SE516962C2 - Digital kommunikationsmottagare med inbyggd styrenhet för in- och urkoppling av kanalföljare beroende av kommunikationskanalens kvalitet - Google Patents

Description

N U 20 25 30 35 516 9622 system erfordrar den digitala kommunikationsmottagaren nödvändigtvis en påtaglig komplexitetsnivå för att kunna hantera signalstörningar, exempelvis flervägsutbredning, och fortfarande kunna avkoda data från en digital kommuni- kationssändare. Ett uttalat problem är att radiokanalen är i tiden varierande mellan sändaren och mottagaren, och skälet till detta är antingen att värdkommunikations- anordningen i sig själv (anordningen i vilken mottagaren ingår, exempelvis en mobiltelefon) år under förflyttning, eller att externa föremål förflyttar sig (exempelvis bilar eller tåg) och ger upphov till falska reflektioner av den utsända radiovågen, vilka kan nå fram till mottagaren. Det finns därför ett behov av en mottagarteknologi, som kan anpassa sig till den verkliga tidsvarierande miljön.

Vid tidsdelad multipelåtkomst (TDMA, Multiple Access"), "Time Division som exempelvis används i GSM, överförs informationen i skurar från sändaren över radiokanalen till mottagaren. Varje skur innehåller informationsbärande data, vars innehåll är på förhand okänt för mottagaren, samt även en känd träningssekvens. Träningssekvensen används för synkronisering och kanaluppskattning för att kunna bedriva koherent detektering av den mottagna signalen.

FIG 1 illustrerar en tidigare känd arkitektur för en TDMA-mottagare. radiosignal eller mikrovàgsignal med en bärfrekvens på Skuren tas emot vid en antenn 1 som en exempelvis 900 MHz eller 1800 MHz. En främre mottagare 110 tar emot signalen från antennen 1, behandlar den och om- vandlar densamma till en basbandsignal yt. Den främre mottagaren 110 innefattar diverse välkända komponenter såsom filter, förstärkare, blandare och lokaloscillatorer.

Den mottagna basbandsignalen y¿ tillförs en synkroni- seringsenhet 120, som är anordnad att korrelera den kända träningssekvensen med den mottagna signalen yc, vilken innehåller samma träningssekvens, varvid synkroniserings- enheten 120 kan lokalisera en synkroniseringsposition. Den 10 15 20 25 30 o a o ø no I u 1 | o n < om a --una c I mottagna signalen y¿ matas därefter tillsammans med den lokaliserade synkroniseringspositionen till en kanal- uppskattare 130. Kanaluppskattaren 130 är anordnad att bestämma en uppskattning, H, av radiokanalen.

I ett efterföljande steg matas den mottagna basband- signalen yt, kanaluppskattningen H och synkroniserings- positionen samtliga till en utjämnare 140, vilken - pà grundval av en förutbestämd kanalmodell - demodulerar den mottagna signalen ytför att uppskatta utsända data. Kanal- modellen kan exempelvis uttryckas som: Yt = HH&+et, där H = Üm,...,hflTär kanalfilterkoeffi- cienter med komplexa värden, U¿ = hk,...,ub¿f'är en vektor med de utsända symbolerna samt et representerar brus. Denna kanalmodell beskrivs vidare i Digital Communications, av J.

Proakis, Mc Graw-Hill, New York, 1995, till i sin helhet.

Utjämnaren 140 är med andra ord anordnad att upp- som här hänvisas skatta de utsända symbolerna, ut. Som en första utsignal ger utjämnaren 140 en följd av beslutade symboler üc samt som andra utsignal en kvalitativ information nu (benämnd Metric i FIG 1), som utgör ett mått på hur nära de upp- skattade symbolerna ligger de utsända symbolerna. Denna kvalitativa information kommer att användas, när den mot- tagna signalen behandlas vidare. Den kvalitativa infor- mationen, Mt, baseras vanligen pà ett kvadrerat avstånd mellan den mottagna följden och den förutspàdda mottagna följden givet de beslutade symbolerna, dvs: Mc= |Yc-Y^c|2= lYc-Hïnïïtizf där Ut = fiL,...,üt¿f är en vektor med de beslutade sym- bolerna. Det observeras att ifall Mt har ett litet värde, så gäller att den uppskattade kanalen H z den verkliga kanalen Hnäl, dvs de uppskattade kanalfilterkoefficienterna är väsentligen korrekt uppskattade, och vidare gäller U = Lkræßmxüfi, dvs de uppskattade symbolerna är korrekta. 10 15 20 25 30 35 n ø n a pa 1516 962 4 Ovanstående förfarande uppvisar goda prestanda, ifall värdkommunikationsanordningen inte förflyttar sig alltför fort. Under sådana förhållanden är ett hyfsat giltigt antagande att kanalfilterkoefficienterna H är konstanta under en skur av utsänd information. När hastigheten hos värdkommunikationsanordningen ökar, börjar emellertid radiokanalen att ändra sig under skuren, vilket innebär att kanaluppskattningen, som erhållits med hjälp av tränings- sekvensen, inte kommer att vara giltig för hela datasekven- sen inom skuren. För en i GSM utnyttjad TDMA-mottagare, där GMSK-modulering används pà 1800 MHz-bandet, börjar exempel- vis prestanda att försämras, när hastigheten hos värdkommu- nikationsanordningen stiger över 100-200 km/tim. I ett EDGE-system, där 8-PSK-modulering utnyttjas, som är käns- ligare än GMSK-modulering för störningar, kommer prestanda vid samma frekvens att börja försämras redan vid hastig- heter runt 50 km/tim. För att kunna hantera detta problem erfordras därför en kanalföljare.

En tidigare känd arkitektur för en TDMA-mottagare med en kanalföljare visas i FIG 2. Liksom i FIG 1 kommer den av antennen 1 mottagna skuren att omvandlas till en mottagen basbandsignal y¿ genom en främre mottagare 210. Den mottag- na signalen korreleras med den kända träningssekvensen av en synkroniseringsenhet 220 för att finna synkroniserings- positionen, och därefter uppskattas kanalen av en kanal- uppskattare 230 i enlighet med vad som har beskrivits ovan för kanaluppskattaren 130 i FIG 1.

Kanaluppskattningen H0 är en inledande uppskattning, som används för att sätta igång en utjämningsprocess, vilken utförs av en utjämnare 240. Som redan har beskrivits ovan med hänvisning till FIG 1, uppskattar utjämnaren 240 en följd av beslutade symboler üt samt även kvalitativ information (Metric). De beslutade symbolerna üt matas tillsammans med den mottagna signalen yt till en kanal- följare 250, som uppdaterar kanaluppskattningen Ht för 10 15 20 25 30 35 a a o n ao 516 9625 varje tidsögonblick t = l,...,N, där N är den tidsmässiga skurlängden. Kanaluppskattningen Ht återförs därefter till utjämnaren 240, som kommer att använda den uppdaterade kanaluppskattningen för att demodulera ÛU4 osv.

Genom att utnyttja en kanalföljare 250 kan man han- tera problem, som annars är förknippade med värdkommuni- kationsanordningar, vilka färdas vid höga hastigheter.

Kanalföljaren 250 i den i FIG 2 visade tidigare kända mot- tagaren kommer emellertid att användas konstant under all drifttid, vilket innebär att en hel del onödig databehand- ling kommer att utföras av mottagaren, även då hastigheten hos värdkommunikationsanordningen år låg och goda prestanda kan erhållas utan att utnyttja en kanalföljare. Eftersom kanalföljaren 250 används hela tiden, kommer dessutom strömförbrukningen att vara oönskat hög för en tidigare känd mottagare, såsom den som visas i FIG 2.

Sammanfattning av uppfinningen Ett syfte med föreliggande uppfinning är att åstad- komma en förbättring av digitala kommunikationsmottagare enligt ovan, bl a vad gäller strömeffektivitet.

Ovanstående syfte har uppnåtts genom att inrätta en styrenhet, som bestämmer och utvärderar den momentana kvaliteten hos kommunikationskanalen och i beroende därav alstrar en styrsignal, vilken utnyttjas för att slå på och stänga av kanalföljaren på ett sådant sätt, att kanal- följaren endast är aktiv under förhållanden när så erford- ras (då kvaliteten hos kommunikationskanalen har försämrats pga att den digitala kommunikationsmottagaren exempelvis färdas med hög hastighet).

Enligt uppfinningen slås kanalföljaren således till eller från beroende på aktuella radiokanalförhållanden.

Beslutet ifråga om huruvida kanalföljaren skall slås till eller från kan baseras på den utgående kvalitativa infor- mationen från utjämnaren. Beslutet kan alternativt baseras 10 15 20 25 30 35 på en jämförelse mellan nya kanaluppskattningar vid slutet och/eller början av en skur och en ursprunglig kanal- uppskattning. Genom att utnyttja kanalföljaren endast när så är nödvändigt, kan man minska den av mottagaren förbru- kade bearbetningseffekten, vilket medger längre drifttider mellan batteriuppladdningar i en bärbar värdbearbetnings- anordning såsom en mobiltelefon eller cellulär radiotele- fon.

Andra syften, fördelar och särdrag med föreliggande uppfinning kommer att framgå av följande detaljerade redo- görelse för föredragna och alternativa utföringsformer, av bifogade krav samt även av ritningarna.

Kort beskrivning av ritningarna Föreliggande uppfinning kommer nu att beskrivas i närmare detalj med hänvisning till en föredragen och en alternativ utföringsform tillsammans med bifogade rit- ningar, på vilka: FIG 1 och 2 utgör illustrationer av tvà tidigare kända kommunikationsmottagare, FIG 3 är ett översiktligt blockschema, som illustre- rar en digital kommunikationsmottagare enligt en föredragen utföringsform, FIG 4 är ett översiktligt blockschema, som illustre- rar en digital kommunikationsmottagare enligt en alternativ utföringsform, samt FIG 5 utgör tre diagram, vilka illustrerar det typiska utseendet hos den kvalitativa informationsut- signalen från mottagarens utjämnare i tre olika situatio- ner.

Detaljerad redogörelse för utföringsformer Med hänvisning först till FIG 5 observerar vi att utseendet hos den kvalitativa informationsutsignalen (Mt, Metric) från utjämnaren beror pà vilken typ av störning, 10 15 20 25 30 35 ao nu oo. a u n nu ana - n o u -1 nu uI" Q °*o., a 0 oo.. . . -.-av 1 nun» n . 0 o-nu 1 n . ~ - n . Q -over- -.-.~n I 1 »..-- 516' 962 7 som påverkar den mottagna signalen yt. Tre olika vanliga utseenden hos den kvalitativa informationen visas för en mottagare utan någon kanalföljare (dvs som i fallet med Det faktum att mottagaren inte har någon kanalföljare innebär att kanal- mottagaren i FIG 1) för tre olika scenarier. uppskattningen, som erhållits under träningssekvensen, kommer att utnyttjas för hela skuren.

Det översta diagrammet i FIG 5 illustrerar ett scenario, där vitt brus representerar den dominerande störningen. Det framgår att den kvalitativa informationen är tämligen konstant under såväl träningssekvensen (TS) som informationssekvensen (Data).

I det andra diagrammet härrör den dominerande stör- ningen från en medkanalstörare, dvs en fjärrbelägen sändare, som sänder på samma bärfrekvens. Eftersom med- kanalstöraren inte kommer att vara synkroniserad med den önskade signalen, kommer endast en viss del av skuren att störas (i FIG 5 är det delen till höger i det andra dia- grammet).

I det nedersta diagrammet i FIG 5 beror störningen pa hög hastighet hos värdkommunikationsanordningen, vilket innebär att kommunikationskanalen är tidsvarierande och ändras under skuren. Eftersom kanalkoefficienterna, H, i utjämnaren uppskattas under träningssekvensen och därför är optimerade för centrum av skuren (i exemplet enligt FIG 5), ökar den kvalitativa informationen i slutet av skuren.

Detta utseende hos den kvalitativa informationen kan användas enligt uppfinningen för att fastställa huruvida kanalföljaren måste vara pákopplad eller inte.

FIG 3 illustrerar en digital kommunikationsmottagare 300 enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen.

I likhet med de tidigare kända mottagarna, som visas i FIG 1 och 2, är den digitala kommunikationsmottagaren 300 ansluten till en antenn 1 för mottagning av en radiovåg- eller mikrovàgsignal, som sänds ut av en digital kommunika- 10 15 20 25 30 35 nn..- a o u S16 962 8 tionssändare. Radiosignalen eller mikrovàgsignalen matas till en främre mottagare 310, som omvandlar signalen till en mottagen basbandsignal yt, i likhet med vad som har beskrivits ovan med hänvisning till FIG 1 och 2. Den främre mottagaren 310 innefattar diverse i sig kända komponenter såsom filter, förstärkare, lokaloscillatorer och blandare, vilka samtliga är välkända för en fackman inom omrâdet. Den inre uppbyggnaden av den främre mottagaren 310 behandlas följaktligen inte vidare här.

Den mottagna signalen yt matas till en synkronise- ringsenhet 320, som korrelerar en känd träningssekvens med den mottagna signalen yf, vilken innehåller samma tränings- sekvens, varvid synkroniseringsenheten 320 kan lokalisera synkroniseringspositionen. Den mottagna signalen yf matas tillsammans med synkroniseringspositionen till en kanal- uppskattare 330, vilken uppskattar kanalen, H, pà ett vis som väsentligen liknar vad som har beskrivits med hänvis- ning till FIG 1 och 2.

Den mottagna signalen yt, kanaluppskattningen H samt synkroniseringspositionen matas därefter till en utjämnare 340, som modulerar den mottagna signalen för att erhålla utsända data. Utjämnaren 340 avger en första utsignal i form av en följd av beslutade symboler üt och en andra utsignal i form av kvalitativ information (Metric), enligt vad som redan har beskrivits med hänvisning till FIG 1 och 2.

De beslutade symbolerna üt avges tillsammans med den mottagna signalen yt till en kanalföljare 350, som kommer att uppdatera kanaluppskattningen Ht för varje tidsögon- blick t = l,...,N, där N är skurens varaktighet. Den upp- daterade kanaluppskattningen Ht áterförs därefter till utjämnaren 340 via en omkopplare 360, under förutsättning att omkopplaren 360 intar en sluten position. Enligt vad som kommer att beskrivas nedan, kan omkopplaren 360 styras genom en styrenhet 370. Om en uppdaterad kanaluppskattning 10 15 20 25 30 35 .-»uu 1 ou - up. u o nu nu o ou.-I s16 9s29 Ht faktiskt àterförs genom den slutna omkopplaren 360 till utjämnaren 340, kommer utjämnaren 340 att använda den upp- daterade kanaluppskattningen Ht vid demodulering av ÛU4 osv.

Som nämnts ovan, är en styrenhet 370 arrangerad i den i FIG 3 visade kommunikationsmottagaren 300. Styrenheten 370 har en första ingång för att ta emot en uppdaterad kanaluppskattning Ht från kanalföljaren 350. Styrenheten 370 har även en andra ingång för att avläsa den kvalitativa informationen Metric, som tillhandahålls av utjämnaren 340.

Pà grundval av den kvalitativa informationen bestämmer och utvärderar styrenheten 370 kvaliteten hos kommunikations- kanalen för att kunna avgöra, huruvida kanalföljaren 350 behöver användas eller ej. Kanalföljaren 350 kopplas härvid in respektive ur via en styrsignal från styrenheten 370 (betecknad "Följare j/n?" i FIG 3). I den föredragna utföringsformen enligt FIG 3 ges denna styrsignal ett första värde, dä kanalföljaren 350 skall kopplas in, samt ett andra värde dä kanalföljaren 350 skall kopplas ur.

Styrenheten 370 är försedd med ett minne för lagring av ett förutbestämt övre gränsvärde för den kvalitativa informationen (Metric) från utjämnaren 350, varvid detta övre gränsvärde definierar en acceptabel nivà för en skillnad, företrädesvis ett kvadrerat avstànd enligt beskrivningen ovan, mellan symbolerna i den mottagna signalen (yt) och symboler i en uppskattad mottagen signal givet de beslutade signalerna (üt). Den kvalitativa infor- mationen representerar med andra ord en grad av överens- stämmelse mellan den mottagna signalen och de beslutade symbolerna, övre gränsvärdet som ett kriterium för att besluta huruvida och styrenheten 370 använder det förutbestämda den kvalitativa informationen inte uppfyller detta kriterium samt, följaktligen, huruvida styrsignalen "Följare j/n?" skall ges sitt första värde, indikerande att kanalföljaren 350 behöver kopplas in. 10 15 20 25 30 35 ø u c o oo o 3516 962 10 Styrenheten 370 kan realiseras som en programmerbar mikroprocessor, en programmerbar logisk matris, andra logiska kretsar, diskreta logikgrindar och komponenter eller liknande.

I den i FIG 3 visade kommunikationsmottagaren 300, under antagandet att kanalföljaren 350 tidigare har kopplats in av styrenheten 370, är styrenheten 370 även anordnad att bestämma huruvida kanalföljaren 350 kan kopplas ur (slås av). I detta fall är det mindre lämpligt att utnyttja ovanstående kvalitativa information, som framställs av utjämnaren 340, eftersom kanalföljaren 350 kommer att försöka följa variationerna i kommunikations- radiokanalen, vilket innebär att den av utjämnaren 340 framställda kvalitativa informationen kommer att vara ungefär konstant under hela skuren. Istället avges kanal- uppskattningarna Ht till styrenheten 370, som kommer att använda dessa för att besluta huruvida kanalföljaren 350 kan kopplas ur eller ej. Om exempelvis H0:= Hüan z Hmm, där H0 är den inledande kanaluppskattningen och Hflafln Igmiär kanaluppskattningarna vid början respektive slutet av skuren, så är radiokanalens kvalitet acceptabel, varvid styrenheten 370 beslutar att kanalföljaren 350 kan kopplas ur eller slås av genom att tilldela styrsignalen “Följare j/n?" ett andra värde, vilket har beskrivits tidigare.

Om à andra sidan ||H0 - Hstartll >> 0 and ||H0 - HendH >> 0, beslutar styrenheten 370 att fortsätta utnyttja kanalföljaren 350 och tilldelar följaktligen styrsignalen “Följare j/n?" sitt första värde, vilket har beskrivits tidigare. Styrsignalen “Följare j/n?" matas även till om- kopplaren 360 för att försätta densamma i en öppen respek- tive sluten position.

Med hänvisning till FIG 4 visas en alternativ utföringsform av kommunikationsmottagaren 400. Antennen l, den främre mottagaren 410, synkroniseringsenheten 420, kanaluppskattaren 430, utjämnaren 440 och kanalföljaren 450 10 15 20 25 30 a n o a oo n 516 962 är samtliga väsentligen identiska med antennen 1, den främre mottagaren 310, synkroniseringsenheten 320, kanal- uppskattaren 330, utjämnaren 340 och kanalföljaren 350 i FIG 3, varför beskrivningen av dessa inte upprepas nu.

Till skillnad från FIG 3 använder emellertid kommuni- kationsmottagaren 400 enligt FIG 4 inte den kvalitativa informationen, Metric, då den beslutar huruvida kanal- följaren 350 skall kopplas in eller ur. Istället matas de beslutade symbolerna, üt, till en andra kanaluppskattare 480. På grundval av de beslutade symbolerna i början och slutet av skuren, erhålls nya kanaluppskattningar, Huan och Ham, av den andra kanaluppskattaren 480, vilka avges till styrenheten 470. Om ||H0 - O, beslutar styrenheten 470 att koppla in kanalföljaren 450 Hstartll >> Û and ||H0 " HendII >> genom att tilldela dess styrsignal "Följare j/n?" ett första värde, varvid kanalföljaren 450 kommer att vara Beslutet vad gäller huruvida kanalföljaren 450 skall kopplas ur fattas färdig att användas, då nästa skur tas emot. på väsentligen samma sätt, som redan har beskrivits ovan med hänvisning till FIG 3.

De i FIG 3 och 4 visade digitala kommunikationsmot- tagarna 300 och 400 är särskilt väl lämpade att ingå i en portabel radiotelefon såsom en GSM-mobiltelefon. Alter- nativt kan en digital kommunikationsmottagare enligt upp- finningen mycket väl ingå i en basstation i ett mobilt telekommunikationssystem, exempelvis i en GSM-basstation.

Föreliggande uppfinning är emellertid inte begränsad till dessa exempel, utan den digitala kommunikationsmottagaren enligt uppfinningen kan ingå i praktiskt taget varje möjlig värdkommunikationsanordning. Andra utföringsformer än de ovan beskrivna är lika möjliga inom ramen för uppfinningen, såsom denna definieras av bifogade självständiga patent- krav. "."... , _." _ ; . .H .: :-;;_-- - . :- O c p 0 I o v ll H N. N U .... n

Claims (16)

W Ü 20 25 30 35 516 962 12 NYA PATENTKRAV

1. Digital kommunikationsmottagare (300; 400), vilken är anordnad att kommunicera med en digital kommunikations- sändare över en kommunikationskanal, varvid den digitala kommunikationsmottagaren innefattar: 430), tillhandahålla en kanaluppskattning (H0) av kommunikations- en kanaluppskattare (330; som är anordnad att kanalen pà grundval av en mottagen signal (yg, (340; 440), som är anordnad att upp- skatta en följd av utsända symboler (ut) samt tillhanda- hälla en följd av beslutade symboler (üt) på grundval av den mottagna signalen och kanaluppskattningen, (350; 450), ställa en uppdaterad kanaluppskattning (Ht) på grundval av en utjämnare samt en kanalföljare som är anordnad att fram- (ÛJ samt som är anordnad att förse utjämnaren med den uppdate- den mottagna signalen (yt) och de beslutade symbolerna rade kanaluppskattningen, kännetecknad av en styrenhet (370; 470), vilken är operativt förbun- den med utjämnaren (340; 440) och kanalföljaren (350; 450), varvid nämnda styrenhet är anordnad att ta emot kanalkvali- tetsindikerande data (Metric; Haæü, Ham), som är för- knippade med en utsignal frán utjämnaren, att bestämma huruvida nämnda kanalkvalitetsindikerande data inte upp- fyller ett förutbestämt kriterium samt, om så är fallet, att avge en inkopplande styrsignal (“Följare j/n?") till kanalföljaren, och varvid nämnda inkopplande styrsignal är anordnad att växla i vilket ingen till ett kanalföljaren från ett urkopplat tillstånd, uppdaterad kanaluppskattning (Ht) framställs, inkopplat tillstànd, framställs. i vilket nämnda uppdaterade kanal- uppskattning (HJ

2. Digital kommunikationsmottagare enligt krav 1, där nämnda kanalkvalitetsindikerande data (Metric) framställs av utjämnaren (340) och representerar en grad av överens- 10 15 20 25 30 v n ø . o. stämmelse mellan den mottagna signalen (y¿) och de besluta- de symbolerna (ÛQ.

3. Digital kommunikationsmottagare enligt krav 2, där nämnda kanalkvalitetsindikerande data (Metric) beräknas av utjämnaren (340) som ett kvadrerat avstånd mellan symboler i den mottagna signalen (yt) och symboler i en förutspädd mottagen signal givet de beslutade symbolerna (üg.

4. Digital kommunikationsmottagare enligt något av föregående krav, där nämnda förutbestämda kriterium lagras som ett gränsvärde i ett elektroniskt minne, som är opera- tivt förbundet med styrenheten (370).

5. Digital kommunikationsmottagare enligt krav 1, vidare innefattande en andra kanalföljare (480), som är operativt förbunden med utjämnaren (440) och styrenheten (470), varvid nämnda kanalkvalitetsindikerande data (Huai, Hag framställs av den andra kanalföljaren i form av ytterligare kanaluppskattningar (Huæt, Ham) på grundval av de beslutade från utjämnaren, samt varvid (470) ligare kanaluppskattningarna med en inledande kanal- symbolerna (ÛQ styrenheten är anordnad att jämföra de ytter- uppskattning (H0) samt att framställa nämnda inkopplande styrsignal ("Följare j/n?"), ifall jämförelsen indikerar en skillnad som är större än nämnda förutbestämda kriterium.

6. Digital kommunikationsmottagare enligt något av föregående krav, som är kapabel till kommunikation med tidsdelad multipelätkomst (TDMA). (300; 400), som är anordnad att kommunicera med en digital kommunikations-

7. Digital kommunikationsmottagare N U 20 25 30 n a - o u: 516' 962 14 sändare över en kommunikationskanal, där den digitala kommunikationsmottagaren innefattar: (330; 430), tillhandahålla en kanaluppskattning (H0) av kommunikations- en kanaluppskattare som är anordnad att kanalen på grundval av en mottagen signal (yg, (340; 440), skatta en följd av utsända symboler (ur) samt tillhanda- en utjämnare som är anordnad att upp- hålla en följd av beslutade symboler (üt) på grundval av den mottagna signalen och kanaluppskattningen, och (350; 450), ställa en uppdaterad kanaluppskattning (Ht) pá grundval av en kanalföljare som är anordnad att fram- den mottagna signalen (yr) och de beslutade symbolerna (üg samt som är anordnad att förse utjämnaren med den uppdate- rade kanaluppskattningen, kännetecknad av (370; 470), med kanalföljaren (350; 450), varvid en styrenhet som är operativt förbunden nämnda styrenhet är anordnad att jämföra nämnda upp- daterade kanaluppskattning (Ht) med en inledande kanal- uppskattning (H0) samt avge en urkopplande styrsignal ("Följare j/n?") till kanalföljaren, ifall jämförelsen indikerar en skillnad som är mindre än ett förutbestämt kriterium, och varvid nämnda urkopplande styrsignal är anordnad att växla kanalföljaren från ett inkopplat tillstànd, i vilket nämnda uppdaterade kanaluppskattning (Ht) framställs, till ett urkopplat tillstånd, i vilket ingen uppdaterad kanal- uppskattning (Hc) framställs.

8. Digital kommunikationsmottagare enligt krav 7, vilken är kapabel till kommunikation med tidsdelad multi- pelåtkomst ning avser början och/eller slutet på en TDMA-skur. (TDMA), varvid nämnda uppdaterade kanaluppskatt- 10 15 20 25 30 516, 962

9. Trådlös kommunikationsanordning, innefattande en digital kommunikationsmottagare enligt något av föregående krav.

10. Trådlös kommunikationsanordning enligt krav 9, där anordningen är en radiotelefon.

11. ll. Trådlös kommunikationsanordning enligt krav 9, där anordningen är en basstation i ett celluppbyggt kommu- nikationssystem.

12. Arbetsmetod för en digital kommunikationsmot- tagare (300; 400), där en kanaluppskattning (H0) av en kommunikationskanal mellan mottagaren och en digital kommu- nikationssändare framställs ur en mottagen signal (yQ, samt där en följd av beslutade symboler (üt) framställs ur den mottagna signalen och kanaluppskattningen, kännetecknad av stegen att a) ta emot kanalkvalitetsindikerande data (Metric; Hüæx, Ham), vilka är direkt eller indirekt förknippade med nämnda följd av beslutade symboler (üQ; b) bestämma huruvida nämnda kanalkvalitetsindikerande data inte uppfyller ett förutbestämt kriterium; samt c) villkorat, ifall det förutbestämda kriteriet inte är uppfyllt, växla från ett urkopplat tillstånd, i vilket ingen uppdaterad kanaluppskattning (Ht) framställs, till ett inkopplat tillstånd, uppskattning (Ht) framställs ur nämnda mottagna signal (yQ i vilket en uppdaterad kanal- och nämnda följd av beslutade symboler (ÛQ.

13. Metod enligt krav 12, vidare innefattande steget att a') framställa nämnda kanalkvalitetsindikerande data (Metric) som ett beräknat kvadrerat avstånd mellan symboler 10 20 25 30 35 ø - . . ., 516» 962 16 i den mottagna signalen (y¿) och symboler i en förutspàdd mottagen signal givet de beslutade symbolerna (ÛJ.

14. Metod enligt krav 12, vidare innefattande steget att a") framställa nämnda kanalkvalitetsindikerande data som ytterligare kanaluppskattningar (Hmæu, Ham) på grundval av de beslutade symbolerna (üc), varvid nämnda förutbestämda kriterium är en grad av överens- stämmelse mellan nämnda ytterligare kanaluppskattningar och en inledande kanaluppskattning.

15. Arbetsmetod för en digital kommunikationsmot- tagare (300; 400), där en kanaluppskattning (H0) av en kommunikationskanal mellan mottagaren och en digital kommu- nikationssändare framställs ur en mottagen signal (yg, samt där en följd av beslutade symboler (üt) framställs ur den mottagna signalen och kanaluppskattningen, kännetecknad av stegen att a) ta emot en uppdaterad kanaluppskattning (Ht) base- rad pà de beslutade symbolerna (üQ; b) jämföra nämnda uppdaterade kanaluppskattning (HQ med en inledande kanaluppskattning (H0); samt c) villkorat, ifall jämförelsen indikerar en skillnad som är mindre än ett förutbestämt kriterium, växla frán ett inkopplat tillstànd, i vilket en uppdaterad kanaluppskatt- ning (Ht) framställs ur nämnda mottagna signal (yt) och nämnda följd av beslutade symboler (üt), till ett urkopplat tillstånd, i vilket ingen uppdaterad kanaluppskattning (HJ framställs.

16. Metod enligt krav 15, där mottagaren är kapabel (TDMA) och där nämnda uppdaterade kanaluppskattning avser början och/eller slutet på en TDMA-skur. till kommunikation med tidsdelad multipelåtkomst