SE523122C2 - Filter med membran av hålfiber - Google Patents

Description

25 30 35 523 122 00-10-24 GA 273sE 2 i Gjutmassan bildar härvid en upp till 3 mm bred ring mellan hålfiberknippets rand och ändhättans insida. Denna breda ring av gjutmassa är nödvändig av flera anledningar.

Exempelvis får enskilda hålfrbrer, vilka står ut från hålfiberknippets tvärsektion, inte övertäckas av ändhättan eller en tätningsring mellan ändhätta och kåpa. Lika lite får klister, vilket används för hopklistring av ändhättan med kåpan, komma in i hålfibrerna vid hålfiberknippets rand och tillsluta dessa.

I båda fallen skulle ett fluidum bli kvar i de tillslutna eller övertäckta hålfibrerna efter användande av ett filter. Detta är kritiskt särskilt då, när filtret används exempelvis som hemodialysfilter, hemofilter eller hemodiafilter, varvid blod leds inuti genom hålfibrema.

Blodet flyter då visserligen inte direkt in i de vid en ända tillslutna hålfibrema, det sugs dock långsamt in i hålfibrema under behandlingens lopp på grund av tryckdifferensen över hålfiberrnembranet. I nämnda användningsfall spolas filtret efter behandlingen med en saltlösning för att filllständigt spola ut det i hålfibrema befintliga blodet. Om dock hålfibrema är slutna eller täckta vid en ända, kan det däri befintliga blodet inte spolas ut, så att blodrester stannar kvar i dessa hålfibrer.

Blodrester måste dock undvikas bland annat på gmnd av kontaminationsrisk, dessutom får patienten den subjektiva känslan av att en större mängd blod inte har återförts, även om faktiskt endast en liten mängd blod blir kvar i den tunna hålfibem. Av dessa anledningar anordnas därför hålfiberknippet med ett "säkerhetsavstånd" till ändhättans insida, genom utformande av en bred ring av gjutmassa.

De i hålfiberknippet sammanfattade hålfibrema mynnar med öppna ändar i det mellan ändhättan och hålfiberknippets ände bildade, ihåliga utrymmet. Genom att anordna lärnpliga inlopp och utlopp är det därmed möjligt att på känt sätt ställa de olika filtertyperna som de nämnda hemodialysfiltren, hemofiltren, hemodiafiltren, ultrafiltren osv. till förfogande.

Exempel på de närrmda filtren visas i EP 0 305 687, EP 0 355 325 och EP 0 525 317.

Principiellt är det hos de närnnda filtrena gemensamt, att ett forsta fluidum leds inuti genom de semipermeabla hålfibrema, och ett andra fluidum befinner sig på utsidan om hålfibrerna.

Detta andra fluidum kan antingen ledas genom lämpliga inlopp och utlopp genom kåpan och förbi hålfibrema, eller det kan exempelvis extraheras ur det första fluidumet genom en tryckdifferens över hålfibermembranen och ledas ut ur kåpan genom ett lämpligt utlopp.

Hos de nänmda filtrena, exempelvis hos det i EP 0 525 317 visade filtret, anses det vara ofördelaktigt att området ovanför ringen av gjutmassan, mellan hålfiberknippets rand och ändkappans insida, inte kan genomströmmas av det första fluidumet och därför strömningstekniskt sett utgör ett "dödutryn1rne". Detta är ofördelaktigt särskilt när det första fluidumet är blod, som exempelvis hos de nänmda hemodialysfiltren, hemofiltren eller hemodiafiltren. I detta fall starmar blod kvar i detta område över ringen av giutmassa, mellan hålfiberknippets rand och ändhättans insida, efiersom den för spolning av filtret använda 10 15 20 25 30 35 .szz 122 sova u 00-10-24 GA 273 SE 3 saltlösningen inte kan spola ut blodet ur detta område. Denna breda blodring resp. blodrest måste dock undvikas bland annat på grund av de ovan nämnda anledningarna.

Farligare är dock faktumet att det in i detta område hamnade blodet stannar kvar där och kan stelna där på grund av den där huvudsakligen stillastående strömningen. Detta blodstelnande kan fortsätta tills större blodproppar bildas, vilka kan leda till allvarlig fara för patienten om de kommer tillbaka in i blodkretsloppet.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Med detta som bakgrund är därför ändamålet med föreliggande uppfinning, att ställa ett filter med membran av hålfibrer till förfogande, hos vilket hålfibrerna är anordnade som ett knippe i en rörformig kåpa, och kåpan har en ändhätta på vardera av sina ändar, varvid hålfiberknippet är anordnat mellan kåpans ändar, hålfiberknippets ändar har var sin stödring, som omger dem, och är ingjutna i kåpans ändar, och hålfibrema mynnar med öppna ändar, varvid risken för att det första fluidumet, särskilt blod, stannar kvar i området mellan hålfiberknippets rand och ändhättans insida undviks.

Detta ändamål uppnås med ett filter av den nämnda typen, hos vilket stödringen (50) har ett första område (54) med en större diameter och ett andra område (56) med en mindre diameter, såväl som en rundgående avsats (58) mellan det första och det andra området (54,56), att hålfiberknippets (30) ände (34) anligger med sin rand huvudsakligen mot stödringens (50) andra område (56) som är utformat tunnväggat, och ändhättan (7) är placerad på stödringens rundgående avsats (5 8).

Därmed ställs ett filter till förfogande, hos vilket ringen av gjutmassa reduceras till ett minimum mellan hålfiberknippets rand och ändhättans insida. Hålfiberknippets ände resp. dess rand anligger huvudsakligen mot stödringen, vilket betyder att endast en nödvändig minimimängd av gjutmassa fortfarande är förhandenvarande mellan hålfiberknippets rand och stödringens insida, vilken är erforderlig för tätning mellan hålfiberknippe och stödring. På grund av att ändhättan dessutom nu är placerad på stödringen, vilket här betyder att den endast är placerad axiellt därpå, mimimeras eller t.o.m. avlägsnas det nämnda randområdet mellan hålfiberknippets rand och ändhättans insida till en sådan utsträckning att inga strömningstekniska dödutrymmen är förhandenvarande längre.

Hålfiberknippets nu huvudsakligen mot stödringen anliggande hålfibrer, vilka mynnar med öppna ändar in i det ihåliga utrymmet mellan hålfiberknippe och ändhätta, åstadkommer att strömningen av fluidumet även leds genom randområdet mellan hålfiberknippe och stödring resp. ändhätta. På så sätt är det inte längre möjligt att fluidum, som exempelvis blod, avlagras i det nämnda randområdet. Om det exempelvis efter en behandling av blod fortfarande skulle finnas blod i hålfiberknippet och i randområdet mellan hålfiberknippe och stödring resp. ändhätta, då kan detta spolas ut fullständigt även ut ur det nämnda randområdet medelst en 10 15 20 25 30 35 523 122 n n ø o ~ : | n | I u u 00-10-24 GA 273 SE 4 saltlösning, eftersom fluidumströmningen nu även likaledes går igenom detta nämnda randområdet.

Fördelaktigtvis slutar hålfiberknippet i samma plan som stödringen. Stödringen kan även stå ut något från hålfiberknippet, ofördelaktigt är det dock om hålfiberknippet står ut över stödringen. I det senaste fallet vore det möjligt att enskilda hålfibrer står ut från hålfiberknippet, dvs. att hålfiberknippet inte längre har något exakt tvärsnitt. Här skulle då de från tvärsnittet utstående hålfibrema övertäckas av ändhättan eller tillslutas av klistermassan, som har förklarats ovan, med de likaledes ovan förklarade nackdelama.

Stödringen kan vara utformad på godtyckligt sätt, såvida den kan omsluta hålfiberknippet vid dess ände, och här vid dess rand, och såvida ändhättan kan vara placerad axiellt på den.

Därmed kan å ena sida fördelaktigtvis stödringen anligga med det första området mot kåpan, medan hålfiberknippets ände i den andra området kan anligga med sin rand huvudsakligen mot stödringen. Vid sidan om den säkra omfattningen av hålfiberkníppet möjliggör detta en tillförlitlig fixering av detta i kåpan. Dessutom garanteras därmed hålfiberknippets exakta tvärsnitt i sitt ändområde, så att inga enskilda hålfibrer står ut från tvärsnittet. Som har förklarats utförligt, garanterar detta minimeringen av randområdet mellan hålfiberknippets rand och ändhättans insida.

Om ändhättan är placerad på den rundgående avsatsen, garanteras dessutom en säker axiell placering av ändhättan på stödringen. Med den axiella placeringen av ändhättan på den rundgående avsatsen åstadkoms den ytterligare fördelen av att, om exempelvis ändhättan hopklistras med stödringen, inget klister kan träda ut ur klisterområdet och in i hålfibremas öppna ändar. Detta förhindras av det mellan klisterytan, dvs. den rundgående avsatsen, och hålfiberknippets rand anordnade, andra området.

Den tunnväggade utformningen av stödringens andra område ger fördelen av att den på den rundgående avsatsen axiellt placerade ändhättan kan anordnas med ett mindre avstånd till hålfiberknippets rand, så att det nämnda randområdet mellan hålfiberknippets rand och ändhättans insida kan minskas ytterligare.

Fördelaktigtvis är hålfiberknippets ände ingjuten i stödringen medelst en gjutmassa, så att gjutmassan endast beflnner sig inom stödringen. Därmed uppnås att hålfiberknippet endast är förbundet med stödringen, dock inte med kåpan, så att hålfiberknippets rörlighet inuti kåpan tillsammans med stödringen är given åtminstone i viss mån.

Om sedan stödringen, i enlighet med en föredragen utföringsform, dessutom har axiellt utstående näsor, vilka företrädesvis är anordnade på stödringens mot kåpans centrum pekande sida, varvid näsoma företrädesvis är utbildade flexibelt, då är stödringen rörlig i synnerhet axiellt. Med flexibelt menas här, att näsoma är utbildade på samrnantryckbart eller böj ligt sätt.

Om då exempelvis en motsvarande tryckkrafl uppbringas i axiell riktning på stödringen, då sammantrycks eller böjs de exempelvis mot ett på motsvarande sätt utbildat kåputsprång 10 15 20 25 30 35 ' 523 122 "-__-' 00-10-24 GA 273 se s anliggande näsoma och stödringen förskjuts axiellt i tryckkrafiens riktning tills den anligger med andra delar resp. områden mot kåputsprånget igen.

Detta ger den ytterligare väsentliga fördelen att axiella krympningar av hålfiberknippet, vilka exempelvis uppträder i synnerhet vid värmesterilisering av syntetiska hålfibrer, kan kompenseras. För detta ändamål stukas hela hålfiberloiippet axiellt vid tillverkningen av filtret, så att hålfiberknippets gjutna ändar förskjuts några millimeter mot varandra. Detta leder till att de enskilda hålfibrema i hålfiberknippet resp. i kåpan ligger relativt löst resp. slappt, liknande ett löst sammanlagt knippe snören. De vid ändarna genom gjutmassan fixerade hålfibrema kan därför sarnrnandraga sig något axiellt och på så sätt kompensera axiella krympningar, utan att ta skada eller slitas isär. Om, exempelvis vid en motsvarande utbildning av de flexibla näsoma, hålfiberknippet endast stukas två millimeter vid varje ända, dvs. förskjuts i riktning mot kåpans centrum, så ger detta sammanlagt en kompensationsmöjlighet på upp till 4 millimeter för hålfibrema.

De axiellt utstående, flexibelt utbildade näsoma kan naturligtvis även ha andra mått och exempelvis vara utbildade längre, så att en större stukning av hålfiberknippet är möjlig genom uppbringande av en tryckkrafi på stödringen. För detta ändamål böjer sig eller sammantrycks de axiellt utstående näsoma och möjliggör på så sätt en rörelse av stödringen och därmed hålfiberknippets inutna ända i axiell riktning, dvs. i förhållande till filterkåpan. Även om det egentligen är överflödigt ska det anmärkas här att stukning av hålfiberknippet endast är möjlig, om det är ingjutet med ändama i stödringen. Härvid är det likaledes nödvändigt att gjutmassan endast befinner sig inom stödringen för att undvika förbindelse av stödringen med kåpan. Som gjutmassa kommer varje lämpligt material i fråga, som exempelvis polyuretan (PUR).

För tätandet av filtret resp. kåpan kan ändhättan vara förbunden med stödringen på tätande sätt, eller ändhättan kan vara förbunden med stödringen och med kåpan på tätande sätt.

Slutligen är det även möjligt, att ändhättan är förbunden med kåpan på tätande sätt.

Utföringsformen som väljs här beror på den valda konstruktiva forrngivningen av filtret. Den tätande förbindelsen av delarna med varandra uppnås fórdelaktigtvis genom hopklistring eller sammansvetsning, eller även medelst en tätning mellan delarna. Möjliga är här exempelvis elastiska tätningsringar eller dylikt. Även den tätande förbindelsen mellan kåpan och stödringens första område, vilken är erforderlig för tätning mellan området med första fluidum och området med andra fluidum, kan ske genom hopklistring, sammansvetsning eller medelst lämpliga tätningar som exempelvis o-ringar.

I en fördelaktig utföringsform hopklistras stödringen exempelvis tillsammans med ändhättan med kåpan. Härvid påblingas en klistermassa på stödringens avsats och sedan placeras 10 15 20 25 30 35 s2z 122 .nu vu 00-10-24 GA 273 SE 6 ändhättan därpå, så att klistermassan trycks mellan stödringens första område och kåpan och förbinder dessa med varandra på ett tätande sätt.

Det ska anmärkas här att den nämnda axiella rörligheten och en viss radiell rörlighet av stödringen, dvs. dess relativa rörlighet i förhållande till kåpan, endast är given så länge tills stödringen är hopklistrad eller sammansvetsad med ändhättan och/eller kåpan. Endast vid användande av separata tätningar förblir en viss relativ rörlighet av stödringen och därmed hålfiberknippet även i det färdiga filtret.

Slutligen har filtret, i enlighet med en föredragen utföringsfonn, fördelaktigtvis ett inlopp och ett utlopp för ett första fluidum, såväl som åtminstone ett utlopp för ett andra fluidum.

Företrädesvis är inloppet för det första fluidumet anordnat på den ena ändhättan och utloppet för det första fluidumet anordnat på den andra ändhättan, så att det första fluidumet på enkelt sätt kan ledas in i kåpan, där genom hålfiberknippet och kan ledas ut ur kåpan igen på den andra sidan. Härvid kan utloppet för det andra fluidumet vara anordnat på en ändhätta eller på kåpan, beroende på filtrets förutsedda användningsändamål.

I enlighet med en annan föredragen utföringsform har filtret ett inlopp för det andra fluidumet, vilket företrädesvis antingen är anordnat på en ändhätta eller på kåpan.

FöRKLARmG Av RITNINGEN Uppfinningen ska nu beskrivas närmare med hjälp av ett föredraget utföringsexempel under hänvisning till den bifogade ritningen. Därvid visar fig. 1 ett filter enligt teknikens ståndpunkt i en delsektion; fig. 1A en förstorad utskäming av fig. 1, vilken visar hålfiberknippets ända med stödringen i en längdsektion; fig. 2 en längdsektion genom en hälft av ett filter enligt uppfinningen; fig. 3 en förstorad utskärning av fig. 2, vilken visar hålfiberknippets ända med stödringen; fig. 4 en längdsektion genom en enskild stödring; fig. 5 en längdsektion genom en hälft av filtret med påsatt gjutlock och gjuten filterända; fig. 6 en längdsektion genom ett filter, hos vilket hålfiberknippets ända har kapats; och fig. 7 en längdsektion genom en hälft av ett filter, hos vilket hålfiberknippet har stukats.

BESKRIVNING Av FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER I fig. 1 visas ett filter 1 enligt teknikens ståndpunkt delvis i en längdsektion. Filtret 1 har en rörfonnig filterkåpa 3, på vilkens ändar vardera en ändhätta 7 är anbringad. Ändhättoma 7 har vardera ett inlopp 13 resp. ett utlopp 15 för ett första fluidum, vilka är försedda med innergänga 17. Dessutom har ändhättoma 7 vardera ett inlopp 19 resp. ett utlopp 21 för ett andra fluidum, vilka är försedda med yttergänga 23. Inuti den rörfonniga kåpan 3 är ett 10 15 20 25 30 35 523 122 - « o I . . . .a 00-10-24 GA 273 SE 7 hålfiberknippe 30 anordnat, vilket sträcker sig mellan kåpans 3 ändar. Hålfiberknippets 30 ändar 34 omges av en stödring 40 och är ingjutna i kåpans 3 ändar medelst en gjutmassa 80.

Filtrets 1 finiktionssätt är det följande. Förbindelseledningar för ett första fluidum fästes på inloppet 13 och på utloppet 15 medelst de där befintliga innergängoma 17. Likaledes fästes förbindelseledningar för ett andra fluidum på inloppet 19 och på utloppet 21 medelst de där befintliga yttergängorna 23. Sedan leds ett första fluidum genom inloppet 13 till hålfiberknippets 30 ände 34. I denna ände 34 mynnar de i hålfiberknippet 30 anordnade hålfibrerna 32 med öppna ändar, så att det första fluidumet kan ledas inuti genom hålfibrema 32 till filtrets 1 andra ände. Där träder det första fluidumet ut ur hålfiberknippets 30 ände 34 och leds bort genom utloppet 15.

Ett andra fluidum leds genom inloppet 19 in i kåpan 3, flyter där längs utsidan av hålfibrema 32 i hålfiberknippet 30 till kåpans 3 andra ände och leds bort där genom utloppet 21.

Det första fluidumet och det andra fluidumet leds här förbi varandra i motström på olika sidor om hålfiberrnembranen 32, varvid olika konvektions- och diffusionsprocesser äger rum på känt sätt genom hålfibrernas 32 väggar.

I fig. 1A visas en förstorad utskärning av fig. 1, vilken visar hålfiberknippets 30 ände 34. I sitt ändområde omges hålfiberknippet 30 av en stödring 40, vilken har ett första område 42 och ett andra område 46. Det första området 42 har flera radiella stag 44, med vilka det anligger mot kåpan 3. Därvid är stagen 44 utformade på så sätt, att de stöder stödringen 40 såväl axiellt som även radiellt. Det rundgående första området 42 har dessutom flera radiella stag 48, via vilka det är förbundet med det andra rundgående området 46. Det andra området 46 omger hålfiberknippet 30 i dess ändområde. Medelst en gjutmassa 80 är detta ändområde av hålfiberknippet 30 ingjutet i kåpans 3 ände, tillsammans med stödringen 40. Härvid omsluts stödringens 40 andra område 46 fullständigt av gjutmassan 80. Ändhättan 7 är placerad på kåpan 3 och fastsatt där på tätande sätt medelst ett klister 82.

Samtidigt är ändhättan 7 förbunden med gjutmassan 70 medelst klistret 82 på tätande sätt och anligger radiellt mot stödringens 40 första områdes 42 utsida.

En ring 81 av gjutmassa 80, mellan hålfiberknippets 30 rand och ändhättans 7 insida, är utformad på ett brett sätt. Därmed förhindras intrång av klister 82 in i hålfibrema 32, vilka mynnar med öppna ändar i hålfiberknippets 30 ände 34.

I fig. 1A ser man bra att klistret 82 fortfarande har ett tillräckligt avstånd till hålfiberknippets 30 ände 34, även om det har löpt ut något ur klisterområdet mellan ändhätta 7 och gjutmassa 80. Samtidigt ser man här bra att ett område, vilket inte genomströmmas av det första fluidumet och strömningstekniskt sett bildar ett dödutryrnme, är förhandenvarande över ringen 81 av gjutmassa 80. Som förklarats utförligt ovan är detta relativt stora, icke genomströmmade utrymme ofördelaktigt, eftersom exempelvis blod kan avlagras i detta, med de likaledes utförligt beskrivna nackdelarna. 10 15 20 25 30 35 523 122 » - a - . . , . . . 00-10-24 GA 273 SE 8 I fig. 2 visas ett filter 100 enligt uppfinningen i en längdsektion, varvid för enkelhetens skull endast en hälfl har visats och samma delar har försetts med samma hänvisningsbeteckningar.

Filtret 100 har en rörfonnig kåpa 3, på vilkens vardera ändar en ändhätta 7 är anordnad och av vilka en visas här. Ändhättan 7 har ett inlopp 13 med innergänga 17. Dessutom har kåpan 3 ett utlopp 21 för ett andra fluidum, varvid en yttergänga 23 är anordnad på utloppet 21. Inuti den rörformiga kåpan 3 är ett hålfiberknippe 30 med hålfibrer 32 anordnat. Medelst en gjutmassa 80 är hålfiberknippets 30 ände 34 ingjuten i en stödring 50. På sin ena ände har stödringen 50 flera näsor 52, vilka ska beskrivas utförligt under den påföljande förklaringen av stödringen 50.

Det ska anmärkas här att inloppen och utloppen även kan anordnas på annat sätt, vilket är väl känt för en fackman. Exempelvis kan utloppet 21 även vara anordnat på ändhättan 7.

I fig. 3 visas en förstorad utskäming av fig. 2, vilken visar hålfiberknippets 30 i stödringen 50 ingjuma ände 34. Samma delar är även här försedda med samma hänvisningsbeteckningar.

Stödringen 50 har ett första axiella rundgående område 54, på vilket de i axiell riktning sig sträckande näsoma 52 är anordnade och med vilket stödringen 50 anligger mot kåpan 3.

Härvid sitter näsoma 52 mot en på kåpans 3 insida utformad, rundgående avsats 54. Dessutom har stödringen 50 ett andra axiellt rundgående område 56, vilket är förbundet med det första området 54 via en rundgående radiell avsats 58. Hålfiberknippets 30 hålfibrer 32 anligger huvudsakligen mot det andra området 56. Mellan hålfiberknippets 30 rand och stödringens 50 andra område 56 är endast en tunn ring 81 av gjutmassa 80 förhandenvarande.

Stödringens 50 andra område 56 är utfonnat tunnväggat och ändhättan 7 är placerad med ett utsprång 9 på avsatsen 58. Ändhättan 7 har dessutom klämdon 11, vilka samverkar med på kåpan 3 anordnade klämdon 5 och på så sätt fixerar ändhättan 7 på kåpan 3. Förutom den här visade klämförbindelsen är även andra förbindelsemöjligheter mellan ändhätta 7 och kåpa 3 tänkbara, som exempelvis sammanskruvning, hopklistring eller sammansvetsning.

Vid utsprånget 9 är ändhättan 7 hopklistrad med stödringens 50 avsats 58. Även här är andra möjligheter för tätande förbindelse av ändhättan 7 med stödringen 50 tänkbara, som exempelvis infogande av en elastisk tätningsring mellan ändhättans 7 utsprång 9 och stödringens 50 avsats 58, eller sammansvetsning av utsprången 9 med avsatsen 58.

Slutligen är stödringen 50 även vid det första området 54 förbunden med kåpan 3 på tätande sätt, genom att den tillsammans med ändhättan 7 är hopklistrad med kåpan 3. Här är likaledes andra möjligheter för tätande förbindelse av stödringen 50 med kåpan 3 tänkbara, som exempelvis infogande av en tätningsring mellan det första området 54 och kåpan 3, eller sammansvetsning av det första området 54 med kåpan 3.

Som ses bra in fig. 3 befinner sig gjutmassan 80 endast i stödringen 50, och endast en smal ring 81 av gjutmassa 80 befinner sig mellan hålfiberknippets 30 rand och stödringens 50 andra område 56. Eftersom detta andra omrâde 56 samtidigt är utformat på ett tunt sätt, befinner sig 10 15 20 25 30 h) (J: »523 122 00-10-24 GA 273 SE 9 ändhättans 7 insida nära hålfiberknippets 30 rand. Allt detta leder till att området över ringen 81 av gjutmassa 80, vilket, som har beskrivits utförligt ovan, strömningstekniskt sett är ett dödutrymme, minimeras. Med minimeringen av detta område förbättras dock även det första fluidumets strömningsförhållande på så sätt, att avlagringar huvudsakligen undviks i detta område resp. kan spolas ut igen. Därmed undviks även bildandet av en blodring i detta område, om exempelvis blod som första fluidum leds genom hålflberknippets 30 hålfibrer 32.

I fig. 4 visas en stödring 50 i längdsektion innan inbyggnad därav. Stödringen 50 har ett första område 54 med en större diameter och ett andra område 56 med en mindre diameter. Det första området 54 är förbundet med det andra området 56 medelst en rundgående avsats 58. På det andra områdets 56 övre rand har stödringen 50 ett rundgående klämdon 60. På det första områdets 54 nedre rand har stödringen 50 flera på regelbundna avstånd anordnade, axiellt utstående näsor 52, vilka är utbildade flexibelt, dvs. på böj ligt eller sammantryckbart sätt.

Stödringen 50 har flera funktioner, som ska förklaras med ledning av figurerna 5, 6 och 7. Även i dessa figurer är samma delar försedda med samma hänvisningsbeteckning, så att en ny utförlig beskrivning av filtret 100 inte är nödvändig.

I fig. 5 visas en kåpa 3 med inlagt hålfiberknippe 30 i en längdsektion, varvid för enkelhetens skull återigen endast en hälft har visats. Kåpans 3 här visade tillstånd motsvarar ett metodsteg vid tillverkningen av filtret 100. Hålfiberknippet 30 med de enskilda hålfibrema 32 är inbringat i kåpan 3 och en stödring 50 är påsatt på hålfiberknippets 30 ände. Därvid anligger stödringen 50 med sitt första område 54 mot kåpan 3 och är införd i kåpan 3 så långt, att den axiellt utstående näsan 52 på det första områdets 54 nedre rand sitter mot en rundgående avsats 4 på kåpans 3 innervägg. Stödringens 50 andra område står ut ur kåpan 3 och omger hålfiberknippets 30 ändområde.

Som man ser bra i fig. 5 avsmalnar det andra områdets 56 tvärsektion utåt, dvs. uppåt i fig. 5.

Detta åstadkommer att hålfiberknippets yttersta ände anligger direkt mot Stödringens 50 andra område. Därmed uppnås här en tillräcklig tätning mellan hålfïberknippe 30 och stödringens 50 andra område 56, om hålfiberknippets 30 ände gjuts och kapas, som beskrivs nedan.

Ett gjutlock 70 är påsatt på stödringens 50 andra område. Gjutlocket 70 har klämdon 72, vilka samverkar med stödringens 50 nämnda klämdon 60. På detta sätt är gjutlocket 70 förbundet med stödringen 50 på fast och tätande sätt.

Därmed tjänar stödringen 50 tillsammans med gjutlocket 70 som gjutfonn för gjutmassan 80.

Denna införs här genom kåpans 3 utlopp 21 och trycks in i hålfiberknippets 30 ändområde exempelvis medelst centrifugalkrafi, så att gjutrnassan 80 fördelar sig i stödringen 50 som visas. Genom förbindelsen av stödringen 50 och gjutlocket 70 medelst klärndonen 60 resp. 72 bildar dessa den nämnda gjutfonnen, så att gjutmassan 80 inte hanmar utanför stödringen 50.

Som resultat är hålfiberknippet 30 därför endast förbundet med stödringen 50 på ett tätande sätt medelst gjutmassan 80, och inte med kåpan. 10 15 20 25 30 523 122 ~ ~ ~ o . v . | n a 00-10-24 GA 273 SE 10 Efter gjutningen av hålfiberknippet 30 kapas stödringens 50 andra område 56 vid linjen 36.

Därmed uppnås att hålfibrernas 32 ändar mynnar med öppna ändar. Genom det nämnda ringa avståndet mellan det andra området 56 och hålfiberknippets 30 rand uppnås samtidigt en tillräcklig tätning mellan dessa, medelst den tunna ringen 81 av gjutmassa 80.

Detta tillstånd efter det förklarade metodsteget visas i fig. 6.

Fig. 6 visar kåpan i fig. 5 efter nästa metodsteg, varvid återigen samma delar är försedda med samma hänvisningsbeteckningar. Därmed är även här en ny utförlig beskrivning inte nödvändig.

Efter kapandet av stödringens 50 andra ornråde 56 mynnar hålfiberknippets 30 hålfibrer 32 med öppna ändar i hålfïberknippets 30 ände. Hålfiberknippet 30 slutar därmed i sarnma plan som stödringens 50 andra omrâde 56, vilket är utformat tunnväggat och står ut något från stödringens 50 rundgående avsats 58. Som har förklarats utförligt ovan, är nu endast en tunn ring 81 av utrnassa 80 förhandenvarande mellan stödringens 50 andra område 56 och hålfiberknippets 30 yttre rand.

Vid det första områdets 54 nedre rand sitter stödringen 50 med sina flexibelt utformade och axiellt utstående näsor 52 mot en rundgående avsats 4 på kåpans 3 innervägg. Eftersom gjutmassan 80 endast befinner sig inom stödringen 50, som har förklarats utförligt, är stödringen 50 inte förbunden med kåpan 3 och är rörlig i förhållande till denna.

Vid sidan om den givna radiella rörelsemöjligheten av stödringen 50 är den axiella rörelsemöjligheten väsentlig. Tillsammans med de axiellt utstående och flexibelt utformade näsoma 52 ges därmed möjligheten att kompensera den framför allt hos syntetiska hålfibrer förhandenvarande krympningen vid värmesteriliseringen av filtret. För detta ändamål stukas hålfiberknippet 30 i längdriktning, exempelvis genom uppbringande av en tryckkrafl på stödringens 50 rundgående avsats 58. Härigenom böjs eller samrnanpressas de flexibla näsoma 52 vid stödringens 50 nedre rand, och hålfiberknippets 30 ände 34 skjuts in något i kåpan 3. Eftersom detta genomförs samtidigt på båda sidoma om kåpan 3, slakas hålfibrema 32 några millimeter och ligger till följd därav löst i kåpan 3. Detta ger dem möjligheten att utan problem kompensera en krympning av fibrerna på några millimeter utan att de slitas isär eller ta annan skada.

I fig. 7 visas detta tillstånd av det stukade hålfiberknippet 30. Även här är återigen samma delar försedda med samma hänvisningsbeteckningar, så att en ny utförlig beskrivning inte är nödvändig. Här ser man tydligt att stödringen 50 är inskjuten något i kåpan 3, vilket leder till de nämnda fördelarna.

Som har beskrivits utförligt ovan, är stödringens 50 resp. hålfiberknippets 30 relativa rörlighet i förhållande till kåpan given fram till dess att stödringen 50 är hopklistrad eller samrnansvetsad med kåpan 3 och/eller ändhättan 7, alltså huvudsakligen under tillverkningen 10 ,523 122 ~ u - u . o | I v . 00-10-24 GA 273 SE ll av filtret 100. Endast vid användande av tätningar mellan stödñng 50 och kåpa 3 och ändhätta 7 har stödringen 50 en viss rörlighet även i det färdiga filtret 100.

Med den relativa rörligheten av stödringen 50 möjliggörs stukningen av hålfiberlmippet 30 enligt ett metodsteg, vilket senare möjliggör kompensationen av längdkrympningar av hålfibrerna 32. Dessa längdkrympníngar av hålfibrerna 32 är resultatet av den avslutande vännesteriliseringen av det färdiga filtret 100 och uppträder i synnerhet hos syntetiska hålfibrer. 10 15 20 25 30 35 523 122 00-10-24 GA 273 sE 'i Hänvisningsbeteckningslista *WDQUI-hb-If-ß 15 17 19 21 23 30 32 34 36 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 70 72 80 81 82 100 filter enligt teknikens ståndpunkt kåpa avsats klämdon ändhätta utsprång klämdon inlopp utlopp innergänga inlopp utlopp yttergänga hålfiberknippe hålfibrer ände av hålfiberknippe skämingslinje stödring enligt telmikens ståndpunkt första område stag andra område stag stödring flexibel näsa första område andra område avsats klämdon gjutlock klämdon gjutmassa ring av gjutmassa klister filter

Claims (16)

10 15 20 25 30 ~ 1523 122 o u v « . | . .- 0o-1o-24 GA 273 SE (3 PATENTKRAV

1. l. Filter med membran av hålfibrer (32), hos vilket hålfibrerna (32) är anordnade som ett knippe (30) i en rörfonnig kåpa (3), och kåpan (3) har en ändhätta (7) på sina båda ändar, varvid hålfiberknippet (30) är anordnat mellan kåpans (3) ändar och hålfiberknippets (30) ändar (34) har var sin stödring (50), som omger dem, och är ingjutna i kåpans (3) ändar, och hålfibrema (32) mynnar med öppna ändar, kännetecknat därav, att stödringen (50) har ett första område (54) med en större diameter och ett andra område (56) med en mindre diameter, såväl som en rundgående avsats (58) mellan det första och det andra området (54, 56), att hålfiberknippets (30) ände (34) anligger med sin rand huvudsakligen mot stödringens (50) andra område (56), som är utformat tunnväggat, och ändhättan (7) är placerad på stödringens (50) rundgående avsats (58).

2. Filter enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att hålfiberknippet (30) slutar i samma plan som stödringen (50).

3. Filter enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att hålfiberknippets (30) ände huvudsakligen anligger med sin rand mot stödringens (50) andra område (56).

4. Filter enligt patentkravet 1 eller 3, kännetecknat därav, att stödringen (50) anligger med det första området (54) mot kåpan (3).

5. Filter enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknat därav, att hålfiberknippets (30) ände (34) är ingjuten i stödringen (40) medelst en gjutmassa (80), så att gjutrnassan (80) endast befinner sig inom stödringen (50).

6. Filter enligt patentkravet, kännetecknat därav, att stödringen (50) har axiellt utstående näsor (52). _

7. Filter enligt patentkravet 6, kännetecknat därav, att de axiellt utstående näsorna (52) är anordnade på stödringens (50) mot kåpans (3) centrum pekande ände.

8. Filter enligt patentkravet 6 eller 7, kännetecknat därav, att näsoma (52) är utbildade flexibelt, så att stödringen (50) är rörlig axiellt.

9. Filter enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknat därav, att ändhättan (7) är förbunden med stödringen (50) på ett tätande sätt, eller att ändhättan (7) är förbunden med stödringen (50) och med kåpan (3) på ett tätande sätt, eller att ändhättan (7) är förbunden med kåpan (3) på ett tätande sätt.

10. Filter enligt patentkravet 9, kännetecknat därav, att ändhättan (7) är hopklistrad eller sammansvetsad med stödringen (50), eller att ändhättan (7) är hopklistrad eller sammansvetsad med stödringen (50) och kåpan (3), eller att ändhättan (7) är hopklistrad eller sammansvetsad med kåpan (3).

11. Filter enligt patentkravet 11, kännetecknat därav, att ändhättan (7) är förbunden med stödringen (50) på ett tätande sätt medelst en tätning, eller att ändhättan (7) är förbunden med 10 ~ Q v - - ; . .- 523 122 /'1 00-10-24 GA 273 SE stödringen (50) och kåpan (3) på ett tätande sätt medelst en tätning, eller att ändhättan (7) är förbunden med kåpan (3) på ett tätande sätt medelst en tätning.

12. Filter enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknat därav, att det har ett inlopp (13) och ett utlopp (15) för ett första fluidum, såväl som åtminstone ett utlopp (21) för ett andra fluidum.

13. Filter enligt patentkravet 12, kännetecknat därav, att inloppet ( 13) för det första fluidumet är anordnat på den ena ändhättan (7) och utloppet (15) för det första fluidumet är anordnat på den andra ändhättan (7).

14. Filter enligt patentkravet 13, kännetecknat därav, att utloppet (21) för det andra fluidumet är anordnat på en ändhätta (7) eller på kåpan (3).

15. Filter enligt något av patentkraven 12 till 14, kännetecknat därav, att det har ett inlopp (19) för det andra fluidumet.

16. Filter enligt patentkravet 15, kännetecknat därav, att inloppet ( 19) för det andra fluidumet är anordnat på en ändhätta (7) eller på kåpan (3).