SE516556C2 - Förfarande och anordning i ett telesystem - Google Patents

Description

i~>51ß6 “S56 2 nätet användes vid radioaccessen. De två systemen kan nås från det cellulära nätverket. En gemensam radioenhet används för access till bägge systemen. Det amerikanska patentet visar en komplicerad lösning som inte erbjuder systemflexibilitet och som kräver ett standardiserat radiogränssnitt som är specialanpassat för de tvâ inblandade systemen. Tillförande av' ytterliggare servicenät med en annan typ av specificerad signalstandard skulle kräva ytterligare anpassningar utöver de redan gjorda och göra lösningen ytterligare komplicerad.

Redogörelse för uppfinningen Problemet vid utvidgning av geografiskt täckningsområde för flera telekommunikationsnät med olika specificerade standarder är de kostnader som medföljer för nätinnehavarna vid utbyggnaden av varje enskilt nät. En strävan mot optimering av telekommunika- tionsnät, s.k. servicenät, har länge utgjort ett mentalt hinder mot att använda ett gemensamt telenät för flera telekommunika- tionsnät med olika specificerade standarder. En specificerad signaleringsprotokoll nätet dvs det "språk" signaleringsnoder inom nätet använder sig av för att kommunicera nätstandard definieras som det använder för att kommunicera inom nätet, med varandra. Ett annat problem som uppstår vid utvidgning av ett näts geografiska täckningsområde är nödvändigheten av ett gemensamt gränssnitt mot abonnenter i det gemensamma nätet. En abonnent i det gemensamma nätet kan tillhöra servicenät av såväl markbaserad som radiobaserad typ.

Enligt uppfinningen löses ovanstående problem genom att service- näten anslutes till ett gemensamt radiobaserat universalnät.

Universalnätet omfattar en accessnätdel och en transportnätdel.

Enligt uppfinningen upprättas vid behov först en transparent signaleringsförbindelse, en s.k. signalbärare genom accessnätet mellan en radioenhet i accessnätet och det servicenät som radioenheten tillhör, radioenhetens s.k. hemmanät. Kommunikation mellan radioenheten och hemmanätet kan därefter ske med samma används inom hemmanätet. specificerade signalstandard som Radioenheten omfattar en accessdel som via en radioförbindelse 1,) 01 *S16 55-6 3 till accessnätet hanterar upprättandet av den transparenta förbindelsen genom accessnätet till hemmanätet. Radioenheten omfattar också en servicedel som kan sända och mottaga önskade signaleringsmeddelanden via den transparenta förbindelsen.

Servicedelen mottar och sänder härvid signaler med samma specificerade signalstandard som den standard som används inom hemmanätet. Enligt uppfinningen upprättas sålunda först en signalbärare genom accessnätet, mellan accessdelen i radioenheten och enhetens hemmanät. Meddelande kan därefter transporteras transparent genom accessnätet över signalbäraren mellan service- delen och hemmanätet.

Vid signalering mellan radioenheten och hemmanätet kan en transparent databärare på begäran upprättas genom det tidigare ovan nämnda transportnätet. Data kan därefter överföras mellan radioenhetens servicedel och hemmanätet med samma överför- ingshastighet som användes inom hemmanätet. Några exempel på olika olika datainformation med överföringshastigheter i servicenät är audiodata (tal) och videodata.

Ett syfte med uppfinningen är att utöka den geografiska räckvid- den för olika servicenät.

Ett medel för att uppnå detta syfte är att utnyttja ett gemensamt accessnät för servicenät med olika specificerade standarder.

Ytterligare ett annat medel för att uppnå syftet med uppfinningen är att utnyttja ett gemensamt transportnät för servicenät med olika dataöverföringshastigheter.

Ett annat syfte med uppfinningen är att utöka flexibiliteten för användare som befinner sig i universalnätet.

Ett medel för att uppnå detta syfte med uppfinningen är att förse access- och transportnätet med radioöverföringsmöjlighet.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att upprätta en signalbärare genom accessnätet så att en radioenhet som befinner sig i accessnätet och som är registrerad som hemmahörande i ett det s.k. hemmanätet med hjälp av hemmanätets specificerade signalerings- av servicenäten, hemmanätet, kan kommunicera med standard.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att vid behov upprätta a 516 ~ 556 4 en databärare genom transportnätet så att radioenheten kan överföra data med hemmanätets specificerade dataöverföringshas- tighet.

En väsentlig fördel med uppfinningen är den mobilitets- och flexibilitetsökning som uppnås för abonnenter som tillhör de olika servicenäten.

En annan fördel med uppfinningen är den ringa kostnaden för mobilitets- och flexibilitetsökningen som krävs jämfört. med kostnaden för utbyggnad av varje servicenät för sig.

Uppfinningen kommer nu att närmare beskrivas med hjälp av föredragna utföringsexempel och med hänvisning till bifogade ritningar.

Figurbeskrivning - Figur 1 visar i perspektivvy ett accessnät som är anslutet till ett flertal servicenät.

- Figur 2 visar schematiskt i en OSI-modell principerna för No. 7 signalering.

- Figur 3 visar ett blockschema över telesystemet där signal- och databärare har markerats.

- Figur 4 visar en översiktsbild av accessnätet anslutet till två servicenät med olika specificerade standarder.

- Figur 5 visar signaleringen vid ett förfarande för regisrering av en radioenhet som tillhör ett GSM-nät och som befinner sig i accessnätet.

- Figur 6 visar ett flödesschema över den i figur 5 visade signaleringen.

- Figur"7 visar signaleringen vid samtalsuppkoppling till en annan radioenhet som tillhör ett PSTN-nät och som befinner sig i accessnätet.

- Figur 8 visar ett flödesschema över den i figur 7 visade signaleringen. .16 556 Föredragen utföringsforn Figur 1 visar ett telesystem TS som omfattar ett universellt mobiltelenät UMTS. Det universella mobiltelenätet UMTS omfattar ett accessnät ACC och ett transportnät TRN. I figur 1 visas både accessnätet ACC och transportnätet TRN med gemensamma symboler.

Transportnätet TRN kommer att förklaras närmare längre fram i texten. Accessnätet ACC omfattar ett flertal basstationer BS1 och BS2 som var och en med radiosignaler täcker ett geografiskt område, en s.k. cell Cl och C2. I figur 1 visas endast ett fåtal av de basstationer BS1, BS2 som existerar i accessnätet ACC.

Basstationerna BS1 och BS2 är anslutna till en radiostyrenhet RNC2. Radiostyrenheten RNC2 fördelar signaler till och från de anslutna basstationerna BS1, BS2. Telesystemet TS i. figur 1 omfattar ett flertal servicenät VOD, GSM, PSTN och INTERNET.

Ett servicenät VOD som är ett Videonät (Video On Demand) används av exempelvis en videouthyrare för att mot betalning transportera signaler från en videofilm till en hyrare av filmen, till dennes TV-utrustning TE. Ett servicenät GSM är ett mobiltelenät som används för att transportera exempelvis talsignaler till och från en abonnent i mobiltelenätet, till dennes mobilteleutrustning ME.

Ett servicenät PSTN är ett publikt telenät PSTN som används för att transportera talsignaler till och från en abonnent i det publika telenätet, till dennes fast anslutna teleenhet PE. Ett servicenät INTERNET används för att transportera elektronisk.post till och från en användare av postnätet, till dennes datautrust- ning CE. Varje servicenät använder olika specificerade signale- ringsprotokoll. En specificerad nätstandard definieras av det signaleringsprotokoll nätet använder för att kommunikation inom nätet, dvs det "språk" signaleringsnoder inom nätet använder sig av för att kommunicera med varandra. Exempel på protokoll är MAP och BSSAP, som båda används i mobiltelenätet GSM. Signalerings- protokollen finns väl beskrivna i respektive näts specificerade standard.

Varje servicenät VOD, GSM, PSTN och INTERNET i telesystemet TS är anslutet till accessnätet ACC via åtminstone en ingångsport 01, P1, P2, P3, P4, Ql, R1. Radiostyrenheten RNC2 i accessnätet ACC är enligt utföringsexemplet ansluten till åtminstone en av 1516 556 6 ingångsportarna 01, P1, Q1, R1 till varje servicenät. Tele- systemet TS omfattar radioenheter TU, GU, PU och CU som befinner sig inom accessnätets ACC radiotäckningsområde. Var och en av radioenheterna TU, GU, PU, CU kan upprätta en förbindelse med var och en av basstationerna BS1, BS2 i accessnätet ACC. Signaltrans- porten mellan en av radioenheterna och ett utvalt servicenät sker över s.k. signalbärare. En signalbärare förflyttar data trans- parent mellan två signaleringsnoder. Exempel på olika signale- ringsnoder i accessnätet ACC är ingångsportarna 01, Pl, P2, P3, P4, Q1, R1, radiostyrenheten RNC2, basstationerna BS1, BS2 och radioenheterna TU, GU, PU, CU. _ En första signalbärare SC1 har i figur 1 markerats med en streckmarkerad linje mellan en ingångsport P2 som är ansluten till ett servicenät av GSM-typ och radiostyrenheten RNC2. En andra signalbärare SC2 har i figur 1 markerats med en streck- markerad linje mellan radiostyrenheten RNC2 och en portabel radioenhet GU, via basstation BS2. Signalbärarna SC1 och SC2 kommer längre fram i beskrivningen att förklaras närmare.

Radioenheterna TU, GU, PU och CU, omfattar en accessdel och en servicedel. Accessdelen tillhör accessnätet ACC och hanterar den signalering som krävs för att upprätta den andra signalbäraren SC2 mellan radioenheten GU och radiostyrenheten RNC2 i accessnä- tet ACC. Den radiobaserade delen av den andra signalbäraren SC2 utgörs enligt utföringsexemplet av ett CDMA-baserat radiogräns- snitt. Detta gränssnitt kommer längre fram i texten att förklaras närmare. Servicedelen tillhör ett av servicenäten VOD, GSM, PSTN eller INTERNET och mottar och sänder signaler enligt servicenä- tets specificerade standard via de upprättade signalbärarna SC1 och SC2. Radioenhetens accessdel och servicedel kommer att förklaras närmare längre fram i texten.

Enligt uppfinningen upprättas alltså åtminstone en signalbärare genom accessnätet, mellan radioenheten och enhetens hemmanät. Ett meddelande transporteras därefter över signalbäraren transparent genom accessnätet mellan radioenhetens servicedel och radioen- hetens hemmanät.

Ett exempel på uppbyggnaden av en signalbärare visas i figur 2. 516 556 7 Figur 2 visar ett signaltransportsystem av typen CCITT No. 7 signalling System. Signalering enligt No. 7-systemet, s.k. C7- signalering är sedan tidigare känt. Signalering enligt No.7- systemet finns väl beskrivet i CCITT Blue book Volme VI, recommendation Q.700. kortfattat principerna för C7-signalering i syfte att öka förståelsen för I texten nedan beskrivs uppfinningen. Signalbäraren omfattar en transportmekanism MTP som transporterar ett meddelande på ett tillförlitligt sätt mellan två utsedda signaleringsnoder. I en ursprungsnod sker "ned- packning" av meddelandet. Meddelandet transporteras därefter på en fysisk länk från ursprungsnoden till en destinationsnod. I destinationsnoden sker Denna nedpackning, transport respektive uppackning av meddelandet sker med hjälp av transportmekanismen MTP som längre fram i be- skrivningen kommer att förklaras närmare. Transportmekanismen MTP ingår som en del av ett C7-signaltransportsystemet och represen- "uppackning" av meddelandet. teras av en s.k. OSI-modell som är en standard inom nätverkskom- munikation. OSI-modellen som schematiskt visas i sin helhet i figur 2a omfattar totalt sju lager L7-L1. De tre understa lagren L3, L2, L1 motsvarar'meddelandetransportdelen MTP som ovan nämnts och som kommer att närmare förklaras i samband med figur 2b. De fyra översta lagren L7, L6, L5 och L4 motsvarar ett servicenäts specificerade signaleringsstandard. Exempel på en enhet som genererar meddelande enligt ett servicenäts standard är de ovan nämnda radioenheterna TU, PU, RLL och CU. Ju lägre ett lager är placerat i OSI-modellen desto mer generellt kan det användas av ett flertal olika servicenät med olika specificerade standarder och ju högre ett lager är placerat i OSI-modellen desto mer specifikt avpassat är det för ett speciellt servicenät. Exempel på protokoll som tillhör det översta lagret L7 är MAP (Mobile Application Part) och BSSAP (Base Station System Application Part) som båda är avsedda för GSM. Andra exempel på användarpro- tokoll är Telephone User Part TUP (Telephone User Part) som genererar meddelande avsedda för PSTN och som tillhör de två översta lagren L6 och L7. Ytterligare ett exempel på protokoll som visas i figuren och som tillhör de översta lagren är ISUP (Integrated Services Digital Network User Part) som genererar meddelanden avsedda för ISDN. » e 51-6 556 s Figur 2b visar transportmekanismen MTP, i figuren representerad L2 och. L3 i OSI-modellen. Ett meddelande DATA är genererat i enlighet med ett servicenäts av de tre undre lagren Ll, specificerade signalstandard. Meddelandet.DATA.som.exempelvis kan vara ett meddelande av MAP-typ överlämnas från ett överliggande lager, markerat med >=4 i figuren, till det tredje lagret L3. Det tredje lagret L3 är ett nätverkslager som distribuerar och dirigerar meddelandet DATA till rätt signaleringsnod. I det tredje lagret placeras meddelandet DATA tillsammans med bl.a en ursprungsadress OPC och en destinationsadress DPC. Innehållet i det tredje lagret L3 överlämnas till det andra lagret L2. Det andra lagret L2 ansvarar för att innehållet i det tredje lagret transporteras på ett tillförlitligt sätt. I det andra lagret placeras innehållet från det tredje lagret tillsammans med bl.a. checksumma CK och felkorrigeringsbitar Corr. Innehållet i det andra lagret L2 överlämnas därefter till det första lagret L1.

Det första lagret L1 omfattar hårdvara nödvändig för signaltrans- porten. Det första lagret omvandlar bitinformation från det andra lagret till pulser av rätt storlek och form. Pulserna trans- porteras på en fysisk signallänk till rätt destination. Det är som tidigare nämnts med hjälp av de undre lagren L3, L2 och L1 som en transparent förbindelse mellan en radioenhet och ett servicenät upprättas genom universalnätet. Den i figur 2 visade signalbäraren är enbart att se som ett exempel på en signal- bärare. _ Den ovan tidigare nämnda första signalbäraren SC1 upprättas enligt ett utföringsexempel med hjälp av ett annat signaltrans- portsystem som är av typen X.75 Signalling System. Signalering enligt X.75-systemet är sedan tidigare känt och finns väl beskrivet i CCITT Blue Book Volme VIII, recommendation X.75. I texten nedan beskrivs i korthet principerna för X.75-signalering med syfte att underlätta. den fortsatta förståelsen av' upp- finningen. X.75-signalering omfattar en transportanordning med vars hjälp meddelande transporteras mellan två signaleringsnoder.

Transportanordningen omfattar ett paketlager, ett länklager och ett fysiskt lager. Ett meddelande avsett att förflyttas från en första signaleringsnod till en andra nod överlämnas till i 516 556 9 paketlagret. Paketlagret omvandlar meddelandet till ett format som är anpassat för transport inom ett X.75-baserad nät.

Innehållet i paketlagret överlämnas till länklagret. Länklagret ombesörjer tillförlitlig transport av det paketerade meddelandet till den utvalda signaleringsnoden genom att tillfoga bland annat checksumma och paritetsbitar. Innehållet i länklagret överlämnas därefter till det fysiska lagret. Det fysiska lagret omfattar hårdvara nödvändig för signaltransporten. Det fysiska lagret omvandlar bitinformation från det andra lagret till elektriska pulser av rätt storlek och form. Pulserna transporteras på en fysisk länk till rätt destination. De nämnda lagren utgör alltså tillsammans en transportmekanism som transporterar meddelandet på ett tillförlitligt sätt till rätt signaleringsnod. Meddelandet omfattar i sin mest grundläggande form ett antal binära tecken vars inbördes ordning är utan betydelse för transportmekanismen. innehåll därmed är transportmekanismen kan meddelande sommgenererats i nät med olika Eftersom meddelandets oväsentligt för specificerade signalstandarder transporteras med hjälp av transportmekanismen. Meddelandets innehåll blir av' betydelse först vid de signalnoder som utgör ändpunkter, dvs i en nod där meddelandet skapats före överlämnande till signalbäraren eller i en nod där meddelandet skall avläsas och åtgärdas efter mottagan- de från signalbäraren. Den i figur 1 visade första signalbäraren SC1 transporterar GSM-meddelanden transparent mellan GSM- ingångsporten P2 och radiostyrenheten RNC2. Den första signal- bäraren SC1 är enbart att se som ett exempel på en signalbärare genom accessnätet ACC. Man kan även tänka sig andra typer av signalbärare, exempelvis signalbärare av den ovan tidigare visade typen CCITT No.7.

Den andra signalbäraren SC2 som visas i figur 1 mellan radiosty- renheten RNC2 och en radioenhet GU upprättas med hjälp av en för ändamålet speciellt tillägnad logisk kanal mellan radiostyren- heten RNC2 och radioenheten GU. Den för ändamålet tillägnade kanalen, den s.k. dedicerade kanalen upprättas på begäran från antingen radiostyrenheten RNC2 eller radioenheten GU. Efter upprättandet kan signaltransport ske över den dedicerade kanalen från antingen radiostyrenheten RNC2 till radioenheten GU eller 516 556 omvänt. Den dedicerade kanalen förblir tillägnad signalering mellan radiostyrenheten och radioenheten tills nedkoppling begärs. Den luftbaserade delen av den andra signalbäraren SC2 mellan radioenheten GU och basstationen BS2 utgörs enligt utföringsexemplet av ett CDMA-baserat radiogränssnitt. Den markbaserade delen av den andra signalbäraren SC2 är en signal- bärare enligt X.25-systemet som finns beskrivet i CCITT Blue book Volme VIII, recommendation X.25. De ovan nämnda delarna som utgör den andra signalbäraren SC2 är enbart att se som olika exempel på signalbärare inom accessnätet ACC.

I figur 3 visas ett blockschema där det i figur 1 tidigare visade universalnätet UMTS är anslutet till ett servicenät av GSM-typ, ett s.k. GSM-nät. Det två näten UMTS och GSM är anslutna till varandra via ingångsporten P2. Accessnätet ACC i universalnätet omfattar radioenheten GU, radiostyrenheten RNC2 och en del av ingångsporten P2. Radioen- den portabla basstationen BS2, heten GU är registrerad som hemmahörande i GSM-nätet och är en s.k. GSM-enhet GU. GSM-enheten GU omfattar en accesdel APG och en servicedel SPG. Accessdelen APG tillhör accessnätet ACC och hanterar den signalering som är nödvändig för att upprätta den tidigare nämnda andra signalbäraren SC2 mellan GSM-enheten GU'och radiostyrenheten RNC2. Den tidigare nämnda första signalbäraren SC1 och den andra signalbäraren SC2 har i figur 3 markerats med fyllda breda linjer mellan GSM-enheten GU, radiostyrenheten RNC2 och ingångsporten P2. Servicedelen SPG tillhör GSM-nätet och sänder och mottar signaler enligt GSM-nätets specificerade standard via den första och andra signalbäraren SC1 och SC2.

Radiostyrenheten RNC2 omfattar en radioresursenhet RRR som tillsammans med accessenheten APG i GSM-enheten GU upprättar, underhåller och nedkopplar den andra signalbäraren SC2 mellan radiostyrenheten RNC2 och GSM-enheten GU. Radiostyrenheten RNC2 omfattar en signalterminal STER som tillsammans med en signalter- minal STEP i ingångsporten P2 hanterar upprättande, underhåll och nedkoppling av den första signalbäraren SC1 mellan radiostyren- heten RNC2 och ingångsporten P2. Signalterminaleerna STER och STEP genererar de tidigare nämnda transportlagren (paket-, länk- och fysiskt Radiostyrenheten RNC2 lager) i X.75-systemet. 516 556 11 omfattar en transferenhet TER som förflyttar meddelanden från den första upprättade signalbäraren SC1 till den andra signalbäraren SC2 och omvänt. Ingångsporten P2 omfattar också en transferenhet TEP som förflyttar meddelanden 'mellan den första upprättade signalbäraren SC1 och en GSM-signalbärare SCGSM som upprättats i GSM-nätet mellan ingångsporten P2 och en mobilkopplingscentral MSC i GSM-nätet. Förflyttningen har i figur 3 markerats ovanför transferenheten TEP med en bred fylld linje med spetsformade ändar. Denna typ av förflyttning av meddelande från en typ av signalbärare till en annan typ tillhör konventionell tele- foniteknik och finns väl beskriven i exempelvis CCITT Blue Book Volme VIII, recommendation X.75. Förklarat i korthet lagras "pekare" signalbärarna SC1 och SCGSM. Vid ankomst av ett meddelande från den första signalbäraren SC1 pekas GSM-signalbäraren SCGSM ut.

Vid ankomst av ett meddelande från GSM-signalbäraren SCGSM pekas den första signalbäraren SC1 ut. Som tidigare påpekats är det för i transferenheten TEP vid upprättandet av de två signalbärarna oväsentlig enligt vilken specificerad standard ett meddelande är genererat så länge signalbärarna bara ombesörjer en transparent förflyttning' av' meddelandet och förflyttar' med- delandet från en bärare till en. annan vid ankomst till en signaleríngsnod. Ingångsporten P2 omfattar en meddelandetrans- portenhet MTPP som med hjälp av No.7-signalering hanterar upprättande, underhåll och nedkoppling av GSM-signalbäraren SCGSM. Mobilkopplingscentralen MSC omfattar en meddelandetrans- portenhet MTPM som tillsammans med ingångsportens P2 transporten- het MTPP hanterar GSM-signalbäraren SCGSM. Mobilkopplingscentra- len MSC omfattar en signaleringsnod SPM som genererar ett meddelande enligt en specificerad standard inom GSM-nätet.

Exempel på en sådan standard är det ovan nämnda BSSAP-pro- tokollet. Signaleringsnoden SPM utgör i. utföringsexemplet en start- eller slutpunkt i GSM-nätet för BSSAP-meddelanden som transporteras mellan GSM-nätet och GSM-enheten GU. Servicedelen SPG i GSM-enheten GU utgör en annan start- eller slutpunkt för transporten av BSSAP-meddelanden. BSSAP-meddelandet transporteras i GSM-nätet via GSM-signalbäraren SCGSM; Med hjälp av transferen- heten TEP i ingångsporten förflyttas BSSAP-meddelandet från GSM- signalbäraren SCGSM till den första signalbäraren SC1 som är av .s1a sse 12 X.75-typ. BSSAP-meddelandet första signalbäraren SC1 och mottages i radiostyrenheten RNC2. Med hjälp transporteras via den av transferenheten TER i accessnätet i radiostyrenheten för- flyttas BSSAP-meddelandet efter mottagande i radiostyrenheten från den första signalbäraren SC1 till den andra signalbäraren SC2 som omfattar en markbaserad del som är av X.25-typ. Med- delandet transporteras från radiostyrenheten vidare via bassta- tionen BS2 till GSM-enheten GU. BSSAP-meddelandet transporteras alltså transparent från mobilkopplingscentralen MSC via GSM- signalbäraren, genom accessnätet via den första signalbäraren SC1 och den andra signalbäraren SC2, till GSM-enheten GU. Längre fram i texten kommer olika utföringsexempel att närmare visa olika signaleringsförfarande vid signalering genom accessnätet mellan radioenheter TU, GU, PU, CU och deras hemmanät VOD, GSM, PSTN, INTERNET. De ovan nämnda signalbärarna SCl, SC2 och SCGSM finns väl specificerade i de specifikationer som angetts tidigare i texten. Det är emellertid redan nu lätt för en fackman att inse att även en signalbärare av en annan typ kan transportertera meddelande transparent genom accessnätet och att signaler som genererats i. enlighet med olika specificerade standarder kan förflyttas transparent via signalbäraren.

I figur 3 visas förutom accessnätet ACC även transportnätet TRN.

Transportnätet TRN omfattar liksom accessnätet, GSM-enheten GU, basstationen BS2, radiostyrenheten RNC2 samt en del av ingångs- porten P2. Transportnätet TRN omfattar en markbaserad del ATM mellan ingångsporten P2 och basstation BS2, vilken del enligt utföringsexemplet är av ATM-typ. Transportnätet TRN omfattar också en luftburen del CDMA mellan basstationen BS2 och radioen- heten som enligt utföringsexemplet är av CDMA-typ. Datatransport via databärare i transportnätet TRN fungerar i princip på samma sätt som den ovan visade signaltransporten. Motsvarande anord- ningar APG, RRR, STER, STEP, MTPP och MTPM som ovan angetts som nödvändiga vid upprättande av signalbärana SC1, SC2 och SCGSM finns också i transportnätet. Dessa anordningar har emellertid inte visats i figur 3. Den markbaserade ATM-delen omfattar en första databärare DC1 mellan ingångsporten P2 och radiostyren- heten RNC2 och en första del av en andra databärare DC2 mellan .S516 55-6 13 radiostyrenheten RNC2 och basstationen BS2. Den andra delen av den andra databäraren DC2 mellan basstationen BS2 och GSM-enheten GU är som ovan nämnts luftbaserad och av CDMA-typ. Databärare är i figur 3 markerade breda ofyllda linjer. Principen för för- flyttningen av data från en databärare till en annan är densamma som tidigare visats :i samband med förflyttning mellan olika signalbärare. Pekare lagras i transferenheten TEP samtidigt med upprättandet av databäraren DCl och GSM-databäraren DCGSM i GSM- nätet. Pekarna pekar vid ankomst av exempelvis ett datapaket från den första databäraren DC1, ut en GSM-signalbäraren DCGSM och vice versa.' Denna förflyttning finns väl beskriven i ATM-forums B-ICI Specification (Version 1.0, Sept 1993). ATM-nätet medger dataöverföring med en överföringshastighet som väljes efter behov. ATM-nätet är sedan tidigare känt och finns väl beskrivet i ATM-forums B-ICI, AAI. och. UNI specifikationer. CDMA-nätet medger liksom ATM-nätet dataöverföring med en variabel överför- ingshastighet. En rapport avseende ett CDMA-nät med variabel dataöverföringshastighet finns inlämnad för'publicering till IEEE Journal of Selected Areas in Communication Special Issue on "CDMA Networks". Rapporten visar ett CDMA-system med variabel data- överföringshastighet. Förutom den tidigare nämnda dedicerade kanalen som speciellt tillägnas signalering mellan GSM-enheten GU och basstationen BS2 kan en dedicerad kanal också tilldelas för dataöverföring mellan GSM-enheten GU och basstationen BS2. ATM- nätet och CDMA-nätet medger dataöverföring inom ett brett spektrum. De två näten medger överföring av data inom. ett vidsträckt frekvensområde, dvs dataöverföring' med. varierande hastighet. Exempel på bärartjänster med olika överföringshastig- heter är: * Smalband (Narrowband): O till 64 Kbit/s.

* Mediumband (Mediumband): 64 Kbit/s till 2 Mbit/s.

* Bredband (Wideband): 2 Mbit/s till 155 Mbit/s.

Exempel på olika dataöverföringar är: - Tal, som huvudsakligen använder smalbandet.

Låghastighetsdata, som huvudsakligen använder mediumbandet.

- Lan, som huvudsakligen använder mediumbandet.

Multimedia Mail, som huvudsakligen använder mediumbandet.

Audio, som huvudsakligen använder mediumbandet. ¿¿si6A556 14 - Video, som huvudsakligen använder mediumbandet.

Såväl ATM-nätet som CDMA-nätet är enbart att se som exempel på olika nät som möjliggör realisering uppfinningen.

Figur 4 visar accessnätet ACC som redan tidigare visats i figur 1 och figur 3. Accessnätet ACC omfattar sökareor LA1, LA2, LA3 och LA4 som var och en omfattar ett flertal celler. Cellerna symboliserar som tidigare nämnts olika basstationers BS2 radiotäckningsområde. Gränserna mellan de olika sökareorna LA1, LA2, LA3 och LA4 har i figuren markerats med tjocka heldragna linjer mellan cellclustren i respektive sökarea. Basstationerna BS2 i varje sökarea LA1, LA2, LA3 och LA4 hanteras av en av Rncz, Rncs och RNc4. radioenheten GU i accessnätet är som tidigare nämnts en s.k. GSM- radiostyrenheterna RNC1, Den portabla enhet som är registrerad som hemmahörande i GSM-nätet. GSM-nätet är radioenhetens hemmanät, s.k. GSM-hemmanät. En annan radioenhet PSTN-enhet PU, hemmahörande i ett servicenät av PSTN-typ, radioenhetens PU s.k.

PSTN-hemmanät. GSM-hemmanätet är anslutet till accessnätet ACC via de i figur 1 tidigare visade ingångsportarna P1, P2, P3 och i accessnätet, en s.k. är registrerad som P4. I figuren visas ytterligare portar P2' och P2". De ytterli- gare ingångsportarna tillhör andra operatörer än,den operatör som handhar GSM-hemmanätet. Exempel på GSM-operatörer i Sverige är TELIA, EUROPOLITAN och COMVIQ. Varje operatör hanterar ett servicenät GSM, GSM' och GSM" och varje nät är anslutet till accessnätet ACC via portarna P2, P2' och P2". Varje port är ansluten till åtminstone en av radiostyrenheterna RNC1, RNC2, RNC3 och RNC4. Enligt utföringsexemplet är samtliga operatörers portar P2, P2', P2" belägna på samma plats och anslutna till samma radiostyrenhet RNC2. Hemmanätet GSM omfattar en mobilkopp- lingscentral MSC som är ansluten till signaleringsnoder inom hemmanätet GSM. Exempel på signaleringsnoder inom GSM-nätet är ett hemmaregister HLR och ett besöksregister VLR. Mobilkopp- lingscentralen är även ansluten till ingångsportarna P1, P2, P3 och P4. GSM-enheten GU är permanent registrerad i hemmaregistret GSM-enheten GU kan tillfälligt vara registrerad i besöksregistret VLR som besökande HLR som hemmahörande i hemmanätet GSM. i en av de celler i GSM-nätet som hanteras av mobilkopplingscen- Üf516 5 56 is tralen MSC. GSM-enheten kan också enligt uppfinningen vara registrerad som besökande i en cell i accessnätet ACC. Cellen kan nås av mobilkopplingscentralen MSC via en av portarna P1, P2, P3, P4. Information om via vilken port P1, P2, P3 eller P4 GSM- enheten kan nås finns lagrad i besöksregistret VLR. För att kunna hantera access till både radiogränssnittet i det egna hemmanätet GSM och till accessnätet ACC är det nödvändigt med en mobiltele- enhet som har dubbla radiogränssnitt, en s.k. dual-mode-enhet.

Med hjälp av en dual-mode-enhet kan mobilenheten välja dels ett första radiogränssnitt som används inom accessnätet ACC och dels ett andra radiogränssnitt som används inom hemmanätet GSM. Det gränssnitt som väljes beror på i vilket av de två näten ACC, GSM som mobilen befinner sig i. Då. mobilen förflyttar sig från accessnätet ACC till GSM-nätet, dvs passerar en cellgräns mellan de två näten ACC och GSM sker registrering i GSM-nätet enligt konventionell GSM-teknik. Då mobilen förflyttar sig från GSM- nätet GSM till accessnätet ACC sker registrering i accessnätet enligt en metod som kommer att beskrivas längre fram i texten.

Den ovan tidigare nämnda PSTN-enheten PU är en fast installerad teleenhet i accessnätet ACC som kommunicerar med sitt hemmanät PSTN via ett radiogränssnitt i accessnätet ACC. PSTN-hemmanätet omfattar en första lokalväxel LE1, en andra lokalväxel LE2 och en transitväxel TE. En teleenhet PE i PSTN-nätet är ansluten till den första lokalväxeln LE1. Transitväxeln TE sammanbinder de två lokalväxlarna LE1 och LE2. Den andra lokalväxeln LE2 är ansluten till accessnätet via ingångsporten Q1. Porten Ql är ansluten till radiostyrenheten RNC2. De två ovan nämnda radioenheternas GU och PU signalering gentemot respektive hemmanät GSM och PSTN kommer nu att visas med olika förfarandesteg. Det bör påpekas att förfarandet inte gör anspråk på att visa samtliga steg som krävs vid de olika signaleringsmomenten. Den inbördes ordningen mellan förfarandestegen kan också variera. Det bör också påpekas att accessnätets uppbyggnad kan variera något. Man kan exempelvis tänka sig att radiostyrenheterna RNC1, RNC2, RNC3 och RNC4 var och en tillhör de nämnda ingångsportarna P1, P2, P3 och P4.

Förfarandet för GSM-enhetens GU registrering visas i figur 5. Ett exempel på när registrering sker är då mobilen förflyttar sig 3:51 6 5 56 16 från GSM-nätet till accessnätet. Andra exempel på när registre- ring sker är när GSM-enheten passerar en sökarea eller när GSM- enheten aktiveras. Figur 5 är avsedd att studeras tillsammans med figur 4. Förfarandet föregås av en lagring i radiostyrenheten RNC2 av information om vilka servicenät som gränsar till de ingångsportar som radiostyrenheten är förbunden med. Förfarandet omfattar följande steg: - GSM-enheten aktiveras. Detta visas i figur 5 med en rund markering 1.

- Ett broadcastmeddelande 2 sändes från radiostyrenheten RNC2 via bassationen BS2 till GSM-enheten GU. Meddelandet 2 omfattar information nödvändig för att GSM-enheten skall förstå att registrering är nödvändig för att GSM-enhetens position skall hållas uppdaterad i GSM-hemmanätet. Exempel på information i meddelandet 2 kan vara location area identiteter (LAID) , kanalbeskrivning eller nödvänding effekt för access till accessnätet ACC.

- Ett "channel request" meddelande 3 sändes från GSM-enheten GU via basstationen BS2 till radiostyrenheten RNCZ. Meddelandet omfattar en begäran om en kanal som kan tillägnas signalering uteslutande mellan GSM-enheten och basstationen BS2, en s.k. dedicerad kanal.

- Ett acceptmeddelande 4 sändes från radiostyrenheten RNCZ till GSM-enheten GU. Acceptmeddelandet 4 pekar ut den dedicerade kanalen. Den dedicerade kanalen pekas ut efter val mellan möjliga tillgängliga kanaler. Den andra signalbäraren SC2 är upprättad när den dedicerade kanalen tillägnats signalering mellan GSM- enheten och basstationen BS2. signalbäraren SC2 förblir upprättad tills nedkoppling begärs.

- Ett accessmeddelandet 5 sändes från GSM-enheten GU via den andra signalbäraren SC2, till radiostyrenheten RNCZ. Accessmedde- landet 5 omfattar en abonnentidentitet AI som anger användaren av GSM-enheten. Accessmeddelandet 5 omfattar också en servicenätsi- dentitet som i utföringsexemplet benämnes en första servicenätsi- dentitet som pekar ut GSM-servicenätet som användarens hem- manätet.

- Accessmeddelandet 5 analyseras i radiostyrenheten RNC2 och porten P2 utpekas med hjälp av den tidigare lagrade informationen :S16 556 17 som ingångsport till GSM-hemmanätet. Detta har i figuren markerats med en rund markering 6.

- Den första signalbäraren SC1 som enligt uföringsexemplet är av X.75-typ upprättas mellan radiostyrenheten RNC2 och den utpekade ingångsporten P2, så som förklarats tidigare i texten. Den första signalbäraren SC1 förblir upprättad tills nedkoppling beordras.

- De två upprättade signalbärarna SC1 och SC2 sammankopplas.

Sammankopplingen innebär att meddelanden från den andra signal- bäraren SC2 kontinuerligt överlämnas till den första signal- bäraren SC1 och 'vice versa så länge bägge signalbärarna, är upprättade. Den första och den andra signalbäraren SC1 och SC2 utgör därmed en gemensam signalbärare som visas i figuren med en markering SC2&SC1.

- Abonenntidentiteten AI vidarebefordras från radiostyrenheten RNC2 via den första signalbäraren SC1 till ingångsporten P2, så som visas med en pil 7.

- GSM-signalbäraren SCGSM upprättas mellan ingångsporten P2 och mobilkopplingscentralen MSC enligt det transportsystem som används i hemmanätet GSM. GSM-signalbäraren SCGSM är enligt uföringsexemplet av No.7-typ och upprättas i enlighet med den i texten tidigare utpekade specifikationen. GSM-signalbäraren SCGSM förblir i upprättat läge tills nedkoppling beordras.

- De upprättade signalbärarna SC1&SC2 och SCGSM sammankopplas.

Sammankopplingen innebär att meddelanden från GSM-signalbäraren SCGSM i GSM-nätet kontinuerligt överlämnas till signalbärarna SC1&SC2 i accessnätet och vice versa så länge samtliga signal- bärare är upprättade. Denna överlämning av meddelande har tidigare i texten förklarats. Den första signalbäraren SC1, den andra signalbäraren SC2 och GSM-signalbäraren SCGSM utgör därmed en gemensam signalbärare vilket visas i figuren med en markering SC2&SC1&SCGSM.

- Abonnentidentiteten vidarebefordras från ingångsporten P2 till mobilkopplingscentralen MSC, så som visas med en pil 8.

- Signalering nödvändig för behörighetskontroll sändes i bägge riktningar över signalbärarna SC1, SC2 och SCGSM mellan service- delen SPG i GSM-enheten GU och hemmanätet GSM. Signaleringen sker i enlighet med hemmanätets GSM specificerade standard och visas i figuren med en dubbelriktad pil 9. 1516 556 18 - Abonnenten godkänns som hemmahörande 5. hemmanätet GSM och abonnentidentiteten AI lagras tillsammans med data om ingångs- porten P2, i besöksregistret VLR i mobilkopplingscentralen. I figur 5 har denna lagring markerats med en rund markering 10.

- Begäran 11 om nedkoppling av signalbärarna i samband med att signaleringen avslutas.

- De upprättade signalbärarna SC1, SC2 och SCGSM kopplas ned.

Nedkopplingen har i figur 5 visats med två breda fyllda pilmarke- ringar 12.

I figur 6 visas ett flödesschema som kortfattat beskriver de väsentligaste stege i det tidigare visade förfarandet. Figur 6 är avsedd att läsas tillsammans med figur 4 och figur 5. Flödessche- mat i figur 6 omfattar följande steg: - GSM-enheten aktiveras. Detta visas i figur 6 med ett block 101.

- Channel request meddelandet 3 sändes från GSM-enheten GU via basstationen BS2 till radiostyrenheten RNC2, enligt ett block 102. Meddelandet omfattar begäran om en kanal som kan tillägnas signalering uteslutande mellan GSM-enheten och basstationen BS2, en s.k. dedicerad kanal.

- Acceptmeddelande 4 sändes från radiostyrenheten RNC2 till GSM- enheten GU, enligt ett block 103. Acceptmeddelandet 4 pekar ut den dedicerade kanalen. Den dedicerade kanalen pekas ut efter val mellan möjliga tillgängliga kanaler. Den andra signalbäraren SC2 är upprättad när den dedicerade kanalen tillägnats signalering mellan GSM-enheten och basstationen BS2.

- Accessmeddelandet 5 sändes från GSM-enheten GU via den andra signalbäraren SC2, till radiostyrenheten RNC2, enligt ett block 104. Accessmeddelandet 5 omfattar Abonnentidentiteten AI som anger användaren av GSM-enheten. Accessmeddelandet 5 omfattar också den första servicenätsidentiteten som pekar ut GSM- servicenätet som användarens hemmanätet.

- Accessmeddelandet 5 analyseras i radiostyrenheten RNC2 och porten P2 utpekas som ingångsport till GSM-hemmanätet. Detta har i figuren markerats med ett block 105.

- Den första signalbäraren SC1 upprättas mellan radiostyrenheten RNC2 och den utpekade ingångsporten P2, enligt ett block 106.

- Abonenntidentiteten AI vidarebefordras från radiostyrenheten §s16 ses 19 RNC2 via den första signalbäraren SC1 till ingångsporten P2, så som visas med ett block 107.

- GSM-signalbäraren SCGSM upprättas mellan ingångsporten P2 och mobilkopplingscentralen MSC, enligt ett block 108.

- Signalering nödvändig för behörighetskontroll sändes mellan servicedelen SPG i GSM-enheten GU och hemmanätet GSM, enligt ett block 109.

- Abonnentidentiteten AI vidarebefordras från ingångsporten P2 till mobilkopplingscentralen MSC, enligt ett block 110.

- Abonnentidentiteten AI lagras tillsammans med data om ingångs- porten P2, i besöksregistret VLR i mobilkopplingscentralen. I figur 6 har denna lagring markerats med ett block 111.

- De upprättade signalbärarna SCl, SC2 och SCGSM kopplas ned.

Nedkopplingen har i figur 6 visats med ett block 112.

Aktiviteten som i. ovanstående signaleringsexempel visats med hjälp av figurerna 4-6 är GSM-enhetens registrering men man kan även tänka sig andra aktiviteter som har sitt ursprung i GSM- enheten GU, t.ex samtalsetablering eller andra typer av service- begäran. För att utföra aktiviteten krävs upprättande av olika signalbärare SC1 och SC2. Efter upprättandet av signalbärarna sker signaleringen transparent genom accessnätet. GSM-enheten uppfattas härvid av hemmanätet GSM som det vore en radioenhet som befinner sig inom GSM-hemmanätet. Närmast kommer att visas hur PSTN-enheten PU som befinner sig i accessnätet ACC och använder sig av ett annat standardiserat signaleringsprotokoll än GSM- protokollet BSSAP och som har ett annat hemmanät än GSM-hem- manätet kommer att uppfattas som om det vore en radioenhet inom sitt hemmanät, dvs PSTN-hemmanätet.

I exemplet nedan kommer att visas hur ett samtal uppkopplas från en A-abonnent i PSTN-nätet till en B-abonnent i accessnätet ACC.

Efter att samtalet etablerats sker transporten av talsignaler via datatransportnätet TRN. Transportnätet som enligt exemplet är dels av ATM-typ (Asynchronus Transfer Mode) och dels av CDMA-typ, har tidigare nämnts i samband med figur 3. Vid installation av PSTN-enheten i accessnätet ACC registreras PSTN-enheten som permanent närvarande i antingen den cell C2 som hanteras av iS16 556 basstationen B82 eller i någon av de sex celler som omgärdar cellen C2. PSTN-nätet med ett telefonnummer av samma typ som övriga abonnenter i PSTN-nätet.

PSTN-enheten registreras i Vid PSTN-enhetens registrering anges ingångsporten Ql som den port via vilken radioenheten kan nås. Förändringar i radiorummet kan medföra att PSTN-enheten uppfattas som befintlig i någon av de kringliggande cellerna. PSTN-enheten är därför registrerad i radiostyrenheten RNC2 som potentiellt närvarande i någon av de celler som omgärdar den cell C2 som hanteras av basstationen B82.

Cellen C2 har i figur 4 markerats något större än de kringliggan- de cellerna. PSTN-enheten kan alltså befinna sig i antingen den cell som hanteras av basstationen BS2 eller i någon av de sex celler som omgärdar cellen C2.

Förfarandet vid samtalsuppkoppling mellan en användare av en fast ansluten teleenhet PE i PSTN-nätet och en användare av PSTN- enheten PU visas i accessnätet ACC i figur 7. Figur 7 är avsedd 'att studeras tillsammans med figur 4. Förfarandet gör inte anspråk på att visa den fullständiga signalering som förkommer i de olika förfarandestegen. Förfarandet omfattar följande steg: - A-abonnenten som använder den fast anslutna teleenheten PE i PSTN-nätet begär samtalsuppkoppling till PSTN-enheten PU i accessnätet ACC genom att ange PSTN-enhetens PU telefonummer, ett s.k. B-nummer. Denna begäran har i figuren markerats med en rund markering 21.

- B-numret analyseras i den första lokalstation LE1. Den första lokalstationen LE1 finner att B-numret pekar ut en abonnent som inte finns i lokalstationen LE1 och kopplar vidare till trans- itväxeln TE som också gör en analys och finner att B-numret pekar ut en abonnent i den andra lokalstationen LE2. Vidarekoppling sker till den andra lokalstationen LE2. Den andra lokalstationen LE2 finner vid sin analys att abonnenten i fråga är ansluten till porten Ql. Porten Q1 utgör mot den andra lokalstationen LE2 ett s.k. V5.1 gränssnitt (se ETSI standard ETS 300 324-1 February 1994). Den andra lokalstationen LE2 sänder en uppkopplingsbegäran till porten Q1 varvid ett portnummer utpekas som representerar abonnenten i V5.1 gränssnittet. Uppkopplingsbegäran översätts i ingånsporten Q1 till en pagingbegäran. Pagingbegäran omfattar Ij51§1 5 56 PSTN-enhetens PU identitet. Förfarandesteget har i figur 7 visats med en pil 22.

- Pagingbegäran vidarebefordras från ingångsporten Q1 till radiostyrenheten RNC2 så som visas i figur 7 med en pil 23.

- Ett pagingmeddelande 24 sändes från radiostyrenheten RNC2 till samtliga bassationer BS2 i vars celler PSTN-enheten PU kan befinna sig. Enligt exemplet sändes pagingmeddelandet till de sju basstationer i vilka PSTN-enheten.kan befinna sig. Meddelandet 23 omfattar information nödvändig för att PSTN-enheten skall kunna begära en ledig kanal. Exempel på sådan information kan vara “ portidentiteten, kanalbeskrivning eller nödvänding effekt för access till accessnätet ACC.

- Ett "channel request" meddelande 25 sändes från PSTN-enheten PU via basstationen BS2 till radiostyrenheten RNC2. Meddelandet omfattar en begäran om en kanal speciellt tillägnad signalering mellan PSTN-enheten PU och basstationen BS2.

- Ett acceptmeddelande 26 sändes från radiostyrenheten RNC2 till PSTN-enheten PU. Acceptmeddelandet 26 pekar ut en dedicerad kanal av möjliga tillgängliga kanaler.

- En fjärde signalbäraren SC4 upprättas genom att den dedicerade kanalen speciellt tillägnas signalering mellan PSTN-enheten PU och basstationen BS2. Signalbäraren SC4 förblir upprättad tills nedkoppling begärs.

- Ett accessmeddelande 27 sändes från PSTN-enheten PU via den fjärde signalbäraren.SC4 till radiostyrenheten RNC2. Accessmedde- landet 27 omfattar en abonnentidentitet AI som anger användaren av PSTN-enheten. Accessmeddelandet 27 omfattar också en första servicenätsidentitet som pekar ut PSTN-servicenätet, som varande användarens hemmanätet.

- Accessmeddelandet 27 analyseras i radiostyrenheten RNC2 och porten Q1 utpekas som ingångsport till PSTN-hemmanätet. Detta har i figuren markerats med en rund markering 28.

- En tredje signalbärare SC3 upprättas. Den tredje signalbäraren SC3 förblir i upprättat läge tills nedkoppling beordras.

- De två upprättade signalbärarna SC3 och SC4 sammankopplas. att meddelanden från den signalbäraren SC4 kontinuerligt överlämnas_ till den tredje Sammankopplingen innebär fjärde signalbäraren SC3 och vice versa så länge bägge signalbärarna är 515 5 5 6 22 upprättade. Den tredje och den fjärde signalbäraren SC3 och SC4 utgör därmed en gemensam signalbärare som visas i figuren med en markering SC4&SC3.

- Abonenntidentiteten AI vidarebefordras från radiostyrenheten RNC2 via den tredje signalbäraren SC3 till ingångsporten Q1, så som visas med en pil 29.

- Abonnentidentiteten AI analyseras i ingångsporten Q1 och ingångsporten identifierar den ursprungliga uppkopplingsbegäran från den andra lokalstationen LE2. Detta har i figuren markerats med en rund markering 30.

- PSTN-signalbäraren SCPSTN upprättas enligt det transportsystem som används i hemmanätet. PSTN-signalbäraren SCPSTN förblir i upprättat läge tills nedkoppling beordras.

- De upprättade signalbärarna SC3&SC4 och SCPSTN sammankopplas.

Sammankopplingen innebär att meddelanden från PSTN-signalbäraren SCPSTN i PSTN-nätet kontinuerligt överlämnas till signalbärarna SC3&SC4 i accessnätet och vice versa så länge signalbärarna är upprättade. Den tredje signalbäraren SC3, den fjärde signal- bäraren SC4 och PSTN-signalbäraren SCPSTN utgör därmed en gemensam signalbärare som visas i figuren med en markering SC4&SC3&SCPSTN.

- Signalering nödvändig för samtalsuppkoppling sändes enligt en pil 31 i bägge riktningar över signalbärarna SC3, SC4 och SCPSTN mellan PSTN-enheten PU och hemmanätet PSTN. Signaleringen sker i enlighet med hemmanätets PSTN specificerade standard. Signale- ringen omfattar begäran om uppkoppling av dataöverföringslänkar mellan de två användarna av teleenheterna PE och PU, A- och B- abonnenten, varvid överföringshastighet väljes i enlighet med PSTN-hemmanätets överföringshastighet. Eftersom audiodata avses att transporteras väljes bärartjänsten smalband.

- En PSTN-dataöverföringslänk DCPSTN uppkopplas genom PSTN-nätet mellan den fast anslutna teleenheten PE och ingångsporten Q1.

Dataöverföringslänkar markeras i figur 7 med breda ofyllda linjer.

- En första dataöverföringslänk DC1 uppkopplas genom ATM-nätet mellan ingångsporten Q1 och radiostyrenheten RNC2, i enlighet med den tidigare nämnda ATM-specifikationen.

- En andra dataöverföringslänk DC2 uppkopplas genom ATM-nätet och .P516 556 23 CDMA-nätet mellan radiostyrenheten RNC2 och PSTN-enheten PU.

-Dataöverföringslänkarnasammankopplas.Sammankopplingeninnebär att data från den PSTN-dataöverföringsbäraren DCPSTN i PSTN-nätet kontinuerligt överlämnas till dataöverföringsbärarna DC1 och DC2 i accessnätet ACC och omvänt så länge signalbärarna är upp- rättade. Den olika dataöverföringsbärarna utgör därmed en gemensam bärare som i figuren visas med en markering DC2&DC1- &DCPSTN.

- Taldata överföres 32 via den gemensamma dataöverföringsbäraren DC2&DC1&DCPSTN mellan A-abonnenten och B-abonnenten, dvs mellan den fast anslutna teleenheten PE och PSTN-enheten PU.

- Begäran 33 om nedkoppling av databärarna DC2&DC1&DCPSTN efter avslutat samtal.

- Dataöverföringslänkarna nedkopplas. Nedkopplingen har i figur 7 markerats med två breda pilmarkeringar 34.

- Begäran 35 om nedkoppling av signalbärarna SC4&SC3&SCPSTN i samband med att signaleringen avslutas.

- De upprättade signalbärarna SC3, SC4 och SCPSTN kopplas ned.

Nedkopplingen har i figur 7 visats med två breda fyllda pilmarke- ringar 36.

I figur 8 visas ett flödesschema som kortfattat beskriver de väsentligaste stegen i det tidigare visade förfarandet. Figur 8 är avsedd att läsas tillsammans med figurerna 4, 5, 6 och 7.

Flödesschemat i figur 8 omfattar följande steg: - A-abonnenten som använder den fast anslutna teleenheten PE i PSTN-nätet begär samtalsuppkoppling till PSTN-enheten PU i accessnätet ACC genom att ange PSTN-enhetens PU telefonummer, det s.k. B-numret. Denna begäran har i figuren markerats med ett block 201.

- B-numret analyseras. Den andra lokalstationen LE2 finner vid sin analys att abonnenten i fråga är ansluten till porten Q1, enligt ett block 202.

- Uppkopplingsbegäran översätts i ingånsporten Q1 till pagingbe- gäran, ingångsporten Q1 till radiostyrenheten RNC2 så som visas i figur 8 med ett block 203.

- Pagingmeddelande 24 sändes från radiostyrenheten RNC2 till samtliga bassationer BS2 i vars celler PSTN-enheten PU' kan vilken vidarebefordras från 5162556 24 befinna sig, enligt ett block 204.

- Den fjärde signalbäraren SC4 och den tredje signalbärare SC3 upprättas på samma sätt som den andra signalbäraren SC2 och den första signalbäraren SC1 upprättades i det tidigare utför- ingsexemplet. Upprättandet av den andra och första signalbäraren visades i figurerna 5 och 6. I figur 8 har detta markerats med ett block 205.

- PSTN-signalbäraren SCPSTN upprättas enligt det transportsystem som används i hemmanätet, enligt ett block 206.

- Sígnalering nödvändig för samtalsuppkoppling sändes i bägge riktningar över signalbärarna SC3, SC4 och SCPSTN mellan PSTN- enheten PU och den fast anslutna teleenheten PE i hemmanätet PSTN, enligt ett block 207. Signaleringen sker i enlighet med hemmanätets PSTN specificerade standard. Signaleringen omfattar begäran om uppkoppling av dataöverföringslänkar mellan de två användarna av teleenheterna PE och PU, A- och B-abonnenten, varvid överföringshastighet väljes i enlighet med PSTN-hem- manätets överföringshastighet.

- PSTN-dataöverföringslänken DCPSTN upprättas genom PSTN-nätet mellan den fast anslutna teleenheten PE och ingångsporten Q1, enligt ett block 208.

- Den första dataöverföringslänk DC1 upprättas genom ATM-nätet mellan ingångsporten Q1 och radiostyrenheten RNC2, enligt ett block 209.

- Den andra dataöverföringslänk DC2 upprättas genom ATM-nätet och CDMA-nätet mellan radiostyrenheten RNC2 och PSTN-enheten PU, enligt ett block 210.

- Audiodata överföres 32 via den gemensamma dataöverförings- bäraren DC2&DC1&DCPSTN mellan A-abonnenten och B-abonnenten, dvs mellan den fast anslutna teleenheten PE och PSTN-enheten PU, enligt ett block 211.

- Begäran 33 om nedkoppling av databärarna DC2, DC1 och DCPSTN efter avslutat samtal, enligt ett block 212.

- Dataöverföringslänkarna nedkopplas. Nedkopplingen har i figur 8 visats med ett block 213.

- De upprättade signalbärarna SC3, SC4 och SCPSTN kopplas ned.

Nedkopplingen har i figur 8 visats med ett block 214. ”516556 Som ovan tidigare nämnts kan man tänka sig ett flertal varianter på de ovan visade förfarandena. Exempelvis kan man tänka sig att en abonnent som befinner sig inom en radiostyrenhets cellarea i accessnätet är registrerad som hemmahörande i ett servicenät som hanteras av en annan operatör än de operatörer som hanterar de servicenät som är anslutna till radiostyrenheten. Ett förfarande kan därvid föregås av att information om samarbetsrelationer mellan olika operatörer lagras i radiostyrenheten och vid mottagande av en servicenätsidentitet som omfattar en för radiostyrenheten okänd operatör, utses en annan operatör med vilken samarbetsrelationer finns. I det fall samarbetsrelation saknas utses slumpmässigt eller enligt en förutbestämd rangord- ningslista en operatör av ett servicenät som är av samma specificerade nättyp som det nät som hanteras av den operatör som framgår av servicenätsidentiteten. Även andra typer av modifikationer är tänkbara. Man kan t.ex i samband med utpekandet av hemmanäten GSM eller PSTN lagra information nödvändig för att en operatör av accessnätet senare skall kunna ta betalt av operatörer av respektive hemmanät för utnyttjande av accessnätet. Ytterligare signaleringsexempel visas i den svenska patentansökan nr 9404285-0 som inlämnades av LM Ericsson 941207. befinner sig i ett mobiltelenät (motsvarande accessnätet ACC) tillhör ett marbaserat telenät (motsvarande ett hemmanät). Den Ansökan visar hur en mobil teleenhet som svenska ansökan visar hur den mobila teleenheten registreras i det markbaserade nätet (hemmanätet) och hur samtal kan upprättas och hur mobilens förflyttning i mobiltelenätet (accessnätet) hanteras. Ett flertal olika varianter på ovan visade utför- ingsexempel kan naturligtvis komma ifråga utan att förändra idén bakom uppfinningen. Exempelvis kan radiogränssnitten i accessnä- tet vara satellitbaserade, dvs kommunikationen mellan en radioenhet i accessnätet och en basstation i accessnätet sker via satelit. Överföringen av radiosignaler behöver inte ske med hjälp av CDMA-teknik så som angetts i utföringsexemplen. Man kan även tänka sig överföring med hjälp av TDMA-teknik (Time Division FDMA-teknik Access) eller någon annan typ av överföringsteknik. Den signal- Multiple Access), (Frequency Division Multiple [S16 5561 26 bärare som 'transparent transportera standardiserade signaler genom accessnätet kan såsom redan påpekats och visats med exempel väljas bland ett flertal möjliga typer.

Man kan naturligtvis även tänka sig ett flertal andra typer av servicenät med annan signaleringsstandard än de som i ansökan angivits. Andra exempel på nättyper är NMT, AMPS, TACS, PDC. Även andra mer framtida nättyper kan tänkas, exempelvis dataspelsnät GOD (Game On Demand) som används av exempelvis en dataspeluthyra- re för att mot betalning transportera dataspelssignaler till en hyrares dataspelsutrustning.» Man kan även tänka sig en mångfalld varianter i accessnätskon- figureringen utan att förrändra idén bakom uppfinningen. Man kan exempelvis tänka sig att tillgång till vissa servicenät ex- kluderas från visa delar av accessnätet. Man kan även tänka sig att radiostyrenheter och portar i vissa fall befinner sig på samma plats och tillhör samma hårdvaruenhet. Andra exempel på varianter är separerade accessnät och transportnät istället för såsom ovan visats gemensamma ett hârdvarumässigt gemensamt nät som i texten ovan kallats ett universalnät.

Uppfinningen är naturligtvis inte begränsad till de ovan beskrivna och på ritningarna visade utföringsformerna, utan kan modifieras inom ramen för de bifogade patentkraven.

Claims (21)

10 15 20 25 30 35 .s16Fsssk 27 PÄTENTKRAV

1. Telesystem (TS) för att utöka räckvidden för åtminstone två servicenät (GSM, PSTN) med olika specificerade vilket telesystem (TS) omfattar ett radiobaserat accessnät (ACC), vilket accessnät (ACC) omfattar åtminstone en port (P2, Q1) till varje servicenät (GSM, PSTN), vilka portar (P2, Q1) är anslutna till åtminstone en basstation signaleringsstandarder, (BS2) i accessnätet (ACC), vilket accessnät (ACC) även omfattar en radiobaserad accessnätdel som kan ansluta basstationen (BS2) till en radioenhet (GU) i accessnätet, vilken radioenhet (GU) är registrerad som hemmahörande i ett av servicenäten, radioenhetens (GSM), (sci, scz) i accessnätet (ACC) har en första ändpunkt i radioenheten (GU) och en andra ändpunkt i en port (P2) som sammanbinder accessnätet (ACC) med hemmanätet (GSM), vilken port (P2) är anordnad att sammanföra signalbäraren (SC1, SC2) i accessnätet (ACC) med en signalbärare (SCGSM) i hemmanätet (GSM) och vilken radioenhet är s.k. hemmanät varvid en signalbärare anordnad att sända och mottaga signaler med samma specificerade (GSM) specificerad signaleringsstandard, över signalbäraren (SC1, SC2) i accessnätet (ACC). signaleríngsstandard som en i. hemmanätet

2. Telesystem (TS) enligt patentkrav 1, vilket tele- system (TS) omfattar ett radiobaserat datatransportnät (TRN), vilket transportnät (TRN) är anslutet till porten (P2) och till (ßsz), (TRN) radiobaserad transportnätdel som kan ansluta basstationen (BS2) basstationen vilket transportnät omfattar en med radioenheten (GU), vilken radioenhet (GU) utgör en första ändpunkt för en transparent databärare (DC1, DC2) genom trans- portnätet (TRN) och vilken port (P2) utgör en andra ändpunkt för databäraren (DC1, DC2) genom transportnätet (TRN) och vilken port (P2) är anordnad att sammanföra databäraren (DC1, DC2) i transportnätet (TRN) (DCGSM) i. hemmanätet (GSM). med en databärare

3. Telesystem (TS) enligt patentkrav 1 eller 2, varvid radioenhet (GU) omfattar en accessenhet (APG) som utgör den 10 15 20 25 30 35 i s16 sss 28 första ändpunkten för signalbäraren (SC1, SC2) i accessnätet (ACC), vilken radioenhet (GU) även omfattar en serviceenhet (SPG) som är anordnad att sända och mottaga signaler över signalbäraren (SC1, SC2) i accessnätet (ACC) med samma specificerade signale- ringsstandard som en i hemmanätet (GSM) specificerad signale- ringsstandard.

4. Telesystem (TS) enligt patentkrav 3, varvid accessen- het (APG) även utgör den första ändpunkten för databäraren (DC1, DC2) i transportnätet (TRN) och vilken serviceenhet (SPG) är anordnad att sända och mottaga data över databäraren (DC1, DC2) i transportnätet (TRN) med samma dataöverföringshastighet som en i hemmanätet (GSM) specificerad dataöverföringshastighet.

5. Telesystem (TS) enligt patentkrav 1, 2, 3 eller 4, varvid porten (P2) omfattar en första signaleringsnod (STEP) som gränsar mot accessnätet (ACC) och en andra signaleringsnod (MTPP) som gränsar mot hemmanätet (GSM), där den första signaleringsno- den (STEP) utgör den andra ändpunkten för signalbäraren genom accessnätet och där den andra signaleringsnoden (MTPP) utgör en ändpunkt för signalbäraren genom hemmanätet (GSM) och där noderna (STEP, MTPP) använder samma specificerade signaleringsstandard som det nät (ACC, GSM) respektive nod (STEP, MTPP) gränsar mot.

6. Telesystem (TS) enligt patentkrav 5, varvid porten (P2) omfattar en transferenhet (TEP) som är anordnad att förflytta signaler med hemmanätets standard från signalbäraren (SC1, SC2) i accessnätet (ACC) till signalbäraren (SCGSM) i hemmanätet (GSM) och vilken transferenhet TEP är anordnad att förflytta signaler med hemmanätets standard från signalbäraren (SCGSM) i hemmanätet (GSM) till signalbäraren (SC1, SC2) i accessnätet (ACC). I

7. Telesystem (TS) enligt patentkrav 5, varvid porten (P2) omfattar en transferenhet som är anordnad att förflytta signaler med hemmanätets överföringshastighet från databäraren (DC1, DC2) i transportnätet (TRN) till signalbäraren (DCGSM) i hemmanätet (GSM) och vilken transferenhet är anordnad att 10 15 20 25 30 35 516 556 29 förflytta signaler med, hemmanätets överföringshastighet från signalbäraren (DCGSM) i hemmanätet (GSM) till signalbäraren (DC1, DC2) i accessnätet (ACC).

8. Förfarande i ett telesystem (TS) för att utöka räckvidden för åtminstone två servicenät (GSM, GSM', GSM", PSTN) med olika specificerade signaleringsstandarder, vilket förfarande omfattar följande steg: - anslutande av åtminstone en ingångsport (P2, P2', P2", Q1) till vart och ett av servicenäten (GSM, GSM', GSM" 1PSTN); - anslutande av ett radiobaserat accessnät (ACC) till ingångs- portarna (P2, P2', P2", Ql); - anslutande av åtminstone en basstation (BS2) i accessnätet (ACC), till ingångsportarna (P2, P2', P2", Q1), vilken bassta- tion (BS2) kan upprätta en radioförbindelse till åtminstone två radioenheter (GU, PU) i accessnätet, vilka radioenheter var och en är registrerade som hemmahörande i ett av servicenäten (GSM, GSM', GSM" UPSTN), radioenheternas (GU, PU) s.k. hemmanät (GSM, GSM', GSM", PSTN).

9. Förfarande i ett telesystem (TS) enligt patentkrav 8, varvid accessnätet (ACC) omfattar en radiostyrenhet (RNC2) som är ansluten mellan basstationen (BS2) och ingångsportarna (P2, P2', P2", Q1), vilket förfarande omfattar följande ytterligare steg: - lagring' i radiostyrenheten (RNC2) av information om 'vilka servicenät (GSM, GSM', GSM", PSTN) som gränsar till portarna (P2, P2', P2" Ql); - utsändande från en radioenhet (GU) till radiostyrenheten (RNC2), av en servicenätsidentitet motsvarande radioenhetens (GU) hemmanät (GSM); - utpekande i radiostyrenheten ingångsport (P2); (RNC2) av hemmanätets (GSM)

10. Förfarande i ett telesystem enligt patentkrav 8 eller 9 vilket förfarande omfattar följande ytterligare steg: - upprättande av en signalbärare (SC1, SC2) mellan radioenheten (GU) och hemmanätets (GSM) ingångsport (P2). 10 15 20 25 30 (516 556 30 - sammanförande av signalbäraren (SC1, SC2) i accessnätet med en signalbärare (SCGSM) i hemmanätet (GSM);

11. Förfarande i ett telesystem enligt patentkrav 10 vilket förfarande omfattar följande ytterligare steg: L - överföring av signaler mellan radioenheten (GU) och hemmanätet (GSM) över signalbäraren (SC1, SC2) i accessnätet (ACC), vilka signaler är av samma specificerade standard som en inom hem- manätet (GSM) specificerad standard. för att utöka räckvidden för åtminstone två servicenät (GSM, GSM', GSM", PSTN)

12. Förfarande i. ett 'telesystem (TS) med omfattar följande steg: - anslutande av åtminstone en ingångsport (P2, P2', P2", Q1) till vart och ett av servicenäten (GSM, GSM', GSM", PSTN); - anslutande av ett radiobaserat accessnät (ACC) till ingångs- portarna (P2, P2', P2", Q1); - anslutande av åtminstone en basstation (BS2) i accessnätet (ACC), till ingångsportarna (P2, P2', P2", Q1), vilken bassta- tion (BS2) kan upprätta en radioförbindelse till en radioenhet i accessnätet, vilken radioenhet är registrerad som hemmahörande i ett telenät som är av samma standardiserade typ som ett av servicenäten (GSM, GSM', GSM", PSTN), vilket telenät benämnes radioenhetens hemmanät.

13. Förfarande i ett telesystem (TS) enligt patentkrav 12, varvid accessnätet (ACC) omfattar en radiostyrenhet (RNC2) som är ansluten mellan basstationen (BS2) och ingångsportarna (P2, P2', P2", Q1), vilket förfarande ytterligare steg: omfattar följande - lagring i. radiostyrenheten. (RNC2) servicenät (GSM, GSM', GSM", (P2, P2', P2", Q1); - utsändande från radioenheten till radiostyrenheten (RNC2), av en servicenätsidentitet motsvarande radioenhetens hemmanät - utpekande i radiostyrenheten (RNC2) av en ingångsport (P2') till ett servicenät (GSM') vars specificerade standard är samma av information om PSTN) som gränsar till portarna 10 15 20 25 30 -516 ssa 31 som hemmanätets standard;

14. Förfarande i ett telesystem (TS) enligt patentkrav 12, varvid accessnätet (ACC) omfattar en radiostyrenhet (RNC2) som är ansluten mellan basstationen (BS2) och ingångsportarna (P2, P2', P2", Ql), ytterligare steg: vilket förfarande omfattar följande - lagring i radiostyrenheten (RNC2) av information om vilka servicenät (GSM, GSM', GSM", PSTN) som gränsar till portarna (P2, P2', P2", Q1) samt lagring av information om samarbets- relationer mellan operatörer av servicenäten (GSM, GSM', GSM", PSTN) och operatörer av andra nät; - utsändande från radioenheten till radiostyrenheten (RNC2), av en servicenätsidentitet motsvarande radioenhetens hemmanät; - utpekande i radiostyrenheten (RNC2) av en ingångsport (P2) till ett servicenät (GSM) med vilket samarbetsrelationer finns och vars specificerade standard är samma som hemmanätets standard;

15. Förfarande i ett telesystem enligt patentkrav 12, 13 eller 14 vilket förfarande omfattar följande ytterligare steg: - upprättande av en signalbärare mellan radioenheten och det utpekade servicenätets (GSM, GSM') ingångsport (P2, P2'); - sammanförande av signalbäraren :i accessnätet (ACC) med en signalbärare i servicenätet (GSM, GSM');

16. Förfarande i ett telesystem enligt patentkrav 15 vilket förfarande omfattar följande ytterligare steg: - överföring av signaler mellan radioenheten och det utpekade servicenätet (GSM, GSM'), vilka signaler är av samma specificera- de standard som en inom det utpekade servicenätet (GSM, GSM') specificerad standard.

17. Förfarande i ett telesystem (TS) enligt patentkrav 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15 eller 16 vilket förfarande omfattar följande steg: - anslutande av ett transportnät (TRN) till ingångsportarna (P2, Ql),' - anslutande av transportnätet (TRN) till basstationen BS2 och 10 15 20 25 30 35 6 556 32 till radioenheten (GU); - upprättande av en databärare (DC2, DC1) i transportnätet mellan radioenheten (GU) och ingångsporten (P2). - sammanförande av databäraren (DC1, DC2) i transportnätet med en databärare (DCGSM) i hemmanätet;

18. Förfarande i ett telesystem (TS) enligt patentkrav 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16 eller 17, vilket förfarande omfattar följande ytterligare steg: - dataöverföring mellan radioenheten (GU) och hemmanätet (GSM) över databärarna (DC1, DC2, DCGSM), vilket data överföres med samma överföringshastighet som en inom hemmanätet (GSM) specifi-' cerad överföringshastighet.

19. Telenät omfattande ett radiobaserat accessnät (ACC) och åtminstone två servicenät (GSM, PSTN) med olika specificerade standarder, vilket accessnät (ACC) omfattar åtminstone en port (P2, Q1) till varje servicenät (GSM, PSTN), vilka portar (P2, Q1) är anslutna till åtminstone en basstation (BS2) i accessnätet (Acc) , (Ace) accessnätdel som kan ansluta basstationen (BS2) till en radioen- het (GU) i accessnätet, vilken radioenhet (GU) är registrerad som hemmahörande i ett av servicenäten, radioenhetens s.k. hemmanät vilket accessnät (GSM), varvid en signalbärare (SC1, SC2) i accessnätet (ACC) har en första ändpunkt i radioenheten (GU) och en andra ändpunkt i en port (P2) (ACC) med hemmanätet (GSM), vilken port (P2) är anordnad att sammanföra signalbäraren (SC1, SC2) i accessnätet (ACC) med en signalbärare (SCGSM) i hemmanätet (GSM) och vilken radioenhet är anordnad att sända och mottaga signaler med samma specificerade signaleringsstandard som en i hemmanätet (GSM) specificerad signaleringsstandard, över signalbäraren (SC1, SC2) i accessnätet (ACC). som sammanbinder accessnätet

20. Telenät enligt patentkrav 19, vilken radioenhet (GU) i telenätet omfattar en accessenhet (APG) som är anordnad att upprätta en radioförbindelse med en basstation (BS2) i accessnä- tet (ACC), vilken radioenhet (GU) även omfattar en serviceenhet (SPG) som är anordnad att sända och mottaga signalerna med samma även omfattar en. radiobaserad A a i s 1 6 5356 specificerade signalstandard somenmi hemmanätet (GSM) specifice- rad standard, via radioförbindelsen.

21. Telenät enligt patentkrav 20, vilken serviceenhet (SPG) i radioenheten (GU) i telenätet även är anordnad att sända och mottaga datasignaler med samma dataöverföringshastighet som en i hemmanätet specificerad överföringshastighet.