SE524318C2 - Förfarande och anläggning för rening av orent kondensat uppkommet vid framställning av cellulosamassa - Google Patents

Description

Essay 10 15 20 25 30 35 40 :::= 45 »in-i 50 524 318 2 Sulfitmetoden eller- processen kan uppdelas efter den bas i kokvätskan som används nämligen, kalcium, magnesium, ammonium eller natrium. Det är natrium- och magnesiumkokavlutar som vanligen återvinns och därför kommer i fråga i detta sammanhang.

Efter det att lignocellulosamaterialet uppslutits i önskad utsträckning skiljes den uppkomna kokavluten från massafibrerna. Kokavluten benämnes ofta svartlut och denna svartlut som i kemikalieåtervinningssammanhang i denna position brukar benämnas tunnlut, består till övervägande del av vatten. Tunnlutens torrsubstansinnehåll ( lignin, hemicelIulosa,cellulosa, restkemikalier, mm) ligger exempelvis inom intervallet 15 - 20%. För att man skall kunna förbränna svarluten i exempelvis en sodapanna och låta de organiska ämnena övergå till i huvudsak koldioxid och vatten under energiutveckling och låta de oorganiska ämnena bilda en rest i form av en smälta och tillvarata denna för framställning av färsk kokvätska bör tunnlutens torrsubstansinnehåll ökas till minst 55%. Sådan svartlut benämnes vanligen tjocklut. Tjocklut åstadkommes genom att tunnluten indunstas i exempelvis fem till sju steg. Varje steg benämnes effekt.

I moderna fabriker för framställning av kemisk cellulcsamassa försöker man i högsta möjliga grad minska färskvattenåtgången och även den mängd vätska som släpps ut till recipienten. Detta sker genom att det totala vätskesystemet slutes i högre eller mindre grad. Det betyder att avlut från ett eller flera steg i vilka cellulcsamassa blekes återföres i processen och blandas med kokavluten. Tunnluten består således ibland av en blandning av kokavlut och diverse blekavlutar.

Vid nämnda indunstning av tunnluten uppkommer kondensat. I vissa positioner är kondensaten så pass rent att detta relativt rena kondensat kan användas på en eller flera ställen i massafabriken. I andra positioner uppstår orent kondensat inkluderande mycket förorenat kondensat.

Enligt uppfinningen är det tvingande att sådant kondensat renas.

Vid framställning av kemisk cellulcsamassa uppstår även annan typ av orent kondensat. Uppslutningen av lignocellulosameterialet sker under tryck ledande till att efter uppslutningen bringas avlut och en från denna avgående gasblandning bestående av vattenånga och diverse organiska och oorganiska kemiska föreningar att lämna uppslutningskärlet (kokaren). Vid konventionell satsvis uppslutning lämnar avluten kokaren tillsammans med den uppkomna cellulosamassan. Nämnda gasblandning bringas att kondensera och ett så kallat kokerikondensat bildas.

Sådana gasblandningar frigöres och uppsamlas även på andra ställen än själva kokaren eller kokarna i kokeriet och bringas att kondensera och därav namnet kokerikondensat i stället för blåsångekondensat. Nämnda kokerikondensat uppstår både vid satsvis och kontinuerlig uppslutning av lignocellulosamaterial.

Sådant orent kokerikondensat sammanföres vanligen med orent indunstningskondensat och denna blandning renas i enlighet med uppfinningen. Det är möjligt att rena de två kondensaten var för sig, men det är ej föredraget.

Det finns ett flertal halvkemiska massaframställningsprocesser. Ett exempel på en sådan är neutralsulfitsemikemiska metoden ( NSSC). Vid sådan massaframställning är den kemiska behandlingen av lignocellulosamaterialet ej särskilt långtgående, vilket innebär att det är nödvändigt med en efterföljande mekanisk defibrering av materialet. I vissa fall tas behandlingsvätskan, eller kokvätskan om man så vill, tillvara efter behandlingen och om denna avlut utsättes för indunstning är föreliggande uppfinning tillämplig. 10 15 20 25 30 35 :40 ,_-..@ :Hz 45 »ß-v» so 524 3318 .v 'nu Teknikens ståndpunkt Vid rening av orent kondensat enligt konventionell teknik används minst ett steg som benämnes strippning. Med detta menas, att det orena kondensatet genomblåses med ånga så att ångan tar med sig lättflyktiga förorenade kemiska föreningar ur kondensatet. Enligt konventionell teknik används separata eller fristående, speciella stripperanläggningar. Den ånga som används är högvärdig färskånga, exempelvis ånga härstammande från och utvunnen i sodapannan eller ånga från någon effekt inne i indunstningen. Vidare utförs sådan konventionell rening av orent kondensat vid atmosfärstryck eller övertryck.

I den svenska utläggningsskriften 7704352-9 (423915) utföres ett förfarande för tillvaratagande av svavelföreningar, lättflyktiga alkoholer såsom metanol samt biprodukter såsom terpentin eller liknande ur orent kondensat. Enligt det förfarandet utföres strippning på två ställen, dels i en påbyggnad på en av indunstnings- effekterna, vilket leder till en fördyring av indunstningsanläggningen och dels i en fristående stripper. l den fristående strippern används lutånga från indunstningens sista effekt för strippning av orent kondensat. Ett sådant användande är processekonomiskt fördelaktigt. Dock begränsas denna användning till 20 - 25% av tillgänglig lutånga från indunstningens sista effekt. Övrig tillgänglig lutånga kondenseras på konventionellt sätt i ytkondensorer. Som kylmedia används som regel kallt vatten vilket resulterar i att ett lågvärdigt varmvatten genereras.

Redogörelse för uppfinningen Tekniskt problem Hittills känd teknik för rening av orent kondensat av beskriven typ är oekonomisk.

Detta i första hand beroende av att man använder sig av separata eller fristående stripperanläggningar och att man använder sig uteslutande eller i alltför hög grad av dyrbar färskånga för strippningens utförande.

Losningen Föreliggande uppfinning löser detta problem och avser ett förfarande för rening av orent kondensat emanerat vid framställning av halvkemisk eller kemisk cellulosamassa inkluderande minst indunstning av avlut under utnyttjande av en reningsanläggning uppvisande ett flertal i serie kopplade kondensorer, kännetecknat därav, att huvuddelen av lutånga från indunstningens sista effekt, d.v.s. processånga utvunnen vid den effekt som har det lägsta ångtrycket, och orent kondensat införes i en kombinerad stripper och kondensor, varvid processångan och det orena kondensatet bringas att strömma i motsatt riktning så att direkt värmeväxling sker och värme avges från ångan till kondensatet ledande till att flyktiga ämnen i kondensatet avskiljs från detsamma och uppfångas av den strömmande ångan och detta under samtidig indirekt kylning ledande till kondensering av huvuddelen av process(|ut) ångan, att återstående process(lut)ånga strömmar vidare till ytterligare kondensorer, varvid den återstående process(|ut) ångan successivt avkyls indirekt ledande till att kondenserat vatten och terpentin först utkondenseras och uppsamlas tillsammans och att metanol utkondenseras därefter, varvid det förstnämnda 10 15 20 25 30 35 35 40 --.-t» n: 45 ß-t-ø 50 524 4318 uppsamlade kondensatet befrias från huvuddelen av terpentininnehållet, som avlägsnas från anläggningen och återstående kondensat ledes tillbaka till den kombinerade strippern/kondensorn och att kondenserad metanol avlägsnas från anläggningen, och att huvudsakligt renat kondensat uppsamlas vid den kombinerade stripperns/kondensorns botten och avlägsnas från anläggningen eller utsättes för ytterligare rening. Det är höggradigt föredraget enligt uppfinningen, att all lutånga från indunstningens sista effekt, d.v.s. processånga utvunnen vid den effekt som har lägsta ångtrycket, införes i den kombinerade stripper/kondensorn.

Det är optimalt om den tillgängliga process(lut)ångan motsvarar den mängd ånga som behövs för att rena det orena kondensatet på beskrivit sätt. Ett överskott på tillgänglig process(lut)ånga innebär inget problem, eftersom av överskottet kan exempelvis varmvatten framställas enligt konventionell teknik. Ett underskott av tillgänglig process(lut)ånga innebär att ett tillskott av någon annan ånga, exempelvis färskånga, behövs för reningsarbetet. I enskilda massafabriker kan en mindre del av den producerade process(lut)ångan vara bunden i systemet och därför inte tillgänglig för rening av orent kondensat på beskrivit sätt. Om ångbrist för rening uppstår av detta skäl måste ett tillskott av annan ånga, exempelvis färskånga, effektueras. Att förfara på sådant sätt är ej föredraget.

Det är lämpligt att det orena kondensatet införes i ett utrymme ovanför och i anslutning till den kombinerade stripper/kondensorn och att process(lut)ånga införes i ett utrymme under och i anslutning till den kombinerade stripper/kondensorn och att det orena kondensatet strömmar i riktning uppifrån och ner genom den kombinerade stripper/kondensorn, medan process(lut)ånga strömmar i motsatt riktning.

Till utrymmet ovanför och i anslutning till den kombinerade stripper/kondensorn kan även ånga från avluftning av en eller flera indunstningseffekfler) införas. l sådant fall bidrar inte denna ånga till rening av kondensatet, utan avsikten är att även ur denna ånga utkondenserar förorenade kemikalier, så att dessa icke hamnar på olämpligt ställe och eventuellt skadar miljön.

Enligt en absolut föredragen utföringsform av uppfinningen bringas det huvudsakligt renade kondensatet att strömma ner igenom en underliggande förlängning av den kombinerade stripper/kondensorn och detta uppvärmes indirekt medelst ånga från avluftning av en eller flera indunstningseffekt(er), vilken ånga införes vid förlängningens underdel, varvid i kondensatet kvarvarande flyktiga ämnen avskiljes från kondensatet i gasform och strömmar uppåt och blandar sig med den uppåtgående, nytillförda process(lut)ångan och erhållet höggradigt renat kondensat uppsamlas vid förlängningens botten och avlägsnas från anläggningen.

Vid en speciell tillämpning av förfarandet enligt uppfinningen förstärkes eller kompletteras nämnda avluftningsånga med färskånga med variabelt energiinnehåll så att renheten hos det kondensat som avlägsnas från anläggningen detaljregleras.

Det blir alltmer betydelsefullt att tillse att renheten hos det renade kondensatet blir så hög som möjligt. Detta orsakas av att det renade kondensatet föres till ett flertal avnämarställen i massafabriken, exempelvis till olika massatvättar och till olika ställen i blekeriet, och även till avlopp, d.v.s. som utsläpp till recipienten. De kvarvarande orenheterna i den del av det renade kondensatet som går uti recipienten har en direkt inverkan på miljön.

De kondensatmängder som används på olika avnämarställen har ofta en indirekt miljöpåverkan.

Vid konventionell reningsteknik för orent kondensat brukar en reningsgrad av 90% vara det man eftersträvar. Varje procentenhet över 90% i reningsgrad är i många fall eftersträvad och betydelsefull. Medelst nämnda tillsats av färskånga är det möjligt att ...l- 10 15 20 25 30 35 40 '; 45 n' so 524 3518 ø- I.. ytterligare öka den redan mycket goda reningseffekt som uppnås med den tidigare beskrivna föredragna utföringsformen av uppfinningen. Reningsgrader på 95% och även däröver är möjliga att uppnå. Visserligen strider tillsatsen av färskånga mot en av de viktiga principerna för uppfinningens utförande, nämligen att enbart lågvärdig, d.v.s. billig ånga skall användas vid rening av det orena kondensatet men den förbättring som kan uppnås medelst ett sådant handlande kan mycket väl vara värt den extra kostnaden och i jämförelse med andra reningsalternativ mycket fördelaktig ur ekonomisk synpunkt.

Den kvarvarande delen av den indirekt värmande avluftningsångan uttages vid den underliggande förlängningens överdel och införes i reningsanläggningen i utrymmet ovanför och i anslutning till den kombinerade stripper/kondensorn. Skälet för detta har redovisats tidigare.

Enligt ännu en absolut föredragen utföringsform av uppfinningen finns en undertrycksskapande anordning applicerad vid anläggningens utloppsände, vilket har som följd att inerta gaser och eventuella illaluktande svavelinnehållande gaser avlägsnas ur anläggningen. Med inerta gaser menas inte att dessa är kemiskt inerta, utan de är ej kondenserbara och befinner sig i gasform vid rådande temperatur.

Dessa gaser föres med fördel till en förbränningsanläggning för illaluktande gaser vilket i sig är helt i enlighet med känd teknik. Genom att undertryck skapas i det system där rening av det orena kondensatet äger rum så kan den för rening nödvändiga process(lut)ångan ha en temperatur, som kraftigt understiger 100 °C.

Temperaturen på denna ånga kan exempelvis vara 50 - 60 °C.

Reningen av det orena kondensatet sker som framgår av det tidigare angivna i flera steg och ett lämpligt antal steg är fyra. Den utkondenserade metanolen uppsamlas i botten av den sista kondensorn i serie och bcrttransporteras ifrån anläggningen, varvid en del av metanolen återinföres i utrymmet ovanför och i anslutning till den näst sista kondensorn i serie. Orenheterna i det orenade kondensatet upptas som tidigare angivits av den tillförda process(lut)ångan och dessa orenheter tas sedan omhand genom att dessa utkondenseras och för att detta skall ske måste ett kylmedia tillföras i de olika stegen och vidare måste uppvärmt kylmedium bortföras i flertalet positioner. Vad gäller den första kondensorn, d.v.s. den kombinerade strippern/kondensorn, så införes kylmediet vid kondensorns överdel och bortföres vid förhöjd temperatur vid enhetens underdel, alternativt ungefärligt vid dess mittendel.

Vilket som helst kylmedium kan användas och föredraget sådant är kallt vatten.

Uppfinningen avser också en anläggning för rening av orent kondensat, emanerat vid framställning av halvkemisk eller kemisk massa inkluderande minst indunstning av avlut, innefattande ett flertal i serie kopplade kondensorer, kännetecknat av, en första enhet i form av en kombinerad stripper/kondensor uppvisande flertalet insatser, genom vilka process(lut)ånga och orent kondensat bringas att strömma i motsatt riktning och i direkt kontakt med varandra, vilka insatser omges av slutet utrymme för genomströmning av kylmedium och till enheten på dess ovansida och undersida anslutet utrymme, vilket senare utrymme samtidigt tjänar som botten på enheten, medel för tillförsel av orent kondensat till utrymmet vid enhetens ovansida, medel för tillförsel av process(lut)ånga till utrymmet vid enhetens undersida, medel för tillförsel av kylmedium vid en ände av enheten och medel för bortförsel av uppvärmt kylmedium vid motsatt ände av enheten, medel för bortförsel av huvudsakligt renat kondensat och ytterligare kondensorer för omhändertagande av efter den första enheten kvarvarande, ej kondenserad process(lut)ånga, uppvisande flertalet insatser genom vilka enbart process(lut)ånga och av ångan bildat kondensat strömmar, vilka --..-» 10 15 20 25 30 35 40 ;45 524 318 6 insatser omges av slutet utrymme för genomströmning av kylmedium ledande till utkondensering i serie av kontaminerat vatten och terpentin i blandning och metanol och till respektive kondensor på dess ovansida och undersida anslutet utrymme, medel för tillförsel av kylmedium vid en ände av kondensorerna och medel för bortförsel av uppvärmt kylmedium vid motsatt ände av kondensorerna, medel för bortförsel av ovan angivet blandkondensat från utrymmet på kondensorns undersida och för avskiljande av huvuddelen av blandkondensatets terpentininnehåll och för bortförande av terpentin ut ur anläggningen och för transport av kvarvarande kondensat tillbaka till det utrymme i den första enheten där det orena kondensatet införs, medel för bortförande av kondenserad metanol från utrymmet på undersidan av efterföljande kondensor ut ur anläggningen.

Nämnda insatser utgöres endera av tuber eller lameller. Anläggningen kan också innefatta medel för tillförsel av avluftningsånga från en eller flera indunstnings- effekt(er) till det utrymme vid den första enheten där orent kondensat tillföres.

Enligt en föredragen utföringsform av anläggningen enligt uppfinningen är den första enheten i form av en kombinerad stripperlkondensor kompletterad med en nedåtgående förlängning uppvisande insatser ner genom vilka det huvudsakligt renade kondensatet strömmar, vilka insatser omges av slutet utrymme för genomströmning i första hand av avluftningsånga från en eller flera indunstnings- effekt(er) i motsatt riktning med det huvudsakligt renade kondensatet, vilken förlängning avslutas med en botten, från vilken höggradigt renat kondensat bortföres med tidigare angivet medel och vidare innefattas medel för tillförsel av ånga och bortförsel av efter den indirekta uppvärmningen återstående ångan.

Nyss nämnda insatser utgöres företrädesvis av tuber.

Enligt ännu en föredragen utföringsform av anläggningen enligt uppfinningen är en anordning anbringad vid den i serie sista kondensorns nederdel för skapande av undertryck i kondensorernas insatser och anslutande utrymmen och för bortförsel av huvudsakligen inerta gaser och eventuella illaluktande svavelinnehållande gaser.

Antalet i serie kopplade kondensorer är icke kritiskt, men det har visat sig lämpligt med ett antal av fyra, med den första i form av kombinerad stripper och kondensor. I begreppet seriekopplade ligger, att kondensorerna är förbundna med varandra.

Exempelvis kan den första och andra vara förbunden med ett utrymme ovanför själva kondensorerna och den andra och tredje är förbundna med ett utrymme under själva kondensorerna och avslutningsvis är den tredje och fjärde förbunden med ett utrymme ovanför själva kondensorerna. Den fiärde, eller allmänt sett den sista, kondensorn i serie kan endera vara placerad i anslutning till den näst sista kondensorn eller vara placerad på ett avstånd ifrån den näst sista kondensorn. I det första fallet kan kylmediesystemet vara ett och samma för alla, exempelvis fyra, kondensorer, medan i det andra fallet har man ett särskilt kylmediesystem för den sista kondensorn, där metanolen uppsamlas och bortförs. Detta gör det möjligt att i den sista kondensorn använda en mycket kraftig kylning, som leder till att ett antal svavelinnehållande ämnen utkondenseras och blandas med den utkondenserade metanolen. På det sättet minskas volymen av restgas eller inertgas, som måste tas om hand vid anläggningens slutände, samtidigt som volymen av vätska i samma position ökar något. Eftersom den utvunna metanolen vanligen föres till någon utrustning för förbränning är det rationellt att samtidigt bli kvitt ett antal svavelinnehållande ämnen, som i annat fall förefinnes som mycket skrymmande gas. 10 15 20 25 30 35 i 40 in: 45 524 318 1 Det är föredraget att bygga in samtliga kondensorer, exempelvis fyra, i ett gemensamt omslutande hölje. Eventuellt kan den sista kondensorn byggas fristående av ovan angivet skäl. Enligt en utföringsform av uppfinningen innefattas i anläggningen medel för uttag av en del av den metanol som bortförs ut ur anläggningen och för återförande av denna metanol till utrymmet ovanför den i serie näst sista kondensorn.

För att öka strippningsprocessens effektivitet kan det vara lämpligt att inuti tuberna i den första enheten, d.v.s. den kombinerade strippern och kondensorn, applicera medel för ökad kontaktyta för det orena kondensatet visavi stripperångan, d.v.s. process(lut)ångan. Medlet kan utgöras av två hopfogade, långsträckta element, vilka i genomskärning bildar ett kors eller ett kryss. För att ytterligare öka effekten är medlet vridet utefter sin längdaxel ledande till spiralform. Kantpartierna på medlets fyra vingar kan vara applicerade dikt an mot tubens innervägg eller på ett avstånd av ett antal millimeter från tubens innervägg.

Det är fullt möjligt att använda sig av medel som består av flera än två, exempelvis tre eller fyra,hopfogade långsträckta element, vilka igenomskärning bildar ett stjärnformigt mönster.

Fördelar Enligt föreliggande uppfinning är det föredraget att hela den mängd ånga som är nödvändig för att rena det orena kondensatet skall utgöras av lågvärdig, billig ånga, som finns tillgänglig som restprodukter vid indunstningen av avlutar. Detta bidrar till att reningsprocessens driftkostnader blir låga. Vad gäller den fasta kostnaden, d.v.s. investeringskostnaden för reningsanläggningen, nedbringas den höggradigt av utformandet av en kombinerad stripper och kondensor. Vidare är det enligt uppfinningen möjligt att komprimera huvuddelen av reningsanläggningen till ett objekt, d.v.s. samtliga kondensorer innesluts i exempelvis en cylindrisk byggnad eller om man så vill ett cylindriskt torn. Detta innebär dels, att materialåtgången till anläggningen minimeras, vilket inverkar direkt på totalkostnaden och dels, att den uppställningsyta som erfordras minimeras. l massafabriker med uttalad platsbrist är detta speciellt fördelaktigt ur ekonomisk synpunkt.

Vidare torde det enligt uppfinningen vara möjligt att erhålla en reningsgrad på det renade kondensatet av 95% och även däröver, vilket leder till stora miljöfördelar. För att uppnå så höga reningsgrader kan det vara nödvändigt att använda en viss mängd dyr färskånga, men detta uppvägs med råge av möjligheten att förbättra den inom åtminstone viss cellulosamassaframställning minimala miljöpåverkan ytterligare.

Figurbeskrivning I figur 1 visas schematisk en utföringsform av en reningsanläggning enligt uppfinningen. l figur 2 visas schematiskt en föredragen utföringsform av en reningsanläggning enligt uppfinningen. I figurerna 3,4,5 och 6, visas mer i detalj de centrala delarna av ännu en föredragen utföringsform av en reningsanläggning enligt uppfinningen. ...11 10 15 20 25 30 35 40 45 50 524 338 Bästa utföringsform I det följande, återges uppfinningen såväl vad gäller förfarande som anläggning under hänvisning till nämnda figurer och vidare kommer vissa omständigheter och förhållanden att förklaras mer ingående. l figur 1 visas schematiskt en reningsanläggning enligt uppfinningen, med vars hjälp det orena kondensatet kan renas avsevärt, d.v.s. huvudsakligt, men ej maximalt eller höggradigt.

Orent kondensat, exempelvis en blandning av kokerikondensat och indunstnings- kondensat, föres via ledningarna 1 och 2 till den del av utrymmet 3, som förefinnes ovanför den kombinerade strippern/kondensorn 4. Utrymmet 3 sammanbinder den kombinerade stripperlkondensorn 4 med den direkt efterföljande kondensorn 5.

Genom rörstosen 6 tillföres process(lut)ånga till utrymmet 7. lnuti den kombinerade strippern/kondensorn finns flera insatser i form av endera tuber eller lameller ( ej visat i figuren). Dessa insatser omges av ett utrymme för kylmediet, exempelvis kallt vatten. Detta tillföres via ledningen 8 och efter det att mediet fullgjort sin uppgift och uppvärmts lämnar det systemet via ledningen 9. Vid upprepade tillfällen anges, att utrymmet för kylmediet år slutet och med detta menas att kylmediet som omger exempelvis ett visst antal tuber inte kommer i direkt kontakt med tubernas innehåll, utan det rör sig om en indirekt avkylning av tubernas innehåll. Att kylmediet tillföres i en ledning 8 och bortföres i en ledning 9 innefattas i begreppet slutet i beskrivet avseende.

Om insatserna i enheten 4 består av tuber gäller följande. Tuberna sträcker sig längs hela enheten 4 och dess ena öppna ände vätter mot utrymmet 7 och dess andra öppna ände vätter mot utrymmet 3. Nämnda öppna ändar omges av en sammanbindande enhet, exempelvis en plåt. Det orena kondensatet fördelas med hjälp av en ledning 2 över enhetens 4 tvärsnitt och kondensatet rinner ner i de öppna tuberna och tvingas av tyngdkraften neråt i desamma. Process(lut)ångan som tillförts i utrymmet 7, d.v.s. motsatt ände av enheten 4,söker åt tubernas öppning och strömmar uppåt och möter då det nedströmmande orena kondensatet. Då sker det som i facktermer kallas strippning, d.v.s. huvuddelen av de relativt lättflyktiga, förorenade ämnena i kondensatet lämnar kondensatet och övergår i gasform och följer med den del av process(lut)ångan som förblir okondenserad uppåt och ut ur enheten 4 till utrymmet 3. Ju längre ner i enhetens 4 tuber det tillförda kondensatet kommer desto renare blir kondensatet. Samtidigt som denna rening sker leder den indirekta kylningen av tubernas innehåll till att en stor del av den tillförda process(lut)ångan kondenserar inuti tuberna. Graden av kondensation är beroende av ett flertal faktorer, men kondensationsgraden kan exempelvis vara 70 till 75%. Det betyder, att endast 25 till 30% av den tillförda process(lut)ångan når utrymmet 3. Det kondensat som bildas på detta sätt blandas naturligtvis med det nedströmmande renade kondensatet och denna kondensatblandning uppsamlas i botten av utrymmet 7. Den återstående process(lut)ångan strömmar via utrymmet 3 vidare ner genom de tuber, exempelvis, som finns i kondensorn 5 (ej visat i figuren). l denna kondensor 5 är det bara process(lut)ånga som strömmar in i tuberna. Emellertid omges även dessa tuber av kylmediet vilket leder till en fortsatt utkondensering av vatten. 10 15 20 25 30 35 '240 ;|;»- - -45 . , .. 524 šlß Samtidigt och/eller före utkondenseras terpentin och terpentinet och vattnet rinner efter huvudsakligen tubväggarna ner i utrymmet 10, där dessa två ämnen bildar en blandning, dock med huvuddelen av terpentinet bildande ett skikt ovanpå vattnet.

Den i den positionen kvarvarande process(lut)ångan strömmar via den övre halvan av utrymmet 10 in i den tredje kondensorn 11 i serie. Ångan strömmar upp igenom tuberna, exempelvis, i kondensorn 11 ( ej visat i figuren) och når utrymmet 12. Detta under fortsatt kondensering av vatten och terpentin. Den återstående ångan strömmar igenom utrymmet 12 och ner igenom kondensorn 13 och dess tuber, exempelvis, (ej visat i figuren). I denna kondensor utkondenseras huvudsakligen metanol, som ansamlas i botten av kondensorn 13. Om kondensatet härstammar exempelvis från framställning av sulfatmassa och temperaturen på kylmediet, som tillföres via ledning 14 och bortföres i uppvärmd form via ledning 15, är huvudsakligen densamma, som temperaturen hos tidigare omnämnt kylmedium utkondenseras också svavelföreningar, som exempelvis dimetyldisulfid.

Kvarvarande, ej kondenserade ämnen, bortföres i gasform ur anläggningen via ledning 16 och anordning 17.

Temperaturen hos process(|ut)ångan, som tillföres anläggningen genom rörstosen 6 är direkt avhängig av det indunstningssystem för avlut, som användes i den enskilda massafabriken. Det finns indunstningsanläggningar som genomgående arbetar vid övertryck och då har den utvunna process(|ut)ångan, som användes i enlighet med uppfinningen, en temperatur av minst 100 °C. l sådant eller sådana fall kan anordning 17 utgöras av en enkel ventil eller eventuellt en fläkt. Vanligast är att indunstningsanläggningen drives så, att utvunnen process(lut)ånga har en temperatur av 60 till 65 °C. Det betyder, att det råder undertryck på det ställe där nämnda ånga utvinns. l de fallen är det nödvändigt, att anordning 17 utgörs av en undertryckskapande anordning, exempelvis en vakuumpump eller en ejektor.

Lämpligt tryck i systemet i de fallen är omkring 10 - 20 kPa (0,1 - 0,2 bar) Temperaturen på kylmediet, exempelvis vatten, som tillföres kan variera. 10 °C är ett exempel på lämplig temperatur. En sådan temperatur är naturlig åtminstone under vinterhalvåret i nordliga länder, exempelvis Sverige. Under sommarhalvåret och i övriga fall kan vattnet kylas ner till en temperatur av 10 °C medelst en kylmaskin. l fallet med en ingående process(lut)ånga med en temperatur av 60 °C kan det utgående uppvärmda kylvattnets temperatur uppgå till 50 °C. Det eftersträvade huvudsakligt renade kondensatet lämnar anläggningen via ledning 18 med hjälp av en pump 19.

Ungefär i mitten av utrymme 10 finns ett överlöp 20 applicerat, med exempelvis en tandad överkant. Eftersom det i kondensorn 5 utkondenserade terpentinet lägger sig på det likaså utkondenserade vattnet så rinner huvuddelen av det utkondenserade terpentinet över överlöpet eller bräddavloppet 20 till den högra delen av utrymmet 10.

Detta terpentindominerade kondensat trycks med hjälp av pumpen 37 via ledningarna 21 och 22 till behållaren 23, i vilken det företrädesvis råder övertryck, som skapas av nämnda pump. Även i denna behållare skiktas terpentin och vatten.

Det i två steg dekanterade terpentinet föres via ledningen 24 ut ur systemet och till en lagringsbehållare eller avnämarställe.

Det kontaminerade vattnet, som finns i vänstra delen av utrymme 10, transporteras medelst pumpen 25 via ledningarna 26,27,28 och 29 tillbaka i systemet och blandas i nytillfört orent kondensat, som införes till utrymme 3 ovanför den kombinerade 10 15 20 25 30 35 :z40 iz45 » il~ s l, I 1 524 318 10 strippernlkondensorn 4 via ledningen 2. Vattenfasen i behållaren 23 föres via ledningen 30 till ledningen 26.

Det är ej nödvändigt att använda sig av bräddavloppet 20 med syftet att erhålla en första grovdekantering av terpentinet från vatten, utan det är fullt möjligt att från utrymmet 10 transportera en blandning av terpentin och vatten till en särskild enhet ( ej visad i figuren) där en noggrann avskiljning av terpentinet från vatten görs. Dessa två vätskeströmmar hanteras, i sin tur, på tidigare beskrivit sätt.

I botten av kondensorn 13 ansamlas ett kondensat som huvudsakligen består av metanol. Med hjälp av pumpen 31 föres metanolen ut ur systemet via ledningarna 32 och 33. Vanligen föres metanolen till ett förbränningsställe av något slag. För att optimera reningsprocessen är det att föredra, att en del av den metanol som bortforslas via ledningarna 33 bringas att recirkulera via ledningarna 34 och 35 till den vänstra delen av utrymmet 12, d.v.s. ovanför kondensorn 11.

Eftersom kondensorn 13 är fristående i förhållande till de övriga tre kondensorerna 4, 5 och 11 och uppvisar ett eget kylmediesystem är det möjligt att driva kondenseringen mycket långt, d.v.s. så att även flera svårkondenserade svavelinnehållande ämnen utkondenseras, exempelvis när orent kondensat, uppkommit vid framställning av sulfatmassa renas i enlighet med uppfinningen.

Medelst kylmaskiner kan kylmediets, exempelvis vattnets, temperatur sänkas ner mot 0 °C eller några grader däröver.

Via ledningen 36 kan avluftningsångan från indunstningsanläggningen tillföras reningsanläggningen där avsikten är att även den ångan renas, d.v.s. ångans huvudsakliga orenheter utkondenseras och tas om hand.

I figur 2 visas schematiskt en föredragen utföringsform av en reningsanläggning enligt uppfinningen. De två reningsanläggningarna är till stor del överensstämmande och därför används samma hänvisningssiffror i figur 2 som i figur 1 för de objekt, som är överensstämmande.

Det som skiljer mellan de två reningsanläggningarna är, att den föredragna reningsanläggningen enligt figur 2 uppvisar en kompletterande nedåtgående förlängning 38 till den kombinerade strippernlkondensorn 4. Även denna förlängning innehåller insatser i form av tuber eller lameller (ej visat i figuren). Dessa insatser omges av ett slutet utrymme avsett för värmande ånga. Det är i första hand avluftningsånga från en eller flera effekt(er) i indunstningsanläggningen, som tillföres via ledning 39 till rörstosen 40. l fallet att insatserna består av tuber strömmar den värmande ångan, som kan ha en temperatur av 70 - 80 °C eller något däröver, upp längs de långsträckta tuberna och kvarvarande, ej kondenserad ånga lämnar enheten 38 via rörstosen 41 och ledningarna 42 och 43. Sistnämnda ledningen är ansluten till ledning 36 och kvarvarande avluftningsånga införes därigenom till utrymmet 3 för efterföljande rening i enlighet med tidigare angivna förklaring.

Det huvudsakligt renade kondensatet, som lämnar den kombinerade strippernlkondensorn 4 strömmar via utrymmet 7 ner till förlängningen 38 och igenom de tuber, exempelvis, som löper igenom förlängningen och mynnar med sin öppna ändar i förlängningens botten 44. I motsatt riktning med det huvudsakligt renade kondensatet på tubernas insida strömmar på tubernas utsida den indirekt värmande ångan. Eftersom kondensatet i fråga har en temperatur av exempelvis 60 till 65 °C och den värmande ångan har en temperatur av exempelvis 70 - 80 °C så uppvärms kondensatet något allteftersom det strömmar ner genom tuberna, exempelvis. Det leder till att en del av de förorenande ämnen som fortfarande finns kvar i kondensatet, bringas att lämna kondensatet i gasform och denna gas strömmar 10 15 20 25 30 35 fm .->in ';45 i imi» f i 1.» i i 524 318 šßïfiš 11 :.§*.' o o a: u; uppåt genom tuberna och når utrymmet 7 där gasen blandas med nytillförd process(|ut)ånga vilken som tidigare angivits tillförs via rörstosen 6 och denna gasblandning strävar därefter uppåt genom den kombinerade strippern/kondensorn 4 på tidigare angivit sätt.

Det ovan beskrivna betyder, att det huvudsakligt renade kondensatet renas ytterligare och övergår till höggradigt renat kondensat, som uppsamlas i botten 44.

Via ledning 18 och med hjälp av pumpen 19 bortförs kondensatet i fråga från reningsanläggningen.

Tillgången på avluftningsånga från indunstningsanläggningen är starkt begränsad, samtidigt som den mängd kondensat som strömmar ner genom förlängningen 38 är stor. Trots att temperaturskillnaden mellan de två medierna kan vara stor leder det ojämna mängdförhållandet till att temperaturhöjningen hos kondensatet blir blygsam.

Dock tillräckligt för en betydande ytterligare rening av kondensatet.

En del av avluftningsångan kondenserar på sin väg upp igenom enheten 38 och det uppkomna kondensatet uppsamlas i botten av det tidigare omnämnda slutna utrymmet inkluderande rörstosen 40. Kondensatet i fråga föres via ledningen 45 till ledningen 26 och blandas med det kontaminerade vatten, som återföres i systemet på tidigare beskrivna sätt. Hanteringen av den kvarvarande ångan i utrymmet 3 och framöver är helt i överensstämmelse, med det som tidigare angivits och i figur 1 visats. l figurerna 3 och 4 visas det övre partiet av centrala delar i en föredragen utföringsform av en reningsanläggning enligt uppfinningen. Dessa centrala delar utgörs av fyra kondensorer inneslutna i ett långsträckt cylindriskt torn, med den första enheten i form av en kombinerad stripper och kondensor. l figurerna 3,4,5 och 6 visas vare sig enheten 38 enligt figur 2 eller övrig kompletterande utrustning i reningsanläggningen enligt uppfinningen, som framgår av figur 2 respektive figur 1.

Det övre partiet av tornet 46 visas från sidan i figur 3 och i tvärsnitt i figur 4.

Genom rörstosen 47 tillförs orent kondensat plus kondensat uppsamlat i botten av den andra kondensorn i serie. Genom rörstosen 48 återförs en del av den kondenserade metanolen, som ansamlats i botten av den fjärde kondensorn i serie.

Genom rörstosen 49 tillförs kylmediet, exempelvis kallvatten. Tornet 46 innehåller ett stort antal tuber 50. Dessa tuber omges av ett sammanhängande medel 59, exempelvis en plåt.

Den vänstra delen 51 av tornet, som framgår tydligast av tvärsnittet i figur 4, utgör en kombinerad stripper och kondensor. Till höger följer den andra kondensorn 52 i serie.

Det finns en vägg 72, som skiljer den kombinerade strippern och kondensorn 51 från kondensorn 52. Denna vägg 72 sträcker sig ej ända upp i tornets 46 topp, utan process(|ut)ångan strömmar upp genom tuberna 50 i enhet 51, över väggen 72 och ner genom tuberna 50 i enheten 52. Denna enhet är vid dess botten förbunden med den tredje kondensorn 53 i serie. Denna kondensor är vid tornets 46 topp förbunden med den fjärde kondensorn 54 i serie.

Den vägg 55 som skiljer kondensorn från såväl kondensor 53 som kondensor 54 löper ända upp till tornets 46 topp. Den vägg 56 som skiljer kondensor 53 från kondensor 54 löper som framgår av det tidigare angivna, ej ända upp till toppen av tornet 46.

Antalet tuber 50 inritade i den kombinerade strippern och kondensorn 51 är tolv.

Motsvarande antal tuber 50 i kondensor 52 år fyra, medan antalet tuber i den tredje kondensorn 53 är två och i den fjärde kondensorn 54 en. Detta är ett utslag av, att den tillförda process(|ut)ångan kondenserar allteftersom. Denna anläggning är 10 15 20 25 30 35 " 40 ._ ~ *45 . . .. .. 524 318 17- således utformad så, att omkring 2/3 av den tillförda process(lut)ångan har kondenserat i tuberna 50 när ångan når tubernas övre ände 57 i den kombinerade strippern och kondensorn 51.

Kylmediet införs som tidigare angivits i ett slutet utrymme. Utrymmet begränsas uppåt av ett medel 58, exempelvis i form av en plåt.

Det tidigare nämnda medlet 59, exempelvis en plåt, är icke tätslutande anbringat runt tuberna 50. På exempelvis fyra punkter runt tubernas 50 periferi vilar nämnda plåt.

Dessa punkter befinner sig längst ut på, exempelvis, fyra halvmånformiga utbuktningar på plåten vilken tvingar tuben i exakt position. Mellan utbuktningarna finns ett utrymme mellan nämnda plåt och tub, vilket tvingar det tillförda kallvattnet, exempelvis, att rinna längs tubernas 50 utsida ner igenom tornet 46. Sådant medel 59 är applicerat vid tuberna, med exempelvis en till två meters mellanrum, ner genom tornet 46. Detta tjänar två syften. Dels avkyls tuberna 50 effektivt, eftersom kallt vatten hela tiden rinner längs tubernas utsidor och dels stagas de långsträckta tuberna 50 upp på ett effektivt sätt. l figurerna 5 och 6 visas det nedre partiet av tornet 46.

I figuren 5 visas ett tvärsnitt av tornet 46 sett underifrån. Detta tvärsnitt har vridits nerifrån och upp av ritningstekniska skål. Process(lut)ånga föres genom rörstosen 60 in till den kombinerade strippern och kondensorn 51. Denna är vid botten skild medelst en vägg 61 ifrån såväl kondensor 52 som kondensor 53. Dessa är förbundna med varandra vid botten så att process(lut)ånga kan strömma fritt ifrån kondensor 52 upp igenom kondensor 53. Därifrån strömmar process(lut)ångan, vars volym minskar för varje kondensor, ner igenom kondensor 54. Denna är vid botten skild från kondensorn 52 medelst väggen 62 och ifrån kondensorn 53 medelst väggen 63. Via rörstosen 64 borttransporteras inerta gaser inkluderande eventuella illaluktande svavelinnehållande gaser och enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen är rörstosen 64 ansluten till en undertryckskapande anordning (ej visat i figuren).

I figur 6 visas den rörstos 65, genom vilken det uppvärmda kylmediet borttransporteras. Det slutna utrymmet för kylmediet begränsas nedåt av ett medel 66, exempelvis i form av en plåt. l botten av utrymmet 67 uppsamlas renat kondensat och det bortförs från anläggningen via rörstosen 68. I botten av utrymmet 69 nedanför kondensorn 54 uppsamlas utkondenserad metanol och den bortförs via rörstosen 70. l botten av utrymmet 71 ansamlas terpentin och kontaminerat vatten vilken blandning borttransporteras via en rörstos( ej visad i figuren) för avskiljning av terpentin och återflöde av kvarvarande kondensat i enlighet med det som tidigare upprepat beskrivits.

Det som visas i figurerna 3,4,5 och 6 skiljer sig inte från kondensorerna 4,5,11 och 13 med tillhörande utrymmen 7,3,10 och 12, samt anslutande ledningar inbegripande rörstoser enligt figurerna 1 och 2, principiellt utan beskriver en liknande reningsanläggning, som dock är ytterst kompakt och kräver minimalt utrymme.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 35 ' 40 45 7 50 524 318 /3 PATENTKRAV Förfarande för rening av orent kondensat, emanerat vid framställning av halvkemisk eller kemisk cellulosamassa inkluderande minst indunstning av avlut under utnyttjande av en reningsanläggning uppvisande ett flertal i serie kopplade kondensorer, kännetecknat därav, att huvuddelen av lutånga från indunstningens sista effekt, d.v.s. processànga utvunnen vid den effekt som har lägsta ångtrycket, och orent kondensat införes i en kombinerad stripper och Kondensor, varvid processångan och det orena kondensatet bringas att strömma i motsatt riktning så att direkt värmeväxling sker och värme avges frän ångan till kondensatet ledande till att flyktiga ämnen i kondensatet avskiljs från detsamma och uppfångas av den strömmande ångan och detta under samtidig indirekt kylning ledande till kondensering av huvuddelen av process(lut)ängan, att återstående process(lut)ånga strömmar vidare till ytterligare kondensorer, varvid den återstående process(lut)ångan successivt avkyls indirekt ledande till att kontaminerat vatten och terpentin först utkondenseras och uppsamlas tillsammans och att metanol utkondenseras därefter, varvid det förstnämnda uppsamlade kondensatet befrias från huvuddelen av terpentininnehållet som avlägsnas från anläggningen och återstående kondensat ledes tillbaka till den kombinerade stripper/kondensorn och att kondenserad metanol avlägsnas från anläggningen, och att huvudsakligt renat kondensat uppsamlas vid den kombinerade strippern/kondensorns botten och avlägsnas från anläggningen eller utsättes för ytterligare rening. Förfarande enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att all lutånga från indunstningens sista effekt, d.v.s. processànga utvunnen vid den effekt som har lägsta ångtrycket, införes i den kombinerade strippern/kondensorn. Förfarande enligt patentkraven 1- 2, kännetecknat därav, att det orena kondensatet införes i ett utrymme ovanför och i anslutning till den kombinerade strippern/kondensorn och att process(lut)ånga införes i ett utrymme under och i anslutning till den kombinerade strippern/kondensorn och att det orena kondensatet strömmar i riktning uppifrån och ner genom den kombinerade strippern/kondensorn, medan process(lut)ångan strömmar i motsatt riktning. 10 15 20 25 30 35 40 45 50 10. 11. 12. 524 318 lll Förfarande enligt patentkravet 3, kännetecknat därav, att ånga från avluftning av en eller flera indunstningseffekt(er) införes i ett utrymme ovanför och i anslutning till den kombinerade stripperlkondensorn. . . - . . : | . .u Förfarande enligt patentkrav 1-3, kännetecknat därav, att det huvudsakligt renade kondensatet bringas att strömma ner igenom en underliggande förlängning av den kombinerade strippern/kondensorn och uppvärmes indirekt medelst ånga från avluftning av en eller flera indunstningseffekt(er), vilken ånga införes vid förlängningens underdel, varvid i kondensatet kvarvarande flyktiga ämnen avskiljes från kondensatet i gasform och strömmar uppåt och blandar sig med den uppåtgående, nytillförda process(lut)ångan och att ett höggradlgt renat kondensat uppsamlas vid förlängningens botten och avlägsnas från anläggningen. Förfarande enligt patentkravet 5, kännetecknat därav, att avluftningsängan kompletteras med färskånga med variabelt energiinnehåll så att renheten hos det kondensat som avlägsnas från anläggningen detaljregleras. Förfarande enligt patentkraven 5-6,kännetecknat därav, att kvarvarande del av den indirekt värmande avluftningsängan uttages vid den underliggande förlängningens överdel och införes i reningsanläggningen i utrymmet ovanför och i anslutning till den kombinerade strippern/kondensorn. Förfarandet enligt patentkraven 1-7, kännetecknat därav, att inerta gaser och eventuellt illaluktande svavelinnehållande gaser avlägsnas ur anläggningen medelst en undertrycksskapande anordning applicerad vid anläggningens utloppsände. Förfarande enligt patentkraven 1-8, kännetecknat därav; att rening sker i fyra steg innefattande fyra kondensorer, där den första reningsbehandlingen utförs i en kombinerad stripper/kondensor. Förfarandet enligt patentkraven 1-9, kännetecknat därav, att metanolen uppsamlas i botten av den sista kondensorn i serie och att metanolen transporteras bort från anläggningen, varvid en del av den borttransporterade metanolen återinföres ovanför och i anslutning till den näst sista kondensorn i serie. Förfarande enligt patentkrav 1-10,kännetecknat därav, att ett kylmedium minst vid den första kondensorn, d.v.s. den kombinerade strippern/kondensorn, införes vid kondensorns överdel och bortföres vid förhöjd temperatur vid enhetens underdel alternativt ungefärligt vid dess mittendel. Anläggning för rening av orent kondensat emanerat vid framställning av halvkemisk eller kemisk cellulosamassa inkluderande minst indunstning av avlut innefattande ett flertal i serie kopplade kondensorer, kännetecknat av, en första enhet i form av en kombinerad stripper och kondensor (4,51) uppvisande flertalet insatser (50), genom vilka process(lut)ånga och orent 10 15 20 25 30 35 "'40 ïmz45 Wtfso 13. 14. 15. 16. 524 318 lS kondensat bringas att strömma i motsatt riktning och i direktkontakt med varandra, vilka insatser omges av utrymme för genomströmning av kylmedium och till enheten på dess ovansida (3) och undersida (7,67) anslutet utrymme,vi|ket senare utrymme samtidigt tjänar som botten på enheten, medel för tillförsel av orent kondensat till utrymmet vid enhetens ovansida (1 ,2,47), medel (6,60) för tillförsel av process(lut)ånga till utrymmet (7,67) vid enhetens undersida, medel (8, 49) för tillförsel av kylmedium vid en ände av enheten och medel (9,65) för bortförsel av uppvärmt kylmedium vid motsatt ände av enheten, medel (18,19,68) för bortförsel av huvudsakligt renat kondensat från enhetens botten (7,44,67), ytterligare kondensorer (5,11,13,52,53,54), för omhändertagande av efter den första enheten kvarvarande, ej kondenserad, process(lut)ånga, uppvisande flertalet insatser (50) genom vilka enbart process(lut)ånga och av ångan bildat kondensat, strömmar, vilka insatser omges av slutet utrymme för genomströmning av kylmedium ledande till kondensering i serie av kontaminerat vatten och terpentin i blandning och metanol och till respektive kondensor på dess ovansida och undersida anslutet utrymme (3,10,12,67,71,69); medel (8,49,14) för tillförsel av kylmedium vid en ände av kondensorerna och medel ( 9,65,15) för bortförsel av uppvärmt kylmedium vid motsatt ände av kondensorerna, medel (26,21,37,22) för bortförsel av ovan angivet blandkondensat från utrymmet (10,71)på en kondensors undersida och, medel (20,23) för avskiljande av huvuddelen av blandkondensatets terpentininnehåll och medel (24) för bortförande av terpentin ut ur anläggningen och, medel ( 25,27,28,29,2) för transport av kvarvarande kondensat tillbaka till det utrymme (3) i den första enheten där det orena kondensatet införes, medel ( 32,31 ,33,70) för bortförande av kondenserad metanol från utrymmet på undersidan av efterföljande kondensor (13,54) ut ur anläggningen. e. -u Anläggningen enligt patentkrav 12, kännetecknat av; att insatserna utgörs av tuber (50). Anläggning enligt patentkrav 12, kännetecknat av; att insatserna utgörs av lameller. Anläggning enligt patentkraven 12-14, kännetecknat av; att den också innefattar medel (36) för tillförsel av avluftningsånga från en eller flera indunstningseffekt(er) till det utrymme (3) vid den första enheten där orent kondensat tillföres. Anläggning enligt patentkraven 12-14, kännetecknat av, att den första enheten i form av en kombinerad stripper/kondensor är kompletterad med en nedåtgående förlängning (38) uppvisande insatser (50) ner genom vilka det huvudsakligt renade kondensatet strömmar, vilka insatser (50) omges av slutet utrymme för genomströmning i första hand av 10 15 20 25 30 35 :40 .>.,, n; 45 'so 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 524 318 lb avluftningsànga från en eller flera indunstningseffekt(er) i motsatt riktning med det huvudsakligt renade kondensatet och att förlängningen avslutas med en botten (44), från vilken höggradigt renat kondensat bortföres med tidigare angivet medel (18,19) och medel ( 39,40,41,42,43,36) för tillförsel av nämnda ånga och bortförsel av efter den indirekta uppvärmningen återstående ånga. Anläggning enligt patentkravet 16, kännetecknat av, att insatserna utgörs av tuber (50). Anläggningen enligt patentkraven 12-17, kännetecknat av, att vid den i serie sista kondensorns (13) nederdel är en anordning (17) anbringad för skapande av undertryck inne i kondensorernas insatser och anslutande utrymmen och för bortförsel av huvudsakligen inerta gaser och eventuella illaluktande svavelinnehållande gaser. Anläggning enligt patentkraven 12-18, kännetecknat av, att kondensorernas ( 4,5,11,13,51,52,53,54) antal är fyra med den första i form av en kombinerad stripper och kondensor (4,51). Anläggning enligt patentkraven 12-19, kännetecknad av, att medel (34,35) för uttag av en del av den metanol som bortföres ut ur anläggningen och för återförande av denna metanol till utrymmet (12) ovanför den i serie näst sista kondensorn (11,53) innefattas. Anläggning enligt patentkravet 13, kännetecknad av, att medel för ökad kontaktyta för kondensatet visavi stripperångan är anbringad inuti tuberna (50). Anläggning enligt patentkravet 21, kännetecknad av, att medlet utgörs av två hopfogade långsträckta element, vilka i genomskärning bildar ett kryss. Anläggning enligt patentkrav 22, kännetecknat av, att medlet är vridet utefter sin längdaxel ledande till spiralform.