SE526935C2 - Behållaranordning för förvaring av riskmaterial, i synnerhet för slutförvaring av kärnbränsle, och sätt för dess framställning - Google Patents

Description

25 30 35 C f! i* J CN \O (N 01 2 kärnbränslet, hos material som ingår i behållaranordningarna, i vart fall mate- rialen i delar vilkas fallissemang innebär en säkerhetsrisk.

Den ej oifentliggjorda svenska patentansökningen 0203528-5 av den 29 novem- ber 2002 (sökande: Oyster International N.V.) anvisar en behållaranordning som är lämpad för slutiörvar av kärnbränsle och ger möjlighet att åstadkomma en tillräckligt säker inneslutning av förvarat kârnbränsle eller annat riskmaterial under så lång tid som anses vara behövlig. Den nämnda ansökningen anvisar även ett sätt och en anläggning för framställning av denna behållaranordning.

Ett med avseende på kravet på säker långtidsförvaring viktigt särdrag hos behål- laranordningen enligt den nämnda patentansökningen ligger i ett slags ask-i- ask-uppbyggnad av den färdiga slutna behållaranordningen med ett antal barri- ärer av omväxlande betong och metall (eller annat lämpligt material) mellan kârnbränslet och behållaranordningens utsida. Antalet sådana barriärer kan i princip göras obegränsat stort och väljas efter den säkerhet som eftersträvas.

Skulle en barriär skadas på grund av våld eller korrosion eller fallera av någon annan anledning återstår fortfarande andra barriärer som kan förhindra att radioaktivt material kommer ut från behållaren.

Behållaranordningens uppbyggnad som en kompositkonstruktion ger en sam- verkan mellan de växelvis av betong och annat material, företrädesvis metall, bildade barriärerna som resulterar i en mycket god mekanisk hållfasthet.

Föreliggande uppfinning avser en vidareutveckling av en behållaranordning av det slag som den ovannämnda patentansökningen avser och av tekniken för dess framställning och tillhandahåller lösningar på uppgiften att optimera behållaran- ordningen med avseende i synnerhet på dess framställning.

De lösningar på denna uppgift som föreliggande uppfinning tillhandahåller utgörs av en behållaranordning för långtidsförvaring av riskmaterial, i syrmerhet för slutiörvaring av kärnbrânsle, och ett sätt att framställa en sådan anordning.

Denna behållaranordning och detta framställningssätt har de kännetecken som är angivna i de självständiga patentkraven. 10 15 20 25 30 35 'fl w.) Q\ 935 3 Ett viktigt element i föreliggande uppfinning ligger i det gjutmaterial som an- vänds för att fylla ut hålrummen i inneslutningskroppama. Enligt uppfinningen används så kallad självkompakterande betong (eng. self-compacting Concrete), ofta förkortat SKB, ibland även benämnd "kallkeram", som utmaterial. SKB är betong eller ett betongliknande material som genom tillsats av viskositetsmodi- fierande ämnen har givits mycket liten viskositet (hög flytbarhet), så att den enbart under inverkan av tyngdkraften, således utan vibrering, kan flyta ut och fullständigt fylla en utform även på trånga ställen i denna (se ex.vis Okamura, H., and Ouchi, M.: Self-Compacting Concrete, Journal of Advanced Concrete Technolog, Vol. 1, pp 5-15, April 2003). Med tillämpning av uppfinningen är det därför möjligt att på ett tillverkningstelmiskt enkelt och ekonomiskt sätt bygga upp en behållaranordning efter principen ask-i-ask med ett så stort antal "askar" och därmed följande stort antal olika barriärer att den önskade långtidssäker- heten uppnås.

En utföringsform av behållaranordningen och ett sätt för dess framställning be- slu-ivs nedan med hänvisning till de bifogade schematiska ritningarna.

Fig. 1 visar i vertikalt axiellt snitt en i enlighet med uppfinningen utförd, av fyra inneslutningskzroppar uppbyggd behållaranordning; Fig. 2 visar behållaranordningen sedd i snitt längs linjen II-II i fig. 1; Fig. 3 visar behållaranordningen sedd i snitt längs linjen III-III i fig. 1; Fig. 4 visar i axiellt snitt en första, inre inneslutningskropp, som innehåller en kärnbränslepatron och som bildar en central eller innersta del av behållaran- ordningen; Fig. 5 visar inneslumingsldoppen i fig. 4 sedd i tvärsnitt längs linjen V-V; Den härefter följande beskrivningen, däri inbegripet ritningsfigurerna, av behål- laranordningen enligt uppfinningen och sättet och anläggningen för dess fram- ställning är begränsad till det som är väsentligt för förståelse av uppfinningen. Av lätt insedda skäl kräver utövande av uppfinningen åtskilligt som inte visas eller 10 15 20 25 30 35 (n FO O\ xO 35 4 beskrivs, men med ledning av den beskrivning som följer kan fackmannen uti- från sitt fackkunnande tillföra sådant som saknas.

Den på ritningar-na visade behållaranordningen l l är utförd för att innesluta en parallcllepipedisk riskelementkropp F i form av en kärnbränslepatron eller, alter- nativt, fyra stycken lika, till ett "paket" sammanförda kâmbränslepatroner. Risk- elementkroppen F är visad schematiskt i fig. 4 och 5 där den utgörs av en enda bränslepatron inrymmande ett knippe av parallella, på något avstånd från var- andra anordnade bränslestavar (ej visade) vari det egentliga riskmaterialet, dvs. kärnbränslet, är inneslutet.

Den av bränslepatronen bildade riskelementkroppen F är innesluten i en första underbehållare eller inneslutningskropp A, som har formen av en lång rak cylin- drisk, i tvärsnitt kvadratisk kropp (tvärsnittet kan naturligtvis även ha rund eller annan ej kvadratisk form) med en mantelvägg 12 av plåt och av en övre metall- platta och en undre metallplatta bildade ändväggar 13A resp. 13B. I den av man- telväggen 12 och ändväggarna 13A, l3B bildade kammaren 14 är stavar 15 fast- satta i varje ändvägg för att uppbära stödorgan 16 på ett avstånd från ändväg- garna. Dessa stödorgan fasthåller mellan sig den kärnbränslepatronen bildande riskmaterialkroppen F på sådant sätt att det firms ett fritt utrymme mellan g denna och insidan på mantelväggen 12.

De båda ändväggarna 13A, l3B har vardera en central öppning bildad av en hylsa 17A, l7B. Dessa hylsor är schematiska representationer av medel som an- vänds vid införing av ett utmaterial, hår i form av självkompakterande betong, i det fria utrymmet i kammaren 14 sedan riskmaterialkroppen F har monterats i denna. Betongen, som kan innehålla armeringsfibrer, företrädesvis av ett värme- ledande material för att ge betongen god värmeledningsförmåga, kan därvid även pressas in genom öppningar i riskmaterialkroppens ens ändar och/ eller dess sidor och fylla de öppna utzymmena i riskmaterialkroppen, så att även bränsle- stavarna blir kringgiutna med betong. De nämnda medlen kan, men behöver inte nödvändigtvis innefatta en i inneslutningsldoppens A ena åndvägg anordnad ventil genom vilken betongen införs och en i den andra ändväggen anordnad ventil genom vilken överskott av betong pressas ut ur inneslutningskroppen A. 10 15 20 25 30 m w <§\ \o f» m 5 I den färdiga behållaranordningen 1 1 är den första inneslutníngskroppen A om- given av en andra underbehållare eller inneslutningskropp B. Denna har formen av en lång rak cylindrisk, i tvärsnitt cirkulär kropp med en mantelvägg 18 av plåt och av en undre och en övre metallplatta bildade ändväggar 19A resp. 19B. Ett stycke innanför mantelväggen 18 sträcker sig ett antal axiella rör 20 genom och från den övre ändväggen 19A till närheten av den undre ändväggen 19B. Dessa rör tjänar som kanaler för tillförsel av utmaterialet. Därutöver kan de fylla andra funktioner, som ex.vis att hålla samman mantelväggen och ändväggarna.

Vidare kan de tjänstgöra som armeringselement och fästen för lyftöglor eller andra lyft- och transporthjälpmedel. Givetvis är det också möjligt och lämpligt att anordna separata axiella armeringselement, särskilt mellan mantelväggarna 24 och 30 i de nedan beskrivna inneslutningskropparna C och D.

På den undre ändväggen 19B är fyra stödelement 2 1 anordnade för att tillsam- mans med liknande, ej visade stödelement vid den övre ändväggen 19A fasthålla inneslutníngskroppen A på sådant sätt i den av mantelväggen 18 och ändväggar- na l9A, 19B bildade kammaren 22, att inneslutníngskroppen A är fixerad i ett axiellt och radiellt centrerat läge i förhållande den andra inneslutníngskroppen B med ett avstånd till både mantelväggen 18 och ändvâggarna 19A, 19B på det sätt som bäst framgår av fig. 1. Den undre ånddelen av rören 20 går in i var sitt av stödelementen 21, som är utformade med kanaler 21A för att bilda en öppen förbindelse mellan kammaren 22 och det inre av rören 20.

Det utrymme i kammaren 22 som finns mellan den första inneslutníngskroppen A och den andra inneslutníngskroppen B är avsevärt större än motsvarande utrymme mellan den första inneslutníngskroppen A och riskmateriallaoppen F och liksom detta helt utfyllt med betong i den färdiga behållaranordningen 1 1.

Den ihåliga cylindriska betongkropp som omger den första inneslutníngskroppen A i den färdiga behållaranordningen 1 1 har således avsevärt större väggtj ocklek än betongkroppen som omger riskmaterialkroppen Fi den första inneslutníngs- lc-oppen A.

Undersidan på den övre ändväggen 19A på inneslutníngskroppen B år svagt ko- niskt konkav, och vid den högsta punkten på undersidan sitter ett rör 23, som 10 15 20 25 30 6 står i förbindelse med kammaren 22 och sträcker sig uppåt från och myrmar fritt i utrymmet ovanför ändväggen 19A.

Den andra inneslutningskroppen B omges i sin tur av en tredje inneslutnings- kropp C, som är anordnad och uppbyggd på väsentligen samma sätt som inne- slutningskroppen B. Inneslutningskroppen C har sålunda en cirkulârcylindrisk mantelvägg 24 och en övre och en undre ändvägg 25A resp. 25B. Dessa änd- väggar begränsar en kammare 26, som inrymmer axiella rör 27 vilka går genom den övre ândvåggen 25A och nedåt i kammaren 26 till närheten av den undre ândvâggen 25B, där de sträcker sig in i stödelement 28 som är utformade med kanaler 28A liknande kanalerna 21A och tillsammans med liknande, ej visade stödelement vid den övre åndväggen 25A håller den andra inneslutningskroppen B fixerad i ett bestämt radiellt och axiellt läge i kammaren 26.

Det utrymme som finns i kammaren 26 mellan den andra inneslutningskroppen B och den tredje inneslutningskroppen C är i den färdiga behållaranordningen utfyllt med betong.

På samma sätt som vid inneslutningskroppen B är undersidan på den övre änd- väggen 25A på inneslutningskroppen C svagt koniskt konkav, och vid den högsta punkten på undersidan sitter ett rör 29, som står i förbindelse med kammaren 26 och sträcker sig uppåt från ändväggen 25A och mynnar fritt i utrymmet ovan- för denna.

I den visade uttöringsformen finns även en fjärde inneslutningskropp D, ivilken den tredje inneslutningskroppen C är innesluten i ett radiellt och axiellt centrerat läge och vilken är praktiskt taget identiskt lik inneslutningskroppen C frånsett dimensionerna. Inneslutningskroppen D har sålunda en cirkulärcylindrisk man- telvâgg 30 och övre och undre ändväggar 3 1A resp. 3 IB. Mantelväggen och änd- väggarna begränsar en kammare 32, som inrymmer axiella rör 33 med samma funktion som rören 27. Vidare firms vid den högsta punkten i kammaren 32 ett rör 34, som kan vara utformat så att det kan anslutas till ett sugaggregat. 10 15 20 25 30 C51 PJ O\ Det utrymme som firms i kammaren 32 mellan den tredje inneslutningskroppen C och den fiärde inneslutningskroppen D är i den färdiga behållaranordningen utfyllt med betong.

Som lätt inses visar ritningsfigurerna behållaranordningen enligt uppfinningen i förenklad framställning och med utelämnande av många detaljer som inte utgör någon egentlig del av uppfinningen och inte behöver visas eller beskrivas för att fackmannen skall kunna utöva uppfinningen. Exempelvis måste i praktiken underbehållarna eller inneslutningskropparria A-D vara försedda med hj älpele- ment som möjliggör lyftning och arman hantering av desamma, eventuellt också mät- eller övervakningsanordningar osv.

Behållaranordningen enligt uppfinningen kan framställas i en anläggning där sammansättningen av anordningens olika komponenter företrädesvis försiggår i huvudsak under vatten, liksom i den anläggning som är visad och beskriven i den ovarmärnnda patentansökningen och även i den anläggning som är visad och beskriven i WOO 1 / 78084.

Fram till det skede då behållaranordningens betongfyllning i de olika inneslut- ningskropparna utförs kan sammansättningen av inneslutningskropparna ske på olika sätt. I enlighet med ett tillvägagångssätt placeras först den yttersta in- neslutningskroppen D med den övre ändväggen 3 IA ännu ej påsatt i undervat- tensläge, varefter den näst yttersta inneslumingskroppen C placeras i inneslut- ningskroppen D, likaså utan den övre ändväggen 25A. På motsvarande sätt pla- ceras sedan den näst innersta inneslutningskroppen B utan sin övre ändvägg i den näst yttersta inneslutriingslcroppen C, och slutligen placeras den innersta inneslutningskroppen A i inneslumingskroppen B, varpå riskmaterialkroppen F sätts ned i inneslutriingslcroppen A.

Därefter förses inneslutningslcroppaxna A, B, C och D med sina övre ändväggar i tur och ordning.

Det är naturligtvis också möjligt att utföra den beskrivna sammansättningen av inneslumingskropparna D, C, B och A i övervattensläge och sedan överföra det l0 15 20 25 30 så bildade aggregatet till undervattensläge och därefter föra in riskmateriallrrop- pen F i irineslutrringslqoppen A.

Ytterligare en möjlighet är att utföra sammansättningen av inneslutningskrop- parna D, C och B i övervattensläge och sammanföra inneslutningskroppen A och riskmaterialkroppen F i undervattensläge och därefter sammanföra den av inne- slutningskroppen A och den däri irmeslutna riskmateriallcroppen F bildade en- heten med det till undervattensläge överförda aggregatet D, C, B. lnföringen av utmassan, dvs. den sjålvkompakterande betongen, sker med för- del i undervattensläge med den färdigt sammansatta behållaranordningen 1 1 vattenfylld. Betongen, vilken som nämnts med fördel kan innehålla korta arme- ringsfibrer av värmeledande material, matas in i ett eller företrädesvis flera av eller alla rören 33 i den yttersta inneslutningskroppen D, eventuellt under ett visst tryck för att införingen skall ske snabbare. I fig. 1 är detta markerat med en pil med den inringade bokstavsbeteckningen a. Följande faser i införingen av betongen år på motsvarande sätt markerade med pilar med inringade bokstäver.

Betongen går ut i den yttersta inneslutningskroppens D kammare 32 vid dennas botten, pilen b, och stiger successivt i denna kammare tills betongnivån når över- sidan på den näst yttersta inneslutningskroppens C översida, där den rirmer ned i rören 27, pilen c, och ut i Cs kammare 26 vid dennas botten, pilen d, för att successivt stiga i denna kammare. När betongnivån når översidan på den näst innersta inneslutningskroppen B, rinner betongen ned i rören 20, pilen e, och ut vid bottnen i Bs kammare 22, pilen f.

Betongen stiger successivt uppåt i Bs kammare 22, varvid den samtidigt stiger genom inneslutningskroppen A och kammaren 14 i denna och även genom den riskmaterialkroppen F bildande bränslepatronen, så att bränslestavarna i denna omsluts av betongen. När Bs kammare 22, och därmed inneslutningskroppen A och bränslepatronen i denna ha fyllts helt, strömmar överskott av betongen ut genom röret 23, pilen g, för att ytterligare fylla kammaren 26 i inneslutnings- kroppen C. På motsvarande sätt kommer betongen efter det att Cs kammare 26 år helt fylld att strömma in i röret 29, pilen h, och ut i Bs kammare 32, pilen i, 10 l5 20 25 30 35 FOK- .._J 935 9 för att ytterligare fylla denna kammare till dess att den är helt fylld och betongen börjar strömma ut genom röret 34, pilen j.

Därmed år alla tidigare existerande hålrum i behållaraggregatet fyllda med den självkompakterande betongen; denna är till en del markerad genom slaaffering i mittpartiet av fig. l. Under iniöringen av betongen tränger denna successivt ut vattnet i hålrummen uppåt. Tillbakaströmning av betongen kan förhindras ge- nom att en eller flera av de passager genom vilka betongen strömmar in och ut från inneslutningskropparria förses med en självstängande ventil (ej visat).

I det ovan angivna alternativ där den av brânslepatronen bildade riskmaterial- lcroppen F sarnmarlförs med inneslutningskroppen A innan denna sammanförs med inneslutningskroppen B kan det också vara lämpligt att även utföra kring- utningen av riskmateriallcroppen F med självkompakterande betong och låta betongen hårdna innan den av riskmaterialkroppen F och inneslutningskroppen A bildade enheten sammanförs med inneslutningskroppen B.

Det beskrivna sättet för införingen av den självkompakterande betongen införs, innebärande att betongen följer en slingrande väg genom behållaraggregatet, år att föredra men inte oundgängligt. Ett alternativ är att som beskrivet föra in be- tongen i den yttersta inneslutningskroppens A kammare 32 så att den kommer in i denna via passagen i den övre ändväggen 3 1A och går nedåt i mellanrummet mellan mantelväggen 30 och den näst yttersta inneslutningskroppens C mantel- vägg 24 men sedan låta betongen successivt stiga parallellt i alla inneslutnings- kropparna och riskmaterialkroppen F till dess att Ds kammare 32, och därmed hela behållaranordningen, är helt fylld och överskottet av betong börjar komma ut genom röret 34.

Vid inför-ingen av den självkompakterande betongen kan denna i slutfasen av in- föringen och under en viss tid därefter, till dess att betongen har hårdnat i lämp- lig utsträckning, stå under ett visst övertryck, så att den hårdnade betongen sätts under tryck under inverkan av de spända armeringselementen.

Införingen av betongen och utdrivningen av vattnet kan främjas genom att röret 34 ansluts till en sugpump. 10 15 Antalet inneslutningslcoppar i behållaranordnjngen kan naturligtvis vara både större och mindre än den endast som ett exempel beskrivna utföringsformen av behållaranordningen.

I den ovan som ett exempel på en utföringsform beskrivna behållaranordníngen år den innersta inneslutníngskroppen A utförd på ett något annorlunda sätt än de övriga, omgivande inneslutningskroppania B, C och D men ändå principiellt utförd på samma sätt som dessa i det att den bildar en riskmaterialkroppen F inrymmande kammare som är helt utfylld med sjålvkompakterande betong.

Detta är föredraget och särskilt lämpligt i det beskrivna fallet där riskmaterial- kroppen utgörs av en kârnbränslepatron men utgör inte något nödvändigt kän- netecken på uppfinningen. Rislcmaterialet kan sålunda finnas i en behållare som inte själv fylls med betong utan kan vara sluten och placerad i en inneslutraings- kropp motsvarande inneslutningslcroppen B och kringgjuts i denna utan att själv fyllas eller vara fylld med betong ett något annat utrnaterial.

Claims (8)

10 15 20 25 30 35 01 f* .D C}\ \O CN 01 Patentkrav

1. Behållaranordning (11) för långtidsförvaring av riskrnaterial, i synnerhet för slutförvaring av kârnbränsle, vilken anordning innefattar en cylindrisk inre inneslutningslaopp (A) med en mantelvågg (12), en övre åndvågg (13A) och en undre ândvägg (13B), en av mantelvâggen och ändvâgg- arna begränsad kammare (14) fór upptagande av minst en av riskmaterialet bildad eller riskmaterialet innehållande eller uppbârande riskmaterialkropp (F), i synnerhet en riskmaterialln-opp innefattande ett knippe av stavformiga käm- brånsleelement, och i kammaren (14) anordnade stödorgan (15, 16) för uppbä- rande av riskmaterialkroppen (F) centralt i kammaren och med avstånd till dennas mantelvâgg och ândvâggar, och en cylindrisk yttre inneslutningskropp (D) med en mantelvâgg (30), en övre ândvâgg (3 1A) och en undre ândvâgg (31B), en av mantelvåggen och ändvâggama begränsad cylindrisk kammare (32), inom vilken den inre inneslumingskroppen (A) âr uppburen med avstånd till den yttre inneslumingslcroppens (D) mantelvâgg och ändvåggar, minst en genom minst en av den yttre inneslutningskroppens (D ) ändvâg- gar gående, i denna inneslutningskropps (D) kammare (32) mynnande passage (33) för införing av färsk sjâlvkompalrterande betong i den kammaren (32) för ut- fyllnad av denna, vilken passage innefattar en genom den övre av dessa änd- vâggar gående ledning (33) som mynnar i den yttre inneslutriingskroppens (D) kammare (32) i närheten av dennas botten, en genom minst en av den inre inneslutriiiigslqoppens (A) åndvâggar (13A, 13B) och kammare (14) gående, i förbindelse med den yttre inneslutningskrop- pens (D) kammare (32) stående passage, genom vilken sjâlvkompakterande betong kan passera från den yttre inneslutriingskroppens (D) kammare (32) och fylla den inre inneslutningskroppens (A) kammare (14) och minst en i den yttre inneslutningslcroppens övre ândvâgg (3 1A) anordnad passage (34) för utslâppning av överskott av sjålvkompakterande betong.

2. Behållaranordning enligt patentlcav 1, innefattande en mellanliggande inneslutningskropp (B) med en mantelvâgg (18), en övre ândvâgg (19A), en undre ändvågg (l9B) och en av mantelvàggen och ândvâggarna begränsad kammare (22) inom vilken den inre inneslumingskroppen (A) år uppburen med avstånd till 10 15 20 25 30 35 (Il ' Q 3 (_ .wl G1 12 den mellanliggande inneslutningskroppens (B) mantelvägg (18) och ändväggar (l9A, 19B), varvid denna kammare (22) har en genom minst en av ändväggarna gående passage (21, 23) med vilken den kommunicerar med den inre inneslut- ningskroppens (A) kammare (14) och den yttre inneslumingslcroppens (D) kam- mare (32).

3. Behållaranordning enligt patentkrav 2, innefattande en ytterligare mellan- liggande inneslutningskropp (C) med en mantelvågg (24), en övre ändvâgg (25A), en undre ändvågg (25B) och en av mantelväggen och ändväggarna begränsad kammare (26) inom vilken den förstnämnda mellanliggande inneslutningskrop- pen (B) är uppburen med avstånd till den ytterligare mellanliggande inneslut- ningskroppens (C) mantelvägg (24) och ändväggar (25A, 26B), varvid denna kammare (26) har en genom minst en av ändvâggaina (26) gående passage (27, 29) med vilken den kommunicerar med den förstnämnda mellanliggande inne- slumingshoppens (B) kammare (22) och den yttre inneslutningskroppens (D) kammare (32).

4. Behållaranordnirig enligt patentkrav 3, vid vilken för var och en av de mellanliggande inneslutningskropparna (B, C) den genom minst en av dess änd- vâggar gående passagen innefattar dels en ledning (20, 27), som går genom den övre av den övre ändväggen (l9A, 25A)och mynnar i inneslutningskroppens (B, C) kammare (22, 26) i närheten av dennas botten, dels en i denna ändvägg an- ordnad öppning (23, 29) som mynnar i respektive omgivande inneslutnings- kropps (C, D) kammare.

5. Sätt att framställa en behållaranordning (1 l) för riskmaterial, i synnerhet kärnbränsleelement anordnade i minst ett knippe, ex.vis i en eller flera bränsle- patroner, varvid en av riskmaterialet bildad eller rislcmatefialet innehållande ñskmateriallaopp (F) införs och fixeras i ett bestämt läge i en väsentligen cylind- risk, en längd väsentligt större än riskmaterialkroppens (F) längd uppvisande be- hållare (A) med mellanrum till behållarens sid- och ändväggar (12, 13A, 13B) och kringgjuts över hela sin längd och vid ändarna med ett utmaterial i flytande form, som bringas att i huvudsak helt utfylla utrymmet mellan riskmaterial- kroppen (F) och behållarens sid- och ändvâggar (12, 13A, 13B) och därefter hårdna, 10 15 20 25 30 35 13 kännetecknat av att riskmaterialkroppen (F) placeras i en cylindrisk inre inneslutningslcropp (A), som innefattar en mantelvägg (12), en övre ändvägg (13A) och en undre ändvägg (13B), en av mantelväggen och ändväggarna begränsad första kammare (14), och i kammaren (14) anordnade stödorgan (15, 16) för uppbärande av riskmaterial- kroppen (F) centralt i kammaren och med avstånd till dennas mantelvägg och ändväggar och som i minst en av ändväggarna har en passage (17A, 17B) som kommunicerar med kammaren (14), den inre inneslutningskroppen (A) placeras i en eylindrisk yttre inneslut- ningskropp (D), som innefattar en mantelvägg (30), en övre ändvägg (3 IA) och en undre ândvägg (3 1B), en av mantelväggen och ändvâggarna begränsad andra kammare (32), inom vilken den inre inneslutningskroppen (A) uppbârs med av- stånd till den yttre inneslutningskroppens (D) mantelvâgg och ändvåggar och vilken i åtminstone en av ändväggarna har en inloppspassage (33) och en ut- loppspassage (34) som kommunicerar med den andra kammaren (32), lcringgjumingen av riskmaterialkroppen (F) sker genom att självkompakte- rande betong införs i den andra kammaren (32) genom inloppspassagen (33) i den yttre inneslutningskroppens (D) övre ändvâgg (3 lA) för att fylla den andra kammaren (32) och den första kammaren (14) och vidare ut genom den yttre inneslutningskroppens (D) övre åndvägg (3 1A).

6. Sätt enligt patentkrav 5, vid vilket den självkompakterande betongen införs i den andra kammaren (32) intill dennas botten och bringas att stiga genom såväl den andra kammaren (32) som den första kammaren (14).

7. Sätt enligt patentkrav 5 eller 6, vid vilket den inre inneslutningskroppen (A) placeras i en mellanliggande inneslutningslqopp (B), som innefattar en mantel- vägg (18), en övre ândvågg (l9A) och en undre ändvägg (l9B) och har en av denna mantelvâgg och dessa ândvâggar bildad mellanliggande kammare (22) som är placerad eller placeras i den yttre inneslutningskroppen (D) med avstånd till dennas mantelvägg och ändvåggar, varvid vid kringgjutningen den självkom- pakterande betongen tillåts gå in i den mellanliggande kammare (22) och fylla denna.

8. Sätt enligt patentkrav 7, vid vilket den mellanliggande inneslutningskroppen G1 h) C-\ \O CN I! 14 (B) placeras i en ytterligare mellanliggande inneslutningskropp (C) , som inne- fattar en mantelvâgg (24), en övre ândvågg (25A) och en undre ândvâgg (25B) och har en av denna mantelvâgg och dessa åndvâggar bildad andra mellanliggande kammare (26) och som är placerad eller placerasfi den yttre inneslumingslaop- pen (D) med avstånd till dennas och den första mellanliggande inneslutnings- kroppens (B) mantelvågg och ândvåggar, varvid vid kringgjumixigen den själv- kompakterande betongen tillåts gå in i den andra mellanliggande kammare (22) och fylla denna.