SE520465C2 - Redundansterminering i flerstegsväxel för ATM-trafik - Google Patents

Description

20 25 30 520 465 2 Det problem, som löses av uppfinningen, är sålunda hur man i en snabb växel med parallella plan skall anordna en redundansterminering, som kan arbeta tillräckligt fort och som har snabb reak- tion på fel, så att förlust av celler minimeras, när ett fel uppträder.

Detta ändamål uppnås allmänt genom att alltid lyssna till alla de parallella planen, i varje ögonblick, när ett val av en cell skall göras, och att sedan göra ett bästa val vid valförfarandet.

I en växel med två parallella växelplan, som arbetar oberoende för att ge växeln redundans, mottas celler från de båda planen av en redundanstermineringsenhet. Denna enhet har enkla väljar- organ, som skiljer de mottagna cellerna beroende på, om dessa är vanliga överförda celler, benämn- da unicastceller, eller celler, som överförs eller kopieras till ett flertal utgångar från planen, varvid dessa celler benämns multicastceller. Vid varje celltid utförs ett val av en mottagen cell av en väljar- stymingsenhet och detta val görs väsentligen slumpmässigt, bland de möjliga mottagna unicastcel- lerna och en multicastcell lagrad i ett buffertminne av typen först-in-först-ut. Om mottagna celler har olika prioriteter, görs det slumpmässiga valet endast bland celler, som har den maximala prioriteten av prioritetema hos den mottagna cellema. En unicastcell, som inte väljs, förkastas, men en ej vald multicastcell förblir i bufferten, tills den väljs. Detta slumpmässiga planval utförs på snabbt och en- kelt sätt och ger mycket snabb reaktion på många fel i växelkärnan.

Sålunda finns i en växel med minst två parallella växelplan, varvid varje växelplan mottar cel- ler och avger en cellström på var och en av planets utgångar, en redundanstermineringsenhet förbun- den med endast en utgång från varje plan för att mottaga parallella cellströmmar från varje ansluten utgångsport. Redundanstermineringsenheten innefattar en välj arenhet, som vid varje celltid väljer en cell väsentligen slumpmässigt från en av de parallella cellströmmarna, så att den valda cellen då av- ges eller sänds från redundansterrnineringsenheten och den ej valda cellen kan kastas bort. Ofta har celler olika prioriteter och då väljer väljarenheten en cell slumpmässigt endast bland celler med samma prioritet, varvid denna prioritet är den högsta av prioritetema hos de celler, bland vilka valet görs.

För att anordna en säker transport av cellerna, kan väljarenheten sända ett bekräftelsemedde- lande för en cell, som välj s, och ett negativt bekräftelsemeddelande för en cell, som inte välj s, varvid dessa meddelanden sänds till något tidigare steg, vilket sänder celler till planen. En cell, för vilken ett negativt bekräftelsemeddelande har mottagits av ett sådant tidigare steg, kan då omsändas till växelplanen.

Vidare kan de i växeln sända cellema vara av olika slag, såsom unicastceller eller multicast- celler, av vilka unicastcellema överförs på vanligt sätt till endast en utgång från varje växelplan och multicastcellema överförs till en grupp utgångar från varje växelplan, varvid en sådan grupp då in- nehåller minst två utgångar. Ett buffertminne i redundanstermineringsenheten kan då vara anslutet 10 15 20 25 30 520 465 3 för att mottaga endast multicastceller från planens utgångar och då kan väljaren göra sitt val av cell bland unicastceller, som mottas vid varje celltid, och en i buffertminnet lagrad cell, som är företrä- desvis den i buffertminnet lagrade cell, som har lagrats i detta under längst tid.

För att hantera buffertminnet kan styrorgan finnas, som avlägsnar en i buffertminnet lagrad multicastcell, först när denna multicastcell har valts av väljarenheten, varvid detta leder till att varje multicastcell slutligen kommer att väljas och att inte någon multicastcell kommer att kastas bort vid valförfarandet, vilket kan inträffa för unicastceller. En filterenhet kan också finnas i redundanster- mineringsenheten, som mottar multicastceller och kastar bort sådana multicastceller, av vilka en ko- pia redan tidigare har lagrats i buffertminnet. På detta sätt kommer sådana tidiga lagrade multicast- celler inte lagras mer än en gång i buffertminnet. En ledning från buffertminnet till väljarenheten kan ange, att fyllnadsnivån i buffertminnet är alltför hög, dvs högre än något förutbestämt tröskel- värde, och väljarenheten kommer då, när den mottar en sådan angivelse, att alltid välja en cell från buffertminnet och inte bland de möjliga unicastcellema.

FIGURBESKRIVNING Uppfinningen skall nu beskrivas i detalj såsom en ej begränsande utföringsfonn med hänvis- ning till de bifogade ritningama, i vilka: - Fig. 1 är ett diagram, som visar ett enkelt nät, - Fig. 2 är ett blockschema, som visar en fullständig växelenhet, - Fig. 3 är ett blockschema av en redundanstermineringsenhet, - Fig. 4 är ett flödesschema av olika steg, som skall utföras vid valförfarandet i redundanstermine- ringsenheten i fig. 3, och - Fig. 5 är ett flödesschema över de steg, vilka skall utföras, när speciella celler lagras i ett FIFO- minne i redundanstermineringsenheten i fig. 3.

BESKRIVNING AV F ÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER I fig. 1 visas ett nät exempelvis av ATM-typ med anslutningar eller ingångs- och utgångssta- tioner 3, som är förbundna med andra nätlänkar, abonnenter, etc. Varje anslutning 3 är förbunden med en ATM-växelnod 5. Nodema 5 är på lämpligt sätt förbundna med varandra, så att ett med-de- lande kan sändas från varje anslutning 3 till varje annan anslutning.

Nodema 5 innehåller växelenheter, som arbetar med hög hastighet. En sådan växelenhet måste ha mycket hög pålitlighet och därför byggs olika typer av redundans in i enheterna. Ett vanligt sätt att tillföra redundans är att anordna ett extra parallellt växelelement eller växelplan för alla väx- elelement i en sådan växelenhet. Då erhålls två parallella cellströmmar från varje sådant par av pri- mära växelelement och dessa cellströmmar måste kombineras till en cellström på bästa möjliga sätt.

Ett sådant kombinerande arbetssteg benämns tenninering av redundans eller redundanstenninering. 10 15 20 25 30 520 465 4 Följande beskrivning av redundansterrninering hänför sig till en fullständig växelenhet upp- byggd av kretsarna QRT och CSE, som tillverkas av företaget IgT. Emellertid kan redundanstermi- neringen användas i alla växelenheter, som uppför sig på ett likadant sätt som denna växelenhet.

Den i våxelenheten enligt fig. 2 använda QSE-kretsen 11 har 32 ingångsportar och 32 ut- gångsportar. Ingångsporten 13, som är ansluten till ingångsportama hos en QSE 11, kan vara kretsen QRT, såsom visas vid 13. QSE:ma kan användas som enkla växlar i exempelvis ett litet ATM-nät men de kan också förbindas inbördes på olika sätt för att uppbygga växelnät med olika storlekar. Ett sådant växelnät kan vara sammansatt av t ex tre steg av QSE:r. En QRT har fyra utgångar och kan då vara förbunden med 1, 2 eller 4 olika QSE:r. I växelenheten enligt fig. 2 är utgångarna från QRT:erna alla anslutna till olika ingångar hos samma QSE 1 1.

För att konstruera ett feltolerant växelnät kan åtminstone i vissa steg redundans tillföras ge- nom att för varje växelkäma eller QSE anordna en parallell QSE, så att de båda parallella QSE:ma arbetar oberoende av varandra och mottar samma cellströmmar. I den enkla växelenheten i fig. 2 finns sålunda två parallella QSE:r 11. Celler från ingångssidans QRT:er 13 kopieras då till båda pla- nen ll och översänds genom dessa. Vid utgångssidan hos de båda planen 11 måste för varje par av med motsvarande nummer försedda utgångsportar hos denna ett planval göras, så att en cellström erhålls, vilken innehåller celler, som är valda på bästa möjliga sätt för att säkerställa, att celler trans- porteras säkert och så snabbt som möjligt genom växelnätet. Denna funktion visas med redundans- termineringsenheterna 15, varvid varje sådan redundanstermineringsenhet 15 är förbunden med två med motsvarande nummer försedda utgångsportar hos QSE:ma 11. Slutligen fortsätter den av re- dundansterrnineringsenhetema 15 åstadkomma cellströmmen till utgångssidans QRT:er 17, som bil- dar utgångssidans gränssnitt hos växelenheten.

Växelenheten enligt fig. 2 kan antas klockas av både en bitklocksignal med mycket hög hastighet och en cellklocksignal med lägre hastighet, varvid intervallet mellan varje cellklocksignal innefattar ett bestämt antal intervall mellan bitklocksignaler, dvs cellklocksignalen uppträder vid var Mzte bitklocksignal, där M enligt ATM-standard kan vara lika med 118. Den tidpunkt, vid vilken en cellklocksignal inträffar, benämns en celltid och den tid, vid vilken en bitklocksignal uppträder, be- nämns en bittid.

Cellema hos de genom växelkämoma 11 sända strömmama antas vara antingen av unicasttyp eller av multicasttyp. En unicastcell överförs på vanligt sätt till en endast en utgångsport hos QSE:ma 11, bestämt av någon Väginformation, som kan antas finnas i ett rubrikfält hos cellema. En multicastcell transporteras från en ingångsport till alla utgångsportar eller en grupp av utgångsportar, som innefattar minst två portar. En multicastcell har ingen explicit Väginformation i sitt rubrikfält, men en bit är satt i rubrikfältet och anger, att cellen är av multicasttyp. Emellertid har en multicast- 10 15 20 25 30 520 465 5 cell en identifierare i cellen, som används för att adressera ett minne i QSEzn. Data i detta minne an- ger de utgångar, till vilka cellen skall kopieras (en "bitmap").

En QSE har inga buffertmöjligheter för unicastceller. Kollisioner mellan unicastceller kan in- träffa, när på samma gång minst två unicastceller kopplas till samma utgångsport och då väljs en av cellema och den andra cellen eller de andra cellerna tappas bort eller förkastas. Då kan en bekräf- tande signal ACK eller en negativt bekräftande signal NACK sändas bakåt genom växeln längs en väg, som är parallell med cellens väg och som sätts upp och tillhandahålls av speciella organ inuti QSE:n. ACK-signalen sänds, när en cell har nått fram till en utgångsport hos QSE:n och där väljs.

NACK-signalen sänds, när en cell har kommit fram till en utgångsport och inte väljs där, dvs när den får gå förlorad. De positivt och negativt bekräftande signalerna mottas normalt av ingångsan- ordningen hos QSE:n såsom en QRT och denna anordning kan då omsända en cell, för vilken en NACK har mottagits.

För multicastceller finns buffertar i en QSE. En av QSE:n mottagen multicastcell lagras i en sådant buffert och förblir lagrad i denna, tills den lagrade cellen har på giltigt sätt kopierats till alla de utgångsportar, vilka erfordras enligt "bitmap"-inforrnationen, som är innehållen i det nämnda minnet hos QSE:n. Sålunda undviks kollisioner för multicastceller och det säkerställs, att en multi- castcell alltid kommer att sändas på de önskade utgångarna. Inga bekräftande/negativt bekräftande signaler erfordras sålunda för multicastceller.

När två parallella plan används av redundansskäl, måste samma funktioner med bekräftan- de/negativt bekräftande av unicastceller och med buffring av multicastceller anordnas i enheter, som tenninerar de parallella planen. En sådan planvalsfunktion utförs i redundanstermineringsenheterna 15, vilkas uppbyggnad visas i den schematiska bilden i fig. 3. Celler, som anländer från ett av de båda planen 13 A, B matas till ett register 21, i vilket den bit, som anger multicast eller unicast, hämtas av en avkodningsenhet 23. Avkodningsenheten 23 avger en signal för styrning av en separe- ringsväljare 25, som är förbunden med registret 21 och mottar de i detta lagrade cellerna. Därige- nom separeras cellerna i unicast- och multicastceller, varvid unicastcellema avges till ingångsregis- ter 27A, 27B hos en urvalsväljare 29, van/id registret 27A mottar celler från planet A och registret 27B mottar celler från planet B, om det överhuvudtaget kommer några. Multicastcellema avges till register 31A, 31B i en filterfunktionsenhet 33, av vilka registret 31A mottar celler från planet A och registret 3 1 B mottar celler från planet B. F ilterenheten 33 kommer att förkasta en mottagen cell eller skriva in den i ett FIFO-minne 35 förbunden med filtrets 35 utgångsport. Filterfunktionen beskrivs nedan. Under ett cellintervall kan en eller två celler skrivas in i FlFO-minnet 35, men endast en cell kan läsas ut från detta. Den cell, som läses, matas till ett ingångsregister 37 hos urvalsväljaren 29, med vilket också de register 27 är förbundna, som innehåller unicastcellema från de båda planen. 10 15 20 25 30 520 465 6 Urvalsväljaren 29 väljer endera av de båda unicastcellerna i registren 27A, 27B eller den i registret 37 befintliga multicastcellen och kommer från FIF O-minnet 35, beroende på cellemas pri- oritet. Sålunda är en styrenhet 39 ansluten till dessa register 27A, 27B, 37 och är i stånd att hämta prioritetsbitar i rubrikfälten i de lagrade cellema. När två av de lagrade cellema har en lika hög prio- ritet, som är högre än prioriteten hos den eventuella tredje cellen eller det finns tre celler, som har samma prioritet, görs ett slumpmässigt val av cell. Det slumpmässiga valet kan göras i enlighet med signalen från en pseudoslumptalsgenerator av något inom tekniken känt slag, såsom en pseudo- slumptalsgenerator uppbyggd av ett flertal med varandra förbundna skiftregister. Om emellertid FIFO-minnet 35 för multicastceller är nästan fiillt, kommer urvalsväljaren 29 att ta en cell från detta.

För detta ändamål är styrenheten 39 förbunden med F IFO-minnet 35 för att mottaga en signal, när FIFO-minnets fyllnadsnivå är alltför hög. När ett val har gjorts, förkastas en unicastcell, som inte har valts, medan om den i registret lagrade multicastcellen inte valdes, denna förblir lagrad i detta re- gister, tills den blir vald.

Om en unicastcell har valts från ett plan, ger styrenheten 39 också en bekräftande signal ACK tillbaka till detta plan. Om en unicastcell väljs och unicastcellerna från de båda planen, som är sam- tidigt lagrade i registren 27, är samma celler, dvs för ATM-fallet har samma förbindelsenummer och sekvensnummer, såsom anges i cellemas rubrikfalt, kommer en ACK-signal att sändas tillbaka till båda planen. Om en unicastcell har mottagits och inte väljs, sänds en negativt bekräftande signal NACK till det plan, på vilket denna cell anländer.

Filtret 33 för multicastceller kommer inte att acceptera en cell från ett plan, om sarnrna cell re- dan har mottagits från det andra planet. Sålunda finns i filterenheten 33 ett minne 41, i vilket identi- fieringsinforrnation för cellema, dvs för ATM-fallet förbindelse- och sekvensnummer, från de sista N multicastcellerna är lagrad, vilka har överförts till FIFO-minnet 35. Antalet N bestäms av den maximala överföringsskillnaden för celler mellan de båda planen. Denna överföringsskillnad kan för en växelkärna med ett steg, såsom den i fig. 2 visade, vara upp till 64 celler, men detta är ytterst osannolikt. Filterenheten 33 innefattar också en styrenhet 43 förbunden med filtrets register 31A, 3lB och hämtar identifieringsinforrnation från dessa, dvs förbindelse- och sekvensnummer i ATM- fallet, och jämför den med alla posterna i minnet 41, en efter en. En bitklockscykel erfordras för varje jämförelse, så att ett minne med 64 poster erfordrar 64 bitklockscykler, vilket ligger inom gränsen för en celltid, som här kan antas vara 118 cykler såsom i ATM-fallet. För två mottagna multicastceller utförs jämförelserna parallellt med varandra. Om ett större antal N behövs, kan min- net 41 uppdelas i parallella block med en jämförelsekrets per block, varvid alla dessa jämförelse- kretsar arbetar parallellt och jämför postema lagrade i samma minne 41. Om en cell accepteras, dvs om den inte har mottagits tidigare, skrivs cellens identifieringsinforrnation, dvs dess förbindelse- '10 15 20 25 30 520 465 7 och sekvensnummer, in i minnet 41 på den sista eller den äldsta positionen i detta efter alla andra poster. Minnet 41 är företrädesvis organiserat som cykliskt minne och då skrivs den nu införda cell- informationen ovanpå den äldsta cellinforrnationen.

De funktionssteg, vilka utförs av styrenheten 39 för urvalsväljaren 29, finns sammanfattade i flödesschemat i fig. 4. Då kontrolleras vid början av en celltid i ett block 401 signalen från FIFO- minnet 35 för att undersöka, huruvida fyllnadsnivån är alltför hög. Om den är alltför hög, utförs ett block 403, i vilket nästa valda cell hämtas från registret 37 såsom nästa utmatade cell från FIFO- minnet 35 och denna cell sänds till QRT:en 17, se fig. 2. I nästa block 405 avgörs, huruvida en cell finns i registret 27A, och om detta avgörs vara sant, sänds en negativt bekräftande signal, benämnd en NACK-signal, till planet A i ett block 407. Om inte någon cell finns i registret 27A, utförs i stäl- let ett block 409, i vilket det efterfrågas, huruvida någon cell finns i registret 27B. Om det avgörs, att en cell i detta, utförs ett block 411, i vilket en negativt bekräftande signal NACK sänds till planet B.

Om nivån i FIFO-minnet bestämdes vara inte alltför hög i blocket 401, utförs ett block 413, i vilket piioritetsinformationen hämtas för de celler, som är lagrade i unicastregistren 27A, 27B och utgångsregistret 37 från FIFO-minnet 35. l nästa block 415 jämförs prioritetema och dessas maxi- mala prioritet bestäms och de register fastställs, vilka innehåller celler med denna maximala priori- tet. Sedan avgörs i ett block 417, huruvida antalet celler med denna maximal prioritet är större än ett. Om endast en cell har den maximala prioriteten, väljs denna cell i ett block 419 och sänds till den anslutna QRT:en. I ett block 421 avgörs sedan, huruvida cellen i unicastregistret 27A valdes.

Om detta avgörs vara sant, utförs ett block 423, i vilket en positivt bekräftande signal ACK sänds tillbaka på planet A. Sedan efterfrågas i ett block 425, huruvida någon cell finns lagrad i registret 27B, och om detta är sant, sänds en NACK-signal över planet B i ett block 427. Sedan inväntas en ny celltid, tills blocket 401 på nytt utförs, vilket också inträffar, när det i blocket 425 avgörs, att inte någon cell finns lagrad i registret 27B.

Om det i blocket 421 avgjordes, att cellen i registret 27A inte valdes, utförs ett block 429, i vilket det bestäms, huruvida cellen i unicastregistret 27B valdes. Om detta är fallet, utförs ett block 431, i vilket en bekräftande signal ACK sänds tillbaka över planet B. I nästa block 433 avgörs, hu- ruvida någon cell finns lagrad i unicastregistret 27A. Om en cell finns lagrad i detta, sänds en NACK-signal i ett block 435 över planet A. Sedan inväntas en ny celltid och då utförs blocket 401.

Detsamma gäller, om det i blocket 433 avgjordes, att inte någon cell farms lagrad i registret 27A.

Om det i blocket 429 bestämdes, att cellen i registret 27B inte valdes, utförs ett block 437, i vilket det bestäms, huruvida en cell i multicastregistret 37 valdes. Om detta är fallet, utförs blocket 405, såsom beskrivits ovan.. Om det i blocket 437 avgjordes, att en multicastcell inte valdes, invän- tas en ny celltid och då påbörjas förloppet helt på nytt. 10 15 20 25 30 520 465 8 Om det i blocket 417 avgjordes, att mer än en cell har den maximala prioriteten, utförs ett block 439, i vilket en av cellerna med den maximala bestämda prioriteten bland de i registren lagra- de cellerna väljs slumpmässigt och översänds till QRTzen. Sedan efterfrågas i ett block 441, huru- vida cellen i unicastregistret 27A valdes. Om detta är fallet, avgörs i ett block 443, huruvida identi- fieringsinforrnationen för cellerna i unicastregistren 27A och 27B är densamma. Om detta är sant, utförs ett block 445, i vilket bekräftande signaler ACK sänds över båda planen A och B. Sedan in- väntas en ny celltid och blocket 401 utförs på nytt. Om det i blocket 443 bestämdes, att identitetsin- formationen inte är densamma, utförs hämäst blocket 423, såsom beskrivits. Om det i blocket 447 avgjordes, att cellen i unicastregistret 27B valdes, utförs blocket 431 och sedan inväntas en ny cell- tid.

Arbetsstegen hos styrenheten 43 för filtret 33 skall hämäst beskrivas med hänvisning till flödesschemat i tig. 5. Vid början av en ny celltid hämtas i ett block 501 identitetsinformation för cellema lagrade i registren 31A, 31B i fllterenheten 33. Sedan avgörs i ett block 503, huruvida denna identitetsinformation är densamma. Om den inte är densamma, utförs två följder av arbetssteg parallellt med varandra. Sålunda utförs i varje följd ett block 505A, 505B, i vilket identitetsinfor- mationen för cellen i registret 31A respektive 31B jämförs med identitetsinformation, vilken är lag- rad i minnet 41 och pekar på celler, som tidigare lagrades i FIFO-minnet 35. I nästa respektive block 507A, 507B avgörs, huruvida informationen har påträffats, och om den inte har påträffats, utförs ett block 509A, 509B. Här överförs cellen i registret 31A respektive registret 31B till FIFO-minnet 35 och cellens identitetsinformation lagras i minnet 41. En ny celltid inväntas sedan för att åter påbörja förloppet i blocket 401.

När avgörandet i blocket 503 gav svaret, att de betraktade cellema har samma identitetsinfor- mation, utförs ett block 511, i vilket identitetsinforrnationen hos cellen i multicastregistret 3 1A jäm- förs med identitetsinformationen i minnet 41 för celler, som tidigare har lagrats i FIFO-minnet 35. 1 nästa block 513 avgörs, huruvida denna information finns i minnet 41, och om den inte finns, utförs ett block 515. I blocket 515 överförs cellen i registret 31A till FIFO-minnet 35 och cellens identi- tetsinformation lagras i minnet 41. Sedan inväntas en ny celltid och då utförs blocket 501 åter. Det- samma gäller, när avgörandet i blocket 513 är, att den i registret 31B lagrade cellen tidigare har överförts till FIFO-registret 35.

Den ovan givna beskrivningen är i vissa avseenden endast schematisk eller principiell och fokuserar på de logiska steg, som utförs, särskilt vad gäller flödesschemana i fig. 4 och 5. Det måste inses, att arbetsstegen i dessa i många fall utförs parallellt av speciellt utfonnade processorer eller enkla logiska kretsar, vilka arbetar parallellt, såsom är uppenbart för en fackman. Registren i fig. 3 behöver inte alla vara fysiskt utförda som separata register utan några av dem kan vara samma re- 520 465 9 gister, såsom ingångsregistren 21 och unicastregistren 27A, 27B. Registret 37 behöver inte existera fysiskt utan kan vara en pekare på en plats i ett minnesfålt, som innehåller de lagrade cellerna.

Det ovan beskrivna planvalet ger mycket snabbt svar på många felaktigheter i växelkärnan, varvid dessa fel oftast uppträder som en förlust av celler. Exempelvis kan felaktig in- och utmatning 5 inträffa i växelplanen, såsom att en ingång eller utgång alltid blir fastlagd på en logisk nivå, vilken inte kan ändras. Det enkla planval, som här beskrivits, kan kompletteras med andra övervaknings- funktioner, t ex paritetskontroll, kontroller av upprättade förbindelser, kontroll av testceller, etc.

Claims (10)

10 15 20 25 30 520 465 10 PATENTKRAV

1. l. Växel innefattande minst två växelplan (11; A, B), vilka vart och ett har ingångar och ut- gångar, mellan vilka celler överförs för att framställa en cellström på var och en av utgångarna från varje plan, varvid en redundanstermineringsenhet (15) är ansluten till en endast en utgång från varje plan för att mottaga parallella cellströmmar från varje förbunden utgång och innefattar en väljaren- het (39), som vid varje tidpunkt väljer en cell från en av de parallella cellströmmama, k ä n n e - te c k n a d av att väljarenheten är kopplad till en slumptalsgenerator (40) för att i beroende av en signal från denna välja en cell väsentligen slumpmässigt från en av de parallella cellströmmania.

2. Växel enligt krav 1, när cellema har minst två olika prioriteter, k ä n n e t e c k n a d av att väljarenheten (39) är anordnad att välja en cell väsentligen slumpmässigt enbart bland celler, som har samma prioritet och mottas i de parallella cellströmmama.

3. Växel enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att väljarenheten (39) är anordnad att välja en cell enbart bland celler med den prioritet, som är den högsta bland prioritetema hos cellema.

4. Växel enligt något av krav 1 - 3, k ä n n e t e c k n a d av att väljarenheten (39) är anordnad att skicka ett bekräftande meddelande (ACK) fór en cell, som väljs.

5. Växel enligt något av krav 1 - 4, k ä n n e t e c k n a d av att väljarenheten är anordnad att skicka ett negativt bekräftande meddelande (N ACK) för en cell, som inte väljs.

6. Växel enligt något av krav 1 - 5, när cellema antingen är unicastceller eller multicastceller, varvid unicastcellema överförs på vanligt sätt till en utgång från varje växelplan (11; A, B) och multicastcellema överförs till en grupp av utgångar hos varje växelplan, k ä n n e t e c k n a d av ett buffertminne (3 5) i redundanstermineringsenheten (15), som är anslutet att mottaga multicastceller från utgångama från de plan, som är förbundna med redundanstermineringsenheten, varvid väljar- enheten (39) är anordnad att välja en cell bland unicastceller, som mottas vid varje tidpunkt, och en i buffertminnet lagrad cell.

7. Växel enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att väljarenheten (39) är anordnad att välja en cell bland unicastceller, som mottas vid varje tidpunkt, och den i buffertminnet (35) lagrade cell, som har lagrats i detta under längst tid.

8. Växel enligt något av krav 6 - 7, k ä n n e t e c k n a d av styrorgan för styming av buffertminnet (35), varvid styrorganen är anordnade att avlägsna en multicastcell från buffertminnet först när denna multicastcell har valts av välj arenheten (39).

9. Växel enligt något av krav 6 - 8, k ä n n e t e c k n a d av en filterenhet (33) i redun- dansterrnineringsenheten (15), varvid fllterenheten är ansluten för att mottaga multicastceller från de båda växelplanen (1 1; A, B) och att förkasta multicastceller, av vilka en kopia redan tidigare har lag- rats i buffertminnet (3 5), så att sådana multicastceller inte lagras i buffertminnet. 520 465 ll

10. Växel enligt något av krav 6 - 9, k ä n n e t e c k n a d av en ledning från buffertminnet (35) till väljarenheten (39), varvid ledningen är anordnad att överföra en nivåsignal, som anger, att fyllnadsnivån i buffertrninnet är högre än ett forutbestämt värde, varvid väljarenheten är anordnad att alltid välja en cell från buffertminnet, när nivåsignalen mottas.