SE524755C2 - Storsäck med sömlös botten samt metod för tillverkning av storsäck - Google Patents

Description

30 ° ' ' ~ I I u u ~ . .- m ra .[-_ »J Nm m ' F329-1o1 stygnhål i bottnen. Enligt uppfinningen finns det inga svets- eller stygnlinjer i bottnen. I stället för svetsning används metoden att vika bottnen.

Säckens bottendel uppvisar hömpartier som vikts samman och förenats till kantdelar i bottnen, så att bottendelens kanter bildar sidopartier i bottendelen vilka är sörnlöst förenade med bottenpartiet.

En säck enligt uppfinningen uppvisar således en eller flera sidopartier som bildar en kroppsdel av säcken och ett bottendel förenad med kroppsdelen för att bilda en komplett säck. Säckens bottendel uppvisar ett bottenparti och bottensidopartier som sträcker sig i en vinkel från bottenpartiet, när säcken är placerad på slätt underlag och bottnens sido- partier är sömlöst förenade med bottenväggen genom att hömen viks inåt eller utåt och förenas till ett bottensidoparti.

KORT FIGURBESKRIVNING Fig. 1 visar ett flak eller del av väv skuret till rektangulär form, färdigt att färdigställas till en sömlös botten enligt en första utföringsform av uppfinningen.

Fig. 2 visar ett stycke av en väv, lämpligen en plastväv, försedd med viklinjer.

Fig. 3 visar en perspektivvy av en sömlös botten för en storsäck enligt en första utföringsfonn av uppfinningen (inåtvikta kanter).

Fig. 4 visar en perspektivvy av en komplett sömlös botten enligt den första utföringsformen av uppfinningen.

Fig. 5 visar en perspektivvy av en rektangulärt formad storsäck/lastsäck med en sömlös botten enligt den första utföringsformen före hopsättning.

Fig. 6 visar en perspektivvy av en komplett storsäck enligt den första utförings- formen av uppfinningen (inåtvikta kanter).

Fig. 7 visar ett flak eller ett tygstycke (såsom t ex en plastväv) skuret till rektangulär form färdig för färdigställning till en sömlös botten enligt en andra utförings- form av uppfmningen, varvid kanter är vikta utåt.

Fig. 8 visar ett vävstycke, (t ex en plastväv) försedd med viklinjer.

Fig. 9 visar en perspektivvy av en storsäck eller lastsäck med sömlös botten, på det sätt som den vikts enligt en andra utföringsforrn av uppfinningen, varvid kanterna är vikta utåt.

Fig. 10 visar en perspektivvy av en komplett storsäck med sömlös botten enligt den andra utföringsfonnen av uppfinningen.Fig. 11 visar hopmonteringen av en cirkulär storsäck eller lastsäck. 20 25 ( “i F O Jlr.

\J (S1 (fl - ~ ø . .a 3 F329-1o1 Fig. 12 visar en perspektivvy av en komplett säck med cirkulär form.

DET ALIERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Uppfinningen kommer nu att förklaras med hänvisning till Fig. 1 - 12. Såsom fiarngår av Fig. 1 innefattar metoden att tillverka en storsäck preparerandet av ett flak som kan vara en väv, vanligen en plastväv. En plastväv för användning enligt föreliggande uppfinning kan tillverkas av exempelvis polyetylen eller polypropylen. Flaket kan även formas av vilken naturlig eller syntetisk fiber som helst, papper eller polymerfilrn beroende på volym och vikt som skall transporteras. En plastväv eller polyetylenväv som används för säcken enligt uppfinningen kan valfiitt lamineras för att göra den genomsippringssäker eller -beständig. Den kan emellertid även vara en fihn som inte är laminerad. Om filrnen inte är larninerad från början, kan den (eller behöver inte) utsättas för ett lamineringsfórfarande. Flaket eller väven skärs därefter till en rektangulär form, vars mått beräknas på grundval av två grundprinciper: a) Måttet på bottnen (bottenpartict) skall bestämmas av storleken, bredden och längden på den säckkropp som skall passa ihop med bottnen. b) Sektionen intill och närmast bottnen (bottenpartiet), dess storlek: bredd och längd, skall fastställas beroende på den höjd på bottendelen (B) som föreskrivs. c) Storleken på sektionen intill och närmast bottnen (bottenparti) bestäms så att varje sida inte är mindre än 0,5 cm och att varje vägg som skall anslutas får inte överstiga höjden på den storsäck som skall hopsättas.

I Fig. 2 visas hur den exakta storleken på bottnen (bottenpartiet) och storlekarna på alla fyra väggpartien bestäms enligt följande steg. För det första görs mätningar inåt från de fyra sidokantema 2A, 3A, 4A, 5A på flaket eller vävstycket. De mätningar som däri- genom gjorts motsvarar höj den på storsäckens bottendel (B). På det uppmätta avståndet från kanterna 2A, 3A, 4A, SA markeras därefter viklinjer 2B, 3B, 4B, SB som är parallella med flakets kanter. Områdena 2, 3, 4, 5 mellan sidokantema och viklinj ema kommer senare att utgöra sidoparti 2, 3, 4, 5 för bottendelen (B). För det andra dras raka linjer 6A, 7A, 8A, 9A från flakets fyra hörn 6, 7, 8, 9, så att de raka linjer som dragits från hömen möter viklinjema 2B, 3B, 4B, SB i skärningspunkter 10, 11, 12, 13 för viklinjema. Varje hömparti 6, 7, 8, 9 kommer nu att delas i två delar med lika storlek och forrn. Hörnet 7 delas exempelvis av den raka linjen 7A i delarna 15.1 och 15.2. På samma sätt delas hörnet 6 av den räta linje 6A i de båda delarna 14.1 och 14.2, hörnet 8 delas av linjen 8A i de båda delarna 16.1 och 16.2 och hömet 9 delars av linjen 9A i de båda delarna 17.1 och 17.2. 10 15 20 25 30 35 m r: .lila -J m G1 ' ' ° ° ø ~ - n - » .n 4 '-.__.-' :__s.__';-s__s._§={,¿f rsze-wi Hänvisning kommer nu att göras till Fig. 3. Enligt den första utföringsformen av uppfinningen viks kanterna inåt på följ ande sätt. Det första hömets 6 båda hömdelar 14.1 och 14.2 viks samman längs viklinjen 6A, så att hörnet 6 viks inåt mot skärnings- punkten l 1, dvs. mittpunkten mellan delarna 14.1 och 14.2. Bottnens första höm bildas således i spetsen av hörnet 6 och viks inåt, där det kan förenas med en sidoparti eller sidovägg för bottnen medelst exempelvis sömnad eller varmförslutning/svetsning.

I Fig. 4 visas hur spetsen på hömet 6 har anslutits till sidopartiet 2 på bottendelen B. Det andra hömets 7 båda bottendelar 15.1 och 15.2 viks samman längs delningslinjen 7A, så att den andra hörnet 7 viks inåt mot skärningspunkten 12, dvs. mittpunkten mellan delarna 15 .1 och 15.2. Bottnens andra höm bildas således i spetsen av hörnet 7 och viks inåt, där det kan förenas med ett sidoparti eller sidovägg för bottnen medelst exempelvis sömnad eller varmförslutning/svetsning. På samma sätt viks det tredje hömets 8 båda hömdelar 16.1 och 16.2 samman längs den raka viklinjen 8A, så att det tredje hörnet 8 viks inåt mot skärningspunkten 13. Det tredje hörnet kan anslutas till en vägg för bottnen medelst exempelvis sömnad eller varrnförsluming. På samma sätt viks det fjärde hömets 9 båda hömdelar 17.1 och 17.2 samman längs viklinjen 9A, och hörnet 9 viks inåt mot skärningspunkten 10 och förenas till ett sidoparti/sidovägg för bottnen medelst exempelvis sömnad eller varmförslutning. Storsäckens bottendel (B) har nu fått sin form såsom framgår av Fig. 4. Den färdiga bottendelen (B) har nu ett bottenparti och sidoparti 2, 3, 4, 5.

Hänvisning kommer nu att göras till Fig. 5. Den sömlösa bottnen är nu färdig att förenas med andra delar under hopsättningen av lastsäcken. En storsäck/lastsäck med rektangulär förrn innefattar fyra sidopartier 22, 23, 24, 25, ett takparti 26 och en tratt 27 på översidan eller hals för fyllning och tömning av säcken. Tratten 27 eller halsen 27 kan utgöras av en cylindrisk hals som kan stängas medelst vridning och förankras med exempelvis en tråd. Lastsäcken uppvisar även lyftorgan som är fastsatta på säck- kroppen. Lyftorganen kan vara handtag av ögletyp 18, 19, 20, 21 som kan samverka med motordriven utrustning för hantering och förflyttning av den fyllda säcken. Hand- tagen 18, 19, 20, 21 kan sys på säckens övre fyra höm. Lastsäckens kropp sätts ihop vid alla partier och vid öglorna medelst sömnad eller varmförslutning. Bottendelen (B) hopfogas emellertid medelst vikning, varvid kroppens fyra sidor befinner sig på den yttre kanten och bottenpartiet befinner sig i den inre kanten. De båda sektionerna svetsas slutligen samman medelst sömnad eller varrnförslutning. 20 25 30 (_71 I J -l \ \<1 G1 (yr - u n . . n Q . - . a. 5 a; s__s._j=-s__s._j=-_'¿f :i rszo-ioi I Fig. 6 visas den kompletta storsäcken/lastsäcken med en sömlösbotten med antydda kontaklinjer 28, 29, 30, 31 på fyra partier.

Med hänvisning till Fig. 7-12 kommer nu en andra utföringsforrn av uppfinningen att förklaras. Enligt den andra utföringsforrnen viks kantema eller hörnen utåt.

Fig. 7 visar ett flak eller en väv liknande plastväven enligt Fig. 1.

F ig. 8 är huvudsakligen lika som F ig. 2 och behöver inte förklaras separat. Det skall emellertid noteras att hänvisningsbeteckningarna inte är desamma som i F ig. 2.

Fig. 9 visar hur bottnen viks enligt en andra utföringsform av uppfinningen, där kanterna viks utåt. Viklinj erna korsar varandra i korsningspunkter 36, 37, 38, 39. Varje hömdel 40, 41, 42, 43 delas av en rak viklinje i två separata delar eller fält med lika storlek och form. En första hömdel 40 delas exempelvis av en viklinje 40A i två separata delar eller fält 44.1 och 44.2. På samma sätt delas den andra hömdelen 41 av en viklinje 41A i två delar 45.1 och 45.2. Den tredje hömdelen 42 delas av viklinjen 42A i de båda delarna 46.1 och 46.2. Den fjärde hömdelen 43 delas av viklinjen 43A i de båda delarna 47.1 och 47.2. Enligt den andra utföringsfonnen av uppfinningen viks varje hömdel längs sin delningslinje 40A, 41A, 42A, 43A, så att de båda delarna av varje höm förs samman. Således bringas två fält 44.1 och 44.2 i kontakt med varandra, när det första hömet 40 viks. Det första hömet 40 är nu vikt utåt. Det kan därefter anslutas till eller förenas med en bottenvägg, exempelvis medelst sömnad eller varmförslutning.

På samma sätt viks det andra hömet 41 längs Viklinj en 41A, så att hömdelarna 45.1 och 45.2 förs samman, när det andra hömet 41 viks. Vikningsoperationen utförs så att det andra hömet 41 viks utåt. Det andra hörnet 41 kan därefter förenas med eller anslutas till en bottenvägg, exempelvis medelst sömnad eller varmförslutning.

På samma sätt viks det tredje hörnet 42 längs viklinjen 42A, så att hömdelarna 46.1 och 46.2 förs sammans, när det tredje hömet 42 viks. Vikningsoperationen utförs så att det tredje hömet 42 viks utåt. Det tredje hömet 42 kan därefter förenas med eller anslutas till en bottenvägg, exempelvis medelst sömnad eller vannförslutmng.

På samma sätt viks det fjärde hömet 43 längs viklinjen 43A, så att hömdelarna 47.1 och 47.2 förs samman, när det fjärde hömet 43 viks. Vikningsoperationen utförs så att det fjärde hömet 43 viks utåt. Det fjärde hömet 43 kan därefter förenas med eller anslutas till en vägg i bottnen, exempelvis medelst sömnad eller varmförslutning. 10 15 (ft I* J 4:..

*JJ (fl « . u ø a n » | . , .. 6 ä; š__3._j;-5__5 F329-1o1 (n Fig. 10 visar den kompletta, sömlösa bottendelen enligt den andra utföringsfonnen av uppfinningen. Kanterna har vikts utåt och den kompletta, sömlösa bottnen uppvisar nu ett bottenparti 48 och fyra sidopartier 32, 33, 34, 35. De vikta hörnen visas anslutna längs anslutningslinjema E, F, G, H (bildas exempelvis medelst sömnad eller varmför- slutning).

Fig. ll visar hopsättningsförfarandet, varvid den kompletta bottnen förenas med en cirkulär kropp 54 med ett överparti 53, en tratt eller hals 52 och tre öglor 49, 50, 51, som kan användas för att lyfia den färdigställda säcken. Medan Fig. ll visar en cirkulär kropp 54, skall det inses att kroppen 54 istället kan vara en rektangulär kropp. Liksom i den första utföringsformen befmner sig kroppens 54 kanter på utsidan av bottendelen och bottendelen är placerad inuti kroppen 54.

Samtidigt som uppfinningen har förklarats med hänvisning till en säck med fyra höm eller en säck med en cirkulär kropp, skall det inses att en säck med många hörn inte nödvändigtvis måste förses med fyra hörn. Man kan exempelvis tänka sig en säck enligt föreliggande uppfinning med t ex tre höm.

Claims (8)

10 15 20 25 30 (n I J \J Cu (Il ' I ' I I 0 u n Q » wo . . .. . . . .. . . _ r nu - s. e . , u n f. ,. ,, 7 I ° ' H - -- - -1-2' ° ' - - F329-l0l . . . , . . . , . .. .. .. .... .,, _ _ PATENTKRAV

1. l. Säck med en eller flera sidopartier (22, 23, 24, 25) som bildar en kroppsdel (54) av säcken och en bottendel förenad med kroppsdelen för att bilda en komplett säck, k ä n n e t e c k n a d av att säckens bottendel (B) uppvisar höm eller hörndelar (6, 7, 8, 9; 40, 41, 42, 43), som har vikts samman och förenats till kantdelar på bottendelen, så att kanterna på bottendelen (B) bildar sidopartier (2, 3, 4, 5; 32, 33, 34, 35) på botten- delen vilka är sömlöst förenade med bottenpartiet.

2. Säck enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att hömen (6, 7, 8, 9) viks inåt och av att kroppsdelen förenas med en yttersida av bottendelen (B).

3. Säck enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att bottendelen uppvisar fyra hörn (6, 7, 8, 9; 40, 41 , 42, 43) och av att bottendelen (B) år tillverkad av ett plastmaterial.

4. Säck enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att hömen (40, 41, 42, 43) är vikta utåt och av att kroppsdelen är förenade med en yttersida av bottendelen (B).

5. Säck enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k n a d av att höjden på bottendelens (B) sidopartier (2, 3, 4, 5; 40, 41, 42, 43) är åtminstone 5 mm.

6. Metod att tillverka en säck med en sömlös botten, varvid metoden innefattar stegen att: a) tillhandahålla ett flak (1), företrädesvis ett stycke av en plastväv, varvid flaket uppvisar ett flertal höm (6, 7, 8, 9; 40, 41, 42, 43), b) tillhandahålla en kroppsdel med sidopartier eller ett enda cirkulär cylindriskt sidoparti, c) vika en spets i varje hörn (6, 7, 8, 9, 40, 41, 42, 43) av flaket (1) och förena spetsen som därigenom bildats med en kantdel (2, 3, 4, 5, 32, 33, 34, 35) av flaket som bildar en vägg eller sida, så att flaket (1) därigenom bildar en tredimensionell bottendel med ett bottenparti och sidopartier sömlöst förenade med bottenpartiet, d) förena kroppsdelen (54) med bottendelen, så att en komplett säck bildas.

7. Metod enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att hömspetsarna viks utåt och av att kroppsdelen (54) förenas med bottendelen (B) på så sätt att den nedre delen av kropps- delen placeras på yttersidan av sidopartiema (32, 33, 34, 35) av bottendelen (B). . .3“.'. .' . . .. . . , 2..'.'..' '..' ' ' -' I i .' ' I '2 5' " 8 : ::-- ==-:*::.:-.- : i" F329-101 ' " " I! n nu: 1.. . f

8. Metod enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att hörnspetsarna viks inåt och av att kroppsdelen förenas med bottendelen (B) på så sätt att den nedre delen av kroppsdelen placeras på yttersidan av bottendelens (B) sidopartier (2, 3, 4, 5).