SE525145C2 - Stapel av sammanvikta materialark samt metod för dess framställning - Google Patents

Description

Innan 10 15 20 25 30 1 I S an» :en n n nn nnnn n n n n nn rn nn o v na nn n n n n un n nn nnnn n on nn un n n n anno n nun ann »Qnnn n nn n nn; n n.. en nn 4 I n nn n n. n n n f n n , , 2 Då arken enbart vikts i en riktning kvarstår emellertid problemet med att arkstapeln bibehåller sin fulla utsträckning i den ovikta riktningen. Den ytreduktion som önskas uppnås, i samband med de vikta materialarken, erhålls då enbart i en enda riktning, vilket resulterar i en ytmässigt förhållandevis skrymmande stapel av materialark. En begränsning av arken i den ovikta riktningen för att reducera stapelns ytarea resulterar i ark som även efter utmatning har en liten bredd i förhållande till längden. Denna typ av materialark upplevs ofta av *användaren som väldigt otillräckliga då avtorkning, särskilt av stora ytor, kan utföras bäst om arken är både långa och breda.

Ett annat problem med denna typ av vikning av materialark uppstår vidare när ett visst antal materialark redan avlägsnats från dispensern där de är packade. En förutsättning för den sammanhållande förmågan mellan två konventionellt vikta materialark är att den sammanlänkande vinkeln som uppstår i vikningen av ett materialark är tillräckligt spetsig. Den spetsiga vinkeln har då som syfte att gripa tag om det nästkommande materialarket och därmed befästa en säker sammanlänkning materialarken emellan. Vid avlägsnande av ett översta materialark genom en utmatningsöppning ökar, relativt omgående, avståndet till det nästkommande materialarket. Som en följd av att den sammanlänkande vinkeln ökar, ökar risken att materialarken glider ur det sammanlänkande greppet. l en sådan situation kan då det nästkommande materialarket falla ner från förpackningens öppning mot förpackningens inre, där användaren får svårt att nå det. l en konventionellt anordnad stapel av materialark har vidare de sist ordnade materialarken svårt att nå upp till en konventionellt utformad utmatningsöppning i en dispenser då materialarken ofta har en utsträckning som gör att den längd med vilken de sista materialarken kan sträcka sig ut genom en utmatningsöppning är begränsad. rusa» 10 15 20 25 30 5 2 5 1 m: :se a o nu vn:- n o o o n. nu en o o s no o: n o I o o» 1 av oo o: v on n: o; o o u nova . nu, ,., fu o; 1 n. o nu. u sn. n. oo n . I u no n o. n ~ se s: ; ß I I - - ~ nu nu o o Försök att motverka ovanstående problem med staplar av sammanlänkade materialark förpackade i en dispenser har resulterat i grundare förpackningar, vilket i sin tur fört med sig problem med bristande förvaringskapacitet av materialark. Därutöver föreligger en kvarvarande risk att det nästkommande arket trots begränsning av förpackningens höjd fortfarande riskerar att glida ur det sammanlänkande vikningsgreppet.

Följaktligen finns det ett stort behov av att förbättra vikningen med vilken en stapel av materialark är sammanlänkad så att utmatningen av materialark från en stapel av ark säkerställs samtidigt som användaren tillhandahålls med ett materialark av fullgod storlek. Därutöver föreligger det ett behov av en metod i vilken materialarken på ett enkelt och ändamålsenligt sätt viks samman till en arkstapel av ovan nämnda slag.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Med föreliggande uppfinning har åstadkommits en stapel av materialark av det i inledningen omtalade slaget, vilken stapel av materialark väsentligen undanröjer de problem som varit förknippade med tidigare kända sådana staplar och därvid förbättrat sammanlänkningsförmågan mellan två i en stapel anordnade materialark samt möjliggjort en stapel av materialark med såväl begränsad ytarea som innefattande materialark som är både långa och breda i utvikt tillstànd.

En enligt uppfinningen anordnad stapel av materialark utmärks därvid främst av att det i stapeln ingående materialarket även är vikt åtminstone en gång i längdriktning utmed en längsgående viklinje och att två i stapeln på varandra följande materialark är invikta i varandra och är därigenom sammanlänkade med paneler av respektive materialark, vilka paneler utgör rektanglar vardera uppvisande två begränsningskanter i form eav en längsgående vikkant samt en tvärgående vikkant och där de två på varandra följande materialarken ligger staplade med den längsgående vikkanten hos ett första materialark pirr» 10 15 20 25 30 5 2 5 1 nu :nu o Q en un: nu un: n: no 0 1 on nu o a I u oo n an lo n u 00 on nu n a n :nya u :vu v v w» nu e oo o :nu o os; n: nu v I o en n ou n e :e :n ° nu u o s. .ve anordnad åt motsatt håll i förhållande till den motsvarande längsgående vikkanten hos ett nästkommande, andra materialark, samt med en panel hos ett första materialark omsluten av två paneler hos det nästkommande materialarket. Uttrycket "oms|uten" innebär härvid att nämnda tre paneler hos det första och det nästkommande materialarket kommer att ligga alternerat anordnade med en panel från det nästkommande materialarket liggande på ena sidan och en andra panel på den andra sidan om panelen hos det första materialarket. Panelen hos det första materialarket kommer därmed att befinna sig i direkt kontakt med de två på ömse sidor belägna panelerna hos det nästkommande materialarket.

Stapeln av materialark är vikt på ett sàdant vis att de enskilda materialarken på ett enkelt sätt vikts om varandra samtidigt som sammanlänkningen mellan två på varandra följande materialark förstärkts. Då vikningen av materialarken är utförd såväl i den längsgående riktningen som i den tvärgàende riktningen, åstadkommes därmed en ”ficka” i vilken det nästkommande materialarket blir infogat. \/|kningen är även utförd på ett sådant sätt att varje ark av två på varandra följande materialark är vikt om vartannat så att två motstàende vikkanter bildas. Anordnandet av materialarken såsom beskrivet ovan föranleder ett starkare vikningsgrepp, vilket vid sträckning av stapeln bättre sammanhåller två på varandra följande jämfört med konventionella vikningar av materialark tidigare sammanlänkande materialark, vilka endast är sammanvikta i en riktning.

Såsom tidigare nämnts sker sammanlänkningen av respektive materialark medelst en panel vilken utgör en rektangel begränsad av en längsgående viklinje samt en tvärgàende viklinje. Uttrycket rektangel avser här en fyrsidig geometrisk form där varje sida är rätvinkligt förbunden med angränsande sida. En kvadrat är- att betrakta som en delmängd av den rektangulära formen, i vilken kvadraten har fyra lika långa sidor. Med längsgående avses här den utsträckning pà materialarket som ligger i linje med utsträckningen på en materialbana vilken utgörs av materialarken anordnade i linje efter varandra inför det initiala vikningssteget. Med tvärgàende avses här den .mßnr 10 15 20 25 30 525 145 i utsträckning vilken ligger vinkelrätt mot den längsgående utsträckningen.

Uttrycket viklinje refererar till den linje vilken bildar avgränsning mellan två delar av ett materialark när dessa viks mot varandra. De tvâ ytareor som bildas pà ömse sidor om viklinjen benämns som paneler. Då materialarket vikts kring både en längsgående och en tvärgående viklinje avser uttrycket panel den delarea som begränsas av såväl en längsgående som en tvärgående viklinje.

Enligt en utföringsform av uppfinningen utgör den sammanlänkande panelen en fjärdedel av det utvikta arkets totala yta. I denna utföringsform ligger det första materialarket i direkt anslutning till det tredje materialarket, liksom det andra materialarket till det fjärde, såvida samtliga materialark är av lika storlek. Detta arrangemang innebär en direkt följd av materialark, vilket arrangemang stabiliserar sammanhållningen av de på varandra följande materialarken. l en annan utföringsform utgör den sammanlänkande panelen en åttondel av det utvikta arkets totala yta. Denna utföringsform innebär att det föreligger ett avstånd emellan det första materialarket i förhållande till det tredje materialarket, det vill säga den sammanlänkande panelen hos det första materialarket ligger inte i direkt anslutning till den påföljande panelen i tredje materialarket såsom i utföringsformen ovan. Denna utföringsform ger möjlighet till omlottläggning av stora dukar utan att den gemensamma ytan blir så stor att de sammanlänkande dukarna år svåra att dra isär. Därutöver erhålls fördelar som att användaren får tillgång till en större ytarea utvikt torkmaterial, utan att den sammanvikta stapeln av materialark ökar i storlek.

Det är även möjligt att använda materialark med en än längre längsgående utsträckning. Materialarket förses då med ytterligare tvärgående viklinjer avsedda att vikas kring för att reducera stapelns ytarea enligt ovan nämnda princip. vina» 10 15 20 25 30 525 145 6 Självfallet kan de två ovan beskrivna utföringsformerna kombineras så att stapeln av materialark utgörs av materialark av olika storlek och med olika inbördes avstånd.

I en stapel av materialark enligt den föreliggande uppfinningen är den sammanlänkande panelen företrädesvis en kvadrat. Med den kvadratiska formen följer att den längsgående viklinjen och den tvärgående viklinjen har en lika stor utsträckning, varmedjde sammanhållande krafterna balanseras jämnt i den vikta strukturen.

Materialarket kan även med fördel vara uppbyggt av icke-kvadratiska former, det vill säga materialarket som sådant kan bestå av två längre sidor samt två kortare sidor. En vikning av materialarket i såväl längdriktningen som tvärriktningen delar således upp materialarket i ett antal lika stora delareor med motsvarande två långa sidor samt två kortare sidor. l materialarket kan åtminstone en längsgående viklinje vara något förskjuten i förhållande till den längsgående mittlinjen i åtminstone ett av de två på varandra följande materialarken. Den längsgående mittlinjen avser här den linje vilken avgränsar två lika stora ytor av ett materialark i längdriktningen såsom betraktat när materialarket förs fram på en materialbana. implicit innebär denna utföringsform att utöver en med mittlinjen sammanfallande viklinje kan ytterligare längsgående viklinjer förläggas på ena eller båda sidorna om en central längsgående viklinje, varpå ytterligare längsgående delar kommer att ligga invikta mot det resterande materialarket. En sådan utföringsform medför en ökad total ytarea hos det fullt utvikta materialarket.

Alternativt kan en mindre längsgående ytarea vikas in kring en ytterligare viklinje på ett sådant sätt att denna area kommer att ligga ovanpå det i stapeln överst liggande materialarket. Användaren tillhandahålls då en greppflik liggande ovanpå den översta panelen när stapeln av materialark befinns i sitt färdigvikta tillstånd. Anordnandet av en sådan greppflik är fördelaktig då användaren snabbt kan greppa det översta materialarket och 1|nn| 10 15 20 25 30 - nnn :nn n n .n nnnn n n n n nn en nn n n n vn nn n n n . nn n nn nu nu n se lv n n n o n ann n nnnø n n n.. n n n n y u nen o rn; n n c n n n n nn n n n: nu n n n n e :e därmed få tillgång till torkmaterialet. När materialarken förs fram i den löpande materialbanan, med syfte att vikas om varandra för att skapa ovan nämnda sammanlänkning, är redan nämnda ytterligare längsgående viklinjer formade, vilket innebär att de ytterligare längsgående delarna ligger invikta mot det resterande materialarket.

Vidare innefattar nämnda utföringsform en längsgående viklinje vilken är förskjuten i förhållande till den längsgående mittlinjen. De sammanlänkande rektanglarna erhåller då en icke-kvadratisk form, och de av materialarket bildade panelerna får olikartade ytstorlekar. En stapel av materialark uppbyggd med nämnda rektanglar är fördelaktig då en förskjutning av viklinjen innebär en förskjutning av panelerna i det vikta materialarket varmed panelerna som annars skulle ligga helt ovanpå varandra får olikartad storlek.

Eftersom de båda panelerna nu inte ligger anordnade kant i kant med avseende på de längsgående sidokantema hos materialarket underlättas greppandet av det första materialarket i den färdigvikta stapeln. Greppfliken som härmed bildas är fördelaktig då användaren snabbt får tillgång till torkmaterial. Därutöver kan även åtminstone en tvärgående viklinje vara något förskjuten i förhållande till motsvarande tvärgående mittlinje i åtminstone ett av de två på varandra följande materialarken.

Då uppbyggnaden av stapeln av materialark är sådan att användaren enkelt kan ta de enskilda materialarken ur dispensern är stapeln användbar i alla sammanhang där användaren snabbt behöver materialark, utan att behöva bekymra sig om risken att större delen av stapeln medföljer vid utmatningen.

Ett särskilt lämpligt användningsområde är avtorkning av diverse ytor.

Materialarket är i detta sammanhang lämpligen framställt av tissuepapper, nonwoven eller av motsvarande flexibla torkmaterial.

Ett tissuepapper definieras som ett mjukt absorberande papper med en ytvikt lägre än 65 g/mz och vanligen mellan 10 och 50 g/mz. Dess densitet är vanligen lägre än 0,60 g/cm3, företrädesvis lägre än 0,30 g/cma och helst 10 15 20 25 30 525 145 8 mellan 0,08 och 0,20 g/cma. Den föreliggande uppfinningen avser alia typer av tissuepapper. Till exempel kan tissuepappret tillhandahållas i både torrt och fuktigt tillstånd, och vara antingen kräppat eller okräppat.

Fibrema i tissuepappret är huvudsakligen massafibrer från kemisk massa, mekanisk massa, termomekanisk massa, kemimekanisk massa och/eller kemitermomekanisk massa (CTMP). Fibrerna kan även vara returfibrer.

Tissuepappret kan även innehålla andra typer av fibrer som till exempel förhöjer styrka, absorption eller pappersmjukhet. Dessa fibrer kan vara framställda ur regenererad cellulosa eller syntetiska material såsom polyolefin, polyestrar, polyamider etc.

Tissuepappret som kommer ut från tissuemaskinen kan föreligga i form av ett pappersark med ett enda lager. Tissuepappret kan även föreligga i form av en laminerad tissueprodukt med flera lager, vilken produkt innefattar åtminstone två tissuelager som vanligen är förenade antingen genom adhesiv eller på mekaniskt vis. Adhesivet kan appliceras över hela pappret eller bara i vissa områden, till exempel punkter eller linjer, eller enbart utmed produktens kanter. De mekaniska metoderna omfattar huvudsakligen prägling antingen över lagrens hela yta eller enbart utmed kanterna, så kallad kantprägling. l slutprodukten år lagren vanligen lätta att identifiera och kan ofta separeras från varandra som enskilda lager.

Tissuepappret kan innefatta ett eller flera skikt. Om tissuepappret har flera skikt kan skikten endast med betydande svårighet separeras från varandra och de år då förenade huvudsakligen medelst vätebindningar. De olika skikten kan vara identiska eller ha olika egenskaper med avseende på exempelvis fibersammansättning och kemisk sammansättning.

Uttrycket nonwoven tillämpas pä ett stort antal produkter vars egenskaper kan sägas befinna sig mellan å ena sidan kategorin papper och kartong och å andra sidan textilier. Nonwovens representerar flexibla, porösa strukturer i-uvv 10 15 20 25 30 5 2 5 ... . . .. .... . . . . .. .. .. . . g nu n.. u u o . nu v nu con; I v: nu n. u n . uu»- v save-vu »un-vv e- c o-v v a.. nu on v s n n.. . i.. I v »o nu n u o n a - -- I' 9 framställda klassiska stickningsmetoderna, utan genom sammanflätning och/eller kohesiv och/eller som inte är genom de vävnings- och adhesiv bindning av typiska syntetiska textilfibrer som till exempel kan finnas närvarande i form av ändlösa fibrer eller fibrer som förtillverkats med en oändlig längd såsom syntetiska fibrer som framställts in situ eller i form av stapelfibrer. De kan altemativt framställas ur naturliga fibrer eller ur blandningar av syntetiska fibrer och naturliga fibrer.

De i stapeln ingående materialarken kan självfallet vara av godtycklig storlek, men då de främst avses användas i torksammanhang har materialarket företrädesvis en ytarea i utvikt tillstånd som lätt skall kunna kontrolleras av en användares hand. Hos användaren finns det ofta ett intresse av att ha torkmaterial i nära anslutning till, eller på, de ytor som kan förväntas behöva rengöras. Eftersom nämnda ytor kan vara belamrade med andra föremål eller ha begränsad avsättningsyta, flnns det ett behov av materialark som i sammanvikt tillstånd upptar en liten yta. Av denna anledning bör heller ej stapeln överskrida vissa dimensioner med avseende på både längdriktning och tvärriktning. Materialarket i utvikt tillstånd har då lämpligen en ytarea av mellan 100 cmz - 1500 cmz, företrädesvis mellan 256 cmz - 576 cmz, och motsvarande ytareor i sammanvikt tillstànd är då lämpligen mellan 25 cm2 - 375 cmz, företrädesvis mellan 64 cm2 - 144 omz. l en utföringsform av uppfinningen har materialarket två ytterligare tvärgående viklinjer. Materialarket erhåller då en ökad utsträckning l längdriktningen, utan att dimensionerna på stapeln efter sammanvikningen ökar. Nämnda materialark i utvikt tillstånd har då lämpligen en ytarea av mellan 200 cmz - 2500 cm2, företrädesvis mellan 512 cmz - 1152 cmz, och motsvarande ytareor i sammanvikt tillstånd är liksom ovan mellan 25 cmz - 375 cmz, företrädesvis mellan 64 cmz - 144 om? Även om stapeln av materialark enligt ovan har en i sig själv stabiliserad struktur, är stapeln av materialark med fördel anordnad i en dispenser. ifran 10 15 20 25 30 525 145 10 Dispenserns utmatningsöppning kan utformas på valfritt sätt och således ha formen av en springa, en rektangel, en oval, någon asymmetrisk form eller Hknande.

Stapeln av materialark är emellertid särskilt fördelaktigt anordnad i en dispenser som är försedd med en utmatningsöppning diagonalt anordnad över stapeln av materialark. l denna utföringsform är det översta materialarket anordnat så att det skjuter ut med en triangulär delarea av nämnda rektangulära panel genom utmatningsöppningen. Förhållandet mellan en dylik utmatningsöppning och en stapel av materialark enligt uppfinningen är sådant att vid utmatning av ett materialark genom utmatningsöppningen vecklas materialarket ut helt för att därmed erhålla sin fulla ytarea. Användaren tillhandahålls följaktligen ett materialark med en fullgod utsträckning, både i längsgående och i tvärgàende riktning. Nämnda stapel är således synnerligen användbar i de fall där det är nödvändigt att användaren snabbt förses med fullt utvikta materialark vilka är direkt klara för användning. Användaren som snabbt behöver materialark för till exempel avtorkning slipper därmed problem med separata steg för att manuellt veckla ut förvikta delar hos materialarket.

Stapeln av materialark kan vara anordnad i en dispenser konventionellt utformad som en låda. En diagonalt anordnad utmatningsöppning sträcker sig då företrädesvis från ett hörn på lådan till ett diagonalt motstående hörn.

Diagonallteten kan dock även vara något förskjuten i förhållande till ett eller båda av nämnda hörn.

Alternativt kan en utmatningsöppning diagonalt anordnad över arkstapeln enligt ovan tillhandahållas medelst en dispenser bestående av två på stapeln liggande motstånd vilka är förenade av två diagonalt motställda sidoanordningar samt en bottenplatta. De två motstånden utgörs till exempel av två stänger samordnade vid sina respektive ändar och antingen fast eller fritt samordnade mot nämnda sidoanordningar vilka även de kan utgöras av »snus 10 15 20 25 30 .,. n, . . ,, ...n f - - . .e .e n. a u u en e. 1 u o q o) u ~ø o: cs - nu un u» - u p on- n 0:a nu. nu u. v n, u av: o os' u av s 4 v s. . a. q l nu nu v s . I e ~. u en c a. s” 11 stänger. De två motställda sidoanordningarna är företrädesvis fästade mot bottenplattan. För att tillhandahålla erforderligt motstånd vid utmatningen av materialark från stapeln av materialark utgörs dispensem enligt ovan företrädesvis av något tyngre material, som till exempel en metall med hög densitet såsom järn.

Dlspensern bestående av motstånd, sidoanordningar samt bottenplatta kan självfallet även bestå av kartong, plast eller liknande. l detta fallet kan det emellertid vara lämpligt att bottenplattan är belagd med någon form av fåstmedel vilket kan kvarhålla dispensem mot ett underlag såsom ett bord, en vägg eller liknande. Vid fastsättning av dispensern mot underlaget motverkas därmed den kraft som verkar på dispensem när utmatning av materialark sker.

Uppfinningen avser även en metod för framställning av en stapel av materialark. I enlighet med uppfinningen förs en första bana av intilliggande individuella materialark på en andra bana av intilliggande individuella materialark. Med denna påförsel kommer en längsgående del av den första banan att överlappa en längsgående del av den andra banan och det första materialarket i den första banan kommer att överlappa det första materialarket i den andra banan med en panel av materialarket. Nämnda panel utgör härmed en rektangel begränsad av en längsgående viklinje samt en tvärgående viklinje. I det påföljande vikningssteget viks den underliggande av ovanstående banor i en längsgående viklinje så att denna banas materialark kommer att omsluta en del av den andra banans materialark.

Den andra banan viks därefter i en längsgående viklinje så att denna banas materialark kommer att omsluta en del av den förstnämnda banans materialark. Den i längdriktningen vikta strukturen viks därefter samman i tvärgående riktning i åtminstone en tvärgående viklinje, i varje enskilt materialark, så att en stapel av materialark bildas. rivna 10 15 20 25 30 ... u. . . .. n.. . . - . .. s. .. . . . ». .. . . . . .. . .. n .. . .s s. . u 1 , -... . u.. . . .

O!! I I I O I I ç Ü O 'J I I I I I . - . . .. . . . . . .. . . . s . . .. .. t.. . . . 12 l den ovan beskrivna tillverkningsprocessen beskrivs hur enskilda materialark arrangeras och viks så att en stapel av materialark på ett enkelt och produktionseffektivt sätt anordnas enligt uppfinningen.

För att åstadkomma en stapel av materialark enligt en annan utföringsform separeras materialarken i respektive första och andra bana från varandra med ett inbördes avstånd. När banorna samordnats mot varandra får materialarken på detta sätt ett inbördes avstånd med det första materialarket i den första banan överlappande det första materialarket i den andra banan med en panel av respektive materialark. Panelen utgör därmed en rektangel begränsad av en tvärgående viklinje samt en längsgående viklinje.

Vid framställningen av en stapel av materialark enligt ovan anordnas materialarken i de respektive banorna på ett förutbestämt inbördes avstånd, exempelvis motsvarande halva materialarkets längd. Upprättandet av ett avstånd materialarken emellan kan åstadkommas genom att materialarken vid applicering på den löpande banan initialt har ett förutbestämt avstånd.

Alternativt kan materialarken appliceras på den löpande banan i direkt följd på varandra för att i ett separat steg separeras från varandra. Med fördel användes den inom teknikområdet välkända ”slip and cut"-metoden. l framställning av en stapel av materialark kan förskjutningar av materialbanoma även åstadkommas i tvärled. Den längsgående viklinjen i åtminstone den ena banans materialark kan då till exempel anordnas så att den löper bortom mittlinjen i nämnda bana. l en föredragen utföringsform löper emellertid den längsgående viklinjen utmed nämnda mittlinje, vilken väsentligen är belägen på ett avstånd motsvarande halva materialarkets bredd.

FIGURBESKRIVNING un... 10 15 20 25 30 525 145 13 Uppfinningen kommer i det följande beskrivas närmare under hänvisning till de figurer som visas pà de bifogade ritningama. I ritningarna: figur 1 figur 2 figur 3 figur 4 figur 5A figur 5B figur 5C figur 5D figur 6A visar en perspektivvy av en stapel av materialark enligt en utföringsform av uppfinningen. visar en perspektivvy av en stapel av materialark enligt en annan utföringsform av uppfinningen. visar en dispenser innehållande en stapel av materialark enligt uppfinningen. visar en dispenser innehållande en stapel av materialark enligt uppfinningen. visar en planvy av tvà banor av materialark vilka förts pà varandra enligt en metod för framställning av uppfinningen. visar en planvy i vilken den ena av de två banorna materialark har vikts om den andra banan av materialark enligt en metod för framställning av uppfinningen. visar en planvy i vilken den andra av de tvà banorna materialark har vikts om den första banan av materialark enligt en metod för framställning av uppfinningen. visar en tvärsnittsvy av en stapel av materialark enligt en utföringsform av uppfinningen. visar en planvy av två banor av materialark vilka förts på varandra och separerats ifràn varandra enligt en metod för framställning av uppfinningen. usian 10 15 20 25 30 ut; n. . s u nu . . - - .i a I OO II I I I I U l I v 'n n ø u v . n u , a n» III I I I I l I Q I I O s . s s - s s v . s n , . . . . s .. n .. w oun- -v- o; s en 14 figur 6B visar en planvy i vilken den ena av de två banorna materiaiark har vikts om den andra banan av materiaiark enligt en metod för framställning av uppfinningen. figur 6C visar en planvy i vilken den andra av de tvà banorna materiaiark har vikts om den första banan av materiaiark enligt en metod för framställning av uppfinningen. figur 6D visar en tvärsnittsvy av en stapel av materiaiark enligt en annan utföringsform av uppfinningen.

Dessa ritningar är schematiska och begränsar inte uppfinningens omfattning.

FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER Figur 1 visar en stapel 101 av materiaiark 102 enligt en utföringsform av uppfinningen. Varje enskilt materiaiark 102 är vikt dels kring en längsgående viklinje 103 dels kring en tvärgàende viklinje 104 så att en längsgående vikkant 105 samt en tvärgàende vikkant 106 bildas. Den längsgående viklinjen 103 och därmed den längsgående vikkanten 105 är här förskjuten med avseende på den längsgående mittlinjen hos materialarket 102. Det vikta materialarket uppvisar således fyra rektanglar eller paneler 107a,b,c,d av olikartad storlek men där panel 107a,d är av väsentligen lika storlek och panel 107b,c är av väsentligen lika storlek. Dà den första panelen 107a inte överlappar hela ytarean hos den andra panelen 107b kan användaren enklare greppa endast den första panelen 107a. Det översta materialarket kommer då vid den åtföljande extraktionen från arkstapeln 101 att helt vecklas ut varigenom användaren tillhandahålls ett fullt utvikt torkmaterial. De tvà första panelerna 107a,b hos det i stapeln överst liggande materialarket avgränsas av den tvärgàende viklinjen 104 från de tvà andra panelerna 107c,d. Det översta materialarket omsluter med sin tvärgàende vikkant 106 »pipa 10 15 20 25 30 15 en del av en tvärgående sidokant 108 hos det i stapeln nästkommande materialarket. Samtidigt omsluter de två andra panelerna 107c,d med en längsgående vikkant 105 en del av en längsgående sidokant 109 hos det i stapeln nästkommande materialarket. Det nästkommande materialarket är således sammanlånkat med det översta materialarket genom det att det nästkommande materialarkets första panel är omslutet av såväl en längsgående vikkant 105 som en tvärgående vikkant 106 hos det översta materialarket, eller med andra ord är panelen 107d hos det första materialarket omslutet av två paneler hos det nästkommande materialarket .

De två på varandra följande materialarken ligger således staplade med en längsgående vikkant 105 på det översta materialarket anordnat åt motsatt håll i förhållande till den motsvarande längsgående vikkanten på det nästkommande materialarket. De efterföljande materialarken är på motsvarande sätt sammanlänkande med varandra.

Figur 2 visar en stapel 201 av materialark 202 enligt en annan utföringsform av uppfinningen. Varje enskilt materialark 202 är vikt dels kring en längsgående viklinje 203 dels kring tre tvärgående viklinjer 204a,b,c så att en längsgående vikkant 205 samt tre tvärgående vikkanter 206a,b,c bildas. Till skillnad från den förra utföringsformens fyra paneler har det enligt denna utföringsform vikta materialarket åtta paneler 207a,b,c,d,e,f,g,h, vilka paneler är av väsentligen lika storlek. Det översta materialarket sammanlänkas med det nästkommande materialarket såsom beskrivits ovan. De i materialarket fyra mittersta panelema 207c,d,e,f har i denna utföringsform ingen sammanlänkande funktion utan syftar enbart till att tillhandahålla materialark med utökad ytarea hos ett fullständigt utvikt materialark utan att stapelns ytarea samtidigt ökar. l figur 3 visas en dispenser 310 i form av en låda i vilken en stapel 301 av materialark 302 enligt uppfinningen har anordnats. Dispensern 310 är försedd med en utmatningsöppning 311 i form av en springa vilken är diagonalt anordnad över stapeln av materialark. Utmatningsöppningen 311 »uran 10 15 20 25 30 .... .. .. . n e; no u u o n co o I: HI: r ua nu n. o o q :nu I »soon oense: u» o o-ø I nv- nu II n a 1.; - o: f s ø . t- en -e - s . v v s. s. u.. u» 16 sträcker sig därmed från ett hörn på dispenserns 310 ena sida till ett diagonalt motstående hörn på samma sida. Det översta materialarkets första panel 307a presenteras således för användaren med en triangulär delarea, vilken erbjuder en god och lättillgänglig greppyta. Den nästkommande panelen 307b återfinns närmast inuti dispensem 310. Den diagonalt anordnade utmatningsöppningen 311 förhåller sig på ett sådant sätt till stapeln av materialark att vid utmatning av materialarket genom utmatningsöppningen 311 vecklas materialarket 302 ut till sin fulla ytarea.

Användaren förses därmed med ett fullt utvecklat materialark 302 vilket är klart att användas. Utmatningen av det översta materialarket föranleder även det nästkommande materialarket att automatiskt matas ut genom utmatningsöppningen 311 med en motsvarande triangulär delarea av sin första panel. Med detta förfarande försäkras användaren om att samtliga materialark lätt skall kunna avlägsnas från dispensem.

Utmatningen genom utmatningsöppningen 311 kan underlättas genom att utmatningsöppningen 311 förses med medel för enklare utmatning, såsom till exempel plastfilm i form av ”fingrar” såsom beskrivits i till exempel EP 1 201 564, vilka fingrar anordnas i anslutning till utmatningsöppningen eller liknande. Alternativt kan andra former på utmatningsöppningen 311, vilka former verkar för en smidigare utmatning, tillämpas.

En alternativ form av den i figur 3 visade dispensem 310 illustreras i figur 4.

Stapeln 401 av materialark 402 är här anordnad i en dispenser 410 bestående av tvà på stapeln 402 liggande motstånd 412a,b vilka är förenade av två diagonalt motställda sidoanordningar 413a,b samt en bottenplatta 414.

De två motstånden 412a,b är här utformade med en konkav form men kan självfallet utformas på för ändamålet annat lämpligt sätt. En fördel med denna typ av dispenser är att materialarket lämnas större rörelsefrihet att vecklas ut under utmatningen av materialarket genom utmatningsöppningen 411 då inga ytor håller ner den återstående delen av den första panelen 407a samt den andra panelen 407b. Därutöver kan en dylik dispenser utformad i nina: 10 15 20 25 30 u' .n n. f . U u" . 1 : ; u H u n g | v 1 en . n a . o. . v» u. a no a. a s n v u an: | an: u; u . o u . o n 1 o n 1 - p I I I I n o f . u . n . s u n 0 . v a o n a u . s u u u en u e c 17 ett material av hög densitet, såsom till exempel någon lämplig metall, även bättre agera som ett motstånd mot den kraft som verkar mot motståndet när materialarket matas ut från dispensern.

Stapeln 401 av materialark 402 har i nämnda dispenser 410 med fördel en längsgående viklinje 403 vilken är förskjuten i förhållande till den längsgående mittlinjen såsom beskrivits i samband med figur 1. En förskjutning av viklinjen innebär då, såsom tidigare nämnts, en förskjutning av det vikta materialarket med avseende på sig självt vilket i sin tur underlättar greppandet av det första materialarket i den färdigvikta stapeln.

En dispenser enligt ovan kan förses med stapeln av materialark som den är.

Alternativt kan stapeln av materialark omslutas av någon form av omslag, vilket kan utgöra skydd vid förvaring och hantering av stapeln. Omslaget kan då bibehållas kring stapeln då denna placeras inuti en dispenser enligt ovan. l figurer 5A-5D illustreras en metod genom vilken en stapel av materialark skapas enligt en utföringsform av uppfinningen.

Figur 5A visar en planvy av två banor A, B av materialark 502 vilka förts på varandra. Materialarken 502 ligger anordnade enskilt efter varandra och bildar respektive längsgående materialbanor A, B. I sitt utvikta tillstånd uppvisar varje enskilt materialark 502 två tvärgående sidokanter 508 samt två längsgående sidokanter 509. Materialarken 502 kan ha separerats från varandra i ett tidigare skede eller separerats från ett sammanhängande materialstycke vilket redan anordnats i form av en materialbana. Den underst liggande banan, bana A, har en längsgående viklinje 503A och en tvärgående viklinje 504A. De tvärgående viklinjerna 504A utgörs av viklinjer belägna centralt i de enskilda materialarken 502. De respektive viklinjerna 504 A och de tvärgående sidokanterna 508 avgränsar materialarket 502 så att fyra rektanglar 507a,b,c,d uppstår. l ett färdigvikt tillstånd bildar dessa rektanglar materialarkets paneler 507a,b,c,d, vilka återges i flgur 5D. Den nimv 10 15 20 25 30 H. .en n n nn een: . n 4 f e, v. nn n n s nu nn n o n 1 nn | o: en nn n no nn n n o n n anno v nun n nu: u n a I I o :sn o an» I! 'I r l n n l n le n I n' t 9 Il I' n n n n n n. nn an. n; nu I n 18 överst liggande banan, bana B, har motsvarande längsgående viklinje 503B, en tvärgående viklinje 504B samt paneler 507a,b,c,d.

Materialarken 502 i de på detta sättet sammanlänkande medelst en längsgående del av den första banan och en respektive banorna är längsgående del av den andra banan. Med andra ord överlappar det första materialarket i den första banan det första materialarket i den andra banan med en sammanlänkande panel 507 av respektive materialark. Nämnda panel 507 har här formen av en rektangel med två längre längsgående sidor samt två kortare tvärgående sidor. Rektangeln kan även med fördel utgöras av en kvadrat.

Det påföljande vikningssteget av bana A visas i en planvy i figur 5B.

Materialbanan A illustreras nu vikt kring sin längsgående viklinje 503A och bildar med detta en längsgående vikkant 505A. Materialbanan A omsluter således med de av vikkanten 505 formade längsgående delama en längsgående del hos materialbanan B. Med uttrycken längsgående viklinje och längsgående vikkant avses i detta sammanhang den viklinje/vikkant som sträcker sig utmed materialbanans hela utsträckning till skillnad från det individuella materialarkets viklinje/vikkant som begränsas av materialarkets utsträckning. l figur 5C visas i planvy hur materialbana B vikts kring sin längsgående viklinje 503B för att bilda den längsgående vikkanten 505B. Materialbanan B omsluter nu med den av vikkanten 505B formade längsgående delen en motsvarande längsgående del av materialbanan A. De två materialbanorna ligger nu alternerat i lager anordnade om varandra med sina respektive vikta delar.

Figur 5D visar slutligen en tvärsnittsvy av en stapel 501 av materialark 502 efter det att den i längdriktningen vikta strukturen har vikts samman kring materialbanans samtliga tvärgående viklinjer 504. Denna typ av tvärvikning aina: 10 15 20 25 30 E; nu n. a a aa u.. Q a s - »a .a :a n a a va aa a o o a aa a aa o: aa p aa sa a s v o a nu» a »nu 0 a 0 u. a a o n a n ana I so» II II I a n u a a i a. a ~ o! e! I v a a a s a. av ~ I I a» om 19 resulterar i en stapel av materialark med fullgoda utvikningsegenskaper vid utmatning såsom beskrivits ovan.

I figurer 6A-6D illustreras en metod genom vilken en stapel av materialark skapas enligt en annan utföringsform av uppfinningen. l likhet med metoden àtergiven i figurer 5A-5D visar figurer 6A-6D hur två banor av materialark 602 förts på varandra och vikts om varandra för att bilda en stapel 601 av materialark 602 enligt en annan utföringsform. l motsats till figurer 5A-5D visar figurer 6A-6D de två materialbanoma A,B med materialarken separerade från varandra i de respektive banorna A,B med ett inbördes avstånd. Materialarken 602 i de båda banorna kan separeras i ett tidigare steg innan de förs på varandra eller så kan de separeras efter pàförseln. Det ökade inbördes avståndet mellan materialarken 602 i de respektive banoma ger utrymme till ytterligare tvärgàende viklinjer 604A,B inom materialarkets längsgående utsträckning. l detta fallet erhåller materialarket tre tvärgàende viklinjer inom materialarkets utsträckning.

Vikningen kring materialbanornas här illustrerade respektive längsgående viklinjer 603A,B samt tvärgàende viklinjer 604A,B ger upphov till materialark med åtta rektanglar, eller paneler i sammanvikt tillstånd. Sammanlänkningen de bàda banorna emellan sker pà samma sätt som beskrivits i figurer 5A-5D, det vill säga medelst sammanvikning av de respektive materialbanoma kring en sammanlänkande rektangel 607. De i materialarket fyra mitterst belägna rektanglarna har i denna utföringsform ingen sammanlänkande funktion utan syftar enbart till att tillhandahålla materialark 602 med utökad ytarea hos materialarket.

En annan skillnad gentemot den ovan beskrivna stapeln av materialark är att de i figurer 6A-6D àtergivna materialbanorna försetts med ytterligare längsgående Utmed båda materialbanomas A,B respektive sidokanter ligger ytterligare längsgående delar invikta. Nämnda delar viks ej ut automatiskt vid utmatningen av viklinjer utmed sidokanterna 609. 52 5 1 Is nu nu n n n um A o I Q n n v of se n n c n: s s n om ca o I a a nu: u sv u: o u s nu vo n 1 o o nu a n u u . a. n e. nu 20 enskilda materialark från den färdigvikta stapeln av materialark utan måste frigöras i ett separat utvikningssteg, såsom att materialarket skakas till.

Denna typ av invikta delar är fördelaktig då utökad ytarea önskas, alternativt då materialark med förstärkt torkkapacitet önskas i delar av ett materialark, det vill säga i det fall då materialarket ej väljs att helt vikas ut. Den invikta längsgående delen hos respektive materialark återges tydligare i tvärsnittsvyn l figur 6D.

Claims (20)

10 15 20 25 30 . . . . .. I- v.. 21 PATENTKRAV

1. En stapel (101) av materialark (102), vilka materialark (102) har en längdriktning och en tvärriktning och vilka materialark (102) är vikta åtminstone en gång i tvärriktningen utmed en tvärgående viklinje, varvid materialarken (102) är sammanlänkade på ett sådant sätt att vid utmatning av ett första materialark matas det nästkommande materialarket ut med en förutbestämd del, k ä n n e t e c k n a d a v att det i stapeln (101) ingående materialarket (102) även är vikt åtminstone en gång i längdriktningen utmed en längsgående viklinje och att två i stapeln (101) på varandra följande materialark (102) är invikta i varandra och är därigenom sammanlänkade med paneler (107) av respektive materialark (102), vilka paneler (107) utgör rektanglar vardera uppvisande två begränsningskanter i form av en längsgående vikkant (105) samt en tvärgående vikkant (106) och där de två på varandra följande materialarken (102) ligger staplade med den längsgående vikkanten (105) på ett första materialark anordnad åt motsatt håll i förhållande till den motsvarande längsgående vikkanten (105) på ett nästkommande, andra materialark, samt med en panel (107) hos ett första materialark omsluten av två paneler (107) hos det nästkommande materialarket.

2. En stapel av materialark enligt krav 1, varvid den sammanlänkande panelen utgör en fjärdedel av det utvikta materialarkets (102) totala yta.

3. En stapel av materialark enligt krav 1, varvid den sammanlänkande panelen utgör en åttondel av det utvikta materialarkets (102) totala yta.

4. En stapel av materialark enligt något av ovanstående krav, varvid den sammanlänkande panelen är en kvadrat.

5. En stapel av materialark enligt krav 1, varvid åtminstone en längsgående viklinje (103) är något förskjuten i förhållande till den längsgående mittlinjen i åtminstone ett av de två på varandra följande materialarken (102). --;ua 10 15 20 25 30 525 145 .n u: 22

6. En stapel av materialark enligt krav 1, varvid åtminstone en tvärgående viklinje (104) är något förskjuten i förhållande till motsvarande tvärgående mittlinje i åtminstone ett av de två på varandra följande materialarken (102).

7. En stapel av materialark enligt något av ovanstående krav, varvid materialarket (102) är ett tissueark, ett materialark bestående av nonwoven eller av motsvarande flexibla torkmaterial.

8. En stapel av materialark enligt något av ovanstående krav, varvid materialarket (102) i utvikt tillstånd har en ytarea av mellan 100 cmz - 1500 cmz, företrädesvis mellan 256 cmz - 576 cmz, och motsvarande ytareor i sammanvikt tillstånd av mellan 25 cmz - 375 cmz, företrädesvis mellan 64 cmz - 144 cmz.

9. En stapel av materialark enligt något av ovanstående krav, varvid materialarket (102) i utvikt tillstànd har en ytarea av mellan 200 cm2 - 2500 cmz, företrädesvis mellan 512 cmz - 1152 cmz, och motsvarande ytareor i sammanvikt tillstånd av mellan 25 cmz - 375 cmz, företrädesvis mellan 64 cmz - 144 cmz och helst omkring 1oo om?

10. En stapel av materialark enligt något av ovanstående krav, varvid stapeln (101) av materialark (102) är anordnad i en dispenser (310, 410).

11. En stapel av materialark enligt krav 7, varvid det översta materialarket är anordnat så att det skjuter ut med en triangulär delarea av nämnda rektangulära panel (107) genom en i dispensem (310, 410) anordnad utmatningsöppning (311, 41 1).

12. En stapel av materialark enligt något av ovanstående krav, varvid stapeln ( 101) av materialark (102) är anordnad i en dispenser (310) utformad som en låda. finn: 10 15 20 25 30 szs 145 v. o;- 23

13. En stapel av materialark enligt något av kraven 1 - 9, varvid stapeln (101) av materialark (102) är anordnad i en dispenser (410) bestående av två på stapeln (101) liggande motstånd (412a,b) förenade av två motställda sidoanordningar (413a,b) samt en bottenplatta (414).

14. En stapel av materialark enligt krav 12 eller 13, varvid stapeln (101) av materialark (102) är anordnad i en dispenser (310, 410) bestående av kartong.

15. En stapel av materialark enligt krav 13, varvid stapeln av materialark är anordnad i en dispenser (410) bestående av metall.

16. En stapel av materialark enligt krav 13, varvid stapeln (101) av materialark (102) är anordnad i en dispenser (410) med en bottenplatta (414) vilken är belagd med ett fästmedel.

17. En metod för framställning av en stapel av materialark enligt något av kraven 1-9, k ä n n e t e c k n a d a v att en första bana av intilliggande individuella materialark (502; 602) påförs en andra bana av intilliggande individuella materialark (502; 602) så att en längsgående del av den första banan överlappar en längsgående del av den andra banan och så att det första materialarket i den första banan överlappar det första materialarket i den andra banan med en panel (507; 607) av respektive materialark, vilken panel (507; 607) utgör en rektangel begränsad av en längsgående viklinje (503; 603) samt en tvårgående viklinje (504; 604), underliggande av ovanstående banor viks i en längsgående viklinje (503; 603) så att denna banas materialark (502; 602) kommer att omsluta en del av den första banans materialark (502; 602), varefter den första banan viks kring en längsgående viklinje (503; 603) så att denna banas materialark (502; 602) kommer att omsluta en del av den förstnämnda banans materialark (502; 602), varefter den i längdriktningen vikta strukturen viks samman i varefter den 1--11 10 15 20 u. u. . - u v... . ,, , - - - . s. .- - -~ -Z 1.2 .' ' '- . ..°' Z..' .n -. f -. . __: :n- . 1... . v o a f o . -ø- v. v . , , ' . a-a o o n u 1 q , , . 24 tvärgående riktning i åtminstone en tvärgående viklinje i varje enskilt materialark så att en stapel (501; 601) av materialark (502; 602) bildas.

18. En metod för framställning av en stapel av materialark enligt krav 17, varvid materialarken (602) i respektive första och andra bana separeras fràn varandra med ett inbördes avstånd och i samband med banornas samordnande mot varandra kommer det första materialarket i den första banan att överlappa det första materialarket i den andra banan med en panel (607) av respektive materialark, vilken panel (607) utgör en rektangel begränsad av en längsgående viklinje (603) samt en tvärgående viklinje (604).

19. En metod för framställning av en stapel av materialark enligt krav 18, varvid materialarken (602) i de respektive banoma anordnas på ett inbördes avstånd motsvarande halva materialarkets längd.

20. En metod för framställning av en stapel av materialark enligt något av ovanstående krav, varvid den längsgående viklinjen (503; 603) i åtminstone den ena banans materialark (502; 602) är anordnad så att den löper utmed en mittlinje i nämnda bana.