SE520908C2 - Träskyddsförfarande - Google Patents

Description

25 30 520 908 2 2) lmpregneringsmedel på oljebas innehåller ett eller flera aktiva ämnen i ett organiskt lösningsmedel, vanligen lacknafta. De aktiva komponenterna utgörs av organiska föreningar: tributyltennaftenat (TBTN), tributyltennoxid TBTO), blandningar av penta- och tetraklorfenoler, diklafluanid och jodpropynylbutylkarbamat. 3) Kreosotolja är en komponent av stenkolstjära som erhålles genom destillation vid en temperatur på över 200 °C. Över 300 olika föreningar har påträffats i kreosotolja, varav de flesta emellertid förekommer i mycket små halter. Kreosotoljans verkan mot organismer baserar sig på en samverkan av dessa komponenter.

De nuvarande träskyddsmedlen uppvisar betydande nackdelar. Således innehåller de giftiga ämnen, vilket innebär att vederbörande myndigheters tillstånd först inhämtas innan de kan tas i bruk. lmpregneringsmedlens giftiga verkan baserar sig på så kallad allmän giftighet och riktar sig närmast mot de livsviktiga ämnesomsättningsprocesser som är gemensamma för alla levande organismer, exempelvis cellandningen och produktionen av den högenergiska föreningen ATP. Eftersom det är fråga om allmänna gifter, är användningen av konventionella träskyddsmedel förknippad med betydliga hälso- (t.ex. karcinogener) och miljörisker (förorening av mark och vattensystem). Hälsoriskerna berör alla eukaryotiska organismer, såsom växter, djur och människor. Om man å andra sidan minskar mängderna koppar, arsenik och krom i t.ex. CCA-impregneringsmedel blir det svårt att få impregneringsmedlet att fästa sig vid träet, och även impregneringsmedlet verkningsgrad sjunker märkbart när medan tungmetallhalterna minskar.

Avsikten med föreliggande uppfinning är att råda bot på de nackdelar som är förknippade med känd teknik, och att åstadkomma ett alldeles nytt förfarande för att skydda trä mot röta och andra liknande oönskade reaktioner, som 10 15 20 25 30 520 908 3 orsakas av mikro-organismer och som försvagar träets styrkeegenskaper eller på annat sätt minskar dess ekonomiska värde.

Uppfinningen är baserad på den tanken att man behandlar trävirket med en sammansättning som innehåller fettsyror, hartssyror och eventuella neutralämnen, som nativt förekommer i träet. Företrädesvis använder man som en dylik sammansättning rå tallolja, som kan framställas av avluten av ett alkaliskt träskyddsmedlet utspädd sammansättning av rå tallolja, i vilken det möjligen skilt tillsatts ett ämne, som sulfatkok. F öreträdesvis omfattar enligt uppfinningen härvid en med ett lämpligt lösningsmedel befrämjar polymeriseringen av oljorna i sammansättningen.

Närmare bestämt kännetecknas användningen enligt uppfinningen av det som angivits i den kännetecknande delen av krav 1.

Inom ramen för denna uppfinning används termen "oönskade reaktioner orsakade (eller vållade) av mikro-organismer" för att beteckna deskador och den förstörelse av trä som vållas av svampar och mögelbildning. Värst skadas trä av ovannämnda rötsvampar, såsom brunrötesvampar och vitrötesvampar, men även blåytesvampar och mögel vållar ekonomisk betydande skador på trä.

Som exempel på brunrötesvampar kan följande nämnas: hussvamp (Serpula lacrymans), källarsvamp (Coniophora puteana), poresvamp (Poria p/acenta) och bastusvamp (G/ocophy//um trabeum). Dessa bryter ned träets beståndsdelar, cellulosa och hemicellulosa med hjälp av hydrolytiska och oxidativa reaktioner, som leder till radikalreaktioner. Förstörelsen av träet karakteriseras vanligen genom dess viktförlust.

Bläyte- och mögelsvampar skadar trä i och med att de framkallar färgfel.

Bland de svampar som vållar mögeiskador är det skäl att särskilt anföra de arter som hör till något av släktena C/adosporium, A/ternaria, 10 15 20 25 30 520 908 4 Helminthosporium. Penicillium, Aspergillus, Epicoccus och Rhizopus. Av dessa mikro-organismer är det i synnerhet de mögel som tillhör släktena Penici//ium och Aspergi/lus som vållar stora skador i träkonstruktioner och i byggnadernas inre utrymmen. Blåytesvampar som förekommer i trä hör däremot företrädesvis till släktena Ambrosie//a, Aureobasidium, Ceratoeystis, C/adosporium och Ph/a/ophora. Till de vanligaste blåytesvampar som vållar blånande av tallträvirke räknas de som tillhör släktena, Aureobasidium pu//u/ans och Ceratocystis, som ett exempel kan Cilpilifera anföras. Blànande av gransågvirke vållas inte bara av de ovannämnda svamparna utan också bla. av stammarna Ceratocystis piceae och C. coeru/escens. Också stammar tillhörande släktet Sc/erophoma förekommer i sågvirke av barrträ, exempelvis Sc/erophoma entoxy/ina.

Uppfinningen kan tillämpas för att skydda trä mot alla oönskade reaktioner orsakade av att ovannämnda mikro-organismerna. Uppfinningen används företrädesvis för skyddande av fällt trävirke, såsom sågvirke (t.ex. plankor, sparrar och bjälkar) och stolpar, men kan även tillämpas på faner och fibrer. lnom ramen för denna uppfinning syftar beteckningen "rå tallolja" allmänt på en sammansättning, som innehåller en blandning av fett- och hartssyror från trä. l rå tallolja är proportionen av fettsyror och hartssyror åtminstone approximativt den samma som i trä. Utöver dessa komponenter innehåller rå tallolja vanligen också s.k. neutralämnen, eller icke-sura föreningar.

Hartssyror destillerade från tallolja och deras salter har i några kända träskyddsmedel använts som tillsatsämnen för viskositetsreglering och för att förebygga löslighet av medlen, I detta sammanhang hänvisas till CA-patentskriften 1.058.353. Enligt föreliggande uppfinning separeras fett- och hartssyror dock inte från talloljan, utan den används som sådan, det vill säga som rå tallolja, varvid de eftersträvade egenskaperna uppnås utan tilläggskostnader för separeringen. 10 15 20 25 30 520 908 5 Rå tallolja framställs typiskt av blandsåpa dispergerad i vatten-acetonlösning och erhållen vid ett alkaliskt sulfatkok genom att först medelst vätske-vätske-extraktion avlägsna största delen av dess neutralämnen och att sedan ansyra acetonfasen, varvid fett- och hartssyrorna övergår i syraform. Som extraktionsmedel vid vätske-vätske-extraktionen används exempelvis ickepolära kolväten, såsom hexan. Den erhållna råa talloljan separeras genom dekantering. Som utgångsämne vid framställning av rå tallolja används företrädesvis avluten av kok av barrträ- och björkflis (svartlut), men även avlutar av rena barrträdskok (t. ex. ett tall/gran-sulfatkok) lämpar sig som bas för framställningen.

Proportionen av fensyror och hartssyror varierar beroende på träslaget i koket; rå tallolja från rent tallvirke innehåller typiskt ca 18 - 60 % fettsyror resp. ca 28 - 65 % hartssyror. Mängden av neutralämne uppgår härvid till ca 5 - 24 %. Enligt uppfinningen har det visat sig vara fördelaktigt att använda rå tallolja som innehåller mera fensyror än hartssyror. Ju större andelen fettsyror, desto lägre är nämligen den råa talloljans viskositet, vilket för sin del underlättar behandlingen av träet. A andra sidan utgörs många ämnen, som hindrar tillväxt och spridning av mikro-organismer, av hartssyror, varför halten av dessa inte får vara för låg heller. Allmänt taget har det enligt uppfinningen konstaterats vara fördelaktigt att använda rå tallolja, som uppvisar ett viktförhållandet mellan fettsyror och hartssyrorna på ca 10: 1 - 1: 1. Företrädesvis ingår det i samma sättningen ca 45 - 70 % fettsyror och ca 40 - 10 % hartssyror, varvid resten av samman sättningen består av neutralämnen. Syratalet för en dylik rå tallolja ligger typiskt vid ca 150 - 155, medan motsvarande tal för vanlig rå tallolja uppgår till högst 140.

Dessa enligt uppfinningen fördelaktiga råa talloljor erhålles exempelvis från björk-tall- och björk-tall-gran-såpblandningar. Eftersom det nativt inte just förekommer några hartsyror i björkvirke, uppvisar såpa separerad från svartluten av ett björkkok eller kombinerade lutar av björk/barrträkok ett högre fettsyra/hartssyra -förhållande än såpa som erhålles vid ett barrträkok. 10 15 20 25 30 520 908 6 Sammansättningen och egenskaperna hos en synnerligen fördelaktig rå tallolja (björk/tall/gran) anförs nedan: Tabell 1. Sammansättning och egenskaper hos rå tallolja sammansättning egenskaper ca 60 % fettsyror 20-25 % hartssyror ca 10 % neutralämnen 1-2 % H20 (som orenheter Naz S04 och CaSO4) syratal 150-155 förtvàlningstal 160-165 oförtvålbart % 10-11 pH 5,3 aska % 0,002 Då det i samband med denna uppfinning refereras till "oljorna" i rå tallolja, avses närmast ovannämnda fått- och hartssyror och motsvarande glycerider.

Fettsyrorna i rå tallolja utgörs av oleinsyraderivat och hartssyrorna av abietinsyraderivat. Av fettsyrorna kan olein- linol-, palmitin-, stearin- och linolensyrorna nämnas, och av hartssyrorna abietin-, neoabietin-, pimar-, isopimar-, palustrin- och dehydroabietinsyrorna. Många av dessa oljeaktiga föreningar polymeriseras av sig själva. Enligt uppfinningen har det konstaterats att polymerisationen av oljorna i trä kan befrämjas genom att sammansättningen av rå tallolja tillförs ämnen som gynnar polymerisationen av oljorna (sickativ), såsom metaller, exempelvis metaller eller kobolt (eller kombinationer av dessa) eller organiska föreningar, exempelvis pinenterpentin, varvid sipprandet av rå tallolja ut ur det behandlade trävirket väsentligen kan minskas eller till och med helt förhindras. Mängden metall som används som sickativ varierar beroende på metallen, men i fråga om Co och Mn uppgår den typiskt till 0,001 - 0,5 % (tex. 0,005 % -0,2 %) av vikten 10 15 20 25 30 520 908 7 hos skyddsmedelssammansättningen. Andra metaller tillförs vid behov även i större mängder.

Mangan och kobolt är kända sickativ, och användningen av dem i målarfärger och lacker behandlas exempelvis i verket Technology of Paints, Varnishes and Lacquers, C. R. Martens (red), Robert E. Krieger Publishing Company, Florida, 1974. l samband med föreliggande uppfinning har det konstaterats att pinenterpentin fungerar som sickativ. Dess polymeriserande verkan är långsammare än ovannämnda metallers, vilket är fördelaktigt vid sådana tillämpningar, där man strävar till att få träskyddsmedlet att absorberas så djupt in i träet som möjligt. Också kombinationer av metaller och terpentin kan med fördel användas som sickativ.

Rå tallolja lämpar sig antingen som sådan eller utspädd med lacknafta, pinenterpentin, xylen eller motsvarande icke-polärt lösningsmedel eller lösningsblandning för impregnering eller ytbehandling av trävirke. Härvid utnyttjas alla föreningar som ingår i rå tallolja, många av vilka har konstaterats tillväxten av Som exempel må förebygga svampar. diterpenföreningar anföras: palustrinsyra, dehydroabietinsyra och isopimarsyra. Även sitosterolresterna i neutraldelen utgör svampinhiberande föreningar. Från björkvirke överföres till den råa talloljan exempelvis prenoler och skvalen, vilkas verkan på svampar inte ännu är känd. Sannolikt innehåller rå tallolja små mängder av flera olika föreningar, bi. a. pinosylvin, vilka tillsammans har betydelse för träskyddandet.

Per volymdel av den råa tallolja tillsätter man vanligen O - ca 70 volymdelar lösningsmedel för framställning av en lösning, dispersion eller emulsion.

Företrädesvis är andelen rå tallolja i blandningen av rå tallolja och lösningsmedel ca 5 - 90 %, speciellt fördelaktigt är det då att andelen ligger vid ca 30 - 60 %. 10 15 20 25 30 520 908 8 l rå tallolja, eller i lösningen, dispersionen eller emulsionen framställd därav, kan andra i och för sig bekanta hjälpämnen ingå, vilka gynnar inträngningen av lösningen i trämaterialet. Utöver biologiskt lnerta hjälpämnen kan träskyddsmedlet enligt uppfinningen även innehålla kända, biologiskt aktiva föreningar, vilka förebygger tillväxten av svampar och mögel. Dessa omfattar exempelvis kopparjoner, kopparkomplex och borjoner. De sistnämnda fungerar också som insekticider och som brandskyddsmedel.

Produkten baserad på rå användas som är tallolja kan impregneringsmedel eller ytbestrykningsmedel. Som impregneringsmedel SOm kan användas rå tallolja som sådan, rå tallolja utspädd med lösningsmedel, rå tallolja tillsammans med sickativ, rå tallolja utspädd med lösningsmedel och tillsammans med sickativ, samt rå tallolja tillsammans med andra ämnen som är kända för sin förmåga att hindra tillväxt av svampar och mögel och med eller utan sickativ. För industriell impregnering i en eller två faser lämpar sig exempelvis en sammansättning, i vilken koppar och/eller bor samt eventuella sickativ tillsätts rä tallolja, som eventuellt är utspädd med lösningsmedel. Bor lämpar sig i synnerhet för impregnering i två faser.

Vid ytbestrykning behandlas ytan hos det virke som skall behandlas, såsom sågvirke, med en rå talloljeprodukt på i och för sig känt sätt exempelvis med pensel eller färgspruta. Den råa talloljan ger träytan en brun färgton, vilket gör att det är lätt att se vilka områden som redan är behandlade.

Vid impregnering strävar man till att få impregneringsmedlet att intränga in under ytan av virket. Denna behandling kan exempelvis utföras genom tryckimpregnering, varvid rå tallolja som spätts ut med lösningsmedel och vars koncentration exempelvis ligger vid ca 20 - 80 %, bringas i kontakt med trä under ett övertryck på ca 1 - 16 bar, företrädesvis ca 1 - 15 bar.

Tryckbehandlingen kan kombineras med en föregående och/eller påföljande vakuumfas, varvid luft och fukt resp. lösningsmedel avlägsnas från trävirket. lmpregneringen utförs vanligen i fabrikstemperatur, men för att främja 10 15 20 25 30 520 908 9 polymeriseringen av oljorna i den råa talloljan, kan tråvirket, om så önskas, efter impregneringen utsättas för värmebehandling.

Karakteristiskt för trävirke av barrträ, som skyddats med en sammansättning av rå tallolja, är att förhållandet mellan fett- och hartssyror i minst en del av dess trämaterial är större än i nativt trä. Likaså är syratalet i denna del större än nativt, typiskt över 140 (även 150 - 155).

Betydande fördelar är förknippade med användningen av rå tallolja vid träskyddandet. Rå tallolja erhålles från trä som en biprodukt av sulfatcellulosaindustrin, Det är en redan förefintlig produkt som alstras i större mängder än vad som förädlas vidare, och att använda den som sådan för skyddande av trä ökar inte miljöbelastningen. Inte heller kräver användningen av rå tallolja vid skyddande av trä någon vidareförädling av preparatet.

Därtill är det skäl att påpeka att rå tallolja medför en brunfärgning av träet utan pigment- eller färgämnestillsatser. Den på så sätt erhållna färgen är duglig och tillräcklig för ett antal produkter.

I det följande beskrivs uppfinningen i detalj med hjälp av ett antal utföringsexempel.

Exempel 1 Nedbrytningsprov Rötsvampar: Källarsvamp (Coniophora puteana) och en svamp som tillhör poresvamparna (Por/'a p/acenta) fastställdes.

Utgångstorrvikterna hos stycken av splintved av tall Provstyckena vakuumimpregnerades med rå tallolja, vars temperatur låg vid 10 15 20 25 30 520 908 10 60 °C, eller med rumsvarm xylenlösning av rå tallolja, med en halt av rå tallolja på 34 %. Upptagningen av impregneringsmedlet bestämdes genom Vägning. Styckena fick torka i rumstemperatur i fyra veckor. I enlighet med den europeiska standarden EN 84 sköljdes alla provstyckena med vatten i två veckor. Efter tvä veckors torkning steriliserades alla provstyckena medelst bestrålning (Co-60). De steriliserade provstyckena placerades i kolleskålar ovanpå en svampkultur på ett mallasagarasubstrat. l varje skål placerades ett impregnerat provstycke och ett oimpregnerat referensstycke.

Provet genomfördes också med xylenimpregnerade och med oimpregnerade stycken.

Nedbrytningsprovet genomfördes i enlighet med europeisk standard EN 113.

Då nedbrytningstiden utgått, torkades provstyckena vid 103 °C, och styckenas viktförluster beräknades enligt EN 113. Kalkylmässiga viktförluster hos stycken impregnerade med rå tallolja var betydligt större än styckenas synliga nedbrytning, varför även tryckhållfastheten bestämdes för styckena, då denna kan utnyttjas vid uppskattning av nedbrytningsgraden.

Av resultaten framgår (tabell 1), att vid nedbrytningsprovet förblev tryckhållfastheten hos stycken av splintved av tall impregnerade med lösningar av rå tallolja större än tryckhållfastheten hos xylenimpregnerade eller oimpregnerade referensstycken. När tryckhållfastheten betraktas som en funktion av viktförlusten, kan viktförlusten hos provstycken impregnerade med tallolja uppskattas ligga kring 5 %.

Tabell 1. viktförluster (%) och tryckhå//fastheter (N/mmz) erhållna vid ett nedbrytningsprov enligt EN 113, samt standardavvike/serna av dessa inom parentes.

Behandling Qoniophora puteana- Porta p/acenta Ster. kontroll % N/mmz % N/mmz N/mmz 10 15 20 25 30 35 5 2 0 9 0 8 11 100 % tallolja 60 °C 11,7" 58.1(7,2) 26,9" 63,1(4,8) 68,2(8,0) Kontroll 33,9 - 18,7 - 34 % tallolja 16,5" 58,1(7,2) 11,9" 62,9(4,7) 73,7(2,0) Kontroll 35,0 - 17,5 - Xylen 21,9 26,4(5,8) 21,7 19,6(7,7) 75,3(2,2) Kontroll 34,4 25,9 Virulens- 29,4 18,0(4,5) 17,4 30,9(5,9) 79,1(4,1) kontroll - - " Viktförlusterna motsvarar inte nedbrytningen Exempel 2 Nedbrytningsprov enligt standardförslag prENV 807 Rötsvampar: soft rot -svampar: Chaetomium g/obosum, Phia/ophora mutabi/is, Humico/a gr/sea, G/enospora graphii, Trichurus spira/is och Pterie//a setifera.

Utgångstorrvikterna hos stycken (40x15x5 mm) av splintved av tall fastställdes. Provstyckena vakuumimpregnerades med xylenlösningar av rå tallolja, med en halt av rå tallolja på 66,7 %, 50 % respektive 33,3 %. lmpregneringsmedelsupptagningen bestämdes genom vägning. Styckena fick torka i rumstemperatur i 4 veckor, och därefter sköljdes de enligt europeisk standard EN 84 (se exempel 1). Styckena fick torka tills de uppvisade en fukthalt på 50 %. Tre parallella provstycken steriliserade genom bestrålning placerades i en glasburk som innehöll fuktig vermikulit.

Odligssubstratet inokulerades med en blandsporsuspension framställd av soft rot -svampar Provet genomfördes också med tre provstycken som blivit impregnerade med kreosotolja, och xylenlösning av xylen koppar-krom-saltlösningar (4 styrkegrader) samt med oimpregnerade referensstycken. 10 15 20 25 30 35 520 908 12 Nedbrytningsprovet anställdes i enlighet med förslaget till europeisk standard prENV 807. Nedbrytningstiden var odlingsrummet låg vid 27 °C, medan fuktigheten var 70 % RH. Efter 16 veckor och temperaturen i utgången av nedbrytningstiden torkades provstyckena vid 103 °C och deras viktförluster kalkylerades.

Av resultaten (tabell 2) framgår, att rå tallolja minskade de viktförluster som vållas av soft rot -svampar Sannolikt var de kalkylerade viktförlusterna för stora, eftersom nedbrytningen inte var så tydlig som viktförlusterna antyder.

Tabell 2. viktförluster erhållna vid ett 16 veckors soft rot -nedb/ytningsprov på vermlkulitsubstrat genomfört enligt prEN V 807.

Behandling kg(aktiv substans)/m3 Viktförlust Tallolja 66,7 % 356 4,6 Tallolja 50 % 275 13,4 Tallolja 33,3 % 180 9,8 Kreosotolja 12,5 % 70 1,2 Kreosotolja 27 % 146 0,9 Kreosotolja 40 % 225 0,7 CC-ref. 0,40 % 1,8 0,7 CC-ref. 0,63 % 3,1 0,8 CC-ref. 1,0 % 4,8 1,0 CC-ref. 2,5 % 12,2 0,1 Xylen - 15,2 Obehandlat - 16,4 Exempel 3 Nedbrytning genomförd i osteriliserad mull enligt prENV 807 Nedbrytningsprov i osteriliserad mull, med i huvudsak soft rot -svampar i mullen som rötsvampar. 10 15 20 25 30 520 908 13 Utgångstorrvikterna hos stycken (100x10x5 mm) av splintved av tall fastställdes. Provstyckena impregnerades vid xylenlösningar av rå tallolja, tallolja på 66,7 %, 50 % eller 33,3 %.

Impregneringsmedelsupptagningen bestämdes genom Vägning. Styckena med en halt av rå fick torka i rumstemperatur i 4 veckor, och därefter sköljdes de enligt europeisk standard EN 84 (se exempel 1). Sedan fick styckena torka tills de uppvisade en fukthalt på 50 %. Ovannämnda provstycken placerades i upprätt ställning i fuktig mull i en låda och de fick nedbrytas i 8, 16, 24 och 32 veckor i ett odlingsrum där temperaturen låg vid 27 °C och fukthalten vid 70 % RH. Förfarandet motsvarar förslaget till europeisk standard. Provet genomfördes också med tre provstycken impregnerade med xylenlösning av kreosotolja, xylen och samt med 1,3procentigt koppar-kromsalt oimpregnerade referensstycken.

Efter utgången av nedbrytningstiderna torkades provstyckena vid en temperatur på 103 °C och dem viktförluster fastställdes. Eftersom viktförlusterna hos stycken impregnerade med rå tallolja och kreosotolja inte tycktes motsvara nedbrytningen av dessa, bestämdes även böjhållfastheten för styckena. Genom att jämföra böjhållfasthetsvärdena med böjhållfasthets- värdena för motsvarande oimpregnerade referensstycken och med styckenas viktförluster kunde man dra slutsatsen att de största viktförlusterna hos de stycken som var impregnerade med rå tallolja låg under 7 %, och vid 8 % hos de stycken som impregnerats med kreosotolja. Impregnering med rå tallolja minskade nedbrytningen av styckena. Resultaten framläggs i tabellerna 3 och 4.

Tabell 3. Provstyckenas viktförluster (%) erhållna vid prov i mu//åda genomfört enligt prEN V 807.

Behandling Upptagning" Viktförlust % kg/ma 8 v 16 v 24 v 32 v Ta||0|ja 66,7 °/o 356 10,9 14,0 17,8 18,9 5 2 0 Tallolja 50 % 267 TaHoIja 33,3 % 174 Kreosotolja 40 % 224 Kreosotolja 27 % 149 5 Kreosotolja 12,5 % 70 Xylen (lösningsmedel) 5529 CC-ref. 1,3 % 10 Obehandlat - 908 14 9,5 6,2 5,7 4,2 2,0 3,9 0,1 3,1 9,1 12,8 5,0 8,3 5,3 9,3 0,8 8,1 19,6 16,8 6,6 9,9 7,2 14,3 1,4 12,3 21,7 21,9 8,6 12,4 10,5 17,0 0,5 15,9 10 1) upptagning av aktivt ämne 2) upptagning av lösningsmedel 10 15 20 25 30 520 908 Tabell 4. Provstyckenas böjhà//fastheter (N/mmz) erhållna vid prov i mu//åda 15 enligt prENV 807, samt spridning av dessa.

Behandling Upptagning" Böjhållfasthet (N/mmz) kg/ma 8 v 16 v 24 v 32 v Taumja 66,7 % 356 50,0 51,1 49,2 44,4 (1o,o) (5,9) (11,1) (8,4) Tanolja 50 % 267 56,3 44,5 46,1 46,6 (6,5) (3,3) (5,5) (6,0) Tanoua 33,3 % 174 49,1 44,7 47,4 38,5 (9,0) (11,9) (7,7) (8,3) Kreosotolja 40 % 224 61,9 48,0 40,7 42,8 (6,1) (1,7) (4,7) (6,9) Kreosotcnja 27 % 149 53,8 47,6 46,4 36,1 (8,1) (3,8) (7,3) (8,9) Kreosorolja 12,5 % 7o 61,7 49,6 47,2 45,3 (6,1) (6,3) (6,6) (6,5) xylen (Iösningsmedel) 5520 42,3 36,3 35,6 23,3 (6,7) (6,8) (7,9) (6,4) cc-ref. 1,3 % 10 61,4 59,4 65,4 64,5 (7,6) (3,1) (8,1) (8,8) obehandlat - 49,5 36,5 34,9 29,6 (1o,3) (9,8) (7,2) (3,4) 1) upptagning av aktivt ämne 2) upptagning av lösningsmedel 10 15 20 25 520 908 16 Exempel 4 Nedbrytningsprov - samverkan av rå tallolja och bor lnverkan av kombinationen rå tallolja/bor testades med ett nedbrytningsprov, där källarsvampen (Coniophora puteana) fungerade som rötsvamp. fastställdes.

Provstyckena vakuumimpregnerades med 0,3-, 1- och 5-procentiga lösningar (Timbor °). impregneringsmedel bestämdes genom uppvägning. Styckena fick först torka Utgångstorrvikterna hos stycken av splintved av tall av ett borhaltigt skyddsmedel Upptagningen av i 2 veckor i rumstemperatur, varefter de torkades vid 103 °C. Hälften av varje behandlad grupp impregnerades därefter med 40-procentig xylenlösning av rå tallolja, med vilken även en serie rena provstycken impregnerades.

Upptagningen av impregneringsmedel bestämdes. Provstyckena fick torka i rumstemperatur i 4 veckor. Hälften av varje grupp av provstycken sköljdes efter standard EN 84. Efter två veckors torkning blev de steriliserade genom bestrålning (Co-GO). Vid referensproven användes xylen och virulenskontroll.

Nedbrytningsprovet genomfördes i enlighet med standard EN 113. Efter utgången av nedbrytningstiden torkades provstyckena vid en temperatur pä 103 °C, och styckenas viktförluster kalkylerades. De kalkylmässiga viktförlusterna hos stycken som impregnerats med rå tallolja var större än synlig nedbrytning, varför även tryckhàllfastheten bestämdes för styckena. Av resultaten framgick, att provstycken som impregnerats med rå tallolja och bor och sköljts uppvisar större hàllfasthet än stycken som enbart impregnerats med borimpregneringsmedel. Rå tallolja minskade bortsköljningen av bor.

Claims (12)

10 15 20 25 30 520 908 17 PATENTKRAV

1. Användningen av ett preparat som innehåller rå tallolja som sådan eller en sammansättning av rå tallolja utspädd med ett lämpligt lösningsmedel, för mot oönskade som vållas av skyddande av trämaterial reaktioner, mikroorganismer.

2. Användning enligt krav 1, k ä n n e t e o k n a d av att man använder en sammansättning av rå tallolja, som uppvisar ett viktförhållande mellan fett- och hartssyror, som ligger vid ca 10:1 - 1:1.

3. Användning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att man använder en sammansättning, som innehåller ca 45 - 70 % fettsyror och ca 40 - 10 % hartssyror, varvid resten av sammansättningen består av neutralämnen.

4. Användning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att såsom träskyddsmedel används en sammansättning av rå tallolja utspädd med lacknafta, pinenterpentin eller xylen,

5. Användning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att såsom träskyddsmedel används en rå talloljesammansättning, som innehåller ett ämne som motverkar tillväxten av svampar och/eller mögel.

6. Användning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att sammansättningen innehåller koppar eller bor.

7. Användning enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att såsom träskyddsmedel används en sammansättning av rå tallolja, som innehåller ett ämne, som befrämjar polymeriseringen av oljor. 10 15 520 908 18

8. Användning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att såsom det ämne som befrämjar polymeriseringen av oljor används pinenterpentin och/eller mangan- eller koboltjoner.

9. Användning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att halten av rå tallolja ligger kring 5 - 90 %, företrädesvis kring 30 - 60 %.

10. Användning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att syratalet för råtalloljesammansättningen är högre än 140.

11. Användning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att preparatet är erhållet ur svartluten av sulfatkok, vid vilket flis av lövträ resp. barrträ defibrerats.

12. Användning enligt krav 11, k ä n n e t e c k n a d av att preparatet är framställt av en björk-talk, björk-gran- eller björk-tall-gran-sàpblandning.