SE517409C2 - Dentalinstrument med förbättrat grepp - Google Patents

Description

unna: n. "'u: 'øo"v uno u'.an"o ø"oo..n o ou o uu In no I o: v n vi.. .I: : ou 1:a v o vw: zl: :t _ . , , : ::'x H n .. M." 2 som har svårighet att gripa eller hantera konventionella skaft.

De ovannämnda målen och andra mål och fördelar med upp- finningen kommer att framgå av det följande.' Uppfinningen avser således ett dentalinstrument med ett skaft som är avsett att gripas av användarens hand. Skaftet är långsträckt och har en framsida, en. baksida och ett grepp.

Greppet är beläget vid skaftets proximalände eller närände och är åtminstone tillräckligt långt för att ge plats åt användarens hand. Det långsträckta skaftet har ett arbetsparti vid sin distalände.

Skaftets grepp har ett främre parti med en frilagd yta som bildar en del av skaftets framsida. I den föredragna utförings- formen är greppet framställt av en halvhård plast. Greppet har också ett bakre parti med en frilagd yta längs skaftets baksida.

Det bakre partiet är framställt av en elastomer.

Verkningsorgan är belägna på skaftets framsida vid arbets- partiet. I fallet med ett dentalinstrument i form av en tand- borste består verkningsorganen av en serie uppåtriktade borst som företrädesvis är framställda av nylon. I en interdentalborste utgörs verkningsorganen av en borste med tvinnad tråd som kan vara fixerad i läge eller kan vara utbytbar.

Greppet är försett med minst ett tumlägesurtag i det främre partiet intill greppets närände. Detta tumlägesurtag arbetar i samverkan med minst ett fingerlägesurtag i den släta frilagda ytan på greppets bakre parti. Om bara ett enda fingerlägesurtag används är det beläget på avstånd proximalt från tumlägesurtaget så att den kan ta emot dynan på användarens pekfinger.

De ovannämnda målen och fördelarna med uppfinningen ävensom andra sådana kommer att bli uppenbara ur den följande detalj- beskrivningen av den föredragna utföringsformen, varvid hänvisas till bifogade ritningar, på vilka fig. 1 är en perspektivvy av en tandborste enligt föreliggande uppfinning, fig. 1A är en partialvy av ett annat dentalinstrument i enlighet. med upp- finningen och visar en alternativ utföringsform där ett likartat grepp är avsett att användas men där en borste av tvinnad tråd är löstagbart fastsatt vid instrumentskaftets arbetsparti, fig. 2 är en underifrån tagen planvy av tandborsten i fig. 1, fig. 2A är en i större skala visad partialvy av det elliptiska tumlägesurtaget :vara 517 409 3 i fig. 2 inklusive ellipsens stor- och_lillaxel, fig. 2B, 2C, 2D och 2E är ytterligare i större skala visade vyer av på olika sätt formade tumlägesurtag, fig. 3 är en sidovy' av 'tandborsten i fig. 1, fig. 3A är en partiell sidovy av en alternativ utförings- form av tandborsten i fig. 1 där tumlägesurtaget är ersatt med en tumlägesupphöjning, fig. 4 är en i större skala visad perspektiv- vy av en del av den övre delen av tandborsten i fig. 1 och visar fingerlägesurtag på tandborstskaftets baksida, fig. 5 är en i större skala visad vy av den undre delen av tandborsten i fig. 1 försedd.med olika utsmyckningar, fig. 6 är en perspektivvy av ett' halvstyvt ämne på vilket elastomer har pålagts för att konstruera tandborsten i fig. 1, och fig. 7A och 7B är var sin illustration av en användares hand som är böjd kring greppet på tandborsten i fig. 1 och som håller fast tandborsten på ett säkert och bekvämt sätt.

Med hänvisning nu till ritningarna, där lika hänvisnings- beteckningar har använts för att ange lika eller likartade element, visar fig. 1, 2 och 3 ett dentalinstrument enligt upp- finningen i form av en tandborste 10 med ett långsträckt skaft 12 och ett grepp 14. Det långsträckta skaftet inkluderar en framsida 16, en baksida 18 och ett arbetsparti 20 vid skaftets bortände.

Arbetspartiet 20 är skilt från greppet 14 av en hals 21.

Greppet 14 inkluderar ett främre parti 22 med en frilagd yta 24 som bildar en del av skaftets framsida 16. I den visade utföringsformen bildar det främre partiet 22, halsen 21 och arbetspartiet 20 en integral enhet, ehuru detta inte är nöd- vändigt. Greppets främre parti (och således också halsen 21 och arbetspartiet 20) är företrädesvis framställt av en halvstyv plast såsom polypropen, cellulosaacetatpropionat, sampolyester eller polyuretan. Bland dessa är polypropen att föredra. Den halvstyva plasten har en Rockwell R-hårdhet av ca 95 till 130 och företrädesvis ca 96 till 101.

Det bakre partiet 26 på greppet 14 har en rundad sidotvär- sektion och en frilagd yta 28 som möter bakdelen på halsen 21 vid 23 och bildar en del av det långsträckta skaftet 12. Såsom bäst kan ses i fig. 3 har baksidan en kontur med en rundad, successivt stigande närände 25 som når en topp 27 och sedan böjer sig nedåt in i en dal 29. Det bakre partiet 26 är framställt av en termo- :Lona 517 409 4 plastisk elastomer såsom styren-eten-buten-styren som vanligen betecknas SEBS (t.ex. DYNAFLEX som kan erhållas från G.L.S.Corpo- ration i Cary, Illinois, USA), hydrerad isopren-propen-styren (t.ex. MONPRENE som kan erhållas från QST Inc. i St. Albanas, Vermont, USA), etenalfaolefinsampolymer (t.ex. ENGAGE som kan erhållas från DuPont Dow Elastomers i Freeport, Texas, USA) och termoplastiskt vulkanisat (t.ex. SANTOPRENE som kan erhållas från Advanced Elastomer Systems, L.P. i Akron, Ohio, USA). Bland dessa föredras SEBS. Elastomeren i greppets bakre parti 26 bör ha ett hårdhetsvärde enligt Shore A av minst 30 till ca 60 och före- trädesvis 30 till 40. En hårdhet enligt Shore A lika med ca 35 är särskilt att föredra.

Verkningsorgan 30 är anordnade på skaftets framsida 16 vid arbetspartiet 20. I den visade utföringsformen innefattar verk- ningsorganen 30 en serie uppåtriktade borst 32 för användning vid tandborstning, vilka är anordnade i stort sett vinkelrätt mot skaftets framsida l6 längs arbetspartiet. Fig. lA.visar en alter- nativ utföringsform av uppfinningen där ett likartat grepp (inte visat) används men där verkningsorganen innefattar en inter- dentalborste 32 som inkluderar en tvinnad tråd 34 och en serie borst 36 som skjuter ut från mellanrummen i den tvinnade tråden.

Sådana borstar är beskrivna exempelvis i de amerikanska patenten nr 4,805,252 och 5,027,467. Borsten av tvinnad tråd kan vara antingen permanent eller löstagbart fastsatt vid skaftets arbets- parti.

Ehuru uppfinningen har beskrivits i samband med de före- dragna.utföringsformerna av tandborstar och interdentalborstar är avsikten inte att den skall vara begränsad till detta. I stället är uppfinningen avsedd att omfatta vilket som helst dentalinstru- ment som tas i användarens hand och som används för borstning, rengöring, massering eller annan behandling av tänderna eller gommen.

Greppet 14 inkluderar en tumlägesurtag 38 i greppets främre parti 22. Tumlägesurtaget 38 ligger intill greppets distalände 40. Det är företrädesvis elliptiskt, såsom är bäst visat i fig. 2, så att det i stort sett svarar mot formen hos dynan på en användares tumme. Tumlägesurtaget 38 är så placerat att urtagets storaxel A ligger i linje med skaftets längdaxel B (fig. 2A). 517 409 5 Alternativt kan tumlägesurtaget ha regelbunden form, såsonlcirku- lär form, såsom är visat i fig. 2B, kvadratisk form såsom är visat i fig. 2C, triangulär form såsom är visat i fig. 2D eller oregelbunden form såsom är visat exempelvis i fig. 2E.

I den visade utföringsformen har det elliptiska tumlägesur- taget storaxeln A ca 12,7 mm (ca 0,5 tum) och lillaxeln C ca 8,9 mm (ca 0,35 tum). Företrädesvis uppgår storaxeln från ca 7,1 till 18,8 mm (ca 0,3 till 0,7 tum) medan lillaxeln utgör från ca 5,1 till 12,7 mm (ca 0,2 till 0,5 tum). Det i fig. 3 visade djupet D hos tumlägesurtaget 38 är ca 0,6 mm (ca 0,025 tum). Urtaget kan emellertid ha ett djup från 0,25 till 2,5 mm (0,0l till 0,10 tum) och har företrädesvis ett djup från ca 0,38 till 0,76 mm (ca 0,015 till 0,03 tum).

I en alternativ utföringsform som är visad i fig. 3A har tumlägesurtaget 38 ersatts med en tumlägesupphöjning 42. Liksom i fallet med tumlägesurtaget är upphöjningen 42 företrädesvis elliptisk till sin form så att den svarar mot formen hos använ- darens tumdyna, ehuru den kan vara cirkulär, triangulär, etc., såsom har diskuterats ovan med avseende på tumlägesurtaget.

Det är vidare att föredra att urtaget 38 och upphöjningen 42 ävensom fingerlägesurtagen/upphöjningarna som är beskrivna nedan skall vara framställda av elastomermaterial. Detta ger dental- instrumentets användare en ändring i känslan då tummen får glida längs den släta halvstyva plasten på det främre partiet 22 tills den når det mjukare elastomermaterialet med större friktion i urtaget eller upphöjningen. Denna ändring i känslan säkerställer att användarens tumme och i sista hand användarens hela hand placeras på rätt sätt på dentalinstrumentet.

En serie fingerlägesurtag 44, 46, 48, 50 och 52 är belägna i den släta frilagda ytan 28 på greppets baksida 26. Mitten på det första fingerlägesurtaget 44 är belägen proximalt från mitten på tumlägesurtaget 38. I den visade utföringsformen uppgår detta avstånd F till ca 7,6 mm (ca 0,3 tum) (fig. 3). För barn bör av- ståndet F uppgå till från ca 0,00 mm till 17,8 mm (ca 0,00 till 0,70 tum) och företrädesvis från ca 5,1 mm till 10,2 mm (ca 0,2 till 0,4 tum). För vuxna bör avståndet F vara från ca 0,0 mm till 25,4 mm (ca 0,0 till 1,0 tum) och företrädesvis från ca 5,1 mm till 15,2 mm (ca 0,2 till 0,6 tum). Ehuru uppfinningen erfordrar max: 5174409 - . | n u 6 åtminstone ett fingerlägesurtag medan fem fingerlägesurtag före- dras kan ända upp till sju fingerlägesurtag användas för att ta hand om ett intervall av olika handstorlekar. Det första finger- lägesurtaget 44 utgör nyckel därför att det tar emot användarens pekfinger och. samverkar således med. tumlägesurtaget för att säkerställa att användarens hand är korrekt positionerad på greppet. De återstående fingerlägesurtagen kan resp. behöver inte svara mot lägena hos användarens finger på greppet ehuru man föredrar att åtminstone två andra av användarens fingrar slut- giltigt skall vila i fingerlägesurtag för att trygga ett säkert och bekvämt gripande av instrumentet.

Liksom i fallet med tumlägesurtagen föredrar man att fingerlägesurtagen skall vara långsträckta. Företrädesvis är de långsträckta fingerlägesurtagen i stort sett vinkelräta mot det långsträckta skaftets längdaxel. Man föredrar också att dessa urtag har djupet ca 0,25 till 1,27 mm (ca 0,01 till 0,05 tum) och företrädesvis djupet ca 0,38 till 0,76 mm (ca 0,015 till 0,03 tum). Liksom i fallet med tumlägesurtaget kan slutligen en eller flera fingerlägesupphöjningar användas i stället för urtagen.

I en särskilt föredragen utföringsform är ett eller flera av fingerlägesurtagen/upphöjningarna strukturerat. Som.1mu1 ser i fig. 4 har i den visade utföringsformen struktureringen formen av ett upphöjt mönster 54 i elastomermaterialet. Andra strukture- ringskonfigurationer skulle givetvis kunna användas, såsom en regelbunden grupp upphöjningar eller andra geometriska former.

Vidare kan tumlägesurtaget/upphöjningen vara strukturerade på likartat sätt.

För att återgå till fig. 1-3 har greppet 14 en platt del 56 på den släta ytan 28 hos greppets bakre parti 26. Denna platta del gör det möjligt för dentalinstrumentet att vila säkert på en uppbärande yta och hindrar därigenom verkningsorganen från att komma i kontakt med ytan.

Greppets 14 yta 24 är glatt och fri från inkräktande elasto- mer. Såsom är visat i fig. 5 underlättas således placering av utsmyckningar på skaftet. Detta är särskilt önskvärt i tand- borstar avsedda att användas av barn eftersom utsmyckningarna ökar på skaftets "skojkvot“. Utsmyckningarna kan exempelvis förekomma i form av dekaler och tryckkänsliga etiketter 58, insa- 51 7 4 o 9 =;;;;==; . . ~ '~ n n n o n nu 7 dyntryck 60, silkscreentryck 62 eller.hetstanstryck 64.

Greppets främre parti 22 är slutligen ersatt med en böjd rampdel 68 som är belägen distalt i förhållande till tumlägesur- taget. Denna rampdel pressar användarens finger tillbaka in i tumlägesurtaget samtidigt som den medger särskilt bekväm.vila för återstoden av tummen som sträcker sig bortom urtagningen. Dess- utom har rampdelen 68 mittemot varandra belägna platta sidoytor 69 som är i stort sett vinkelräta mot handtagets framsida 16 och parallella med varandra. Dessa platta sidoytor gör det möjligt för tandborsten att vila säkert på sidan såsom är visat i fig. 2 så att arbetspartiet 20 går fritt från den uppbärande ytan 71.

Detta hindrar borsten 32 från att vrida sig i sådan riktning att de skulle kunna beröra den uppbärande ytan och bli smutsade av något på den ytan.

Tandborsten 10 kan vara framställd medelst konventionella metoder. Detta inbegriper vanligen att ett halvstyvt organ 70, såsom är visat i fig. 6, bildas medelst konventionella sprut- gjutmetoder. Det halvstyva organet inkluderar en enda plan ribba 72 på vilken greppet 14 gjuts i ett andra konventionellt sprut- gjutsteg. Dessutom förses det halvstyva organet 70 med en urtag- ning 74 genom.vilken ribbans bakre del är frilagd. Urtagningen 74 möjliggör att ett elastomerfoder kan bildas i tumlägesurtaget 38.

Då tandborsten 10 används, hålls den av användaren på sättet som är visat i fig. 7A och 7B. Det första momentet i användarens griprörelse är visat i fig. 7A. Som man ser där faller skaftet ned i användarens hopförda fingrar 77 som böjs kring greppets bakre del. I fig. 7B finner användarens tumme 78 tumlägesurtag- och rampdelen 68, varefter användarens pekfinger 80 ingriper med det proximala fingerlägesurtaget medan återstoden av fingrarna 82, 84 och 86 placeras bekvämt i läge. Med detta grepp uppnår användaren en säker och bekväm fasthållning av tandborsten så att den kan användas på ett effektivt, bekvämt och säkert sätt.

Ehuru uppfinningen ovan har beskrivits i samband med speci- fika utföringsformer är uppfinningen avsedd att täcka alla alter- nativ, modifikationer eller ekvivalenter som kan ingå inom dess ram såsom denna är definierad av de bifogade patentkraven.

Claims (18)

517 409 8 PATENTKRAV

1. Dentalinstrument avsett att hållas i handen av en användare, vilket dentalinstrument innefattar ett långsträckt skaft (12) med en framsida (16), en baksida (18), ett grepp (14) vid skaftets proximalände åtminstone tillräckligt långt för att ge plats åt användarens hand, och ett arbetsparti (20) vid skaftets distalände, varvid nämnda grepp (14) har ett främre parti (22) med en frilagd yta (24) längs skaftets framsida (16) och ett bakre parti (26) med en frilagd yta (28) längs skaftets baksida (18), verkningsorgan (30) belägna på skaftets främre parti (22) vid arbetspartiet (20), och åtminstone ett tumlägesurtag (38) i det främre partiet av greppet (14) intill greppets proximalände, k ä n n e t e c k n a t därav, att ett flertal fingerlägesurtag (44, 46, 48, 50, 52) är anordnade i den frilagda ytan på greppets (14) bakre parti liggande i linje med eller belägna på avstånd proximalt från tumläges- urtaget.

2. Dentalinstrument enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t där- av, att greppets (14) främre parti (22) är framställt av en halv- styv plast medan dess bakre parti (26) är framställt av en termo- plastisk elastomer.

3. Dentalinstrument enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t där- av, att den halvstyva plasten har en hårdhet av ca 95 till 130 mätt enligt Rockwell R-skalan.

4. Dentalinstrument enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t. där- av, att den termoplastiska elastomeren har en hårdhet av minst 30 till ca 60 mätt enligt hårdhetsskalan Shore A.

5. Dentalinstrument enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t där- av, att den termoplastiska elastomeren har en hårdhet av 30 till 40 mätt enligt hårdhetsskalan Shore A.

6. Dentalinstrument enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t där- av, att den termoplastiska elastomeren har en hårdhet av ca 35 mätt enligt hårdhetsskalan Shore A.

7. Dentalinstrument enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t där- av, att det första fingerlägesurtaget i den släta frilagda ytan på greppets bakre parti är beläget proximalt ca 0,00 till 25,4 mm (ca 0,00 till 1,00 tum) från tumlägesurtaget (38).

8. Dentalinstrument enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t där- av, att det första fingerlägesurtaget i den släta frilagda ytan på 517 409 o :en 40 9 greppets bakre parti är beläget proximalt ca 0,00 till 17,8 mm (ca 0,00 till 0,70 tum) från tumlägesurtaget (38).

9. Dentalinstrument enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t där- av, att det första fingerlägesurtaget i den släta frilagda ytan på greppets bakre parti är beläget proximalt ca 5,1 till 10,2 mm (ca 0,2 till 0,4 tum) från tumlägesurtaget (38).

10. Dentalinstrument enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t där- av, att det första fingerlägesurtaget i den släta frilagda ytan på greppets bakre parti är beläget proximalt ca 7,6 mm (ca 0,30 tum) från tumlägesurtaget (38).

11. Dentalinstrument enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t där- av, att åtminstone ett av urtagen innehåller upphöjda mönster.

12. Dentalinstrument enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t där- av, att greppet (14) inkluderar en rampdel som är belägen distalt från tumlägesurtaget (38).

13. Dentalinstrument enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a t därav, att rampdelen inkluderar platta sidoytor för att dental- instrumentet skall kunna vila pà sin sida på en uppbärande yta.

14. Dentalinstrument enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t där- av, att tumlägesurtaget (38) är ersatt med en upphöjning (42).

15. Dentalinstrument enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a t därav, att upphöjningen (42) är elliptisk.

16. Dentalinstrument enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t där- av, att åtminstone ett av fingerlägesurtagen är ersatt med en upp- höjning.

17. Dentalinstrument enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t där- av, att urtagens djup ligger inom intervallet ca 0,25 till 1,27 mm (ca 0,01 till 0,05 tum).

18. Dentalinstrument enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t där- av, att urtagens djup ligger inom intervallet ca 0,38 till 0,76 mm (0,015 till 0,030 tum).