SE521961C2 - Optisk receptakel, optisk sändare samt optisk mottagare - Google Patents

Description

20 25 30 521 961 ø n ~ . - u « o o - cl 2 För att reducera reflexer är spetsen på den anslutande änden normalt antireflexbehandlad eller vinkelskuren. I vissa fall används en optisk isolator, vilket är en tämligen skrymmande anordning. Krav ställs på både kontakten och receptakeln för att åstadkomma god optisk genomströmning och minimera reflexer från fiberänden. Dock tillverkas normalt inte fiberkontakten och receptakeln av samma tillverkare. Graden av optisk genomströmning beror därför av både kontaktens kvalitet och receptakelns kvalitet, för att förlusterna skall kunna minimeras och gränssnitt med hög kvalitet säkerställas. Det finns dessutom normalt ett luftgap i receptakeln mellan fiberändens spets och den optiska komponenten. Om brytningsindexövergången vid ett sådant luftgap inte är noggrant kontrollerat kan reflexer och resonanshåligheter uppkomma, vilket kan försämra den optiska genomströmningen. Dock bestäms brytningsindexövergångens karaktär av den anslutande fiberändens spets, och inte av receptakelns karakteristik.

För att kunna säkerställa de erfordrade optiska specifikationerna i en anslutning mellan en optisk kontakt och en receptakel måste det finnas en överensstämmelse mellan kontakten och receptakeln. l praktiken betyder detta att kontakttillverkaren och receptakeltillverkaren måste samarbeta för att kunna uppnå givna optiska prestanda.

Detta förorsakar naturligtvis problem då en tillverkare av en optisk receptakel vill kunna garantera vissa specifikationer för optisk genomströmning oberoende av vilken kontakt som används. lngen hänsyn kan då tas till kvaliteten på den anslutande fibern och kontakten. Receptakeltillverkaren kan trots detta vilja garantera specificerade optiska prestanda oberoende av vilken kontakt som ansluts till receptakeln.

Kraven på upplinjering mellan den optiska receptakeln och den optiska enhet som anordnas vid dess bakre ände, till vilken den anslutande fibern skall anslutas optiskt med hjälp av receptakeln, 10 15 20 25 30 521 961 a u u . » n a | u . .u är mycket höga. Alla eventuella rubbanden av en lasers eller fotodetektors läge relativt receptakeln resulterar i en degradering av den optiska genomströmningen.

Det finns således ett behov av nya sorters optiska receptaklar.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Föreliggande uppfinning adresserar ovan nämnda problem genom att tillhandahålla en optisk receptakel för vilken tillverkaren har full kontroll av de optiska gränssnitten och brytningsindexgränserna. En receptakel enligt föreliggande uppfinning tillåter tillverkaren att garantera specifikationer helt utan någon hänsyn till vilken kontakt som skall anslutas, förutsatt att den anslutande fibern är anpassad för samma gränssnitt som receptakeln, exempelvis ett gränssnitt med fysisk kontakt (PC).

Brytningsindexgränsen mot fibern befinner sig fullständigt skyddad inuti receptakeln, otillgänglig för den användare som ansluter den optiska kontakten, och är väsentligen oberoende, inom rimliga gränser, av den anslutande fiberns kvalitet. Den optiska anslutningen mellan receptakeln och den optiska komponenten på dess bakre sida anordnas dessutom genom en expanderad ljusstråle. Genom att ljuset mellan receptakeln och den optiska komponenten är i form av en expanderad stråle underlättas upplinjeringen betydligt. Receptakeln och den optiska komponenten (t.ex. en laserdiod) kan också tillverkas separat från varandra.

Syftet med föreliggande uppfinning är därför att tillhandahålla en integrerad fiberoptisk receptakel, som ger tillverkaren av den optiska receptakeln full kontroll över brytningsindexövergången vid fiberns ände, och som underlättar separat tillverkning av receptakeln och den optiska komponent som skall anslutas till den, genom ett gränssnitt som arbetar med en expanderad ljusstråle. 10 15 20 25 30 35 521 961 . . n . .u 4 Detta syfte uppnås genom en optisk receptakel såsom den definieras i bifogade patentkrav. Full kontroll över brytningsindexgränsen vid fiberänden uppnås genom att receptakeln har en förbindande del med en förbindande vågledare, företrädesvis en hylsa där ett stycke av en förbindande fiber är infogad. Ljus kan passera mellan den förbindande vågledaren och en anslutande fiber utan att uppleva några brytningsindexgränser. En anslutande ände av den förbindande vågledaren är anordnad att ansluta till den anslutande fibern, och en bakre ände av den förbindande vågledaren är fullständigt skyddad inuti ett hölje.

Brytningsindexgränsen vid den förbindande vågledarens bakre ände är således helt och hållet i händerna på receptakeltillverkaren. Vid receptakelns bakre ände är en konvergerande lins anordnad för att fokusera ljus från en expanderad stråle in i den förbindande vågledaren, samt för att expandera ljus från den förbindande vågledaren till en expanderad stråle, för att utgöra ett gränssnitt mot en optisk komponent vid receptakelns bakre ände.

Enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning innefattar den optiska receptakeln ett yttre hölje och en elastisk slitsad hylsa anordnad inuti nämnda yttre hölje. Inuti höljet är även en förbindande hylsa anordnad, i vilken ett stycke optisk fiber är infogad. Den förbindande hylsan är åtminstone delvis fastklämd i den slitsade hylsan genom dennas elastiska funktion. Den förbindande hylsan har en första ände som är tillgänglig för en användare av receptakeln, och en andra ände som är skyddad inuti det yttre höljet och således otillgänglig för slutanvändaren. l anslutning till nämnda första ände av nämnda förbindande hylsa uppvisar den elastiska slitsade hylsan en mottagande del som är anpassad för att ta emot en anslutningshylsa. Den elastiska slitsade hylsan säkerställer att anslutningshylsan och den förbindande hylsan hela tiden bibehålls i fixerade och upplinjerade relativa lägen. I anslutning till den andra, skyddade änden av den förbindande hylsan är en lins anordnad och 10 15 20 25 30 . . « . o o u 521 961 upplinjerad, för fokusering av det ljus som strålar in i den förbindande hylsans fiberstycke, och för kollimering av det ljus som kommer ut från nämnda fiberstycke. På linsens andra sida är normalt en optisk komponent anordnad, såsom en fotodetektor eller en laserdiod. Mellan den optiska komponenten och linsen är ljusstrålen expanderad till en väsentligen kollimerad stråle med en diameter som är betydligt större än exempelvis fiberkärnans diameter. På detta sätt får smärre avvikelser i receptakelns läge relativt den optiska komponenten vid dess bakre ände mindre påverkan på den optiska genomströmningen.

Enligt en annan föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning ersätts den förbindande hylsan och det stycke fiber som är infogat i denna med en förbindande del i form av en glasbit med en vägledande struktur. En förbindande del i form av en glasbit kan även innefatta anordningar för fokusering, upplinjering och anslutning med fysisk kontakt till den anslutande fibern.

Allmänt är den förbindande hylsans första ände den anslutande änden, och den andra änden är den bakre änden. Den anslutande änden är tillgänglig för slutanvändaren för anslutning av en fiberkontakt, medan den bakre änden är skyddad inom det yttre höljet vid all användning.

Den andra ändytan (den bakre änden) av det stycke fiber som är infogat i den förbindande hylsan är således endast tillgängligt för receptakeltillverkaren. På detta sätt kan tillverkaren bibehålla full kontroll över denna ändytas optiska karakteristik, och över gränssnittet mellan den bakre fiberänden och varje optisk komponent som kan anslutas optiskt till denna, såsom ovan nämnda lins. Dessutom är receptakeln anordnad med en lins vid sin bakre ände, för att tillåta ett gränssnitt i form av en expanderad stråle med optiska komponenter som är optiskt anslutna till receptakelns bakre ände.

Vid den förbindande hylsans anslutande ände är den fiber som är 10 15 20 25 30 521 961 ø | - . « o n I o ~ .n 6 infogad däri utformad för ett gränssnitt med fysisk kontakt (PC) med en fiber som är infogad i anslutningshylsan. Ett gränssnitt med fysisk kontakt vid denna ände av den förbindande hylsan säkerställer att reflexer och förluster vid detta gränssnitt minimeras. Ett gränssnitt med fysisk kontakt (PC) är, i enlighet med känd teknik, ett gränssnitt utan brytningsindexgränser.

Receptakeln enligt föreliggande uppfinning uppvisar ett antal attraktiva fördelar jämfört med anordningar enligt känd teknik.

Först och främst kan tillverkaren, genom att ha kontroll över de optiska gränssnitten, exempelvis mellan en ljusledande kärna i en optisk fiber och ett omgivande medium såsom luft, säkerställa att optisk karakteristik, såsom förluster, ligger inom bestämda gränser.

Dessutom ger anordnandet inom höljet, vid den bakre änden av den förbindande vågledaren, av en lins, anpassad för att ha ett gränssnitt i form av en expanderad ljusstråle, större stabilitet och mindre känslighet för rörelser eller smärre avvikelser i upplinjeringen för en optisk anslutning med en enhet såsom en laserdiod eller en fotodetektor.

Att arbeta med en expanderad ljusstråle underlättar även anslutningen av receptakeln till en optisk modul. Specifikt är receptakeln enligt uppfinningen lämpligen ansluten till en hermetiskt förpackad laserdiodsmodul. En sådan lasermodul är ofta utrustad med en kollimerande lins, exempelvis en kullins, som skickar ut en kollimerad och expanderad stråle från modulen. Receptakeln enligt uppfinningen är utformad för att dra fördel av denna expanderade stråle, och för att använda denna expanderade stråles natur för att uppnå ökad stabilitet och minskad känslighet för rörelser och smärre avvikelser i upplinjeringen mellan receptakeln och lasermodulen. Lämpligen kan dessutom en optisk isolator anordnas i strålgången mellan receptakeln och lasermodulen, för att hindra eventuella reflexer från att nå lasern. 10 15 20 25 Ett liknande resonemang kan föras för situationen då receptakeln är optiskt ansluten till någon annan optisk enhet, såsom en fotodiod.

Ljusstrålen i gränssnittsområdet mellan receptakeln och den optiska enheten bakom den konvergerande linsen behöver inte vara perfekt kollimerad, utan kan till och med divergera. Det är dock ett krav att linsen definierar en optisk strålgång mellan den förbindande vågledaren och gränssnittsområdet.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Uppfinningens särdrag kommer att bli uppenbara genom den följande detaljerade beskrivningen av några föredragna utföringsformer. l den detaljerade beskrivningen hänvisas till de bifogade ritningarna, av vilka: Figur1 är en schematisk genomskärning av den optiska receptakeln enligt uppfinningen, Figur2 är en schematisk genomskärning av den optiska receptakeln då den ansluts till en anslutningshylsa, Figur3 är en schematisk genomskärning av receptakelhöljet, och Figur4 visar schematiskt den bakre änden av en receptakel enligt föreliggande uppfinning, optiskt ansluten till en laserdiodskapsel, där anslutningen är ett gränssnitt i form av en expanderad stråle. l figurerna betecknas likadana delar med samma referensnummer. 10 15 20 25 30 521 961 *i -aljëët- i* . , . . a.

DETALJERAD BESKRIVNING AV FÖREDRAGNA UTFÖRINGS- FORMER Föredragna utföringsformer av uppfinningen skall nu beskrivas med hänvisning till de bifogade ritningarna.

Figur 1 visar en föredragen utföringsform av en optisk receptakel 1 enligt föreliggande uppfinning. Receptakeln innefattar ett huvudsakligen cylindriskt, eller tubformat, hölje 10 med ett huvudsakligen cylindriskt utrymme med varierande diameter format inuti. På höljets 10 yttre yta är en kant 11, som används för upplinjering under tillverkning, formad i en omkrets runt höljet. Höljet 10 kan tillverkas av godtyckligt styvt material, såsom plast eller metall (exempelvis rostfritt stål).

Inuti höljet 10 är en förbindande hylsa 12 fixerad med sin longitudinella axel väsentligen parallell med det cylindriska höljets 10 longitudinella riktning. Den förbindande hylsan 12 är företrädesvis en vanlig keramisk hylsa. Den förbindande hylsan har en anslutande ände 13 och en bakre ände 14, och är anordnad med ett stycke fiber 15, företrädesvis en enkelmodsfiber. En elastisk slitsad hylsa 16 är fastpressad runt den förbindande hylsan 12 på så sätt att en första del av den slitsade hylsan 16 omgiver den anslutande delen 13 av den förbindande hylsan 12, och en andra del av den elastiska hylsan skjuter ut från den anslutande delen av den förbindande hylsan och är anpassad att ta emot en anslutningshylsa. Den elastiska slitsade hylsan 16 är inte nödvändigtvis fäst, eller fixerad, vid det inre av höljet 10 och behöver inte vara radiellt upplinjerad inuti höljet. Dock säkerställer flikar 31 som sticker ut på insidan av höljet att hylsan 16 stannar i höljet när en anslutningshylsa förs in eller tas bort. Även om den inte nödvändigtvis är upplinjerad med höljet 10 är den elastiska hylsan 16 alltid upplinjerad med den förbindande hylsan 12, mot vilken den är fastpressad.

Den slitsade hylsan 16 har således en mottagande del som är anpassad för att ta emot anslutningshylsan. Vänd mot denna 10 15 20 25 30 521 961 'i .I -. ' mottagande del av den slitsade hylsan är den anslutande änden 13 av den förbindande hylsan. När en anslutningshylsa förs in i den slitsade hylsans mottagande ände blir anslutningshylsan automatiskt upplinjerad med den förbindande hylsan på grund av att den elastiska slitsade hylsan 16 omger och pressas mot båda dessa hylsor. l den föredragna utföringsformen är den slitsade hylsan tillverkad av keramiskt zirkonium.

I den optiska strålgången intill den bakre änden 14 finns ett luftgap 17. Detta luftgap är föredraget eftersom det underlättar automatiserad tillverkning och tillåter kollimering och fokusering av ljus som passerar till eller från den anslutande fibern 15.

Kollimering eller fokusering görs typiskt med hjälp av en lins 18, exempelvis en kullins, placerad inuti höljet 10. Linsen 18 definierar en optisk strålgång mellan den förbindande fiberns 15 bakre ände 14 och en kollimerad, expanderad ljusstråle utanför receptakeln. Receptakeln är således utformad för att vid sin bakre ände optiskt anslutas till en optisk enhet med ett gränssnitt i form av en expanderad stråle. Användning av ett gränssnitt i form av en expanderad stråle har ett flertal fördelar, såsom diskuterats ovan. Ett föredraget val av lins är en kullins av BK 7 glas, med 2 mm i diameter. Dock skall det förstås att linser med mindre diameter också kan användas. Kullinsen är företrädesvis antireflexbehandlad för relevanta våglängder, d.v.s. från omkring 1310 nm till omkring 1550 nm, företrädesvis något utvidgat till att omfatta området från omkring 1300 nm till omkring 1600 nm. Det är även möjligt att ha en lins som är antireflexbehandlad för ett specifikt, smalare våglängdsområde, såsom för bandet 1310 nm eller bandet 1550 nm.

Receptakeln är typisk monterad med en laserdiodsmodul eller en fotodetektor. Användandet av en expanderad strålgång mellan receptakelsubsystemet och lasermodulen eller fotodetektorn ger en betydligt förbättrad stabilitet, och minskar känsligheten för smärre lägesavvikelser. Det skall även noteras att lasermodulen normalt är hermetiskt tillsluten. Det optiska gränssnitt som 10 15 20 25 30 zu' :øv.0. .v .vol .v|. S II: :"t_: I ...az 521 951 '-..-' z l -- ' 2 = 10 tillhandahålls av receptakeln enligt föreliggande uppfinning tillåter tillverkning av lasermodulen utan att anslutningar till receptakeln behöver inkluderas, till skillnad från anordningar enligt känd teknik, där receptakeln och lasermodulen typiskt måste tillverkas samtidigt på grund av nödvändigheten att ansluta en fiber från receptakeln direkt till lasern (pig tail). En av de tydliga fördelarna med föreliggande uppfinning är således att receptakeln kan tillverkas helt separat från den lasermodul med vilken den skall monteras ihop.

Figur 2 visar schematiskt den optiska receptakeln 1 enligt föreliggande uppfinning då en anslutningshylsa 22 förs in, eller ansluts, däri. Vid den anslutande änden 13 av den förbindande hylsan 12 kommer fibern 21 i anslutningshylsan 22 företrädesvis i fysisk kontakt (PC) med fiberstycket 15 i den förbindande hylsan 12. Dock är även andra sorters anslutningar än PC-anslutningar möjliga. Det finns praktiskt taget ingen brytningsindexgräns mellan den anslutande fibern 21 och den förbindande fibern 15.

Anslutningshylsan 22 och den förbindande hylsan 12 bibehålls upplinjerade av den elastiska hylsan 16, som pressas mot båda dessa hylsor och håller dem på plats.

Den bakre änden 14 av den förbindande hylsan 12, och således även av fiberstycket 15 som är infogat däri, är innesluten inuti receptakelns 1 hölje 10. Den bakre änden 14 är inte tillgänglig för någon användare av receptakeln 1. Tillverkaren kan därför bibehålla full kontroll över karakteristiken för gränssnittet mot fibern vid dess bakre ände 14. Den punkt där ljus strålar in i fibern eller kommer ut ur fibern (d.v.s. den bakre änden 14) kan inte manipuleras av användare eller operatörer. På detta sätt kan tillverkaren av receptakeln 1 enligt föreliggande uppfinning garantera vissa specifikationer för kopplande av ljus in i eller ut från den fiber 21 som är ansluten till receptakeln. Exempelvis kan en antireflexbeläggning av önskad kvalitet deponeras på den förbindande fiberns 15 bakre ändyta 14, eller så kan den förbindande fiberns 15 bakre ändyta 14 poleras eller skäras i en 10 15 20 25 30 521 961 11 vinkel, för att minska mängden reflexer och undvika formande av resonanshåligheter i den optiska strålgången. I vilket fall som helst befinner sig kontrollen över fiberns bakre ändyta 14 i händerna på tillverkaren.

I figur 3 visas receptakelns hölje 10 utan några inre delar infogade. Höljet 10 är huvudsakligen tubformat, med ett longitudinellt utrymme med varierande diameter format däri.

Höljets yttre diameter är omkring 2.6 mm, och den totala längden är omkring 13 mm. Det skall förstås att höljet även kan formas i ett stycke, i vilket den förbindande delen, den elastiska hylsan och kullinsen är infogade. Alternativt kan höljet formas av två stycken, vilket skulle kunna underlätta dess tillverkning.

Utrymmet i höljet 10 kan ses som bestående av ett antal olika delar. De olika delarna skall nu listas kort, med början från receptakelns främre ände (den ände från vilken en anslutningshylsa förs in).

Först befinner sig en styrande del 301 med lätt sluttande väggar, för att underlätta såväl införandet av den förbindande hylsan och den elastiska hylsan under tillverkningen, som införandet av en anslutningshylsa under användningen. Den styrande delen 301 avslutas av en ringformig kant eller flåns 31 som sticker ut på insidan. Syftet med denna kant 31 är att hålla den elastiska hylsan på plats inuti höljet.

Sedan befinner sig en anslutande del 302 i vilken den elastiska hylsan är infogad. Diametern på den anslutande delen 302 är något större än den elastiska hylsans diameter, för att tillåta den elastiska hylsan att expandera elastiskt och pressas mot hylsorna inuti höljet.

Bredvid den anslutande delen 302 befinner sig en hållande del 303 för den förbindande hylsan. Under tillverkning är den förbindande hylsan, inklusive det förbindande fiberstycket, infogad och fixerad i den hållande delen 303 i ett korrekt läge. 10 15 20 25 30 521 961 a o o o n | | n a ø ø | ao 12 När den förbindande hylsan är på plats förs den elastiska hylsan in i den anslutande delen 302, pressad mot och delvis omgivande den förbindande hylsan. På detta sätt blir den elastiska hylsan alltid upplinjerad med den förbindande hylsan, och upplinjeringen med en eventuell anslutningshylsa som förs in i den elastiska hylsans mottagande del säkerställs. l strålgången bredvid den hållande delen 303 befinner sig en linsdel 305. Linsdelen kan exempelvis innefatta en kullins, såsom visas i figurerna 1 och 2. Dock skall det förstås att även andra linstyper kan anordnas i höljets 10 del 305. Linsdelens inre diameter är uppskattningsvis lika stor som ytterdiametern på den lins som skall anordnas däri.

Mellan den hållande delen 303 och komponentdelen 305 finns en litet luftgap 304, genom vilket ljus propagerar fritt. Längden och diametern på detta luftgap 304 är typiskt utformat för att överensstämma med de strålegenskaper som krävs i linsdelen 305 för att ge en kollimerad och expanderad stråle på linsens andra sida. I en föredragen utföringsform, där en kullins av BK 7 glas med 2 mm i diameter används, är avståndet mellan den förbindande vågledarens bakre ände och linsens yta omkring 0.6 mm.

Figur 4 visar schematiskt en receptakel enligt uppfinningen som är optiskt ansluten till en laserdiodskapsel 41 med ett gränssnitt i form av en expanderad stråle. Området i vilket laserstrålen expanderas till en större diameter visas genom klammern vid referensnummer 43. Det ljus som emitteras av laserchipet i laserdiodskapseln 41 expanderas, och blir väsentligen kollimerat, av en lins 42. Linsen 42 är företrädesvis anordnad inuti laserdiodskapseln, såsom visas i figuren. Således skickas en expanderad laserstråle ut från laserdiodskapseln, och underlättar därigenom optisk koppling till receptakeln. Den expanderade strålen är upplinjerad med kullinsen 18 i receptakeln 1, genom vilken strålen fokuseras till den bakre ändytan på den 10 15 521 961 13 förbindande vågledaren i receptakeln. Det är föredraget att anordna en optisk komponent 44, exempelvis en optisk isolator, i den expanderade strålgången mellan laserdiodskapseln och receptakeln. Med hänvisning till figur 4 blir en av fördelarna med föreliggande uppfinning tydlig; nämligen att laserdiodskapseln 41 och receptakeln 1 kan tillverkas på olika platser, och sedan monteras in i det optiska subsystem som visas i figuren. Vid monteringen kan den optiska isolatorn, eller någon annan optisk komponent, anordnas på lämpligt sätt såsom visas.

Det är naturligtvis möjligt att använda samma slags uppställning som den som visas i figur 4 när receptakeln ansluts optiskt till en fotodetektormodul.

Uppfinningen har här beskrivits med hänvisning till de bifogade ritningarna och de utföringsformer som schematiskt visas där, men det skall förstås att diverse modifieringar kan göras utan att avsteg görs från uppfinningens omfång, såsom detta definieras i de bifogade patentkraven. Exempelvis kan receptakelhöljet, och speciellt dess utsida, ha en annan form än vad som visats.

Claims (14)

10 15 20 25 30 ø ~ u o no o 521 961 14 PATENTKRAV

1. En optisk receptake| (1) för användning i ett optiskt sub- system, innefattande: ett huvudsakligen tubformat hölje (10), en förbindande del (12) fixerad inuti detta hölje, där den förbindande delen har en anslutande ände (13) som är tillgänglig från höljets ena ände, och en bakre ände (14) som är skyddad inuti höljet, en förbindande vågledare (15) inuti nämnda förbindande del (12), där den förbindande vågledaren (15) har en anslutande ändyta vid den förbindande delens anslutande ände (13), och en skyddad bakre ändyta vid den förbindande delens bakre ände (14),och en konvergerande lins (18) anordnad inuti höljet (10) vid den förbindande delens (12) bakre ände (14), där den konvergerande linsen (18) är upplinjerad med den förbindande vågledarens (15) longitudinella axel, och där den konvergerande linsen (18) defi- nierar en optisk strålgàng mellan den förbindande vågledarens (15) bakre ände och en kollimerad expanderad ljusstràle (43) utanför receptakeln (1), kä n netecknad av att den innefattar en elastisk hylsa (16), som är fastpressad runt nämnda för- bindande del (12) och sticker ut från den anslutande änden (13) därav för att forma en mottagande del, där nämnda mottagande del är anpassad för att ta emot en anslutningshylsa (22), samt för att linjera upp och bringa en fiber (21) vilken är infogad i anslutningshylsan (22) i fysisk kontakt (PC) med den anslutande ändytan hos den förbindande vàgledaren (15).

2. En optisk receptake| enligt krav 1, kännetecknad av att det finns ett luftgap (17) mellan den förbindande vågledarens bakre ände (14) och den konvergerande linsen (18).

3. En optisk receptake| enligt något av kraven 1 eller 2, kännetecknad av att linsen (18) är antireflexbelagd för ett våglängdsomräde från omkring 1300 nm till omkring 1600 nm. n u | a ; ~ | a. 10 15 20 25 u v o o vu 521 961 15

4. En optisk receptakel enligt något av kraven 1 - 3, känne- tecknad av att linsen (18) är antireflexbelagd för ett våg- längdsområde runt 1310 nm, eller för ett våglängdsområde runt 1550 nm.

5. En optisk receptakel enligt något av kraven 1 - 4, kän ne- tecknad av att den förbindande delen (12) är en hylsa, och den förbindande vågledaren (15) är ett fiberstycke som infogats i denna hylsa.

6. En optisk receptakel enligt något av kraven 1 - 4, känne- tecknad av att den förbindande delen (12) är en glasbit, och den förbindande vågledaren (15) är en vägledande struktur i nämnda glasbit.

7. En optisk receptakel enligt något av kraven 1 - 6, känne- tecknad av att den elastiska hylsan (16) är flyttbart anordnad i radiell riktning inuti höljet (10), och anordningar (31) är anordnade för att förhindra att den elastiska hylsan (16) följer med anslutningshylsan (22) ut ur höljet (10) när nämnda anslutningshylsa (22) förs ut ur receptakeln (1).

8. En optisk receptakel enligt något av kraven 1 - 7, känne- tecknad av att den förbindande vågledarens (15) bakre ändyta (14) är utformad för att minska mängden reflektioner och resonanshålrum.

9. En optisk receptakel enligt krav 8, kän netecknad av att den förbindande vågledarens (15) bakre ändyta (14) är belagd med en antireflexbeläggning.

10. En optisk receptakel enligt något av kraven 8 eller 9, kännetecknad av att den förbindande vågledarens (15) bakre ändyta (14) är vinklad relativt den förbindande vågledarens longitudinella axel. 10 15 20 25 30 521 961 16

11. En optisk sändare, innefattande: en hermetiskt tillsluten laserdiodskapsel (41) som används för att leverera en väsentligen koliimerad ljusstråle ut från kap- seln, kän netec knad av att den optiska sändaren innefattar: en optisk receptakel (1) enligt något av kraven 1 - 10, och att den optiska receptakeln (1) och laserdiodskapseln (41) är upp- linjerade relativt varandra på så sätt att ljusstrålen från laser- kapseln (41) fokuseras av den konvergerande linsen (18) i receptakeln (1) och kopplas in i den förbindande vågledarens (15) bakre ände.

12. En optisk sändare enligt krav 11, kännetecknad av att den dessutom innefattar en optisk isolator (44) som är arrangerad mellan laserkapseln (41) och receptakeln (1) så att ljus passerar isolatorn (44) i riktning från lasern till receptakeln och ljus i motsatt riktning blockeras.

13. En optisk mottagare, kännetecknad av att den innefattar: en optisk receptakel (1) enligt något av kraven 1 - 10, och en hermetiskt tillsluten fotodetektorkapsel (41) som är anordnad för att ta emot en väsentligen koliimerad ljusstråle från nämnda receptakel (1), där den optiska receptakeln (1) och foto- detektorkapseln (41) är upplinjerade relativt varandra på så sätt att ljusstrålen från den förbindande vågledaren (15) i receptakeln (1) kollimeras av den konvergerande linsen (18) och riktas mot en avkännande yta på fotodetektorn.

14. En optisk mottagare enligt krav 13, kä n netec knad av att den dessutom innefattar en optisk isolator (44) som är arrangerad mellan fotodetektorkapseln (41) och receptakeln (1) så att ljus passerar isolatorn (44) i riktning från receptakeln till fotodetektorn och ljus i motsatt riktning blockeras. - . n ø ø n u uu