SE516536C2 - Antennanordning omkopplingsbar mellan ett flertal konfigurationstillstånd i avhängighet av två driftsparametrar samt därtill hörande metod - Google Patents

Description

25 30 35 S16- 536 _2_ kretskort (PCB, Printed Circuit Board) och telefonens hölje. Alla strålningsegenskaper såsom resonansfrekvens, inimpedans, bandbredd, polarisation och närfältsmönster är en produkt av själva strålningsmönster, förstärkning, antennanordningen och dess växelverkan med kretskortet och telefonens hölje. Alla hänvisningar nedan till strålningsegenskaper är således avsedda ätt gälla hela anordningen, av vilken antennen utgör en del.

Vad som anförts ovan gäller även för andra radiokommunika- tionsanordningar, tex sladdlösa telefoner, telemetrisystem, trådlösa dataterminaler etc. Antennanordningen enligt upp- finningen är således tillämpbar i ett brett spektrum av olika kommunikationsanordningar_ Mottagarantenner med màngfaldig funktionalitet, där anpass- ning till olika radiovågsmiljöer utförs, är kända tex genom EP-A2-O 852 407, GB-A-2 332 124 och JP-A-10 145 139. system med mångfaldig funktionalitet kan användas för att Sådana undertrycka brus och/eller ej önskade signaler tex fördröj- da signaler, som kan förorsaka mellansymbolsinterferens, och samkanalsinterferenssignaler, och de förbättrar således signalkvaliteten men fordrar mottagarkretsar med komplex struktur inklusive multipla mottagarkedjor, samt ett fler- tal antenningångsportar.

Omkopplingsbara antenner är kända i litteraturen tex för att uppnå diversitet.

I WO 99/44307 beskrivs en kommunikationsapparat med antenn- förstärkningsdiversitet. Apparaten innefattar ett första och ett andra antennelement, av vilka båda eller endast det ena kan kopplas till en antennsignalnod. Det antennelement, som inte är kopplat till noden, är elektriskt anslutet till signaljord.

I EP-Al-O 546 803 beskrivs en diversitetsantenn, som innefattar ett enda antennelement. Antennen är i form av en 10 15 20 25 30 35 516' 536 _ 3 _ som kan matas alternativt vid den ena kvartsvågs unipol, eller andra änden från en gemensam RF-matningskälla.

I US-Al-5 541 614 beskrivs ett antennsystem innefattande en uppsättning mittmatade och segmenterade dipolantenner, som är inbäddade ovanpå en frekvensselektiv, fotonisk bandgaps- kristall. Vissa egenskaper hos antennsystemet kan varieras tex genom inkoppling/urkoppling av segment hos dipolsarmar- na för att göra dem längre eller kortare.

Inget av dessa kända arrangemang beskriver emellertid några omkopplingsbara antennelement, som kopplas in eller kopplas ur på någon intelligent grund, tex när de behövs beroende på signalbetingelser. I ovannämnda EP-Al-0 546 803 nämns i och för sig möjligheten till intelligent omkoppling, men det finns ingen antydan om hur man skall reglera omkopp- lingen.

Uppfinningen i sammandrag Ett huvudsyfte med föreliggande uppfinning är att åstadkom- ma en antennanordning för sändning och mottagning av radio- vågor, vilken kan anslutas till en radiokommunikationsan- ordning, och vilken omfattar sändar- och mottagarsektioner, varvid mottagarsektionen innefattar en antennstruktur, som är omkopplingsbar mellan ett flertal antennkonfigurations- tillstånd, sättning strålningsrelaterade parametrar såsom resonansfre- av vilka vart och ett kännetecknas av en upp- kvens, inimpedans, bandbredd, strålningsmönster, förstärk- ning, polarisation och närfältsmönster, samt en omkopp- lingsanordning för selektiv omkoppling av denna antenn- struktur mellan nämnda flertal av antennkonfigurationstill- stånd, vilken antennanordning är mångsidigt användbar och anpassningsbar till olika betingelser och lämplig för att uppnå önskade funktioner.

I detta hänseende är det ett särskilt syfte med uppfinning- en att åstadkomma en sådan antennanordning, som uppvisar förbättrade prestanda jämfört med kända antenner. nvvo a 10 15 20 25 30 35 _ 4 _ Ännu ett syfte med uppfinningen är att åstadkomma en an- tennanordning, som kan anpassas för att passa olika model- ler av radiokommunikationsanordningar efter att ha instal- lerats däri.

Ett annat syfte med uppfinningen är att åstadkomma en an- tennanordning, hos vilken vissa egenskaper är reglerbara, bandbredd, förstärkning, polarisation och närfältsmonster tex resonansfrekvens, inimpedans, strålnings- mönster, samt diversitet. Ännu ett syfte med uppfinningen är att åstadkomma en an- tennanordning, som uppvisar reglerbar växelverkan mellan antennstrukturen och omkopplingsanordningen. Ännu ett syfte är att åstadkomma en antennanordning, som är enkel, har låg vikt, är lätt att tillverka och är billig. Ännu ett syfte är att åstadkomma en andtennanordning, som är effektiv, enkel att installera och tillförlitlig, sär- skilt mekaniskt hållbar, även efter lång användning. Ännu ett syfte med uppfinningen är att åstadkomma en an- tennanordning, som är lämpad för att använda som en inte- grerad del i en radiokommunikationsanordning.

Bland andra syften uppnås dessa enligt uppfinningen medelst en antennanordning, medelst en radiokommunikationsanordning och medelst en metod enligt patentkraven.

I patentkraven är uttrycket "antennstruktur" avsett att innefatta aktiva element, som är anslutna till transmis- sions- eller matningsledningen eller -ledningarna hos kret- sarna i radiokommunikationsanordningen, samt element som kan jordas eller lämnas urkopplade och sålunda fungera som impedansmatchningselement och tex riktelement, reflektorer, liknande. 10 15 20 25 30 35 es16 ss6 ._5_ Kortfattad beskrivning av ritningarna Föreliggande uppfinning förstår man bättre genom den detal- jerade beskrivningen nedan av utföringsformer av förelig- gande uppfinning jämte ritningsfigurerna l-7, som är avsed- da endast för att illustrera uppfinningen och således inte begränsa dess skyddsomfång.

Fig l visar schematiskt ett blockschema över en antennmodul för sändning och mottagning av radiovågor enligt en utfö- ringsform av föreliggande uppfinning.

Fig 2 visar schematiskt ett blockschema över mottagar- eller sändarantennelement och en omkopplingsanordning för att selektivt koppla in och koppla ur mottagarantennelemen- ten som en del av antennmodulen enligt föreliggande uppfin- ning.

Fig 3 visar schematiskt en sändar- eller mottagarantenn- struktur och en omkopplingsanordnig för att selektivt jorda mottagarantennstrukturen vid ett flertal olika punkter av antennanordningen enligt föreliggande uppfinning.

Fig 4 är ett flödesschema över ett exempel på en algoritm av typ switcha-och-håll för reglering av en omkopplingsan- ordning hos en antennanordning enligt uppfinningen.

Fig 5 är ett flödesschema över ett alternativt exempel på en algoritm för reglering av en omkopplingsanordning hos en antennanordning enligt uppfinningen.

Fig 6 är ett flödesschema över ytterligare ett alternativt exempel ör en algoritm för reglering av en omkopplingsan- ordning hos en antennanordning enligt uppfinningen.

Fig 7 visar schematiskt mottagar- eller sändarantennelement och en omkopplingsanordning för att selektivt koppla in och koppla ur mottagarantennelementen som del av en antennmodul enligt ännu en utföringsform av föreliggande uppfinning. a nano 10 75 20 25 30 35 'S16 'S136 Detaljerad beskrivning av utföringsformer I förklarande och inte begränsande syfte gäller i beskriv- ningen nedan, att speciella detaljer beskrivs för att ge en ingående insikt om föreliggande uppfinning. För en fackman inom detta område är det emellertid uppenbart, att förelig- gande uppfinning kan realiseras med andra utföranden, som avviker vad gäller dessa speciella detaljer. I andra exem- pel har detaljerade beskrivningar utelämnats över välkända anordningar och metoder för att inte beskrivningen av före- liggande uppfinning skall tyngas av onödiga detaljer.

Antennmodul enligt uppfinningen (fig 1) Antennanordningen eller -modulen 1 i fig 1 enligt en utfö- ringsform av föreliggande uppfinning innefattar åtskilda RF-sektioner för sändning (TX) 2 och mottagning (RX) 3.

(HF) av en radiokommu- för sändning och mottagning Antennmodulen 1 är högfrekvensdelen nikationsanordning (visas ej) av radiovågor. Antennmodulen 1 är således företrädesvis anordnad för att via radiokommunikationskretsar elektriskt anslutas till en digital eller analog signalprocessor hos radiokommunikationsanordningen.

Antennmodulen 1 är företrädesvis anordnad på ett bärorgan (visas ej), som kan vara ett böjligt substrat, en MID (Mol- ded Interconnection Device, gjuten anslutningsanordning) eller ett kretskort. företrädesvis losstagbart monteras, Ett sådant antennmodulkretskort kan antingen monteras, bredvid ett kretsort hos radiokommunikationsanordningen i eller också kan det fästas till ett som tex är monterat på radioanord- väsentligen samma plan, dielektriskt stödorgan, ningens kretskort på sådant sätt, att det är väsentligen parallellt med det men upphöjt från detta. Antennmodulens kretskort kan även vara väsentligen vinkelrät mot radiokom- munikationsanordningens kretskort. n nu» 70 15 20 25 30 35 15-16 . 536 _ 7 _ Sändarsektionen 2 innefattar en ingång 4 för att ta emot en digital signal från en digital sändningskälla hos radiokommunikationsanordningen. Ingången 4 är via en transmissionsledning 5 ansluten till en (D/Å) digitala signalen till en analog signal. Omvandlaren 6 är digital/analogomvandlare 6 för omvandling av den vidare via transmissionsledningen 5 ansluten till en frekvenshöjningsomvandlare 7 för ökning av den analoga signalens frekvens till den önskade RF-frekvensen.

Frekvenshöjningsomvandlaren 7 är i sin tur ansluten till en (PA) förstärkning av den frekvensomvandlade signalen. effektförstärkare 8 via transmissionsledningen 5 för Effektförstärkaren 8 är vidare ansluten till en sändarantennanordning 9 för överföring av den förstärkta RF-signalen och for utsändning av RF-vågor i avhängighet av Ett filter banan före eller efter effektförstärkaren. signalen. (visas ej) kan vara anordnat i signal- En anordning 10 för mätning av en reflektionskoefficient, (VSWR) företrädesvis såsom tex spänningens stàendevàgförhàllande i sändarsek- tionen är ansluten i sändarsektionen 3, i fig 1 mellan effektförstärkaren 8 och sändarantennanord- ningen 9, eller ingå i sändarantennanordningen 9.

Sändarantennanordningen 9 innefattar en omkopplingsanord- ning 11, som är ansluten till transmissionsledningen 5 och en sändarantennstruktur 12, ett flertal av vilka vardera kännetecknas av en uppsättning stràlnings- som är omkopplingsbar mellan (åtminstone två) antennkonfigurationstillstànd, relaterade parametrar, tex resonansfrekvens, inimpedans, bandbredd, och närfältsmönster. strålningsmönster, förstärkning, polarisation Mottagarsektionen 3 innefattar en mottagarantennstruktur 13 för mottagning av RF-vågor och för att alstring av en RF- signal i avhängighet därav. Mottagarantennstrukturen 13 är omkopplingsbar mellan ett flertal (åtminstone två) antennkonfigurationstillstånd, av vilka vart och ett kännetecknas at en uppsättning strålningsrelaterade 10 75 20 25 30 35 15-16 5 3 6 _8_ bandbredd, förstärkning, polarisation och parametrar, tex resonansfrekvens, inimpedans, stràlningsmönster, närfältsmönster. En omkopplingsanordning 14 är anordnad i omedelbar närhet för selektiv omkoppling av antennstrukturen 13 mellan antennkonfigurationstillstànden_ Mottagarantennstrukturen 13 och omkopplingsanordningen 14 kan vara integrerade med mottagarantennanordningen 15.

Antennstrukturerna 12 och 13 kan innefatta ett flertal element, som kan anslutas till transmissionsledningarna 5 resp 16 eller till jord (visas ej) och/eller innefatta ett flertal åtskilda anslutningspunkter, som kan anslutas till resp transmissionsledning 5 resp 16 eller till jord, såsom kommer att beskrivas närmare nedan.

Antennstrukturen 13 är vidare ansluten via transmissions- (LNA) RF-mätningen ledningen 16 till en eller flera làgbrusförstärkare 17 för förstärkning av den mottagna signalen. av antennstrukturen 13 kan ske via omkopplinsanordningen 14 såsom i det visade fallet, eller också ske separat utanför omkopplingsanordningen 14.

Om man använder mottagningsdiversitet kombineras utsigna- lerna från lågbrusförstärkarna 17 i en kombineringsenhet 18. eller vara en vägd summering av signalerna.

Diversitetskombineringen kan vara av omkopplingstyp Transmissionsledningen 16 är vidare ansluten till en fre- kvenssänkningsomvandlare 19 för sänkning av signalens fre- (A/D) 20 för omvandling av den mottagna signalen till en digital signal. kvens och till en analog/digitalomvandlare Den digitala signalen matas ut vid 21 till digitalbearbet- ningskretsar i radiokommunikationsanordningen.

Enligt uppfinningen finns det en regleranordning 22 för att ta emot en första uppmätt driftsparameter, vilken indikerar kvaliteten hos sändningen av radiofrekvensvågor medelst antennmodulen 1, och en andra uppmätt driftsparameter, 10 15 20 25 30 35 . .anv 25161556 _9_ vilken indikerar kvaliteten hos mottagningen av radiofrekvensvàgor medelst antennmodulen 1, och för reglering av endera av omkopplingsanordningen 11 eller omkopplingsanordningen 14 eller båda och således den selektiva inkopplingen och urkopplingen av delar av antennstrukturerna 12 och/eller 13 i avhängighet av de mottagna, första och andra, uppmätta driftsparametrarna i syfte att förbättra kvaliteten hos sändningen och/eller mottagningen.

Den första uppmätta driftsparametern är företrädesvis en storhet, som representerar reflektionskoefficienten, tex (VSWR) ordningen 10 vid sändarsektionen 2. Alternativt kan den spänningens ståendevàgförhållande mätt medelst an- vara ett mått på kvaliteten hos en sänd kanal, som kan mätas vid en mottagande basstation och rapporteras tillbaka till radiokommunikationsanordningen. Den andra parametern, som utvisar kvaliteten hos mottagningen av radiofrekvensvà- (BER), eller signal/interferensförhàllandet gor, kan vara bitfelfrekvensen signal/brusförhàllan- det (C/N) (C/I) mätt medelst radiokommunikationsanordningen_ Alternativt är den andra parametern en parameter, som kan mätas inom antennmo- dulen 1, (RSSI). tex styrkeindikatorer för den mottagna signalen Medelst omkopplingsanordningen 11 och/eller 14 är inkopp- ling och urkoppling av delar av antennstrukturerna 12 och/eller 13 enkelt antennstrukturerna, reglerbara. Genom omkonfigurering av som är anslutna till resp transmis- kan strålningsrelaterade parametrar ändras, bandbredd, polarisation och närfältsmönster. sionsledningar, tex resonansfrekvens, inimpedans, strålnings- mönster, förstärkning, Vid installation av antennmodulen 1 i en viss modell av en radiokommunikationsanordning arrangeras företrädesvis regleranordningen 22 för att reglera omkopplingsanordningen 11 och/eller 14 till omkopplingstillstånd i beroende av de 10 15 20 25 30 35 ”S1 6 536 _10.. mottaga, första och andra, uppmätta driftsparametrarna, varigenom antennmodulen anpassas till denna modell.

Driftsparametrarnas värden tas företrädesvis emot av re- gleranordningen 22 upprepade gånger under användning genom sampling vid regelbundna tidsintervall eller kontinuerligt.

Under användning av antennmodulen 1 i en radiokommunika- tionsanordning är regleranordningen 22 arrangerad för att reglera omkopplingsanordningen ll och/eller 14 till omkopp- lingstillstånd i beroende av nämnda, upprepade gånger mot- tagna, första och andra driftsparametrar, varigenom antenn- modulen 1 anpassas dynamiskt till föremål i radiokommunika- tionsanordningens näromgivning. Således kan antennmodulens 1 prestanda optimeras kontinuerligt under användning.

Regleranordningen 22 innefattar företrädesvis en central- (CPU) mätanordningen 10 via anslutningar 25, processor 23 med ett minne 24, som är ansluten till 26 till omkopplings- anordningen ll via ledningar 26, 28 och till omkopplingsan- ordningen 14 via en ledning 27. CPU:n 23 är företrädesvis försedd med en lämplig regleralgoritm, och minnet 24 an- vänds för att lagra diverse antennkonfigurationsdata för omkopplingen. Omkopplingsanordningen ll resp 14 utgörs företrädesvis av en mikroelektromekanisk systemomkopplings- anordning (MEMS).

CPU:n 23 kan således ta emot uppmätta VSWR-värden från 26, eller C/I-värden från den digitala radiokommu- VSWR-mätanordningen lO genom ledningarna 25, BER-, c/N-, nikationsanordningen via en regleringång 29 och en regler- uppmätta ledning 29a och bearbeta varje mottaget parametervärde.

Om CPU:n 23 finner att så är lämpligt (enligt någon imple- menterad regleralgoritm), sänder den omkopplingsinstruk- tionssignaler till omkopplingsanordningen 11 och/eller 14. 70 75 20 25 30 35 n nya. n ks1s sss _ 11 _ Antennmodulens 1 regleringång 29 används vidare för signalöverföring mellan CPU:n 23 och digitala kretsar i radiokommunikationsanordningen via ledningen 29a. Därigenom kan effektförstärkaren 8, lågbrusförstärkarna 17 och kombineringsenheten 18 regleras via ledningarna 30, 32. parallell/serieomvandlare, som är anordnad i 31 resp I fig 1 betecknar slutligen hänvisningssiffran 33 en sändarsektionen 2 för omvandling av 28, detta för att reducera antalet ledningar och parallellsignaleringsledningarna 25, 30 till en seriell ledning 26, sålunda även anslutningar mellan sändarsektionen 2 och mottagarsektionen 3.

Fakultativt kan CPU:n 23, minnet 24 och regleringången 29 vara placerade i sändarsektionen 2, och följaktligen är då parallell/serieomvandlaren 33 anordnad i mottagarsektionen 3 för att åstadkomma samma resultat.

Den i fig 1 visade antennmodulen 1 har endast digitala in- och utgångar (ingången 4, utgången 21 och regleringången 29), antenn och således kan den benämnas en digitalt reglerad (DCA).

Emellertid skall man vara medveten om att en antennmodul enligt föreliggande uppfinning inte nödvändigtvis måste innefatta A/D- och D/A-omvandlare, frekvensomvandlare eller förstärkare. I dessa fall kommer antennmodulen givetvis att ha analoga ingångar och utgångar.

Driftsmiljöer Nu kommer olika driftsmiljöer att beskrivas, som kan påverka prestanda hos antennanordningen eller -modulen enligt uppfinningen.

Antennparametrarna, tex resonansfrekvens, inimpedans, bandbredd, och närfältsmönster hos en liten, strålningsmönster, förstärkning, polarisation trådlös kommunikationsanordning, påverkas av föremål i närheten av anordningen. Med närhet menas här det avstånd, inom vilket 10 15 20 25 30 35 nu: anna »uno . n .pa-uu o n o _12._ påverkan av antennparametrarna är märkbar. Detta avstånd sträcker sig grovt räknat ungefär en halv våglängd från anordningen.

En liten trådlös kommunikationsanordning, tex en mobiltele- fon, kan användas i många olika närmiljöer. Den kan tex hållas mot örat som en telefon, den kan läggas i en ficka, den kan fästas till en livrem vid midjan, eller den kan hållas i handen. Vidare kan den placeras på ett metallbord.

Det går att räkna upp många flera driftsmiljöer. Gemensamt för alla miljöerna är att det kan finnas föremål i närheten av anordningen, varigenom anordningens antennparametrar påverkas. Miljöer med olika föremål i närheten av anord- ningen har olika inflytande på antennparametrarna.

Två speciella driftsparametrar kommer särskilt att avhand- las nedan.

(FS) diokommunikationsanordningen placeras i ett tomt utrymme, Driftsmiljön med fritt utrymme erhålls genom att ra- dvs utan föremål i närheten av anordningen. Luft som omger anordningen anses här vara fritt utrymme. Många driftsmil- jöer kan approximeras genom miljön med fritt utrymme. All- mänt gäller, att om miljön har ringa inflytande på antenn- parametrarna kan den hänföras till fritt utrymme.

(TP) i vilket användaren håller radiokommunikationsanordningen Driftsmiljön samtalsläge kan definieras som det läge, mot örat. Påverkan på antennparametrarna varierar beroende på den person, som håller anordningen, och exakt hur anord- ningen är placerad. Här betraktas TP-miljön som ett allmänt fall, tioner. dvs den täcker alla ovannämnda, individuella varia- Resonansfrekvens (fig 2) Härnäst beskrivs mer detaljerat olika strålningsrelaterade parametrar, som kan regleras enligt uppfinningen, såsom resonansfrekvens, inimpedans och strålningsmönster. 70 75 20 25 30 35 5,6 536 _13- Antenner för trådlösa radiokommunikationsanordningar under- går snedavstämning beroende på användarens närvaro. För många antenntyper sjunker resonansfrekvensen några procent när användaren är närvarande jämfört med när anordningen är placerad i fritt utrymme.

(FS) problem avsevärt.

En adaptativ avstämning mellan fritt utrymme och samtalsläge (TP) kan reducera detta Ett okomplicerat sätt att avstämma en antenn är att ändra dess elektriska längd och därigenom ändra resonansfrekven- sen. Ju längre den elektriska längden är, desto lägre är resonansfrekvensen. Detta är också det mest okomplicerade sättet att skapa bandomkoppling, om ändringen av den elekt- riska längden är tillräckligt stor.

Fig 2 visar en meanderliknande antennstruktur 35, som är anordnad tillsammans med en omkopplingsanordning 36, vilken innefattar et flertal omkopplare 37-49. Antennstrukturen 35 kan ses som ett flertal inriktade och individuellt anslut- ningsbara antennelement 50-54, som i anslutet tillstànd är anslutna till en matningspunkt 55 genom omkopplingsanord- ningen 36. Matningspunkten 55 är vidare ansluten till en lågbrusförstärkare hos mottagarkretsarna i en radiokommuni- kationsanordning, och följaktligen fungerar antennstruktu- ren 35 som en mottagarantenn. Làgbrusförstärkaren kan al- ternativt vara placerad i en antennmodul tillsammans med antennstrukturen 35 och omkopplingsanordningen 36. Alterna- tivt är matningspunkten 55 ansluten till en effektförstär- kare i en radiokommunikationssändare för att ta emot en RF- signal, och följaktligen fungerar antennstrukturen 35 som en sändarantenn.

Ett typiskt funktionsexempel är följande. Antag att omkopplarna 37 och 46-49 är slutna och återstående omkopplare är öppna, och att en sådant antennkonfiguration är avpassad för optimala prestanda när den finns i en handburen telefon, som är placerad i fritt utrymme. När 10 15 20 25 30 35 ttï:;51 6 5 36 ' - 14 - telefonen flyttas till samtalsläge, reduceras resonansfrekvensen genom användarens inverkan, och för att kompensera för användarens närvaro öppnas omkopplaren 49, varigenom den elektriska längden hos den anslutna antennstrukturen reduceras, och följaktligen ökas resonansfrekvensen. Med en lämplig utformning av antennstrukturen 35 och omkopplingsanordningen 36 skall denna ökning kompensera för den reducering, som införs när telefonen flyttas från fritt utrymme till samtalsläge.

Samma antennstruktur 35 och omkopplingsanordning 36 kan även användas för omkoppling mellan två olika frekvensband, såsom GSM9OO och GSMl800.

Om exempelvis ett antennkonfigureringstillstånd, som inne- fattar antennelementen 50-53 anslutna till matningspunkten 55 (omkopplarna 37 och 46-48 slutna och övriga omkopplare öppna), omkoppling till frekvensbandet för GSM1800 utföras helt är anpassat till frekvensbandet för GSM900, kan enkelt genom att omkopplaren 47 öppnas, varigenom den elektriska längden hos den för närvarande anslutna antenn- (elementen 50 och 51) hälften av den tidigare längden, vilket medför att reso- strukturen reduceras till ungefär nansfrekvensen approximativt dubbleras, vilket skulle vara lämpligt för frekvensbandet för GSMl800.

Impedans (fig 3) I stället för att avstämma en snedavstämd antenn kan man utföra adaptiv impendansmatchning, som innebär att resonansfrekvensen får förbli något ändrad, och denna snedavstämning kompenseras genom matchning.

En antennstruktur kan ha matningspunkter på olika platser.

Varje plats har olika förhållande mellan E- och H-fälten, vilket resulterar i olika inimpedanser. Detta fenomen kan man utnyttja genom att byta matningspunkt, under förutsättning att byte av matningspunkt har ringa inverkan på resten av antennstrukturen. När antennen genomgår 70 75 20 25 30 35 is1s sas _15_ (eller annat snedavstämning beroende på användarens föremåls) närvaro, kan antennen matchas till matningsledningens impedans genom att man exempelvis ändrar antennstrukturens matningspunkt. På likartat sätt kan RF- jordningspunkterna ändras.

I fig 3 visas schematiskt ett exempel på en sådan implementering av en antennstruktur 61, som kan jordas selektivt vid ett antal olika punkter, vilka ligger på Antennstrukturen 61 är i det visade (PIFA), på ett kretskort 62 i en radiokommunikationsanordning. avstånd från varandra. fallet en plan, inverterad F-antenn som är monterad Antennen 61 har en matningsledning 63 och N st olika, jordade anslutningar 64 med inbördes mellanrum. Genom att koppla om från en jordanslutning till en annan ändras impedansen något.

In/urkoppling av parasitantennelement kan vidare åstadkomma en impedansmatchning, eftersom den inbördes kopplingen från parasitantennelementen till det aktiva antennelementet åstadkommer en inbördes impedans, vilken adderas till det aktiva antennelementets inimpedans.

Andra typiska användningslägen än FS och TP kan definieras, tex midjeläge, fickläge och läge på ett stålbord. Varje fall kan har en typisk avstämning/matchning, så att endast ett begränsat antal punkter behöver kopplas igenom. Om man kan finna yttre begränsningar för snedavstämning av antennelementen, kan man uppskatta det intervall för adaptiv avstämning/matchning, som behöver täckas av antennanordningen.

En implementering är att definiera ett antal antennkonfigurationstillstånd, som täcker intervallet för avstämning/impedansmatchning_ Det kan vara samma eller olika impedansskillnad mellan varje speciellt antennkonfigurationstillstånd.

Stràlningsmönster 10 75 20 25 30 35 ...n- :5 1 6 i S 3 6 Éï” - - 'i _16- Strålningsmönstret hos en trådlös terminal påverkas av en användares eller annat föremåls närvaro i närfältsområdet.

Material som inför förluster ändrar inte bara strålningsmönstret utan inför även förluster i utstrålad effekt beroende på absorption.

Detta problem kan reduceras om terminalens strålningsmönster regleras adaptivt. Strålningsmönstret (närfältet) kan riktas huvudsakligen bort från det föremål, som inför förluster, vilket reducerar totalförlusterna. Ändring i strålningsmönstret fordrar att strömmarna ändras, som alstrar den elektromagnetiska strålningen. Allmänt gäller för en liten anordning (tex en handburen telefon), att det behövs ganska stora förändringar i antennstrukturen för att åstadkomma förändrade strömmar, särskilt för banden med lägre frekvens. Emellertid kan detta åstadkommas genom byte till en annan antenntyp, som alstrar ett annorlunda strålningsmönster, eller till en annan antennstruktur vid ett annat läge/sida hos kretskortet i radiokommunikationsanordningen_ Ett annat sätt är att byta från en antennstruktur, som växelverkar kraftigt med kretskortet i radiokommunikationsanordningen (tex en sprötantenn eller en s.k. patch-antenn), till en annan antenn som inte gör så (tex en ramantenn). Detta ändrar dramatiskt strömmarna, eftersom växelverkan med kretskortet inför stora strömmar på detta (kretskortet används som en utstrålande huvudstruktur).

Ett föremål i en anordnings närfältsområde ändrar antennens inimpedans. Därför kan VSWR vara en bra indikator av när det föreligger små förluster. Små förändringar i VSWR jämfört med VSWR hos fritt utrymme innebär små förluster orsakade av näraliggande föremål. 10 15 20 25 30 35 ,516-556 _ 17 _ Resonemanget ovan avser antennens närfält och förluster I ett allmänt fall kan man emellertid vara i stånd att rikta huvudstrålen i genom föremål i närfältet. fjärrfältmönstret i en fördelaktig riktning, som ger goda signalbetingelser.

Algoritmer (fig 4-6) De mottagna, uppmätta driftsparametrarna bearbetas i någon typ av algoritm, som reglerar tillståndet för omkopplarna.

Alla de beskrivna algoritmerna är av typen trial-and-error, eftersom det inte finns någon kunskap om det nya tillståndet innan detta har uppnåtts.

Med hänvisning till fig 4-6 skildras nedan exempel på algoritmer för reglering av antennen. En kombination av de första och andra uppmätta driftsparametrarna, företrädesvis en kombination av VSWR och endera av BER, C/N, C/I och RSSI kan användas som indata, eller också körs två algoritmer parallellt och endast en parameter används i varje algoritm. För enkelhets skull kommer VSWR-parametern att användas i diskussionen nedan och i fig 4-6. Det är emellertid uppenbart att den kan ersättas med varje annan, lämplig parameter eller kombination av parametrar. I det sistnämnda fallet skall uttrycket "mät" i fig 4-6 tolkas som "mät parametrar och avled kombinationsparameter".

Den enklaste algoritmen är sannolikt en algoritm av typ switcha-och-håll, som visas i flödesschemat i fig 4. Här utförs omkoppling mellan i förväg definierade tillstånd i = 1, ..., N (tex N = 2, ett tillstånd optimerat för FS och det andra tillståndet optimerat för TP). Ett tillstånd i = Det uppmätta VSWR-värdet jämförs sedan i steget 66 med ett i (tröskelvärdet). Om detta 1 väljs initiellt, varefter VSWR mäts i steget 65. förväg vald gränsvärde tröskelvärde inte överskrids återgår algoritmen till steget 65, och om det överskrids utförs en omkoppling till ett nytt tillstånd i = i + l. omkoppling till tillståndet l, efter detta steg återgår Om i + 1 överstiger N utförs 10 15 20 25 30 35 56-16 S36 _. _ algoritmen till steget 65. Det kan finnas en tidsfördröjning för att förhindra omkoppling i en för snabb tidskala.

Vid användning av en sådan algoritm används varje tillstånd 1, ..., N tills den uppmätta driftsparameterns värde överskrider den förvalda gränsen. När detta sker stegar algoritmen igenom de i förväg definierade tillstånden, tills ett tillstànd uppnås, vilket har ett driftsparametervärde under tröskelvärdet. Både sändar- och mottagarantennstrukturerna kan kopplas om samtidigt. Ett vilket möjliggör att omkoppling sker mellan många tillstånd. godtyckligt antal tillstånd kan definieras, Ett exempel på en mer avancerad algoritm av typ switcha- och-håll visas i flödesschemat i fig 5. På samma sätt som i den tidigare algoritmen definieras N st tillstånd i förväg, och tillståndet i = 1 väljs initiellt, varefter VSWR mäts i steget 68 och jämförs i steget 69 med tröskelvärdet. Om tröskelvärdet inte överskrids återgår algoritmen till steget 68, men om det överskrids följer steget 69, i vilket och VSWR-värdet mäts för varje tillstånd. Alla VSWR-värden jämförs och det koppling sker genom alla tillstànd, tillstånd väljs, som har lägst VSWR-värde.

Steget 70 kan se ut så här: 1 till N koppla om till tillstånd i mät VSWR(i) lagra VSWR(i) koppla om till tillståndet med lägst VSWR-värde för i = Slutligen återgår algoritmen till steget 68. Observera att denna algoritm kan fordra ganska snabb omkoppling och eftersom omkoppling genom alla Således kan VSWR vara ett mätning av driftsparametern, tillstånd måste ske i steget 70. bättre val än BER för denna algoritm. 10 15 20 25 30 35 151 65 536 _ 19 _ Ännu en alternativ algoritm är speciellt lämpad för en antennstruktur, vilken har många, i förväg definierade antennkonfigurationstillstånd, som kan arrangeras så att två angränsande tillstånd har strålningsegenskaper med endast ringa avvikelser. I fig 6 visas ett flödesschema för en sådan algoritm.

N st tillstånd är definierade i förväg, och initiellt väljs ett tillstånd i = 1, en parameter VSWRold sätts till noll, och en variabel "change" sätts till +l. 71 mäts och lagras VSWRi (VSWR för tillståndet i), VSWRi jämförs med VSWRold i steget 72. Om VSWRi < VSWRold I det första steget varefter följer steget 73, i vilket variabeln "change" sätts till +change (detta steg är egentligen inte nödvändigt).

Därefter följer stegen 74 och 75, i vilka VSWRold såtts till nuvarande VSWR, dvs VSWRi, antennkonfigurationstillståndet ändras till i + "change", och dvs i = i + change. Algoritmen återgår sedan till steget 71. Om däremot VSWRi > VSWRold följer steget 76, Sedan fortsätter i vilket variabeln "change" sätts till ~change. algoritmen till stegen 74 och 75. Observera att algoritmen i detta fallet byter "riktning".

Det är viktigt att använda en tidsfördröjning för att köra (71, 72, 73, 74, 75, 72, 76, 74, 75, endast vid specifika tidssteg, eftersom det switchade slingorna 71 resp 71, 71) tillståndet ändras vid varje slingvarv. Vid 72 jämförs ett nuvarande tillstånd (VSWRi) med det föregående (VSWRold).

Om VSWR är bättre än det föregående tillståndet, utförs en ytterligare ändring av tillstånd i samma "riktning". När ett optimum har uppnåtts, kommer det använda antennkonfigurationstillståndet typiska att oscillera mellan två angränsande tillstånd vid varje tidssteg. När ändtillstånden l resp N uppnås, kan inte algoritmen fortsätta vidare för att switcha till tillstånden N resp 1 utan stannar företrädesvis vid ändtillstånden, tills den switchar till tillstånden 2 resp N-1. n un» 70 15 20 25 30 35 s1eiss6 _20_ Algoritmen förutsätter relativt små skillnader mellan två angränsande tillstånd och att antennkonfigurationstillstånden är arrangerade på sådant sätt, att takten hos förändringarna mellan varje tillstånd är grovt räknat densamma. Detta innebär, tillstånd finns det resonansfrekvensen. att mellan varje en likartad mängd förändring av tex Exempelvis små förändringar i separationen mellan matnings~ och jordanslutningarna vid en PIFA-antennstruktur skulle passa denna algoritm perfekt, se fig 3.

I alla de beskrivna algoritmerna kan det vara nödvändigt att utföra switchningen endast i specifika tidsintervall, som är avpassade till radiokommunikationsanordningens funktion.

Som ännu ett alternativ (visas ej i figurerna) kan regleranordningen 22 i fig 1 innehålla en uppslagstabell med absoluta eller relativa intervall för spänningens (VSWR), samman med resp antennkonfigurationstillstånd. Ett sådant stáendevågförhållande av vilka vart och ett hör arrangemang gör det möjligt för regleranordningen 20 att gå till uppslagstabellen för att finna ett lämpligt antennkonfigurationstillstånd för givet, uppmätt VSWR-värde och för att justera omkopplingsanordningen 14 till det lämpliga antennkonfigurationstillståndet. (fig 7a-f) Med hänvisningar till fig 7a-f beskrivs nu kortfattat olika Ytterligare antennkonfigurationer exempel på arrangemang av antennstrukturer och omkopplingsanordningar för selektiv inkoppling och urkoppling av antennstrukturen som en del av antennmodulen 1 enligt föreliggande uppfinning.

Betrakta först fig 7a, som visar ett antennstrukturmönster, som är arrangerat kring en omkopplingsanordning eller -enhet 81. mottagarantennelement, här i form av fyra ramformade Antennstrukturen innefattar 10 15 20 25 30 35 _'2l _ antennelement 82. I vardera av de ramformade antennelementen 82 bildas ett ramformat parasitantennelement 83.

Omkopplingsenheten 81 innefattar en matris av elektriskt reglerbara switchar (visas ej), som är avpassade för att koppla in och koppla ur antennelement 82 och 83. Switcharna kan vara PIN-diodswitchar eller GaAs-fälteffekttransistorer (FET), systemswitchar men företrädesvis är de mikroelektromekaniska (MEMS).

Medelst omkopplingsenheten 35 kan de ramformade antennelementen anslutas parallellt eller i serie med varandra, eller också kan vissa element anslutas i serie och vissa parallellt. Vidare kan ett eller flera element vara helt bortkopplat från eller anslutet till jord (visas ej).

I fig 7b visas en alternativ antennstruktur. Den innefattar alla antennelementen i fig 7a, och dessutom ett meanderformat antennelement 84 mellan varje par av 83. Ett meanderformade antennelementen ramformade element 82, eller flera av de 84 kan användas separat eller i någon kombination med ramantennelementen.

I fig 7c-e visas antennstrukturer, som innefattar två slitsantennelement 85, två meanderformade antennelement 87 resp två patch-antenner 89, som är anslutna till 87, 89 kan matas med alternativa, åtskilda matningsanslutningar 86, 88, 90. omkopplingsanordningen 81. Varje antennelement 85, Slutligen visar fig 7 en antennstruktur, som innefattar en sprötantenn 91 och ett meanderformat antennelement 92, som är anslutna till omkopplingsanordningen 81.

Den ovan beskrivna antennanordningen är en del av en antennlösning, som närmare beskrivs i detalj i våra 10 15 o con.. o .nun u n nano #515 535 .. . _22_ inneliggande, svenska patentansökningar med titeln "Antennanordning för sändning och/eller mottagning av RF- vågor", "Antennanordning och metod för sändning och mottagning av radiovågor", och "Antennanordning för sändning och/eller mottagning av radiofrekvensvågor och till denna relaterad metod", som alla ingavs på samma dag som föreliggande ansökan, och dessa ansökningar införs härmed som referenser.

Det är uppenbart att uppfinningen kan varieras på många sätt. Sådana variationer skall inte anses falla utanför uppfinningens ram. Alla modifieringar, som skulle vara uppenbara för en fackman, är avsedda att falla inom ramen för nedanstående patentkrav.

Claims (37)

10 15 20 25 30 35 5 (535 Éï* fi? 'i _ 23 _ Patentkrav

1. Antennanordning (1) för sändning och mottagning av radiofrekvensvågor, som är installerbar i en radiokommunikationsanordning, och som innefattar: (12, 13, 35, 61, 82-85, 87, 89, 91, som är omkopplingsbar mellan ett flertal - en antennstruktur 92), antennkonfigurationstillstànd, av vilka vart och ett utmärks genom en uppsättning strålningsparametrar, tex resonansfrekvens, inimpedans, bandbredd, strålningsmönster, förstärkning, polarisation och närfältsmönster; och (11, 14, 36, 81) omkoppling av antennstrukturen mellan nämnda flertal av - en omkopplingsanordning för selektiv antennkonfigurationstillstànd, kännetecknad av: ~ ett första mottagningsorgan för mottagning av en första, uppmätt driftsparameter, vilken indikerar kvaliteten hos sändningen av radiofrekvensvågor medelst antennstrukturen; - ett andra mottagningsorgan för mottagning av en andra, uppmätt driftsparameter, vilken indikerar kvaliteten hos mottagningen av radiofrekvensvàgor medelst antennstrukturen; och - en regleranordning (22) för reglering av omkopplingsanordningen och därmed den selektiva omkopplingen av antennstrukturen mellan nämnda flertal av antennkonfigurationstillstånd i avhängighet av nämnda mottagna, första och andra, uppmätta driftsparametrar, för att därigenom förbättra kvaliteten hos sändningen och/eller mottagningen.

2. Antennanordning enligt kravet 1, kännetecknad av, att vid installation av antennanordningen i en speciell modell av radiokommunikationsanordning arrangeras (22) omkopplingsanordningen (11, 14, 36, 81), så att den kopplar regleranordningen för att reglera om mellan nämnda flertal av antennkonfigurationstillstånd i 70 75 20 25 30 35 .unc - -nu nouo - s n 1 anno n ~ -canon a 1 ~ .-snu- o ao -...on . a o-.o~ u 4 1 o av un nøoooø o om-o Q n o n :non - -.- o 1 - s1e sas _ 24 _ avhängighet av nämnda mottagna, första och andra, uppmätta driftsparametrar, så att antennanordningen anpassas till nämnda modell.

3. Antennanordning enligt kravet l eller 2, kännetecknad av, att mottagningsorganen är anordnade för att repetitivt ta emot de första och andra, uppmätta driftsparametrarna.

4. Antennanordning enligt kravet 3, kännetecknad av, att under användning av antennanordningen i en radiokommunikationsanordning är regleranordningen (22) arrangerad för att reglera omkopplingsanordningen (ll, 14, 36, 81) så att den kopplar om mellan nämnda flertal av antennkonfigurationstillstånd i avhängighet av nämnda, repetitivt mottagna, första och andra, uppmätta driftsparametrar, så att antennanordningen dynamiskt anpassas till varje föremål i radiokommunikationsanordningens närområde.

5. Antennanordning enligt något av kraven 1-4, kännetecknad av, att vart och ett av nämnda flertal av antennkonfigurationstillstånd är avpassat för användning av antennanordningen (1) i radiokommunikationsanordningen i en resp fördefinierad driftsmiljö.

6. Antennanordning enligt enligt kravet 5, kännetecknad av, att ett första antennkonfigurationstillstànd av nämnda flertal av antennkonfigurationstillstånd är avpassat för användning av antennanordningen i radiokommunikationsanordningen i fritt utrymme, och ett andra antennkonfigurationstillstånd av nämnda flertal av antennkonfigurationstillstànd är avpassat för användning av antennanordningen i radiokommunikationsanordningen i samtalsläge.

7. Antennanordning enligt kravet 6, kännetecknad av, att ett tredje antennkonfigurationstillstånd av nämnda flertal av antennkonfigurationstillstånd är avpassat för användning 10 15 20 25 30 35 _25_ av antennanordningen i en radiokommunikationsanordning i midjeläge.

8. Antennanordning enligt kravet 7, kännetecknad av, att ett fjärde antennkonfigurationstillstånd av nämnda flertal av antennkonfigurationstillstånd är avpassat för användning av antennanordningen i en radiokommunikationsanordning i ett fickläge.

9. Antennanordning enligt något av kraven 1-8, kännetecknad av, att den är arrangerad för omkoppling av frekvensband i avhängighet av nämnda mottagna, första och andra, uppmätta driftsparametrar.

10. Antennanordning enligt något av kraven 1-9, kännetecknad av, att den är arrangerad för inkoppling eller urkoppling av diversitetsfunktionalitet i avhängighet av första och andra, nämnda mottagna, uppmätta driftsparametrar.

11. ll. Antennanordning enligt något av kraven 1-10, kännetecknad av, att regleranordningen (22) är arrangerad för att reglera omkopplingsanordningen (11, 14, 36, 81) så att den selektivt kopplar om (67, 70, 75) (12, 13, 35, 61, 82-85, 87, 89, 91, 92) flertal av antennkonfigurationstillstånd i avhängighet av antennstrukturen mellan nämnda huruvida nämnda första och andra, uppmätta driftsparametrar, eller en kombination därav, överskrider eller underskrider resp tröskelvärde.

12. Antennanordning enligt något av kraven 1-10, kännetecknad av: - att i avhängighet av huruvida nämnda mottagna, första och uppmätta driftsparametrar, eller en kombination (66, 69, är regleranordningen andra, 72) eller underskrider resp (22) att reglera omkopplingsanordningen (11, därav, överskrider arrangerad för 14, 36, 81) så att den selektivt kopplar om antennstrukturen (12, 13, tröskelvärde, o coon 10 15 20 25 30 35 .ifiíffl 61 ' 5 3:6- u _26_ 35, 61, 82-85, 87, 89, 91, 92) antennkonfigurationstillstånd; genom nämnda flertal av - att mottagningsorganet är arrangerat för att ta emot resp första och andra, uppmätta driftsparameter för varje antennkonfigurationstillstånd; och - att regleranordningen (22) vidare är arrangerad för att reglera omkopplingsanordningen, så att den selektivt kopplar om (70) antennstrukturen till antennkonfigurationstillståndet med den mest föredelaktiga uppsättningen driftsparametrar.

13. Antennanordning enligt något av kraven 1-10, kännetecknad av, att regleranordningen (22) är arrangerad (72) uppmätta driftsparametrar, eller en kombination därav, med för att jämföra nämnda mottagna, första och andra, tidigare mottagna, första och andra, uppmätta driftsparametrar, eller en kombination därav, och för att (75) (12, 13, 35, 61, 82-85, 87, 89, 91, 92) i avhängighet av denna jämförelse. koppla om antennstrukturen

14. Antennanordning enligt något av kraven 1-10, kännetecknad av, att regleranordningen (22) innehåller en uppslagstabell med kombinationer av intervall för första och andra, uppmätta driftsparametrar, av vilka kombinationer var och en hör samman med resp antennkonfigurationstillstånd, och att regleranordningen är arrangerad för att använda uppslagstabellen för justering av omkopplingsanordningen (11, 14, 36, 81) till resp antennkonfigurationstillstånd.

15. Antennanordning enligt något av kraven 1-14, kännetecknad av, att nämnda flertal av antennkonfigurationstillstånd omfattar olika antal anslutna antennelement (12, 13, 50-54, 82-85, 87, 89, 91, 92).

16. Antennanordning enligt något av kraven 1-15, kännetecknad av, att nämnda flertal av 10 75 20 25 30 35 (S16 536 _27- antennkonfigurationstillstánd omfattar olikt arrangerade matningsanslutningar.

17. Antennanordning enligt något av kraven 1-14, kännetecknad av, att nämnda flertal av antennkonfigurationstillstånd omfattar olikt arrangerade jordanslutningar (64).

18. Antennanordning enligt något av kraven 1-17, kännetecknad av, att nämnda första, uppmätta driftsparameter är en storhet, tex ett som representerar reflektionskoefficienten, spänningsståendevågförhållande (VSWR), och att nämnda andra, uppmätta driftsparameter är en storhet, som representerar bitfelfrekvensen (BER), signal/brusförhållandet (C/N), signal/interferensförhållandet (C/I) eller den mottagna signalstyrkan.

19. Antennanordning enligt kravet 18, kännetecknad av, att den innefattar en anordning (10) för mätning av reflexionskoefficienten, särskilt spänningens ståendevågförhållande, och for sändning av reflektionskoefficientens värde till det första mottagningsorganet.

20. Antennanordning enligt kravet 18 eller 19, kännetecknad av, att den innefattar en anordning för mätning av den mottagna signalstyrkan och för sändning av signalstyrkans värde till det andra mottagningsorganet.

21. Antennanordning enligt något av kraven 1-20, kännetecknad av, att de första och andra mottagningsorganen utgörs av ett enda mottagningselement.

22. Antennanordning enligt enligt något av kraven 1-21, kännetecknad av, att regleranordningen (22) omfattar en 70 75 20 25 30 35 s1s sas _28- (23) av antennkonfigurationsdata_ centralprocessorenhet och ett minne (24) för lagring

23. Antennanordning enligt något av kraven 1-22, kännetecknad av, att omkopplingsanordningen (ll, 14, 36, 81) omfattar en mikroelektromekanisk systemomkopplingsanordning (MEMS).

24. Antennanordning enligt något av kraven 1-23, kännetecknad av, att antennstrukturen omfattar ett omkopplingsbart antennelement, som har meanderform (84, 87, 92), ramform (82), slitsform (85), patchform (89), sprötform (91), skruvform, spiralform eller fraktalform.

25. Antennanordning enligt något av kraven 1-24, kännetecknad av: - att antennstrukturen (12, (12) 13) omfattar en sandarantennstruktur (13), - att omkopplingsanordningen (11, 14) och en mottagarantennstruktur omfattar en sändaromkopplingsanordning (11) och en mottagaromkopplingsanordning (14), - att sandarantennstrukturen (12) och sändaromkopplingsanordningen (11) är anordnade i en sändarantennanordning (9), medan mottagarantennstrukturen (13) och mottagaromkopplingsanordningen (14) är anordnade i en mottagarantennanordning (15), varvid sändarantennanordningen (9) och (15) varandra medelst regleranordningen (22). mottagarantennanordningen är reglerbara oberoende av

26. Radiokommunikationsanordning, kännetecknad av, att den innefattar en antennanordning enligt något av kraven 1-25.

27. Metod i en antennanordning (1), vilken kan installeras i en radiokommunikationsanordning, och vilken innefattar: (12, 13, 35, 61, 82-85, 87, 89, 91, som är omkopplingsbar mellan ett flertal - en antennstruktur 92), on.. ._' 70 15 20 25 30 35 l 'S16 536 ._29_ antennkonfigurationstillstånd, av vilka vart och ett utmärks genom en uppsättning stràlningsparametrar, tex resonansfrekvens, inimpedans, bandbredd, strålningsmönster, förstärkning, polarisation och närfältsmönster; och - en omkopplingsanordning (ll, 14, 36, 81) for selektiv omkoppling av antennstrukturen mellan nämnda flertal av antennkonfigurationstillstånd, varvid metoden kännetecknas av stegen att: - en första, uppmätt driftsparameter, som indikerar kvaliteten hos antennstrukturens sändning av radiofrekvensvågor, tas emot; - en andra, uppmätt driftsparameter, som indikerar kvaliteten hos antennstrukturens mottagning av radiofrekvensvàgor, tas emot; och - omkopplingsanordningen, och därmed den selektiva omkopplingen av antennstrukturen mellan nämnda flertal av antennkonfigurationstillstånd, regleras i avhängighet av nämnda mottagna, första och andra, uppmätta driftsparametrar, för att förbättra kvaliteten hos sändningen och/eller mottagningen.

28. Metod enligt kravet 27, kännetecknad av, att vid installation av antennanordningen i en speciell modell av radiokommunikationsanordning regleras omkopplingsanordningen (ll, 14, 36, 81) för att koppla om mellan nämnda flertal av antennkonfigurationstillstånd i avhängighet av nämnda mottagna, första och andra, uppmätta driftsparametrar, så att antennanordningen anpassas till denna modell.

29. Metod enligt kravet 27 eller 28, kännetecknad av, att de första och andra, uppmätta driftsparametrarna tas emot repetitivt.

30. Metod enligt kravet 29, kännetecknad av, att under användning av antennanordningen i en radiokommunikationsanordning regleras o uno: 10 15 20 25 30 35 715161536 _30_ omkopplingsanordningen (11, 14, 36, 81) mellan nämnda flertal av antennkonfigurationstillstånd i för att koppla om avhängighet av de repetitivt mottagna, första och andra, uppmätta driftsparametrarna, för att därigenom dynamiskt anpassa antennanordningen till föremål i radiokommunikationsanordningens närmiljö.

31. Metod enligt något av kraven 27-30, varvid vart och ett av nämnda flertal av antennkonfigurationstillstånd är avpassat för användning av antennanordningen (1) i radiokommunikationsanordningen i en resp fördefinierad driftsmiljö.

32. Metod enligt något av kraven 27-31, kännetecknad av, att omkoppling sker av frekvensband i avhängighet av nämnda mottagna, första och andra, uppmätta driftsparametrar.

33. Metod enligt något av kraven 27-32, kännetecknad av, att inkoppling eller urkoppling sker av diversitetsfunktionalitet i avhängighet av nämnda mottagna, första och andra, uppmätta driftsparametrar.

34. att Metod enligt något av kraven 27-33, kännetecknad av, (11, 14, 36, 81) att selektivt koppla om (67, 70, 75) antennstrukturen 13, 35, 61, 82-85, 87, 89, 91, 92) antennkonfigurationstillstånd i avhängighet av huruvida regleras för (12, mellan nämnda flertal av omkopplingsanordningen nämnda mottagna, första och andra, uppmätta driftsparametrar, eller en kombination därav, överstiger (66, 69, 72) eller understiger ett resp tröskelvärde.

35. Metod enligt något av kraven 27-33, kännetecknad av stegen att: (11, 14, 36, 82) selektivt koppla om (70) antennstrukturen 61, 82-85, 87, 89, 91, 92) antennkonfigurationstillstånd i avhängighet av huruvida regleras för att (12, 13, 35, genom nämnda flertal av - omkopplingsanordningen nämnda första och andra, uppmätta driftsparametrar, eller 10 15 20 25 ~s1s saa ._31_ (66, 69, 72) understiger ett resp tröskelvärde; en kombination därav, överstiger eller - en första och andra, uppmätt driftsparameter tas emot för varje antennkonfigurationstillstånd, och - omkopplingsanordningen regleras för att selektivt koppla om (70) antennkonfigurationstillståndet med den mest fördelaktiga antennstrukturen till uppsättningen driftsparametrar.

36. Metod enligt något av kraven 27-33, kännetecknad av, att nämnda mottagna, första och andra, uppmätta driftsparametrar, eller en kombination därav, jämförs med (72) tidigare mottagna, första och andra, uppmätta driftsparametrar, eller en kombination därav, och att (75) (12, 13, 35, 61, 82-85. 87, 89, 91, 92) i avhängighet av denna jämförelse. omkoppling sker av antennstrukturen

37. Metod enligt något av kraven 27-33, kännetecknad av, att lagring sker av en uppslagstabell med kombinationer av intervall för mottagna, första och andra, uppmätta driftsparametrar, av vilka kombinationer var och en hör samman med resp antennkonfigurationstillstånd, och att uppslagstabellen användes för justering av 36, 81) omkopplingsanordningen (11, 14, till resp antennkonfigurationstillstånd. .eva