dess horisontella rörelse» vinkelrätt mot lâsningsriktningen L, utanför den rörelse som medges av nämnda spel, förhindras. Därmed uppvisar låsorganhållaren 2a ett inre hållarutrymme 2x som begränsas av stödytorna 2c, den första inre tvärytan 2p, den andra inre tvärytan 2e, den övre inre ytan 2m, och de inre sidoytorna 2r.

Avståndet mellan den första inre tvärytan 2p och den andra inre tvärytan 2e är företrädesvis tillräckligt stort för att inte hindra låsorganets 2b rotation kring en tänkt axel som är horisontell och vinkelrät mot lâsningsriktningen L. Å andra sidan 20 30 529 117 10 är avståndet mellan den första inre tvärytan 2p och den andra inre tvärytan 2e tillräckligt litet för att låsorganets 2b rörelse mellan ett obelastat låsningsläge, (se nedan med hänvisning till flg. 3a) och ett blockeringsläge, (se nedan med hänvisning till flg. 4) skall vara begränsad.

Det bör påpekas att i en alternativ utföringsform kan en del av låsningsorganet 2b skjuta ner emellan stödytorna 2c. Låsorganet är beläget i hållarutrymmet 2x, och rörligheten för låsorganet 2b är genom dess yltre form, i synnerhet dess bredd, samt hållarutrymmets 2x form, i synnerhet dess bredd, begränsad så att rörligheten för dess tyngdpunkt TP är huvudsakligen begränsad till en åtminstone delvis uppåt- eller nedåtriktad rörelse i ett rörelseplan som är vertikalt och parallellt med låsningsriktningen L. Vidare är lägena för den första inre tvärytan 2p och den övre inre ytan 2m anpassade så att låsningorganet 2b ligger an mot dessa vid ett öppningsförsök och därvid inte trycks bort, utan ligger kvar i blockeringsläget, (se nedan med hänvisning till flg. 4). Dessutom är avståndet mellan den övre inre ytan 2m och stödytorna 2c begränsad så att låsningsorganet 2b inte kan rotera så mycket att dess ändar byter plats, dvs. så att låsningsorganet inte "flippar" runt.

Låsorganet 2b intar under inverkan av enbart tyngdkraften, i ingreppsorganets 4a frånvaro, ett låsningsläge visat i flg. 1, varvid det ligger an mot kammarna 2c och den andra inre tvärytan 2e, så att en longitudinell axel LL hos låsorganet, (markerad ifig. 1 med en streckad linje), lutar nedåt i låsningsriktningen, och en undre yta 2f på låsorganet 2b lutar så att den är vänd delvis i en riktning som är motsatt låsningsriktningen L och är mellan kammarna 2c exponerad mot införingsutrymmet 2d. Låsorganhållaren 2a uppvisar en yttre öppning 2g och en inre öppning 2h, som, sett inifrån låsorganhållaren 2a, öppnari en riktning som är motsatt låsningsriktningen L respektive i låsningsriktningen L. Med andra ord är den yttre öppningen 2g och den inre öppningen 2h belägna vid kammarnas 2c högre respektive de lägre ändar.

Den andra låsdelens 4 ingreppsorgan omfattar en påverkningsdel 4b, l form av ett uppåtriktat utskjutande parti 4b, som är anordnad att i en tänkt bana som är parallel med låsningsriktningen L föras in i låsorganhållaren 2a genom den yttre öppningen 2g. Det utskjutande partiet 4b uppvisar ett första ytområde 4f på den 20 25 30 529 117 11 högst belägna delen av det utskjutande partiet 4b och ett andra ytområde 4g. Det första ytområdet 4f är vid ingreppsorganets rörelse parallellt med låsningsriktningen L i relation till det andra ytområdet 4g beläget lägre borti låsningsriktningen L och i en vertikal ritning närmare låsorganets tyngdpunkt TP.

I låsorganets 2b låsningsläge är en del av låsorganet 2b, vilket del här kallas kontaktdel 2y, belägen i det utskjutande partiets 4b bana. Avgränsningen för kontaktdelen 2y, och det utskjutande partiets 4b bana är i fig. 1 och fig. 2 markerad med en streckad linje KL. Således definieras kontaktdelen 2y åtminstone delvis genom låsorganets 2b relation till låsorganhållaren 2a och ingreppsorganet4a. Närmare bestämt är kontaktdelen 2y den del av låsorganet 2b som i låsorganets 2b låsningsläge befinner sig i påverkningsdelens 4b bana.

Fig. 2a visar en perspektivvy av den andra låsdelen 4, som uppvisar en plattformad fästdel 4e, vilken uppvisar på en baksida 4h en limyta åstadkommen med den ovan nämnda tejpen, belagd med en skyddsfolie som avlägsnas före fästande på elementet, t.ex. dörren. ingreppsorganet 4a skjuter ut från ett centralt parti av fästdelen 4e, och uppvisar således en fri ände. lngreppsorganets 4a centrala läge på fästdelen 4e minimerar, vid den andra låsdelens 4 monterade tillstånd, böjbelastningari limytan vid dragpåkånningari ingreppsorganet 4a.

Fig. 2b visar en perspektivvy av den första låsdelen 2, som uppvisar en undre yta 2t på vilken en limyta är åstadkommen med den ovan nämnda tejpen, vilken limyta är belagd med en skyddsfolie som avlägsnas före fästande på elementet, t.ex. skåpet Fig. 3 visar att ingreppsorganet 4a år långsträckt och, åtminstone i närheten av det andra elementets 3 stängda läge, orienterat i låsningsriktningen L. Vid ingreppsorganets 4a rörelse i låsningsriktningen L passerar det första ytområdet 4f låsorganets 2b kontaktdel 2y, van/id det utskjutande organet 4b kommeri kontakt med kontaktdelen 2y så att låsorganets 2b tyngdpunkt TP förskjuts åtminstone delvis uppåt, dvs. tyngdpunkten TP har en uppåtriktad rörelsekomponent.

Närmare bestämt, när det utskjutande partiet 4b förs in i den första låsdelen 2 och genom införingsutrymmet 2d kommer det i kontakt med låsorganets 2b undre yta 20 25 30 529 117 12 2f. Under det att det andra elementet 3 förs mot det stängda läget, rör sig det utskjutande partiet 4b under låsorganet 2b mot en nedre kant 2i som är belägen på den i låsningsriktningen L vända änden av låsorganet 2b, varvid låsorganet åtminstone delvis trängs uppåt av ingreppsorganet. Närmare bestämt förskjuter det utskjutande partiet 4b den i låsningsriktningen L vända änden av låsorganet 2b uppåt, så att låselemetet Zb roterar kring en tänkt axel som är horisontell och vinkelrät mot låsningsriktningen L.

Här hänvisas till fig. 3a. När det första ytområdets 4f passerat kontaktdelen 2y, rör sig låsorganet mot låsningsläget, på grund av tyngdkraftens inverkan och det andra ytområdets 49 läge i förhållande till det första ytområdet 4f längre bort i en vertikal riktning från låsorganets tyngdpunkt TP. Närmare bestämt, när det utskjutande partiet 4b, vid det andra elementets 3 stängda läge, har passerat den inre, nedre kanten 2i (fig. 3) återgår låsorganet 2b under inverkan av enbart tyngdkraften mot låsningläget, för att inta låsningsläget. Vid rörelsen mot låsningsläget roterar låsorganet 2b tillbaka kring en tänkt axel som är horisontell och vinkelrät mot låsningsriktningen L så att dess i låsningsriktningen L vända ände åtminstone delvis hamnar på en lägre nivå än ett övre parti av ingreppsorganet 4a, dvs. ett övre parti av det utskjutande partiet 4b. Det utskjutande partiet 4b är därvid beläget längre bort i låsningsriktningen L än låsorganet 2b. l låsningsläget befinner sig Iåsningsorganet 2b, då ingen öppningskraft, dvs. en på den andra låsdelen 2 verkande och i låsningsriktningen L motsatt riktad kraft, förekommer på låsanordningen, i kontakt med stödytorna 2c, den andra inre tvärytan 2e och eventuellt med ingreppsorganet 4a. Emellertid har låsorganet 2b i denna utföringsform och i detta läge, i det fall att ingen öppningskraft förekommer, ingen kontakt med den första inre tvärytan 2p och den övre inre ytan 2m.

Här hänvisas till fig. 4. Vid en mot låsningsriktningen L motsatt riktad kraft verkande på den andra låsdelen 2 är låsorganet 2b i låsningsläget anordnat att genom anliggning i ett första anliggningsområde 21 mot hållarutrymmets 2x övre inre yta 2m och den första inre tvärytan 2p, samt anliggning i ett andra anliggningsområde 22 mot det utskjutande partiet 4b, varvid det andra anliggningsområdet 22 ligger längre bort i låsningsriktningen L än det första 20 30 529 117 13 anliggningsområdet 21, förhindra den andra låsdelens 4 rörelse i en riktning som är motsatt låsningsriktningen L. Således förhindrar låsorganet genom att ligga i kläm mellan hållarutrymmets 2x övre inre yta 2m och den första inre tvärytan 2p och det utskjutande partiet 4b den andra låsdelens 4 rörelse i en riktning som är motsatt låsningsriktningen L. Närmare bestämt uppvisar låsorganet 2b i en ände som är vänd i en riktning som är motsatt låsningsriktningen L en övre, yttre kant 2k och en nedre, yttre kant 2n. Den andra låsdelens 4 rörelse i en riktning som är motsatt låsningsriktningen L förhindras därvid pga. låsorganets 2b anliggning med en inre yta 2j mot det utskjutande partiet 4b, låsorganets 2b anliggning med den övre yttre kanten 2k mot den övre, inre ytan 2m, och låsorganets 2b anliggning med den nedre, yttre kanten 2n mot den första inre tvärytan 2p, varvid området för anliggningen mot det utskjutande partiet 4b ligger längre borti låsningsriktningen än området för anliggningen mot den övre, inre ytan 2m, och mot den första inre tvärytan 2p. Läget i fig. 4 kallas här även blockeringsläge, och därvid kan kontakt förekomma mellan låsningsorganet och stödytorna 2c.

Det bör noteras att påverkningsdelens 4b utformning bör vara sådan att låsorganet 2b i låsningsläget inte kan glida av påverkningsdelen. Närmare bestämt bör det andra ytområdet 4g vara tillräckligt brant för att förhindra att låsorganet 2b glider av. Mer generellt är lutningen på det andra ytområdet 4g anpassat till låsorganets 2b lutning, för att förhindra att låsorganet 2b glider av vid en öppningskraft. Vidare är avståndet mellan en undre sida på ingreppsorganet 4a och en nedre, inre yta 2s i låsorganhållaren 2a så litet att en nedåtböjning av ingreppsorganet 4a vid belastning av detsamma förhindras genom kontakt med nämnda nedre, inre yta 2s. Detta innebär minskade krav på ingreppsorganets 4a böjstyvhet, vilket förenklar konstruktionen.

Här hänvisas till fig. 5. Vid anbringande av ett aktiveringsorgan 5, i form av en permanent magnet 5, utanför det andra elementet 3 (dörren) i närheten av Iåsanordningen uppkommer en magnetkraft som attraherar låsorganet 2b mot aktiveringsorganet 5. Därvid är magneten 5 som bildar aktiveringsorg-anet 5 och låsorganets 2b permanenta magnet orienterade med polerna åt samma håll så att en attraktionskraft uppstår. Under inflytande av magnetkraften roterar låsorganet 2b kring en tänkt horisontell axel som är vinkelrät mot låsningsriktningen L, och 20 25 30 529 117 14 intar ett öppningsiäge i vilket en yttre yta 2q, vänd i en riktning som är motsatt låsningsriktningen L, på låsorganet 2b anligger mot den väsentligen lodräta första tvärytan 2p hos Iåsorganhållaren 2a. Därvid befinner sig låsorganet 2b i ett högre läge än det utskjutande partiet 4b, så att det utskjutande partiet 4b vid en öppnande relativrörelse mellan elementen 1, 3 från det stängda läget kan röra sig i en riktning som är motsatt låsningsriktningen L förbi låsorganet 2b. För att underlätta nämnda rotation av låsorganet 2b vid magnetkraftinverkan, bör man vid upplåsning undvika att anbringa en öppningskraft på låsanordningen.

Det bör noteras att i det fall att låsorganet 2b innefattar en permanent magnet, så kan aktiveringsorganet 5 alternativt omfatta en temporär magnet. Omvänt kan låsorganet 2b innefatta en temporär magnet och aktiveringsorganet 5 kan omfatta en permanent magnet. Som ett ytterligare alternativ kan aktiveringsorganet vara en elektromagnet.

Fig. 5a visar låsanordningen med ett monteringsverktyg 6 för montering av den första och den andra Iåsdelen 2, 4 mot det första respektive andra elementet 1, 3.

Monteringorganet 6 är anordnat att på ett löstagbart sätt förbindas med den andra låsdelen 4, så att åtminstone en del av monteringsverktyget 6 är beläget på ingreppsorganets 4a ovansida. Därvid befinner sig en övre yta på det av monteringsverktyget som är avsedd att skjutas in genom öppningen 2g i Iåsorganhållaren Za, jämsmed eller ovanför påverkningsdelen 4b. Dessutom uppvisar monteringsverktyget 6 ett parti som i ingreppsorganets inskjutna tillstånd sträcker sig utanpå Iåsorganhållaren 2a och ovanför öppningen 2g.

Monteringsverktyget 6 kan också omfatta en del, (ej visad i fig. 5a), som är belägen under ingreppsorganet 4a och som justerar den andra låsdelens 4 vertikala läge i relation till den första Iåsdelen 2. Vidare kan monteringsverktyget omfatta medel, t.ex. i form av distansdelar, för att korrekt placera den andra Iåsdelen 4 i den första låsdelens 2 sidled.

Vid montering, eller redan vid tillverkning ifabrik, anbringas monteringsverktyget 6 på den andra låsdelen 4, och ingreppsorganet 4a förs sedan in iden andra Iåsdelen till ett läge där låsorganet 2b i låsanordningens monterade tillstånd kan inta låsningsläget för att förhindra den andra låsdelens 4 rörelse ien riktning som 10 20 25 30 529117 15 är motsatt låsningsriktningen L. Det parti av monteringsverktyget 6 som i íngreppsorganets inskjutna tillstånd sträcker sig utanpå låsorganhållaren 2a och ovanför öppningen 2g, åstadkommer medelst anliggning mot låsorganhållarens 2a utsida att ingreppsorganet 4a inte skjuts in för långt, utan placeras i ett önskat läge i låsningsriktningen L. Dessutom skjuter monteringsverktyget låsorganets 2b kontaktdel 2y uppåt, och förhindrar genom anliggning mot låsorganet 2b att kontaktdelen 2y rör sig in i påverkningsdelens (4b) bana.

Därefter placeras den med hjälp av monteringsverktyget sammansatta låsanordningen på den uppåtvända ytan 1a i det första elementet, ungefäri det läge som önskas, fast något förskjutet i en riktning som är motsatt ' låsningsriktningen L. Vid denna placering sitter den tunna skyddsfolien kvar över tapen på både den första låsdelens 2 undre yta 2t och på den andra låsdelens 4 baksida (jfr fig. 2a). Sedan förflyttas det andra elementet 3 försiktigt till det stängda läget, dvs. det läge i vilket låsningseffekten ska verka, varvid den med hjälp av monteringsverktyget sammansatta låsanordningen förflyttas något in längs låsriktningen efter det att kontakt uppstått mellan det andra elementets 3 plana yta och den andra låsdelens 4 plana baksida 4h. Det andra elementet 3 förflyttas därefter försiktigt i en riktning som är motsatt låsningsriktningen L. Därefter markeras på lämpligt sätt (t.ex. med en penna på den uppåtvända ytan 1a eller med en speciell utformning av tapen på den uppåtvända ytan la) den första låsdelens 2 läge, skyddsfolien avlägsnas från dess limyta, och den första låsdelen 2 fästs i det markerade läget. Därefter avlägsnas skyddsfolien på den andra låsdelens 4 baksida 4h (jfr fig. 2a) och den andra låsdelen 4 förflyttas ca 2 mm ur den första låsdelen 2 i en riktning som är motsatt låsriktningen L. Sedan förflyttas det andra elementet 3 till det stängda läget varvid den andra låsdelen 4 fastnar på det andra elementet 3, och sitter kvar där när det andra elementet 3 förflyttas i en riktning som är motsatt låsningsriktningen L. Därefter demonteras monteringsverktyget, tapen utsätts för extra tryck för god vidhäftning och monteringen är färdig (efter eventuell bindemedelshärdning enligt tillverkarens anvisningar).

Monteringsverktyget 6 tillhandahåller således en möjlighet att på ett mycket enkelt och snabbt sätt montera låsanordningen. 20 25 30 529 117 16 F ig. 6 visar en alternativ utföringsform av låsanordningen, vilken överensstämmer med utföringsformen ifig. 1-5, med undantag för följande: En fri ände på ingreppsorganet 4a, med det utskjutande partiet 4b, är formad med en rundad övre yta 4c, vilken sluttar nedåt i låsningsriktningen L. Den övre ytan 4c på ingreppsorganet 4a är utformad så att, under det att den andra låsdelen 4 rör sig i låsningsriktningen L, den första kontakten mellan ingreppsorganet 4a och låsorganet 2b sker vid den nedre kanten 2i som är belägen på den i låsningsriktningen L vända änden av låsorganet 2b, varefter det utskjutande partiet 4b förskjuter den i låsningsriktningen L vända änden av låsorganet 2b uppåt, så att låselemetet 2b roterar kring en tänkt axel som är horisontell och vinkelrät mot låsningsriktningen L, varvid kontakt bibehålles mellan låsorganets 2b nedre kant 2i och den övre ytan 4c på ingreppsorganet 4a. En fördel med den övre ytan 4c är att låsorganet 2b påverkas på ett relativt långt avstånd sin tyngdpunkt, vilken förhindrar tendenser till en initiell transiationsrörelse uppåt av låsorganet, vilket i sin tur eliminerar risken för en ”byrålådseffekt” vid förskjutningen av låsorganet 2b, dvs. den övre ytan 4c åstadkommer en mer gynnsam kraftpåverkan, som ytterligare minskar friktionskrafterna mellan låsorganet 2b och dess hållare 2a.

Utföringsformen i fig. 6 uppvisar också en nedre, inre yta 2s i låsorganhållaren 2a som lutar svagt uppåt i låsningsriktningen L. Detta medger att den yttre öppningen 2g kan göras större, vilken i sin tur medger större toleransavvikelser för ingreppsorganets 4a inträde i låsorganhållaren 2a. Samtidigt förhindrar det i låsningsriktningen L mer avlägsna högre partiet av den nedre, inre ytan 2s genom sin närhet till ingreppsorganet 4a att det senare, t.ex. vid ett försök av en person att dra isär låsanordningen när låsorganet 2b är i låsningsläget, böjs nedåt så att det kommer ur sitt ingrepp med låsorganet 2b.

Vidare är kammarna 2c i utföringsformen i fig. 6 formade så att deras lutning avtar i en riktning som är motsatt låsningsriktningen L. Detta innebär att låsorganet 2b vid under åtminstone en del av var och en av dess rotationsrörelser är understödd på ett avstånd från sina ändar. Detta innebär i sin tur att stödpunkten för 20 25 30 529 117 17 låsorganet 2b vid rotation ligger relativt nära dess tyngdpunkt, vilket är en fördel när låsorganet 2b under inflytande magnetkraften intar sitt öppningsläge, eftersom tyngdpunkten hävarm blir kortare och den erforderliga magnetkraften därför blir mindre.

Fig. 7 visar en ytterligare alternativ utföringsform av låsanordningen, vilken överensstämmer med utföringsformen ifig. 1-5, med undantag för följande: Låsorganet 2b omfattar en något långsträckt parallellepipedisk permanent magnet 2b1, som är omsluten av ett hölje 2b2 i ett icke-magnetiskt material. T.ex. formsprutad plast. På höljet 2b2 är ett nedåtriktat utskjutande parti 2b3 med en kontaktdel 2y bildat, vilken kontaktdel 2y i ett låsningsläge för låsorganet 2b befinner sig i rörelsebanan för en påverknlngsdel 4b. Påverkningsdelen 4b är bildad genom en urtagning i ingreppsorganet4a. Påverkningsdelen uppvisar ett första ytområde 4f och ett andra ytområde 4g, varvid det första ytområdet 4f är beläget, i relation till det andra ytområdet 4g, längre bort i låsnlngsriktningen l_ och längre bort i en riktning som är parallell med kontaktdelens 2y rörelse ut ur påverkningsdelens 4b bana, vilket innebär att kontaktdelen 2y, när det första ytområdet 4f i låsnlngsriktningen passerat kontaktdelen 2y, rör sig in i påverkningsdelens 4b bana, dvs. det utskjutande partiet 2b3 rör sig åtminstone delvis in i urtagningen 4d, och låsorganet 2b intar låsningsläget, varigenom den andra låsningsdelens 4 rörelse i en riktning som är motsatt låsnlngsriktningen L är förhindrat på ett sätt som motsvarar det som beskrivits ovan med hänvisning till fig. 4.

Fig. 8 visar ännu en alternativ utföringsform av låsanordningen, vilken överensstämmer med utföringsformen i fig. 1-5, med undantag för följande: Låsorganet 2b omfattar en något långsträckt parallellepipedisk permanent magnet 2b1, som är omsluten av ett hölje 2b2 i ett icke-magnetiskt material. På höljets undre sida är utskjutande parti 23 bildat, vilket är anordnat att sträcka sig in i urtagningar 24 i kammarna 2c, så att låsorganet 2b vid rotation från låsningsläget till öppningsläget stöds genom det utskjutande partiets 23 kontakt med kammarnas urtagningar 24. Eftersom det utkjutande partiet 23 är beläget relativt 20 25 30 529117 18 nära Iåsorganets tyngdpunkt TP, blir det moment som magnetkraften i öppningsläget ska övervinna relativt liten. Detta gör i sin tur att kraven på magnetens(-as) styrka kan minskas. Det bör påpekas att vid en öppningskraft kan det utskjutande partiet 23 förflyttas ut ur urtagningarna 24 så att ett blockeringsläge uppkommer såsom beskrivet med hänvisning till fig. 4.

Fig. 9, 9a och 9b visar en annan utföringsform av iåsanordningen med en första och en andra låsdel 2, 4 som är monterade på ett första respektive ett andra element 1, 3. Den första låsdelen 2 omfattar ett låsorgan 2b som i sin tur omfattar en något långsträckt parallellepipedisk permanent magnet 2b1, (i fig. 9a och 9b indikerad med streckade linjer), samt ett hölje 2b2 i ett icke-magnetiskt material, som dels omsluter den permanenta magneten 2b1, och dessutom ovanför den permanenta magneten bildar ett kort rör, genom vilket en påverkningsdel 4b tillhörande ett ingreppsorgan 4a hos den andra låsdelen 4 kan röra sig.

Låsorganet 2b omfattar en kontaktdel 2y som i låsningsläget och öppningsläget är belägen i respektive utanför påverkningsdelens (4b) bana. Låsorganets tyngdpunkt TP befinner sig under påverkningsdelen 4b och kontaktdelen 2y.

Låsorganet 2b är beläget i en låsorganhållare 2a, och är vid låsningsläget anordnat att stödjas mot en stödyta 2c, som lutar nedåt i låsningsriktningen. Vid anbringande av ett aktiveringsorgan (jfr fig. 5), iform av en permanent magnet, utanför det andra elementet 3 i närheten av iåsanordningen uppkommer en magnetkrafi som attraherar låsorganet 2b mot aktiveringsorganet. Under inflytande av magnetkraften roterar låsorganet 2b kring en tänkt horisontell axel som är vinkelrät mot låsningsriktningen L, och intar ett öppningsläge i vilket en yttre yta 2q, vänd i en riktning som är motsatt låsningsriktningen L, på låsorganet 2b anligger mot en väsentligen lodrät första tväryta 2p hos låsorganhållaren 2a.

Därvid befinner sig kontaktdelen 2y utanför påverkningsdelens 4b bana, så att påverkningsdelen 4b vid en öppnande relativrörelse mellan elementen 1, 3 från det stängda läget kan röra sig len riktning som är motsatt låsningsriktningen L förbi låsorganet 2b.

Fig. 10 visar en annan utföringsform av iåsanordningen med en första och en andra låsdel 2, 4 som är monterade på ett första respektive ett andra element 1, 3. 20 25 30 529 117 19 l detta fall är det första elementet en dörr 1 och det andra elementet är ett skåp 3. Även om skåpet 3 inte utför någon rörelse i relation till omgivningen, rör sig enligt denna framstäilnings definition av låsningsriktningen L den andra låsdelen 4, åtminstone i en närhet av den första låsdelen 2, vid en sammanföring av låsdelarna 2, 4, i relation till den första låsdelen 2 i en låsningsriktning L, Låsdelarna 2, 4 i sig utformade huvudsakligen på samma sätt som i utföringsformen beskriven med hänvisning till fig. 1-5, med en skillnad i att den magnetkraft som uppkommer vid anbringande av ett aktiveringsorgan (jfr fig. 5), i form av en permanent magnet, är riktad parallellt med Iåsningsriktningen L.

Närmare bestämt, vid anbringande av aktiveringsorganet utanför det första elementet 1 i närheten av låsanordningen uppkommer en magnetkraft som attraherar låsorganet 2b mot aktiveringsorganet. Under inflytande av magnetkraften roterar låsorganet 2b kring en tänkt horisontell axel som är vinkelrät mot Iåsningsriktningen L, och intar ett öppningsläge i vilket en i Iåsningsriktningen L vänd yttre yta 2q på làsorganet 2b anligger mot en väsentligen lodrät första tväryta 2p hos låsorganhållaren 2a. Därvid befinner sig en kontaktdel 2y av läsorganet 2b utanför banan för en påverkningsdel 4b hos ett ingreppsorgan 4a tillhörande den andra låsdelen 4, så att påverkningsdelen 4b vid en öppnande relativrörelse mellan elementen 1, 3 från det stängda läget kan röra sig i en riktning som är motsatt Iåsningsriktningen L förbi låsorganet 2b.

Fig. 11 visar en ytterligare utföringsform av låsanordningen med en första och en andra låsdel 2, 4 som är monterade på ett första respektive ett andra element 1, 3.

Vid en låsningmanöver rör sig den andra låsdelen 4 i relation till den första låsdelen 2 i en låsningsriktning L, som inte är horisontell, utan vertikal och nedåtriktad. Den första låsdelen 2 omfattar ett låsorgan 2b som i sin tur omfattar en något långsträckt parallellepipedisk permanent magnet 2b1, samt ett hölje 2b2 i ett icke-magnetiskt material, som omsluter den permanenta magneten 2b1, Låsorganet 2b omfattar en kontaktdel 2y som i ett låsningsläge och ett öppningsläge är belägen i respektive utanför banan för en påverkningsdel 4b hos ett ingreppsorgan 4a tillhörande den andra låsdelen 4. Låsorganets tyngdpunkt TP befinner sig i öppningsläget i ett högre läge än i låsningsläget. Det bör påpekas att utföringsformen i fig. 11 omfattar medel, t.ex. i form av en stoppklack e.d. (ej 20 529 117 20 visad) som förhindrar att låsorganet 2b vid ingreppsorganets 4a frånvaro rör sig för långt in i ingreppsorganets bana.

Den första Iåsdelen 2 omfattar en låsorganhållare 2a, i vilken låsorganet 2b är beläget. Låsorganet 2b uppvisar en konvex yta 25 som är anpassad till en konkav inre yta 26 i låsorganhållaren 2a, vilka ytor är utformade och orienterade så att låsorganet 2b under enbart tyngdkraftens inverkan rör sig mot låsningsläget. l låsningläget förhindrar låsorganet 2b genom anliggning i ett första anliggningsområde 21 mot låsorganhållaren 2a och anliggning l ett andra anliggningsområde 22 mot påverkningsdelen 4b, vilket andra anliggningsområde 22 ligger längre bort i låsningsriktningen L än det första anliggningsomrâdet 21, den andra låsdelens 4 rörelse ien riktning som är motsatt låsningsriktningen L.

Vid anbringande av ett aktiveringsorgan (jfr flg. 5), i forrn av en permanent magnet, utanför det andra elementet 3 i närheten av låsanordningen uppkommer en magnetkraft som attraherar låsorganet 2b mot aktiveringsorganet. Under inflytande av magnetkraften rör sig låsorganet 2b under rotation kring en tänkt horisontell axel som är vinkelrät mot låsningsriktningen L, och intar ett öppningsläge i vilket en yttre yta 2q, vänd i en riktning som är motsatt låsningsriktningen L, på låsorganet 2b anligger mot en väsentligen horisontell första tväryta 2p hos låsorganhållaren 2a. Dawid befinner sig kontaktdelen 2y utanför påverkningsdelens 4b bana, så att påverkningsdelen 4b vid en öppnande relativrörelse mellan elementen 1, 3 från det stängda läget kan röra sig i en riktning som är motsatt låsningsriktningen L förbi låsorganet 2b.

Claims (9)

20 25 30 529 117 21 PATENTKRAV

1. Låsanordning omfattande en första och en andra låsdel (2, 4) som är anordnade att i ett monterat tillstånd för låsanordningen vara fast förbundna med ett första respektive ett andra element (1, 3), varvid den andra låsdelen (4), vid en sammanföring av låsdelarna (2, 4), rör sig i relation till den första låsdelen (2) i en låsningsriktning (L), varjämte den första låsdelen (2) omfattar ett låsorgan (2b) som omfattar en temporär magnet eller en permanent magnet, kånnetecknad av att den första låsdelen (2) omfattar en låsorganhållare (2a), vilken är anordnad att uppbära låsorganet (2b) utan att låsorganet (2b) är fäst mot låsorganhållaren (2a), varvid låsorganet (2b) är rörligt i relation till låsorganhållaren (2a), att den andra låsdelen (4) omfattar en påverkningsdel (4b), låsorganet (2b) omfattar en kontaktdel (2y), och låsanordningen är anordnad så att, vid låsanordningens monterade tillstànd, kontaktdelens (2y) rörelse ut ur eller in i påverkningsdelens (4b) bana, motsvaras av en rörelse för låsorganets (2b) tyngdpunkt (TP) åtminstone delvis uppåt respektive åtminstone delvis nedåt, att låsanordningen är anordnad så att, vid låsanordningens monterade tillstånd, och när påverkningsdelen (4b) vid rörelse i låsningsriktningen (L) har passerat kontaktdelen (2y), kontaktdelen (2y) rör sig in i påverkningsdelens (4b) bana, så att låsorganet (2b) genom anliggning mot låsorganhållaren (2a) och mot påverkningsdelen (4b) kan förhindra den andra låsdelens (4) rörelse i en riktning som är motsatt låsningsriktningen (L), och att låsanordningen är anordnad så att, vid låsanordningens monterade tillstånd, och vid den temporära eller permanenta magnetens påverkan av en av ett magnetfält genererad kraft, kontaktdelen (2y) rör sig ut ur påverkningsdelens (4b) bana.

2. Låsanordning enligt krav 1, varvid låsningsriktningen (L), åtminstone då den andra låsdelen (4) befinner sig i en närhet till den första låsdelen (2), är 20 25 30 529 117 22 väsentligen horisontell, och påverkningsdelen (4b) är anordnad att röra sig under åtminstone en del av låsorganet (2b).

3. . Låsanordning enligt något av föregående krav, varvid låsningsriktningen (L) åtminstone då den andra låsdelen (4) befinner sig i en närhet till den första låsdelen (2), är väsentligen horisontell, och påverkningsdelen (4b) är anordnad att röra sig under låsorganets tyngdpunkt (TP).

4. . Låsanordning enligt krav 3, varvid låsorganet (2b) är väsentligen parallellepipediskt, och den första låsdelen (2) är anordnad så att låsorganet (2b), vid kontaktdelens (2y) läge i påverkningsdelens (4b) bana, är lutat.

5. . Låsanordning enligt krav 4, varvid Iåsorganen är tillhandahållet i form av en parallellepipedisk långsträckt permanent magnet.

6. . Låsanordning enligt något av krav 2-5, varvid den första låsdelen (2) uppvisar minst en stödyta (2c) som åtminstone delvis lutar nedåt i låsningsriktningen (L), och att låsorganet (2b) är anordnat att vid kontaktdelens (2y) läge i påverkningsdelens (4b) bana under inverkan av enbart tyngdkraften stödjas av stödytan (2c).

7. . Låsanordning enligt något av föregående krav, varvid låsorganet (2b) är anordnat att vid låsanordningens monterade tillstånd, och vid den temporära eller permanenta magnetens påverkan av en av ett magnetfält genererad kraft, anligga mot en väsentligen vertikal, mot låsningsriktningen (L) väsentligen vinkelrät första inre yta (2p) i låsorganhållaren (2a).

8. . Låsanordning enligt något av föregående krav, omfattande ett monteringsverktyg (6) för montering av den första och den andra låsdelen (2, 4) mot det första respektive andra elementet (1, 3), vilket monteringsverktyg är anordnat att genom anliggning mot låsorganet (2b) förhindra att kontaktdelen (2y) rör sig in i påverkningsdelens (4b) bana. 529117 23

9. Låsanordning enligt något av föregående krav, varvid den andra låsdelen (4) omfattar ett ingreppsorgan (4a) som innefattar påverkningsdelen (4b), vilket ingreppsorgan (4a) är långsträckt i låsningsriktningen (L), varjämte låsanordningen är anordnat så att vid förhindrande av den andra Iåsdelens (4) rörelse i en riktning som är motsatt låsningsriktningen (L), låsorganhållaren (2a) genom kontakt med ingreppsorganet (4a) förhindrar eller begränsar ingreppsorganets (4a) böjning i en riktning bort från låsorganets (2b) anliggning mot låsorganhållaren (2a).