SE526311C2

SE526311C2 - En konsumerbar enhet för att bilda en betongväggstruktur, en betongväggstruktur bildad med enheten och en sidoplatta för användning i enheten

Info

Publication number: SE526311C2
Application number: SE0301300A
Authority: SE
Inventors: Christopher Nilsen
Original assignee: Christopher Nilsen
Priority date: 2003-05-05
Filing date: 2003-05-05
Publication date: 2005-08-23
Also published as: SE0301300L; WO2004099520A1; US20070095014A1; CN1813112A; AU2004236616A1; EP1627115A1; RU2005135038A; CN100552156C; SE0301300D0

Description

20 25 30 35 526 311 P1 743 Gränserna mellan olika sidoplattor kan också vara svår att täta. Det är därför en- målsättning för uppfinningen att tillhandahålla en konsumerbar enhet som erbjuder förbättrade möjligheter att gjuta relativt höga betongväggsstrukturer i ett enda steg. En annan målsättning för den nu föreliggande uppfinningen är att tillhandahålla en konsumerbar enhet där gränserna mellan intilliggande sidoplattor kan tätas effektivt. En ytterligare målsättning för uppﬁnningen är att tillhandahålla en enhet som är mer ﬂexibel och medger en högre grad av frihet i konstruktionen för byggaren. Ytterligare målsättningar och fördelar med den nu föreliggande uppﬁnningen kommer att beskrivas i det följ ande.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Uppﬁnningen avser en konsumerbar enhet för att bilda en betongväggsstnlktur. Den konsumerbar-a enheten innefattar sidoplattor med huvudsakliga plana partier som bildar motstående sidor av den väggsnulctur som skall bildas. Sidoplattoma innefattar perifera kantﬂänsar väsentligen vinkelräta mot sidoplattomas huvudsakliga plana partier. Vidare innefattar enheten tvärgående kopplingselement för att förbinda sidoplattor som tillhör motsatta sidor av väggsuulcturen och hålla sidoplattoma så i förhållande till varandra att de är skilda åt och väsentligen parallella med varandra. I en föredragen utföringsfonn av uppﬁnningen är åtminstone en kantﬂäns av en sidoplatta skild från sidoplattans plana huvudsakliga parti genom ett spår eller en ränna såsom exempelvis ett kanalfonnat steg.

I en föredragen utföringsforrn skiljs varje kantﬂäns på en sidoplatta från det huvudsakliga plana partiet av huvudplattan genom ett förstärkningsspår så att det huvudsakliga plana partiet omges av sådana spår. Spåret som skiljer kantﬂänsen eller kantﬂänsarna från det huvudsakliga plana partiet kan åstadkommas genom, till exempel, en bockningsoperation där en metallplåt som används för att bilda sidoplattan bockas både för att bilda en kantfläns vinkehätt mot det huvudsakliga plana partiet och därutöver för att bilda det spår som skiljer kantﬂänsen från det huvudsakliga plana partiet. Spåret (spåren) kan förstås som en proﬁlerad eller krökt del av sidoplattan som är belägen mellan det huvudsakliga plana partiet och kantﬂänsen (kantﬂänsarna) men som inte utgör en del av det huvudsakliga plana partiet eller av kantﬂänsen. Spåret eller den proﬁlerade delen av sidoplattan kan till exempel ha ett L-format tvärsnitt men andra tvärsnitt kan också tänkas. Spårets tvärsnitt kan till exempel vara ett krökt tvärsnitt med en rund krökning. Uppﬁnnaren har funnit att en sådan design där spår skiljer kantflänsariia från sidoplattomas huvudsakliga plana partier blir styvare. Därför tenderar sådana sidoplattor att inte ge efter eller böja sig lika lätt som sidoplattor utan ett sådant spår. Följaktligen blir det lättare att forma högre betongväggsstrulcturer i ett enda steg. 10 15 20 25 30 35 526 311 P1743 3 : I en ßrdelaktig utföringsform av uppﬁnningen är sidoplattorna så utformade att varje kantfläns är väsentligen plan utan utsprång så att de plana kantﬂänsama på två intilliggande sidoplattor kan bringas till kontakt med varandra och kantﬂänsarna har genomgående hål så att intilliggande sidoplattor kan förenas med varandra genom fástelement som sträcker sig genom de genomgående hålen på kantﬂänsar hos intilliggande sidoplattor. Företrädesvis är åtminstone några av sidoplattoma så utformade att varje kantﬂäris är försedd med genomgående hål och att de genomgående hålen hos varje kantﬂäns är åtskilda ﬁån varandra på jämna avstånd så att de genomgående hålen i en sidoplattas kantfläris kan fås att sarnmanfalla med genomgående hål i kantﬂänsen för en annan sidoplatta när en av sidoplattorna placeras vertikalt ovanpå den andra. En sådan utformning av sidoplattoma kan kombineras med fästelement som är separata från själva sidoplattoma. En fördel med en sådan utformning är att det blir enklare att kombinera sidoplattor med varandra oavsett sidoplattomas orientering relativt varandra. Om fästelementen är separata ﬁån sidoplattoma och vilken som helst kantﬂäns på en sidoplatta kan bringas i kontakt med vilken som helst kantﬂäns på en intilliggande sidoplatta så kommer detta att ge byggaren en större frihet att kombinera olika sidoplattor med varandra De tvärgående kopplingselementen som används i den konsumerbara enheten år företrädesvis försedda med styrande struktur för att hålla sidoplattoma och deras kantﬂänsar inriktade i vertikalled när kopplingselementen är förbundna på plats för att förbinda sidoplattor på motsatta sidor av väggstrulrturen. Den styrande strukturen innefattar stödjande utsprång utformade att sträcka sig till en inre yta av sidoplattans plana parti när kopplingselementen är anslutna på plats. I en särskilt fördelaktig utföringsforrn av uppfinningen är de stödjande utsprången belägna på avstånd från varandra och skilda åt genom en utskäming eller ett spår i kopplingselementet. På detta sätt kan ett kopplingselement grensla kantﬂänsarna på två intilliggande sidoplattor och medge att de stödjande utsprången på ett och samma kopplingselement kontaktar insidan av olika men intilliggande sidoplattor. Det skall inses att kopplingselementet sedan kan fästas till båda de intilliggande sidoplattoma. De tvärgående kopplingselementen kan vara försedda med ﬂikar eller timgor som kan föras in genom de genomgående hålen i intilliggande sidoplattor för att förbinda intilliggande sidoplattor med varandra. De intilliggande sidoplattoma som på detta sätt är förbundna med varandra, kan vara sidoplattor på samma horisontella nivå, men kan också vara sidoplattor som är vertikalt staplade på varandra. Kopplingselementet är företrädes en stel skivlik del och således ett väsentligen plant element. Kopplingselementet eller 10 15 20 25 30 35 4 t" .oß f =. 2- ...v e kopplingselementen kan vara bildade av till exempel plåt. I normalfallet kommer kopplingselementet att vara förbundet med sidoplattoma på ett sådant sätt att det väsentligen plana kopplingselementets kropp har sin utsträckning i ett vertikalt plan. De stödjande utsprången kommer då att vara på avstånd ﬁån varandra i den vertikala dimensionen när kopplingselementet är anslutet på plats och grenslar två sidoplattor av vilka den ena är placerad vertikalt ovanpå den andra.

De tvärgående kopplingselementen kan vidare vara försedda med struktur som deﬁnierar spår i vilka isoleringsskivor kan införas och hållas mellan sidoplattor som hör till motsatta sidor av väggstrukturen. Isoleringsskivoma minskar den mängd värmeenergi som går genom väggen. De tvärgående kopplingselementen kan även förses med utskämingar för att hålla och stödja förstärkningsstånger för betongen.

Uppﬁnningen avser också en betongväggsstruktrir innefattande ett ﬂertal sidoplattor med huvudsakliga plana partier som bildar motstående sidor av väggstnikturen och mellan vilka åtminstone ett skikt av betong anordnas. Väggstrukturens sidoplattor är försedda med perifera kantﬂärisar väsentligen vinkelräta mot sidoplattomas huvudsakliga plana partier och våggstrulcturen innefattar vidare tvärgående kopplingselement som förbinder sidoplattor som tillhör motsatta sidor av väggstrukturen och som håller sidoplattoma så i förhållande till varandra att de är skilda åt och väsentligen parallella med varandra. I en föredragen utföringsform av uppfinningen är de intilliggande kantﬂänsama hos åtminstone två intilliggande sidoplattor skilda från respektive sidoplattas plana huvudsakliga parti genom ett spår eller en rånna såsom exempelvis ett kanalformat steg, på så sätt att spåren hos de intilliggande kantflänsarna bildar en kanal som skiljer de plana huvudsakliga partiema hos de intilliggande sidoplattoma ﬁ-ån varandra. Kanalen eller kanalema som skiljer de plana huvudsakliga partiema hos intilliggande plattor från varandra, kan användas för tåtningsändamål. En tåtningsmassa kan anordnas i kanalen eller kanalema.

Tätningsmassan kan t.ex. vara härdbar fogmassa.

I en föredragen utföringsform är åtminstone en isoleringsskiva anordnad i utrymmet som âtskiljer motsatta sidor av våggstrukturen, på så sätt att betongväggsstrukturen utgör en sandwichstrukttir som innefattar åtminstone ett skikt bildat av en isoleringsskiva och åtminstone två betongskikt som är åtskilda från varandra medelst nämnda åtminstone en isoleringsskiva. Naturligtvis kan väggstrukturen innefatta mer än en isoleringsskiva. Så till exempel kan väggstrulcturen vara en sandwichstruktur med två isoleringsskivor och tre skikt av betong. Från ena sidan av väggen till motsatt sida av 10 15 20 25 30 35 5 I : : .O . I. I OO l väggen, kan strukturen således innefatta en sidoskiva, ett första betongskikt, en första isoleringsskiva, ett andra betongskikt, en andra isoleringsskiva, ett tredje betongskikt och slutligen sidoskivan för väggens motsatta sida. Isoleringsskivorna kan vara gjorda av t.ex. polystyrenslmrn. Väggstrukturens tjocklek kan typiskt vara omkring 200 mm - 300 mm, även om det skall förstås att tjockleken kan vara mindre än 200 mm eller mer än 300 mm. Faktum är att en väggstrulctur enligt föreliggande uppﬁnning kan ha en tjocklek av inte mer än omkring 100 mm. Väggstrulcturens tvärgående kopplingselement kan vara försedda med struktur såsom timgor eller flikar som deﬁnierar spår i vilka ändarna av nänmda åtminstone en isoleringsskiva kan införas och hållas mellan sidoplattor som hör till motsatta sidor av väggstrukturen. Även om uppﬁnningen har beskrivits i termer av samverkande element som hör till samma enhet eller väggstrukttir, så skall det förstås att kopplingselementet som beskrivs ovan även kan användas i kombination med andra sidoplattor än de som beskrivs ovan.

Det skall också förstås att sidoplattoma som beskrivs ovan även kan användas tillsammans med kopplingselement av konventionell utformning.

Sidoplattomas huvudsakliga plana parti kan vara försett med utåtskjutande, som spj älverk anordnade, öppningsarrangemang, för att erbjuda utsprång på vilka täckmaterial kan förankras.

KORTFATTAD FIGURBESKRIVNING Fig. 1 är en tvärsnittsvy i perspektiv, av en konsumerbar väggbildande enhet.

Fig. 2A är en vy framifrån av en rektangulär sidoplatta enligt föreliggande uppﬁnning.

Fig, 2B är en vy ﬁ-ån ovan av en sidoplatta enligt föreliggande uppfmning.

F ig. 2C är en vy underifrån av en sidoplatta enligt föreliggande uppﬁnning.

Fig. 2D är en vy från sidan av en sidoplatta enligt föreliggande uppﬁnning.

Fig. 2E är en vy frarnifrån av en plåt som skall formas till en sidoplatta.

Fig. 2F är en vy framiﬁ-ån av en kvadratisk sidoplatta. 10 15 20 25 30 35 00 00 n 0 0 0 00 0n0000 0 u 0 00 0 0 0000 0 0 526 311 e P1743 Fig. 2G är en vy ﬁarniﬁ-ån av en plåt som skall formas till en kvadratisk sidoplatta.

Fig. 3 är en förstoring av en del av Fig. 2D.

Fig. 4 är en vy i perspektiv av ett kopplingselement enligt en föredragen utföringsfonn.

Fig. 5 är en vy ﬁamifrån av en plåt som skall formas till kopplingselementet som visas i Fig. 4.

Fig. 6 är en sidovy av kopplingselementet som visas i Fig. 4.

Fig. 7A är en vy framifrån av en plåt som skall formas till ett kopplingselement enligt en andra utföringsform.

Fig. 7B är en vy frarnifrån liknande Fig. 7A, men som visar hur ﬂikar hos kopplingselementet har böjts till att bilda en vinkel om 90° mot kopplingselementets huvudkropp.

Fig. 8 är en sidovy av kopplingselementet som visas i Fig. 7B.

Fig. 9 är en sidovy som visar hur ett kopplingselement grenslar kantﬂänsarna hos två intilliggande sidoplattor.

Fig. 10 visar en förstorad del av Fig. 9.

Fig. llA är en vy framifrån av en yttre yta av en väggstruktur.

Fig. 11B är en vy motsvarande Fig. 10, varvid en tätningsmassa har anordnats i kanalen som åtskílj er de huvudsakliga plana partiema hos intilliggande sidoplattor, ﬁ-ån varandra.

Fig. 12 är en vy i perspektiv av hur en vägg kan bildas med användning av en konsumerbar enhet.

Fig. 13 är en tvärsnittsvy i perspektiv, av en konsumerbar enhet enligt föreliggande uppfinning. 10 15 20 25 30 35 526 311 7 P1743 Fig. 14 är en vy i tvärsnitt av en väggstrillctur.

Fig. 15 visar en detalj från Fig. 13.

Fig. 16 illustrerar hur detaljen i Fig. 15 kan åstadkommas.

Fig. 17 illustrerar en alternativ utfóringsforrn av en väggstruktur.

Fig. 18 illustrerar en altemativ utﬂiringsform av detalj en som illustreras i Fig. 15.

Fig. 19 visar en vy i tvärsnitt och ﬁ-ån ovan, av ännu en konsumerbar väggbildande ' enhet och väggstruktur.

Fig. 20 är en vy framifrån av den väggbildande enheten som illustreras i Fig. 19.

Fig. 21 är en vy i perspektiv av en sidoplatta enligt en arman utföringsform.

Fig. 22 är en tvärsnittsvy från ovan, vilken illustrerar en uttöringsforrn av en betongväggsstruktur.

Fig. 23 är en tvärsnittsvy från ovan, vilken illustrerar en uttöringsfonn av en detalj som visas i Fig. 22.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Fig. 1 och 13 illustrerar en konsumerbar enhet 10 för bildande av en betongväggsstruktur. Enheten innefattar sidoplattor 12 med huvudsakliga plana partier 13 som bildar motsatta sidor hos väggstrulcturen som bildas med användning av den konsumerbara enheten. Sidoplattoma har perífera kanttlänsar 14, 15, 16, 17 väsentligen vinkelräta mot sidoplattomas 12 huvudsakliga plana partier 13. I en ﬁirdelaktig uttbringsfonn av uppfinningen är sidoplattoma 12 rektangulära sidoplattor 12 med fyra sidoﬂänsar 14, 15, 16, 17. Andra former än rektangulära kan dock komma i ﬁåga. Så till exempel kan en triangulär eller hexagonal form komma i fråga. De rektangulära sidoplattoma 12 kan vara av kvadratisk form, men även icke-kvadratiska, rektangulära former kan användas. Realistiskt sett kan en sidoplatta 12 med kvadratisk form ha sidor av omkring 200 mm. En rektangulär sidoplatta 12 med icke-kvadratisk form, kan ha kortsidor av omkring 200 mm och långsidor av omkring 400 mm. Det skall förstås att 10 20 25 30 35 o :'o.ao:o: Pl 743 8 de nämnda dirnensionema endast utgör exempel på vad som kan vara realistiska, praktiska utföringsformer, och att sidoplattorna även kan ha andra dimensioner. Enheten 10 innefattar vidare tvärgående kopplingselement 18 för att till varandra förbinda sidoplattor 12 som tillhör motsatta sidor av väggstrukturen 11 och hålla Sidoplattoma 12 så i förhållande till varandra att de är skilda åt och väsentligen parallella med varandra.

Såsom bäst ses i Fig. 2B - 2D och Fig. 3, åtskiljs åtminstone en kantfläris 14, 15, 16, 17 hos en sidoplatta 12, från sidoplattans huvudsakliga plana parti 13, genom ett spår 19.

Spåret 19 är ett förstärkningsspår 19 som kan beskrivas som en krökt del av sidoplattan 12, vilken är belägen mellan det huvudsakliga plana partiet 13 och kantﬂärisen 14, 15, 16, 17 och som bildar en övergång mellan det huvudsakliga plana partiet 13 och kantﬂänsen 14, 15, 16, 17. Spåret 19 är krökt inåt, så att plana kantflänsar 14, 15, 16, 17 hos intilliggande sidoplattor 12 kan ligga mot varandra och i samma plan, utan att hindras av spåren 19. Därför kommer spåren 19 hos intilliggande kantﬂänsar 14, 15, 16, 17, som bringas i kontakt med varandra, att bilda en kanal som åtskiljer de huvudsakliga plana partiema 13 hos intilliggande sidoplattor 12, från varandra. Sidoplattoma 12 är företrädesvis rektangulära sidoplattor 12 med fyra kantﬂänsar 14, 15, 16, 17, och företrädesvis är varje kantﬂäns 14, 15, 16, 17 hos en sidoplatta 12 skiljd från sidoplattans huvudsakliga plana parti 13 genom ett spår 19. Sidoplattoma 12 kan vara gjorda av plåt, t.ex. plåt av galvaniserat stål. En lämplig tjocklek för plåten är företrädesvis 0.65 mm eller mer. En viss minimitj ocklek är önskvärd för styvheten.

Såsom indikeras i Fig. 1 och Fig. 2A - 2G kan kantﬂänsarna 14, 15, 16, 17 ha genomgående hål 20, så att intilliggande sidoplattor 12 kan förbindas till varandra medelst fästelement 21 som sträcker sig genom de genomgående hålen 20 hos kantﬂänsar 14, 15, 16, 17 hos intilliggande sidoplattor 12. De genomgående hålen 20 är lärnpligen formade som långsträckta slitsar 20. Fästelementen 21 kan vara ﬂikar eller tungor som år integrerade med övre kantflänsar 15 hos sidoplattorna 12, såsom indikeras i Fig. 2A. Fästelementen 21 kan dock även vara lösa element 21 som är åtskilda ﬁån sidoplattorna 12 och formade som tungor. I detta fall blir det enklare att kombinera olika sidoplattor med varandra, oavsett deras orientering relativt varandra.

Fästelcment 21, t.ex. fästelement som är fonnade som tungor, kan införas genom de genomgående hålen 20 hos intilliggande sidoplattor. Fästelementet 21 böjs eller vrids därefter så att de intilliggande sidoplattoma låses fast vid varandra. Fästelementen 21 år ñreträdesvis fästelement av metall, vilka kan stansade ur plåt. Åtminstone vissa av sidoplattoma 12 är utformade så att varje kantﬂäns 14, 15, 16, 17 är huvudsakligen plan utan utsprång, så att de plana kantﬂänsama 14, 15 , 16, 17 hos två 10 15 20 25 30 35 526 311 P1743 9 , . , a . - n ...en un. _ _ intilliggande sidoplattor 12 kan bringas i kontakt med varandra, och varje kantfläns 14, 15, 16, 17 är försedd med genomgående hål 20, varvid de genomgående hålen 20 hos varje kantﬂäns 14, 15, 16, 17 är åtskilda från varandra med jämna avstånd så att de genomgående hålen 20 i en sidoplattas 12 kantﬂäns 14, 15, 16, 17 kan fås att sammanfalla med genomgående hål 20 i kantﬂänsen 14, 15, 16, 17 hos en annan sidoplatta 12 när en av sidoplattoma 12 placeras vertikalt ovanpå den andra. Om fästelementen 21 är integrerade med sidoplattorna 12, såsom indikeras i t.ex. Fig. 2A och 2D, kan en sidoplatta 12 placeras ovanpå en annan sidoplatta, så att den nedre kantﬂänsen 17 hos den övre sidoplattan placeras på den övre kantflärrsen 15 hos den nedre sidoplattan. Fästelement 21 som är integrerade med den övre kantﬂänsen 15 hos den undre sidoplattan, kommer då att passera genom de långsträckta slitsama 20 (genomgående hål) i den nedre kantﬂänsen 17 hos den övre sidoplattan. Fästelementen 21 kan sedan böjas eller vridas så att sidoplattoma 12 låses fast vid varandra.

Fästelementen 21 kan också vara separata element, såsom indikeras i Fig. 2A. I sådant fall kan sidoplattoma 12 utformas utan integrerade fästelement 21. Istället har alla kantﬂänsar 14, 15, 16, 17 genomgående hål 20 (såsom långsträckta slitsar 20) som är åtskilda ﬁån varandra med jämna avstånd, t.ex. med jämna avstånd från sidoplattornas höm. Detta gör det enklare att kombinera olika sidoplattor 12 med varandra, till exempel om det är önskvärt att kombinera sidoplattor 12 med olika dimensioner och/eller olika orientering. Med ett sådant system kan de separata fästelementen 21 användas på i huvudsak samma sätt som integrerade fästelement, dvs. de införs genom långsträckta slitsar 20 i kantﬂänsama hos intilliggande sidoplattor. Därefter böjs och/eller vrids fästelementen eller deformeras på något annat sätt. Som alternativ till tungor som böjs eller vrids, kan andra fästelement komma i fråga, t.ex. nitar eller skruvar.

Såsom visas i Fig. 4 - 9, är de tvärgående kopplingselementen 18 försedda med styrande struktur för att hålla sidoplattorna 12 och deras kantﬂänsar 14, 15, 16, 17 inriktade i vertikalled när kopplingselementen 18 är förbundna på plats, för att förbinda sidoplattor 12 på motsatta sidor av väggstrukturen 11, vilken styrande struktur innefattar stödjande utsprång 22, 23 utformade att sträcka sig till en inre yta 24 av sidoplattans plana parti 13 när kopplingselementen 18 är anslutna på plats, vilka stödjande utsprång 22, 23 är belägna på avstånd från varandra och skilda åt genom en utskärning eller ett spår 25 i kopplingselementet 18, så att ett kopplingselement 18 kan grensla kantﬂänsama 14, 15, 16, 17 på två intilliggande sidoplattor 12 och medge att de stödjande utsprången 22, 23 på ett och samma kopplingselement 18 kontaktar olika men intilliggande sidoplattor 12. I Fig. 9 och 10 kan det ses hur ett tvärgående 10 15 20 25 30 35 Pl743 10 kopplingselement 18 är placerat så att det grenslar kantflänsarna hos två intilliggande sidoplattor. Utskärningen 25 i kopplingselementet tillåter kopplingselementet 18 att förbindas med sidoplattoma 12 utan att hindras av kantﬂärisarna 15, 17 hos de intilliggande sidoplattorna. Samtidigt når de stödjande utsprången 22, 23 den inre ytan 24 av båda sidoplattoma 12 och håller dem inriktade i vertikalled. De tvärgående kopplingselementen 18 är företrädesvis stela, skivlika element 18 och de stödjande utsprången 22, 23 för att hålla sidoplattor 12 inriktade i vertikalled, är normalt anordnade på avstånd från varandra i vertikal dimension då kopplingselementen 18 är förbundna på plats.

Det skall noteras att Fig. 2E och Fig. 2F illustrerar plåtar som ännu inte helt har formats till sidoplattor som är färdiga att användas. Kantﬂänsama 14, 15 , 16, 17 har ännu inte böjts så att de är vinkelräta mot de huvudsakliga plana partiema 13 hos sidoplattorna 12.

De tvärgående kopplingselementen 18 är, såsom kan ses i Fig. 4, försedda med ﬂikar 26 som kan föras genom de genomgående hålen 20 hos intilliggande sidoplattor 12, för att förbinda intilliggande sidoplattor 12 till varandra. I Fig. 4, Fig. 6 och Fig. 8 kan det ses att de tvärgående kopplingselementen 18 vidare är försedda med struktur 27 som definierar spår 28 i vilka isoleringsskívor 29 kan införas och hållas mellan sidoplattor 12 som hör till motsatta sidor av väggstrukturen 11. Strukturen 27 som deﬁnierar spår 28 kan vara par av utsprång som är integrerade delar av kopplingselementen 18. Paren av utsprång 27 sträcker sig huvudsakligen vinkelrätt mot den plana ytan av kopplingselementet 18 och kan bildas genom att skära ut och böja delar av kopplingselementet 1 8.

Såsom kan ses i t.ex. Fig. 1, Fig. 4, Fig. 7A och Fig. 13, kan de tvärgående kopplingselementen 18 vara försedda med utskämingar 30 för att hålla och stödja förstärkningsstänger 50 för betongen. Såsom illustreras i Fig. 7A, kan de tvärgående kopplingselementen 18 också ha ett genomgående hål 500 som är beläget mellan två utskämingar 30 på vertikalt avstånd från varandra. Detta bildar en del av kopplingselementen 18 där det är mindre material genom vilket värmeenergi kan gå.

Detta förbättrar väggstrukturens isolerande egenskaper. Av mekaniska hållfasthetsskäl är det genomgående hålet 500 företrädesvis runt, t.ex. cirkulärt. Det genomgående hålet 500 möjliggör också att betong kan strömma genom kopplingselementen 18.

Det skall noteras att kopplingselementet 18, i Fig. 5 och 7A, illustreras i ett tillstånd innan ﬂikama 26 har böjts till att vara huvudsakligen vinkelräta mot 10 15 20 25 30 35 526 311 '1 P174s 11 = = = kopplingselementets 18 plana yta. Kopplingselementet 18, i F ig. 6, 7B och 8, illustreras i ett tillstånd efter det att ﬂikama 26 har böjts till att vara huvudsakligen vinkelräta mot kopplingselementets 18 plana yta.

Då den konsumerbara enheten 10 har monterats ihop såsom indikeras i Fig. 13, kan en eller ﬂera ísoleringsskivor 29 placeras mellan de motsatta sidorna av strukturen.

Isoleringsskivan 29 kommer då att hållas i kopplingselementens 18 spår 28. Enheten 10 kan sedan fyllas med betong såsom indikeras i Fig. 12. I Fig. 12 illustreras en metod i vilken våt betong matas från ett fordon 100, genom en slang 110, till en konsumerbar enhet 10, för att bilda en betongväggsstrtilctur.

Det hänvisas nu till Fig. 10 och 14. Uppﬁnningen avser också en betongväggsstruktur 11 innefattande ett ﬂertal sidoplattor 12. Sidoplattoma 12 har huvudsakliga plana partier som bildar motsatta sidor hos väggstrukturen. Åtminstone ett skikt av betong 40 anordnas mellan de motsatta sidoma av väggsmikturen. Sidoplattorna 12 har perífera kantﬂänsar 14, 15, 16, 17 väsentligen vinkelräta mot sidoplattomas 12 huvudsakliga plana partier 13. Väggstrukturen innefattar vidare tvärgående kopplingselement 18 som förbinder sidoplattor 12 till varandra, vilka sidoplattor tillhör motsatta sidor av väggstrukturen och håller sidoplattoma 12 så i förhållande till varandra att de är skilda åt och väsentligen parallella med varandra. Så som kan ses i Fig. 10, är de intilliggande kantﬂänsarna 14, 15, 16, 17 hos åtminstone två intilliggande sidoplattor 12 skiljda från deras respektive sidoplattas 12 huvudsakliga plana parti 13 genom ett spår 19. På så sätt bildar spåren 19 hos intilliggande kantﬂänsar 14, 15, 16, 17 tillsammans en kanal 31 som skiljer de intilliggande sidoplattomas 12 huvudsakliga plana partier 13 från varandra. I kanalen 31 kan en tätningsmassa anordnas. På detta sätt blir det enklare att täta väggstrukturen. I Fig. 11A visas en vy framifrån av en väggstruktur, i vilken kanaler 31 skiljer intilliggande sidoplattors 12 huvudsakliga plana partier 13 ﬁfån varandra. I Fig. 11B kan det ses hur en tätningsmassa 32 har anordnats i kanalen/kanalema 31.

Så som kan ses i Fig. 14 är åtminstone en isoleringsskiva 29 belägen i utrymmet som skiljer motsatta sidor av väggstrulcturen, så att betongväggsstrukmren 11 utgör en sandwichstruktur. Sandwichstrukturen innefattar åtminstone ett skikt som bildas av en isoleringsskiva 29 och åtminstone två betongskikt 40 som skiljs ﬁ-ån varandra av nämnda åtminstone en isoleringsskiva 29. 10 15 20 25 30 35 526 311 " 12 g 2 2 ',' 'Ü Ä u: :- Pl 743 En ytterligare aspekt av uppﬁnningen kommer nu att beskrivas med hänvisning till Fig. 13 - 16. Så som indikeras i Fig. 13, kan den konsumerbara enheten 10 inkludera ett plintblock 60 som placeras vid strukturens botten. Plintblocket 60 kan vara utformat av plåt och kan förses med kantﬂänsar liknande kantﬂänsarna 14, 15, 16, 17 hos sidoplattoma 12. Plintblocket 60 är normalt större än sidoplattoma 12. I en realistisk utföringsform kan plintblocket 60 ha en höjd av omkring 60 cm och en bredd av omkring 240 cm. De relativa proportioner som indikeras i F ig. 13, mellan sidoplattoma 12 och plintblocket 60, kan således anses höra till en realistisk utföringsform.

Plintblocket 60 har en bred plint 70 som ger stabilitet åt plintblocket då plintblocket 60 placeras på marken. Plinten 70 kan fyllas med betong. Plintens 70 bredd kan vara omkring 10 - 20 cm. Plintblocket 60 är företrädesvis integrerat med plinten 70.

Plintblocket 60 och plinten 70 kan vara utformade av en plåt som böjs till den form som illustreras i Fig. 13. Plinten 70 står i kontakt med den underliggande marken genom ett huvudsakligen plant parti 80 vid den nedersta delen av plinten 70. Det plana partiet 80 kan vara försett med en del 90 som delvis har separerats från resten av partiet 80. Om så önskas kan delen 90 som är delvis separerad från resten av det plana partiet, böjas uppåt för att bilda ett stöd 90 för en förstärkningsstång 50, såsom indikeras i Fig. 16. I Fig. 15 kan det ses hur en förstärkningsstång 50 vilar i ett stödjande spår 95 i stödet 90. Det skall förstås att det, vid andra änden av plintblocket 60, ﬁnns åtminstone ett ytterligare stöd 90, så att en förstärkningsstång 50 kan stödjas vid ett visst avstånd ovanför nivån för det plana partiet 80. Förstärkningsstången 50 fungerar som en förstärkningsstång för betong, när den konsumerbara enheten används för att bilda en betongvägg.

Plintblockets 60 plint 70 kan då fyllas med betong. I Fig. 15 kan det också ses hur en tunga 91 i det plana partiet 80 som återstår efter det att stödet 90 har böjts uppåt, kan användas för att säkra det plana partiet 80 vid en isoleringsskiva 29 som placeras under plintblocket 60. Tungan 91 är företrädesvis en spetsig tunga. Den spetsiga tungan 91 böjs nedåt och pressas in i isoleringsskivans 29 mjuka material. Formen av den spetsiga tungan 91 motsvarar eller är spegelvänd mot formen av en del av stödet 90.

Det hänvisas nu till Fig. 17. I Fig. 17 illustreras en betongväggsstrtiktur 11, vilken använder ett plintblock 60 liknande plintblocket 60 som illustreras i Fig. 13 och Fig. 14.

I väggstrukturen som illustreras i Fig. 17 har dock plintblocket 60 vänts uppochned, så att plinten 70 nu är belägen i toppen av plintblocket 60. I denna position kan plinten 70 ﬁmgera som ett stöd för nästa våning i en byggnad som innefattar betongväggssnulcturen. I Fig. 17 visas en skiva 75 som vilar på plinten 70. Skivan 75 bildar ett tak för en våning i en byggnad som innefattar väggstrukturen ll och ett golv för nästa våning. Precis som plintblocket 60 i Fig. 14, har plintblocket 60 som visas i 10 15 20 25 30 35 o o c 0 0 ' anno :nu ..

P1743 Fig. 17 ett stöd 90 som är partiellt separerat från ett plant topparti hos plintblocket 60.

Stödet 90 kan böjas nedåt för att bilda ett stöd för en förstärkningsstång 50. Eftersom plintblocket 60 som illustreras i Fig. 17 är så orienterat att plinten 70 är belägen vid toppen av strukturen, har dock stödet 90 givits en form som skiljer sig från den form som visas i Fig. 15. Stödet som illustreras i Fig. 14 har ett stångrnottagande spår 95, i vilket en förstärkningsstâng 50 kan placeras så att förstärkningsstången 50 vilar på stödet 90. Det stångmottagande spåret 95 är öppet uppåt då stödet 90 är böjt uppåt från det plana partiet 80. Denna struktur kan ge stöd för en stång 50 som vilar på stödet 90, men den kan inte ge stöd för en förstärkningsstång om plintblocket 60 vänds uppochned. Plintblocket 60 som illustreras i Fig. 17 kan dock ha en något annorlunda form, såsom illustreras tydligare i Fig. 18. I Fig. 18 kan det ses att stödet 90 har ett spår 96 som är öppet uppåt då plintblocket 60 vänds uppochned. Därigenom kan stödet 90 också användas då plintblocket 60 är vänt uppochned. Stödet 90 som illustreras i Fig. 18 har också ett spår 95 som är öppet uppåt då plintblocket 60 är orienterat så att plinten 70 är belägen vid strukturens botten. Därigenom har stödet 90 ett stödspår i vilket en förstärkningsstång 50 kan vila, oavsett om plintblocket 60 är orienterat med plinten 70 i en bottenposition eller en topposition. Variationer är möjliga. Så till exempel kan spåren 95, 96 som illustreras i Fig. 15 och 18 ersättas av ett hål i stödet 90, vilket hål är så format att det helt och hållet omger förstärkningsstângen 50.

Det hänvisas nu till Fig. 19 - 21. I Fig. 21 kan det ses hur en sidoplatta 12 för en konsumerbar väggbildande enhet, har ett huvudsakligt plant parti 13 som täcks av remsor 120 av dubbelhäftande tejp. Remsoma 120 har avlägsningsbar liner 121. Då sidoplattoma 12 tillverkas kan remsor 120 av dubbelhäﬁande tejp appliceras på framsidan av sidoplattoma 12, så att klister på baksidan av remsoma fäster remsoma på sidoplattoma 12. Klister på den andra sidan av tej pen täcks av linem 121. Då den konsumerbara enheten har använts för att bilda en betongväggsstruktur kan linem 121 avlägsnas från remsoma 120 på sidoplattan 12, så att en klisteryta 122 hos tejpen exponeras. Det är då möjligt att placera ett täckelement mot sidoplattan och att säkra det så att den dubbelhäﬂande tejpen på remsoma 120 fäster täckelementet på sidoplattan 12.

Täckelementet kan t.ex. vara en gipsskiva. Härigenom erbjuds en metod att tillverka väggstrriktrirer, vilken inkluderar ovan närrmda steg att använda en sidoplatta med en dubbelhäﬁande tejp, avlägsna linem och lägga till ett täckelement. Det skall förstås att idén att använda sidoplattor med remsor av dubbelhäftande tejp fördelaktigt kan användas i kombination med den slags sidoplattor som beskrivs med hänvisning till Fig. 2A - 3. Det skall dock också förstås att vilken som helst slags sidoplatta för en konsumerbar väggbildande enhet, kan förses med remsor 120 av dubbelhäftande tejp. 526 31 1 šlkïïï =..:"z=IIæ.s"z'Iï* 13 , - - 10 15 20 25 30 35 P1743 l4 Ännu ett sätt att använda dubbelhäﬁade tejp kommer nu att beskrivas med hänvisning till F ig. 19 och Fig. 20. Ibland kan det vara önskvärt att använda sidoplattor som är mycket breda. Såsom har beskrivits ovan är det realistiskt att en rektangulär sidoplatta har en bredd av 200 - 400 mm. Sidoplattoma kan dock också vara mycket bredare. I sådana fall kan avståndet mellan kantﬂänsarna 14, 16 som används för att förbinda sidoplattoma medelst kopplingsstag 18, bli mycket längre. Till följd av detta kommer kopplingsstagen 18 att ligga på större avstånd från varandra och kan hamna på sådant avstånd från varandra att de inte förmår hindra sidoplattoma 12 från att ge efter och anta en böjd form då våt betong hålls i den konsumerbara enheten. För att övervinna detta problem kan remsor 120 av dubbelhäftande tejp placeras mot en inre yta 24 hos sidoplattoma. Sídoplattor-na 12 levereras till byggplatsen med remsorna 120 applicerade på sidoplattoma men med den avlägsningsbara linem som fortfarande täcker tejpen.

Under montage avlägsnas linem och vinkeljärn 130 pressas mot remsorna 120 och fästs vid den inre ytan 24 av sidoplattan 12. Vinkeljärnen 130 kan ha genomgående hål 20 liknande de genomgående hålen 20 i kantflänsama 14, 15, 16, 17. Sídoplattor 12 som tillhör motsatta sidor av väggstrulctiiren kan då förbindas till varandra medelst kopplingselement 18 med ﬂikar 26 som införs i de genomgående hålen 20 i vinkelj ärnen 130. Såsom indikeras i Fig. 19 kan kopplingselementen 18 förses med struktur för att hålla isoleringsskivor 29. Fig. 20 är en vy framifrån av sidoplattan 12 som illustreras i Fig. 19. I Fig. 20 indikeras en möjlig positionering av den dubbelsidiga tejpen. Genom att använda remsor 120 av dubbelsidig tejp på den inre ytan av sidoplattan 12, blir det möjligt att fästa vinkeljärn 130 och därmed också att medelst kopplingselement 18 hålla samman mycket breda sidoplattor 12. Det skall förstås att termen "inre yta" avser de ytor av sidoplattoma 12 som vetter mot varandra då enheten har satts samman såsom indikeras i Fig. 19.

En lämplig dubbelhäftande tejp kan t.ex. vara den tejp som säljs av 3M under namnet 3MW VHBTM Tape 4611. Sidoplattan 12 kan t.ex. vara en sådan sidoplatta som har beskrivits ovan med hänvisning till Fig. 2A ~ 2G och Fig. 3. Dock kan den grundläggande idén att använda dubbelhäﬁande tejp på en inre yta av en sidoplatta, för att fästa element såsom vinkeljärn 130, användas på vilken som helst slags sidoplatta för en konsumerbar väggbildande enhet. På liknande sätt kan idén att använda dubbelhäftande tejp på en inre yta av en sidoplatta, för att fästa element såsom vinkeljärii 130, användas i kombination med ett sådant kopplingselement 18 som har beskrivits ovan med hänvisning till Fig. 4 - 8, men den kan också användas i kombination med vilket som helst slags kopplingselement för en konsumerbar enhet. 10 15 20 25 30 35 Pl743 15 l Fig. 22 illustreras en annan utföringsform av en väggsuulctur. Fig. 22 är en vy i tvärsnitt från ovan, i vilken ett tomt utrymme 400 har skapats inuti väggstrukturen. Det tomma utrymmet 400 kan användas för vattenledningar 200. Det tomma utrymmet 400 kan åstadkommas genom att använda smalare isoleringsskivor 29N som hålls i kopplingselementens 18 spår 28. Samma kopplingselement 18 som håller de smalare isoleringsskivorna 29N, håller också bredare isoleringsskivor 29. Flikar 27 hos kopplingselementen 28 kan faktiskt penetrera och sträcka sig in i kroppen av de bredare isoleringsskivoma 29. Det tomma utrymmet 400 kan också användas för andra syﬁen, t.ex. elektriska kablar eller ventilation. Det tomma utrymmet 400 kan också förbättra värmeisolerande egenskaper hos väggsnulrturen. Det kan också dämpa ljud.

Kopplingselementen 18 och sidoskivorna 12 som används i väggstrukturen som illustreras i Fig. 22, är företrädesvis formade som de sidoplattor och kopplingselement som illustreras i F ig. 2A - 2G, Fig. 3 och Fig. 4 - 8, men även andra kopplingselement och sidoplattor kan användas för väggstrukturen som illustreras i F ig. 22.

F ig. 23 illustrerar en smalare isoleringsskiva 29N som kan användas i samband med ett tomt utrymme 400 i en väggsnuktur. Denna smala isoleringsskiva 29N har ett spår 300 så att en vattenledning 200 av stor diameter kan mottagas i det tomma utrymmet 400.

De olika element som beskrivs ovan, såsom sidoplattan med försﬁrlcningsspåren, kopplingselementet och plintblocket, kan fördelaktigt kombineras med varandra, men de kan också användas i kombination med konventionella element. Så till exempel kan sidoplattorna enligt uppﬁnningen användas tillsammans med konventionella kopplingselement och kombineras till en väggbildande enhet och användas för att bilda en vägg.

Användningen av sidoplattor med ett förstärkningsspår gör det möjligt att bilda högre väggsuulcturer i ett enda steg, utan väsentlig deformation av individuella sidoplattor.

Vidare blir det enklare att applicera en tätningsmassa mellan intilliggande sidoplattor.

Användningen av kopplingselement med stödjande utsprång som kan grensla kantﬂärisarna hos intilliggande sidoplattor gör det möjligt att öka ﬂexibiliteten och att kombinera sidoplattor med varandra på många fler sätt än vad som annars är möjligt.

Dessutom gör samma utskärningar som möjliggör att de stödjande utsprången kan grensla kantﬂänsarna, det också enklare för betongen att strömma utan att hindras i onödan. Användningen av ett plintblock, såsom beskrivs ovan, ger en struktur med hög grad av stabilitet. Vidare kan ett plintblock vändas uppochned, såsom beskrivs, för att 526 311 16 00000 n 0 P1743 ge stöd åt en skiva som bildar ett golv. Användningen av en dubbelhâﬁande tejp gör det möjligt att hålla samman sidoplattor som är mycket breda. Vidare möjliggör användningen av dubbelhäﬂande tejp säkrandet av täckelement såsom gipsskivor, direkt på väggstrukturen, för att bilda en del av väggstrukturen.

Claims

526 311 17 PI743 PATENTKRAV

1. Konsumerbar enhet (10) för att bilda en betongväggsstniktixr (1 1), vilken enhet 10 15 20 25 30 35 innefattar sidoplattor (12) med huvudsakliga plana partier (13) som bildar motstående sidor av väggstrukturen (11), samt perifera kantﬂänsar (14, 15, 16, 17) som är väsentligen vinkelräta mot sidoplattornas (12) huvudsakliga plana partier (13), varvid enheten vidare innefattar tvärgående kopplingselement (18) för förbindning till varandra av sidoplattor (12) som tillhör motsatta sidor av väggstrukturen (1 1) och för att hålla sagda sidoplattor (12) så i förhållande till varandra att de är skilda åt och väsentligen parallella med varandra, kännetecknad av att åtminstone en kantﬂäns (14, 15, 16, 17) hos en sidoplatta (12) är skiljd från sidoplattans huvudsakliga plana parti (13) genom ett spår (19) som bildar en övergång mellan det huvudsakliga plana partiet (13) och kantﬂänsen ( 14, 15, 16, 17) på ett sådant sätt att spår (19) tillhörande närliggande kantﬂänsar (14, 15 , 16, 17) av åtminstone två intill varandra liggande sidoplattor (12) kommer att bilda en kanal (31) som skiljer de huvudsakliga plana partiema (13) av sidoplattoma (12) från varandra. .

2. Konsumerbar enhet (10) enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att sidoplattoma (12) är rektangulära sidoplattor (12) med fyra kantﬂänsar (14, 15, 16, 17), och av att varje kantﬂäns (14, 15, 16, 17) hos en sidoplatta (12) är skiljd från sidoplattans huvudsakliga plana parti (13) genom ett spår (19). .

3. Konsumerbar enhet (10) enligt krav 1, k ä n n e t e c kn a d av att kantﬂänsarna (14, 15, 16, 17) har genomgående hål (20), så att intilliggande sidoplattor (12) kan förbindas till varandra medelst fästelement (21) som sträcker sig genom de genomgående hålen (20) hos kantﬂänsar (14, 15, 16, 17) hos intilliggande sidoplattor (12). .

4. Konsumerbar enhet (10) enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d a v att de tvärgående kopplingselementen (18) är försedda med styrande struktur för att hålla sidoplattoma (12) och deras kantﬂänsar (14, 15, 16, 17) inriktade i vertikalled när kopplingselementen (18) är förbundna på plats, för att förbinda sidoplattor (12) på motsatta sidor av väggstrukturen (1 1), vilken styrande struktur innefattar stödjande utsprång (22, 23) utformade att sträcka sig till en inre yta (24) av sidoplattans plana parti (13) när kopplingselementen (18) är anslutna på plats, vilka stödjande utsprången (22, 23) är belägna på avstånd från varandra och 10 15 20 25 30 35 P1743 526 311 18 skilda åt genom en utskärning eller ett spår (25) i kopplingselementet (18), så att ett kopplingselement (18) kan grensla kantﬂänsama (14, 15, 16, 17) på två intilliggande sidoplattor (12) och medge att de stödjande utsprången (22, 23) på ett och samma kopplingselement (18) kontaktar olika men intilliggande sidoplattor (12).

5. Konsurnerbar enhet (10) enligt krav 4, k än n e t e c k n a d a v att de tvärgående kopplingselementen (18) är försedda med ﬂikar (26) som kan föras in genom de genomgående hålen (20) hos intilliggande sidoplattor (12) för att förbinda intilliggande sidoplattor (12) med varandra, och av att de tvärgående kopplingselementen (18) vidare är försedda med struktur (27) som deﬁnierar spår (28) i vilka isoleringsskivor (29, 29N) kan införas och hållas mellan sidoplattor (12) som hör till motsatta sidor av väggstrukturen (11).

6. Konsumerbar enhet (10) enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d a v att de tvärgående kopplingselementen (18) är försedda med utskärningar (30) för att hålla och stödja förstärkningsstänger för betongen.

7. Konsumerbar enhet (10) enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d a v att de tvärgående kopplingselementen (18) är stela, skivlika element (18), och av att de stödjande utsprången (22, 23) för att hålla sidoplattor (12) inriktade i vertikalled, är anordnade på avstånd från varandra i vertikal dimension då kopplingselementen (18) är förbundna på plats.

8. Konsumerbar enhet (10) enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d a v att åtminstone vissa av sidop1attoma(12) är utformade så att varje kantﬂäns (14, 15, 16, 17) är huvudsakligen plan utan utsprång, så att de plana kantflänsarna (14, 15, 16, 17) hos två intilliggande sidoplattor (12) kan bringas i kontakt med varandra, och av att varje kantﬂäns (14, 15, 16, 17) är försedd med genomgående hål (20), varvid de genomgående hålen (20) hos varje kantfläns (14, 15, 16, 17) är åtskilda från varandra med jämna avstånd så att de genomgående hålen (20) i en sidoplattas (12) kantﬂäns (14, 15, 16, 17) kan fås att sammanfalla med genomgående hål (20) i kantﬂänsen ( 14, 15 , 16, 17) hos en annan sidoplatta (12) när en av sidoplattoma (12) placeras vertikalt ovanpå den andra.

9. Betongväggsstruktur innefattande ett ﬂertal sidoplattor (12) med huvudsakliga plana partier som bildar motstående sidor av väggstrukturen, mellan vilka 10 15 20 25 30 35 P1743 526 311 19 åtminstone ett skikt av betong (40) är anordnat, varvid sidoplatton1a(12) är försedda med perifera kantﬂänsar (14, 15, 16, 17) som är väsentligen vinkelräta mot sidoplattomas (12) huvudsakliga plana partier ( 13), varvid väggstrukturen vidare innefattar tvärgående kopplingselement (18) som till varandra förbinder sidoplattor (12) som tillhör motsatta sidor av väggstrtilcturen och håller sagda sidoplattor (12) så i förhållande till varandra att de är skilda åt och väsentligen parallella med varandra, k ä n n et e c k n a d a v att de intilliggande kantﬂänsarna (14, 15, 16, 17) hos åtminstone två intilliggande sidoplattor (12) är skilda från deras respektive sidoplattas (12) huvudsakliga plana parti (13) genom ett spår ( 19), vilka spår (19) utgör övergångar mellan sidoplattomas (12) plana partier (13) och deras kantﬂänsar (14, 15, 16, 17) på så sätt att spåren (19) hos de intilliggande kantﬂänsarna ( 14, 15, 16, 17) tillsammans bildar en kanal (31) som skiljer intilliggande sidoplattors (12) huvudsakliga plana partier (13) från varandra.

10. Betongväggsstruktur enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d a v att åtminstone en 11. isoleringsskiva (29, 29N) är anordnad i utrymmet som åtskilj er motsatta sidor av väggstrukturen, på så sätt att betongväggsstriilcturen utgör en sandwichstrliktiir som innefattar åtminstone ett skikt bildat av en isoleringsskiva (29, 29N) och åtminstone två betongskikt som är åtskilda från varandra medelst den åtminstone en isoleringsskivan (29, 29N).

11. Betongväggsstrtildur enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a d a v att de tvärgående kopplingselementen (18) är försedda med struktur (27) som definierar spår (28) i vilka ändarna av den åtminstone en isoleringsskivan (29, 29N) kan införas och hållas mellan sidoplattor (12) som hör till motsatta sidor av väggstrukturen.

12. Betongväggsstruktur enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d a v att en tätningsmassa

13. är anordnad i kanalen eller kanalema (31) som skiljer intilliggande sidoplattors (12) huvudsakliga plana partier (13) från varandra. Rektangulär sidoplatta (12) för en konsumerbar väggenhet (10), vilken sidoplatta ( 12) har ett huvudsakligt plant parti ( 13) samt perifera kantﬂänsar ( 14, 15, 16, 17) som är väsentligen vinkelråta mot sidoplattans (12) huvudsakliga plana parti (13), varvid åtminstone några av kantﬂänsama (14, 15, 16, 17) har genomgående hål (20) som möjliggör att fästelement kan införas så att sidoplattan (12) kan 10 15 P1743

14.

15. 526 311 20 fórbindas med en annan sidoplatta (12) som har en kantﬂäns (14, 15, 16, 17) med ett motsvarande genomgående hål (20) eller en ﬂik (23), k ä n n e t e c k n a d av att åtminstone en kantﬂäns (14, 15, 16, 17) hos sidoplattan (12) är skíljd från sidoplattans huvudsakliga plana parti genom ett spår (19) som bildar en övergång mellan det huvudsakliga plana partiet (13) och kantﬂänsen ( 14, 15, 16, 17) så att när sidoplattan (12) törbundits med en annan sådan sidoplatta (12) på ett sådant sätt att sidoplattomas (12) kantﬂänsar (14, 15, 15, 17) ligger mot varandra, spår (19) tillhörande närliggande kantﬂänsar (14, 15, 16, 17) av sidoplattoma (12) kan bilda en kanal (31) som skiljer de huvudsakliga plana partierna (13) av sidoplattorna (12) från varandra. Sidoplatta (12) enligt krav 13, kä nn e t e ckna d av att det huvudsakliga plana partiet (13) är försett med utåtskjutande, som spjälverk anordnade, öppningsarrangemang (33), för att erbjuda utsprång på vilka täckmaterial kan förankras. Sidoplatta enligt krav 13, k änn e t e c k n a d a v att samtliga kantﬂänsar (14, 15, 16, 17) hos sidoplattan (12) är försedda med genomgående hål (20).