SE519257C2 - Adaptivt val av bärartjänster - Google Patents

Description

25 30 35 40 . u..

. O 519 257 2 till mobilterrninalen sker med hjälp av Cell Broadcast såsom framgår av patentkravet 5.

Ytterligare särdrag hos uppfinningen ges i de övriga underkraven.

Kortfattad beskrivning av ritningarna I det följande ges en detaljerad beskrivning av uppfinningen med hänvisning till de åtföljande ritningama, av vilka: Figur l visar de ingående komponentema i det cellulära mobiltelefonisystemet enligt uppfinningen.

Figur 2 visar ett flödesschema enligt uppfinningen som beskriver mobilterrninalens funktion.

Detaljerad beskrivning av en utfóringsform av uppfinningen I dagens GSM system finns ett antal bärartjänster att välja på när man ska koppla upp ett datasamtal. T ex kan man väl ja på en transparent (översändning av data utan omsändning vid fel) eller en icke transparent (översändning av data med omsändning vid fel) bärartjänst beroende på vilken typ av beteende man önskar hos GSM-bärartjänsten. I de flesta fall vet dock kunden som använder bärartjänsten inte att det finns ett val att göra och ska inte heller behöva bry sig om detta. I dagsläget är det dessutom få PCMCIA-kort som stödjer alla typer av bärartjänster.

För de allra flesta fungerar den icke transparenta, asynkrona tjänsten alldeles tillräckligt bra. Inom den närmaste fyra- till femårsperioden kommer sannolikt nya bärartjänster att introduceras i Telia Mobiles nät. Först ut är HSCSD (High Speed Circuit Switched Data) som kommer att erbjuda en högre datatakt för de mobila datatj änstema. Precis som namnet antyder är detta en kretskopplad tjänst där man som användare reserverar en radiokanal så länge man är uppkopplad, oavsett om man använder kanalen eller inte. Om några år kommer ytterligare en ny bärartjänst: GPRS (General Packet Radio Service). Detta är en paketförmedlad tjänst där man bara använder radiokanalen när man behöver den och där flera användare kan dela på radioresursema.

En paketförmedlad bärartjänst som GPRS lämpar sig bra för trafik som till sin karaktär är ”skuraktig” dvs där informationen kommer i korta skurar med relativt långa mellanrum, medan HSCSD lämpar sig bättre för trafik som till sin karaktär är sammanhängande och sedan avslutas, t ex en filöverföring. I en del fall kan det vara lätt att på förhand veta hur trafikmodellen ser ut, t ex i en taxifirma, som använder GSM-datatj änster för att kommunicera mellan växeln och bilarna, genererar varje bil många korta meddelanden med relativt långa mellanrum. Detta är en konsekvens av den applikation som taxifirman använder sig av och i detta exempel bör alltså GPRS väljas som bärartjänst. Det är antagligen lättare att koppla en trafikmodell till en vertikal applikation, som är framtagen för ett specifikt 10 15 20 25 30 35 40 519 257 3 ändamål, än att göra samma koppling för horisontella applikationer, t ex lntemetbläddrare, som kan användas för många olika ändamål. Till de ovan nämnda bärartjänsterna kan läggas SMS och USSD som lämpar sig för helt andra applikationer och tjänster.

Problemet är att kunna välja rätt bärartjänst med avseende på trafikmodell som i sin tur påverkas av hur applikationen är utformad och hur kunden använder denna applikation.

Det som ytterligare komplicerar saken är att det optimala valet av bärartjänst också påverkas av hur resurserna i nätet är fördelade och hur de är belastade. I framtidens GSM system kommer troligen de olika bärartjänstema att dela på det totala antalet resurser, t ex kommer en resurs som vid ett tillfälle är reserverad för HSCSD att vid ett annat tillfälle vara reserverad for GPRS. Nätet kommer dynamiskt att kunna fördela och omfördela sina totala resurser mellan olika bärartjänster. Hur snabb denna dynamik kommer att bli är dock ännu oklart. Vid ett givet tillfälle kommer det optimala valet av bärartj änst för en given trafikmodell att vara, låt oss säga GPRS. Vid ett annat tillfälle kommer det optimala valet av bärartjänst for samma trafikmodell att istället vara HSCSD. Anledningen till detta kan var att GPRS-resursema är så hårt belagda att det är ett bättre val att få garanterade resurser i form av HSCSD. Ytterligare komplikationer tillstöter då UMTS introduceras. I många områden kommer vi att ha täckning för både UMTS och GSM och kombinerade dual-mode terminaler kommer att kunna operera i bägge systemen.

Figur 1 visar ett mobiltelefonisystem enligt uppfinningen där antennen (l) representerar basstationen som sänder ut rekommendationer (Cell Broadcast Information) till mobilterminalen (2). Mobiltenninalen (2) i figur 1 utnyttjar SIM- kort med SIMAT (SIM Application Toolkit) och är kopplad till en bärbar dator (3) (t ex PC) via ett gränssnittskort t ex PCMCIA-kort.

Nätet som styrs av basstationen l kan rekommendera vilka bärartjänster som kan användas optimalt vid varje givet tillfälle men det faktiska beslutet tas alltid av den mobila utrustningen 2, 3. Uppfinningen bygger på SMSCB (SMS över Cell Broadcast) och SIMAT (SIM Application Toolkit). Vid Cell Broadcast kan information skickas till alla mobiler 2 i en eller flera celler. lnforrnationen skickas i form av ett SMSCB och kan visas på displayen och/eller lagras på SIM-kortet.

Denna uppfinning bygger på att informationen som skickas ut på Cell Broadcast tas emot av den mobila terminalen 2 och lagras på SIM-kortet. Denna information innehåller uppgifter om nätets momentana fördelning av resurser och belastning lokalt för just den cellen där informationen mottagits. När användaren av den mobila terminalen 2 ska starta en applikation som kräver en dataanslutning görs en förfrågan till SIM-kortet som kan rekommendera en bärartj änst som är ett optimalt val med hänsyn till vald applikation samt resursfördelning och belastning i nätet. 10 15 20 25 30 35 40 519 257 4 För att SIM-kortet ska kunna ge en sådan rekommendation krävs att det finns en för ändamålet avsedd programvara lagrad på kortet. Denna programvara är operatörsspecifik och kan laddas ned på kortet antingen vid personaliseringen av kortet eller via ett SMS. Det skall inses att denna programvara även kan lagras i godtyckligt minnesutrymme i mobilterrninalen 2 eller i datom 3. Ett SMS kan skickas direkt till en användare eller till en grupp av användare med hjälp av Cell Broadcast. Figur 2 nedan beskriver flödesmässigt hur en mobilterrninal 2 kan arbeta som använder sig av den beskrivna tekniken. Figur 2 förutsätter att ovan nämnda programvara redan finns på SIM-kortet.

Mobilterrninalen 2 befinner sig i början i vänta-tillståndet och lyssnar efter Broadcast Infonnation från basstationen 1. När mobiltenninal erhåller Broadcast Information lagras denna omedelbart på SIM-kortet.

När ett anrop från en applikation på den extema datorn 3 sker (t ex överföring av en textfil från bärbar dator 3 till nätet 1) anropas en applikation på SIM-kortet. Detta innebär att mobilterminalen 2 anropar en speciell programvara på SIM-kortet 'med parametrar från applikationen. Därefter förser SIM-kortet mobilterminalen 2Åmed information om lämplig bärartjänst. Mobilterminal 2 väljer ut och etablerar lämplig bärartjänst mot nätet l. Därefter överförs data avseende applikationen mellanbärbar dator 3 och nätet l medelst vald bärartjänst.

I det följande ges ett tänkbart scenario där uppfinnen skulle kunna användas.

Kristoffer är ute på tjänsteuppdrag och vill utnyttja sin e-postlåda. Han startar en e- postapplikation på sin bärbara PC 3 och kopplar den till sin mobila terminal 2.

Normalt sett är det bara att koppla upp sig genom en enkel knapptryckning i e- postapplikationen men denna gång har Kristoffer lite bråttom och väljer en högre kvalitet på den tänkta förbindelsen över GSM-nätet l genom ytterligare ett val i applikationen. Kristoffer vet inte så mycket om bärartjänsterna. Han har visserligen hört talas om GPRS men han har ingen aning om att applikationen normalt sett använder en lågpresterande s.k. ”best effort”- tjänst över GPRS. Nu kommer applikationen att behöva använda en bärartj änst med bättre prestanda för att kunna tillgodose Kristoffers önskemål och normalt sett hade det räckt med en annan kvalitetsprofil för GPRS men just när han ska koppla upp sig är det väldigt många som vill använda GPRS bärartjänster. Detta vet Kristoffers mobila terminal 2 eftersom den har fått information om detta i form av kortmeddelanden (SMS) via GSMs broadcast kanal. N är Kristoffer slutligen trycker på ”koppla upp” knappen skickar hans e-postapplikation en förfrågan till SIM-kortet som utifrån applikationens behov och belastningen i nätet väljer en helt annan bärartjänst, nämligen HSCSD med 2 tidluckor. Kristoffer vet inget om detta men är ändå nöjd då det har gått fort att hämta sina mail.

Avslutningsvis kan sägas att det redan idag finns problem att välja rätt bärartj änst för rätt applikation. n n o | ao u 519 257 s bärartjänst for rätt applikation.

Om några år kommer situationen att vara betydligt mer svårbemästrad och denna uppfinning är en förutsättning for att applikationer ska kunna få den bärartjänst som är optimal i varje ögonblick.

Det ovan nämnda är endast att betrakta som en fordelakti g utfóringsfonn av uppfinningen, och uppflnningens skyddsomfång begränsas endast av vad som anges i det följande patentkravet.

Claims (9)

10 15 20 25 30 35 , , « | u. 519 257 6 PATENTKRAV

1. Metod vid ett cellulärt mobiltelefonisystem innefattande åtminstone ett nät med åtminstone en basstation(1) samt åtminstone en mobilterminal(2,3) kännetecknad av att nämnda nät/basstation(1) översänder information till nämnda mobilterminal(2,3) avseende egenskaper i nämnda nät, varvid ett beslut om vilken bärartjänst som skall användas för kommunikation mellan nämnda nät och nämnda mobilterminal, fattas av nämnda mobilterminal(2,3) på basis av den från nätet/basstationen översända informationen.

2. Metod enligt patentkrav 1 kännetecknad av att nämnda information innehåller uppgifier om nämnda näts fördelning av resurser och belastning för den cell där nämnda information mottagits.

3. Metod enligt patentkrav 1 eller 2 kännetecknad av att nämnda information lagras i godtyckligt minnesutrymme i nämnda mobiltenninal(2,3).

4. Metod enligt patentkrav 3 kännetecknad av att nämnda information lagras på ett SIM-kort.

5. Metod enligt något av föregående patentkrav kännetecknad av att nämnda information skickas ut från nämnda basstation(l) medelst cell broadcast.

6. Metod enligt något av föregående patentkrav kännetecknad av att programvara finns lagrad på nämnda SIM-kort eller i godtyckligt minnesutrymme i nämnda mobilterminal(2,3), vilken programvara rekommenderar nämnda bärartjänst, tex GPRS, HSCSD, på basis av en applikation samt nämnda information.

7. Metod enligt patentkrav 6 kännetecknad av att nämnda programvara är operatörspecifik, och laddas ned på nämnda SIM-kort vid personalisering av kortet eller via SMS.

8. Metod enligt något av patentkraven 6 eller7 kännetecknad av att när en användare av nämnda mobilterminal(2,3) startar en applikation, tex en filöverföring, som kräver en dataanslutning till nämnda nät(l) görs en förfrågan till nämnda SIM-kort som rekommenderar en bärartjänst, texHSCSD, varefter nämnda mobilterminal kommunicerar med nämnda nät medelst nämnda bärartjänst.

9.Metod enligt något av de tidigare patentkraven kännetecknad av att nämnda mobilterminal(2,3) utgörs av en mobiltelefon(2) samt en portabel dator(3) kopplad till nämnda mobiltelefon, varvid nämnda applikation startas från nämnda portabla dator(3).