SE516296C2 - Förfarande för cellidentifiering i ett cellulärt mobilkommunikationssystem - Google Patents

Description

516 296 =::;=::§.;"; o u u I ~ o a. 2 stationema finns också en mobil kopplingsstation MSC som reglerar kommunika- tionen mellan systemet, som i sig självt är i kontakt med andra system, och bassta- tionema. MSC-enheten är vanligtvis förbunden med ett flertal ledningar, ej visade här, till varje basstation.

Om en mobilstation rör sig bort från den ursprungscell i vilken samtalet kopplades upp, och signalstyrkan på radiokanalema hos ursprungscellen blir svagare, så kom- mer systemet att utföra en överföring av samtalet till radiokanaler hörande till en basstation som kontrollerar en näraliggande cell vilken mobilstationen rör sig in i.

Exempelvis har cellen A vanligtvis som sina grarmar cellerna B-G. När mobilstatio- nen rör sig genom systemet kan kontrollen av samtalet överföras från granncellen till en annan cell. Denna överföring av samtalet från cell till cell benämnes över- lämning. Överlämning kan endast bli effektiv om samtalet överförs till radiokanaler som till- handahàller tillräcklig signalstyrka för tvåvägskommunikation. Detta kräver tillräck- lig signalstyrka vid både mottagaren vid mobilstationen och mottagaren vid bassta- tionen till vilken överlärnningen sker. Signalema måste också vara tillräckligt starka i förhållande till brus eller stömingar i nätet.

För att utföra överlärrming är det nödvändigt att någon sorts mätförfarande för mät- ning av signalstyrka eller störningsnivå används för att fastställa vilken av granncel- lerna som skall väljas för överlämning. Ett flertal mätförfaranden är kända och är inte ämne för föreliggande uppfinning. I nuvarande system görs detta genom att antingen utföra mätningar vid mottagarna på grannbasstationema av signaler som sänds från mobilstationen, genom att utföra mätningar vid mottagaren vid mobilsta- tionen på signaler sända från grannbasstationer, eller genom att utföra mätningar vid både mobilstationer och basstationer. 10 15 20 25 30 516 296 3 Exempelvis i analoga cellulära system baserade på specifikationen EIA/T IA - 533 mobilstationer - Land Station Compatibility Specification (AMPS), utförs överläm- ningsmätningar enbart vid grannbasstationer. När en mätning vid basstationen, exempelvis BS6, som täcker cellen, 'exempelvis cell F, i vilken mobilen, exempelvis MS2, just då opererar, indikerar att signalstyrkan från mobilen har sjunkit under en viss nivå, informerar basstationen BS6 den mobila kopplingsstationen MSC som har kontrollen över systemet. MSC-enheten initierar sedan överlämningsmätfórfarandet genom att beordra näraliggande basstationer, exempelvis BSl, BS5, BS7-10, att övervaka den signal som sänds av mobilstationen MS2 på den aktuella radiokanalen som är tilldelad samtalet, och mäta signalens styrka. Efier mottagande av mätresul- taten initierar sedan MSC-enheten överlämning av samtalet från den aktuella cellen F till cell A, E, H, I, J eller G som har den basstation som rapporterat den högsta mottagna signalstyrkan.

MSC-enheten använder en "granncell-lista" som är associerad med den aktuella cellen för att fastställa vilka basstationer som mottar mätordem från MSC-enheten.

Denna granncell-lista skapas och ställs upp manuellt av systemoperatören och består oförändrad till dess operatören senare manuellt modiferar listan. Eftersom denna typ av överlämningsmättörfarande upptar en stor mängd signalkapacitet, så är antalet celler på granncell-listan begränsad. Grarmcell-listan innehåller vanligen celler som gränsar till den aktuella cellen. Om hexagonala cellformer, såsom i fig. l, används, resulterar detta i sex angränsande celler.

I kontrast med analoga system, tillåter digitala system vanligen att överlämnings- mätfórfarandet utförs vid mobilstationen. Ett exempel på detta är standarden IS-54 som använder signalöverfóring med tidsmultiplex (TDMA). Vid TDMA-överföring, överförs kommunikation mellan en basstation och en bestämd mobilstation på radio- kanaler som också kan användas för kommunikation mellan samma basstation och ett flertal andra mobilstationer. 10 15 20 25 30 516 296 . . ¿ .':'::.;-_- . 4 .... .... ...... ..

Röstöverföringar är digitaliserade och översänds som skurar i tidsluckor som är tids- multiplexerade på radiokanalema. Varje mobilstation i kommunikation med en bas- station tilldelas en tidslucka både på_ kanalen uppåt och kanalen nedåt. De tilldelade tidsluckoma är unika för varje mobilstation så att kommunikation mellan olika mobiler ej interfererar med varandra.

Vid IS-54B benänmes överlämningsmetoden "Mobile Assisted HandOff' (MAHO). Överlämningsmätning sker vid mobilstationen när mobilen varken sänder på tids- luckan för uppåtkanalen eller mottar på tidsluckan för nedåtkanalen. Under dessa tider mellan skurar övervakar mobilstationen periodiskt radiokanaler för varje bas- station lokaliserad i omedelbar närhet. Varje näraliggande basstations kontrollkanal används i typfallet som mätkanal.

För varje samtal inryms mätkanalema i granncell-listan hos den cell i vilken samta- let fortsätter. Förutom att mäta över dessa mätkanaler så mäter mobilen också den mottagna signalstyrkan på den aktuella kanalen på vilken samtalet fortgår. Mobilen sänder dessa mätresultat till den aktuella basstationen som sedan vidarebefordrar dem till MSC-enheten. den mottagna signalstyrkan på den aktuella kanalen fal- ler under styrkan hos en mätkanal hörande till en granncell, initierar MSC-enheten överlänming till den granncellen.

Eftersom en MAHO utförs främst inom mobilstationen, så är resurser för utförande av denna begränsade. Efiersom endast ett begränsat antal mätningar kan utföras varje sekund är det nödvändigt att medelvärdesbilda mätningar för att tillhandahålla ett pålitligt signalstyrkevärde. Sålunda är det nödvändigt att begränsa antalet celler som omfattas av granncell-listan för MAHO-syfien. IS-54B-standarder är begränsa- de till tolv celler, medan IS 136 sätter en omfångsgräns om 24 celler.

När systemoperatören skapar en granncell-lista för en cell, vill han säkerställa att samtalen i cellen kan överlämnas till en andra cell oavsett vilkešn typ av förflytt- 10 15 20 25 30 516 296 ¿_°¿¿§¿_E--,--;3 u a | n u n | .g 5 ningar som sker. En svårighet med detta är att den faktiska täckningsytan för en cell är svår att förutsäga. Storleken och formen hos en cells täckningsyta kan variera beroende på olika effekter såsom basstationens placering på olika positioner eller skuggningseffekter för radiotäckningen orsakad av hinder, exempelvis byggnader.

Den bästa cellen för överlämning är inte alltid en av de sex angränsande cellerna från en ideal hexagonal konfiguration. Det är möjligt att den bästa kandidaten är en cell som ligger bortom en av de sex direkt angränsande cellema. Eftersom det är svårt att förutsäga den faktiska täckningsytan för varje individuell cell i ett system, blir det mycket svårt att skapa en graimcell-lista för överlämningsprocessen i denna situation. Utan att veta täckningsytan för varje basstation skulle det vara nödvändigt att inkludera alla möjliga celler för att skapa den mest korrekta listan för överläm- ningsmätningar. Emellertid, såsom visas ovan, finns det begränsningar för hur många celler som kan inkluderas på en granncell-lista.

Det är vanligt bland dagens system att använda granncell-listor som använder en frekvens/kod-kombination för att identifiera en cell. Vid AMPS och D-AMPS är denna kod en identitet för cellen som sänds av varje mobilstation. Vid GSM är den kod som används en basstationsidentitetskod (Base Station Identity Code, BSIC), som används av mobilstationen för att identifiera varje cell i en mobil assisterad överlämning (Mobile Assisted Handover, MAHO). Det bör noteras att vid GSM är BSIC inte någon otvetydig identifiering av en basstation.

BSIC, en 6-bitars kodordsfrekvens, har ansetts nödvändig för att hjälpa mobilstatio- nen att särskilja mellan mottagna signaler. Med sex bitar har man 64 möjliga koder, multiplicerat med exempelvis tolv frekvenser (tolv frekvenser används enbart som ett exempel av ett antal frekvenser som typiskt används som pejlfrekvenser) ger 768 olika kombinationer, så att duplicering kan vara ganska vanlig även i cellulära sys- tem av medelstorlek. Som ett resultat av dessa dupliceringar, krävs en kartläggning för att korrelera varje frekvens/kod-kombination med den sanna cellidentiteten. Ett 10 15 20 25 30 516 296 6 e v a n nu o n förenklat exempel av hur denna kartläggning utförs vid GSM visas i fig. 2. Grarm- cell-listan består av den sanna cellidentiteten, sändningsfrekvensen och identitets- koden för var och en av granncellema. Mobilstationen lyssnar till de frekvenser som är inkluderade på listan. Mobilstationen avkodar också BSIC och rapporterar detta till basstationen. Vid AMPS, D-AMPS och PDC är proceduren något annorlunda, men resultatet är detsamma. Nätet känner en frekvens/kod-kombination och behöver en korrelation till den sanna cellidentiteten.

Nätverket utnyttjar granncell-listan för att utföra kartläggningen. I fig. 2 mottar mobilstationen 210 frekvens/kod-kombinationen 5/37 för granncellen 230. Den sänder sedan denna information till basstationen 220 i vilken den för närvarande opererar. Nätet utnyttjar sedan denna information och konsulterar granncell-listan för att slutleda att signalen kom från granncellen 230 med den sanna cellidentiteten 4637282.

Ett problem uppstår, emellertid, när en frekvens/kod-kombination detekteras som inte är i grarmcell-listan för den aktuella cell i vilken mobilstationen opererar. I det fallet kan nätet inte fastställa signalens ursprung. Detta kommer vanligen inte att vara ett problem vid utförande av överlämning eftersom det är mest sarmolikt att överlämningen skall utföras till en av granncellema. Emellertid kan det bli ett problem när signalstyrkemätningarna används för andra syften än överlänming.

Det kan också bli ett problem därför att den bästa cellen för överlämning eventuellt inte är en av cellema på granncell-listan. Exempelvis, i algoritmer för allokering av dynamiska granncell-listor, används överlämningsmätningar för att upptäcka nya möjliga grannceller. Emellertid upptäcks endast frekvens/kod-kombinationer i detta fall och granncell-listoma kan inte användas för kartläggning av den sanna celliden- titeten i detta fall. Ett annat exempel är automatisk frekvensplanering där det är vik- tigare att kunna fastställa ursprunget för signaler från avlägsna celler som vanligtvis inte är inkluderade på granncell-listoma. Avancerade frekvensplaneringsalgoritmer 516 296 _, 7 kan användas om ursprunget för signaler från celler som inte är inkluderade i grann- cell-listan kan fastställas. 10 15 20 25 30 516 296 8 Sammanfattning av uppfmningen Syftet med föreliggande uppfinning är att bemöta problemet, diskuterat ovan, att i mobila kommunikationssystem identifiera det sanna cellursprunget för diverse signaler beroende på det faktum att det finns många celler som kan ha identiska frekvens/kod-kombinationer. Föreliggande uppfinning angriper detta problem genom att tillhandahålla ett forfarande för automatisk korrelering av frekvens/kod- kombinationer med de sarma cellidentitetema.

Basstationsidentiteter i systemet lagras, företrädesvis i en databas, tillsammans med cellidentiteter, överföringsfrekvenser och identitetskoder. Förfarandet för databas- lagring är välkänt inom området. Med användning av denna databas skapas en kan- didatlista för varje cell, sorterande alla övriga celler enligt deras avstånd från cellen.

När en frekvens/kod-kombination detekteras i en cell, konsulteras kandidatlistan efter en motsvarande frekvens/kod-kombination. Den första cellen på listan med en motsvarande kombination konkluderas vara signalens ursprung.

I en alternativ utföringsform av kandidatlistan antas kandidatlistan först vara grarm- cell-listan. Om ingen motsvarande kombination påträffas så modifieras kandidat- listan genom att addera celler i grarmcell-listorna hörande till celler som hörde till den tidigare kandidatlistan ("grarmarnas grarmar"). Detta upprepas tills motsvarighet påträffas. Om mer än en motsvarighet påträffas anses förfarandet ha misslyckats att identifiera signalens ursprung.

Granncell-listan enligt känd teknik och kandidatlistan i enlighet med föreliggande uppfinning har tydliga strukturella skillnader, men de har också funktionella skill- nader. Kandidatlistan är inte bara ett substitut för grannlistan.

Fördelarna med föreliggande uppfinning är att den tillhandahåller ett förfarande för automatiskt fastställande av den sanna identiteten hos en cell när enbart överförings- | u o n n n ' .. u sar-f 10 15 20 25 30 516 296 9 \nv ca frekvens och en icke-unik identitetskod är känd. Denna typ av identifiering är spe- ciellt användbar eller till och med nödvändig vid utnyttjande av överlämningsmät- ningar för andra nätfunktioner såsom automatisk frekvensplanering. Föreliggande uppfinning kan användas för att tillhandahålla korrelering i en "cellrelationsmatris" av sådan sort som används vid automatisk frekvensplanering. Eftersom föreliggande uppfinning tillhandahåller ett mått på signalkvaliteten mellan alla "n" celler i ett mobilsystem, kan den användas för att underhålla en n x n "kvalitetsmatris", såsom beskrivs i amerikanska patentansökan 08/609 422 "Adaptive Neighbor Cell Lists", baserat på korreleringen fiån överlärrmingskvalitetrnätningar till cellidentitet i enlig- het med föreliggande uppfinning.

Dessutom kan föreliggande uppfinning utnyttjas i automatiska frekvensplanerings- system där kvalitet mäts på signaler utsända i andra celler. Genom att utnyttja iden- tifieringsmetoden enligt föreliggande uppfmning kan en cellrelationsmatris upprätt- hållas som beskriver interferensrelationen mellan vilken som helst cell och vilken som helst arman cell i systemet. För att automatiskt fastställa vilka celler som är grannar med en viss cell kan föreliggande uppfinning användas för att identifiera det sanna ursprunget av en signal. Denna information kan sedan användas för att upp- rätthålla en matris som beskriver grannrelationen mellan vilka som helst två celler.

Föreliggande uppfinning är också direkt applicerbar på existerande cellulära stan- darder, både analoga och digitala.

Uppfinningen som uppnår de ovannämnda syflena definieras i enlighet med bifoga- de oberoende kraven 1 och 12 och därtill knutna beroende krav.

Kort figurbeskrivning Föreliggande uppfinning kommer nu att beskrivas i närmare detalj med hänvisning till föredragna utföringsformer av föreliggande uppfinning, som enbart är av exemp- lifierande karaktär, och illustreras i bifogade ritningar, i vilka: : u u v . . -ø 10 15 20 25 30 516 296 10 Fig. 1 är en ritning av ett cellulärt mobilkommunikationssystem.

Fig. 2 är ett schema av ett gängse system utnyttjande en granncell-lista för korrele- ring från en frekvens/kod-kombination till eellidentiteten.

Fig. 3 är ett flödesschema som illustrerar metodstegen enligt en utföringsfonn av föreliggande uppfinning.

Fig. 4 illustrerar användning av en kandidatlista enligt föreliggande uppfinning.

Fig. 5A-5C illustrerar modifierade versioner av kandidatlistan enligt föreliggande uppfinning.

Fig. 6 illustrerar en modifierad version av kandidatlistan enligt föreliggande uppfin- ning.

Fig. 7 är ett flödesschema som illustrerar en annan metod som använder kandidat- listan.

Detaljerad beskrivning I fig. 3 visas ett flödesschema som illustrerar ett förfarande att fastställa en eelliden- titet genom att korrelera en frekvens/kod-kombination till en cellidentitet enligt föreliggande uppfinning., Fastän beskrivningen av föreliggande uppfinning illlustrerar korrelering av en frekvens/kod-kombination inses att föreliggande uppfinning inte är begränsad till system som mäter frekvens/kod-kombinationer.

Exempelvis, skulle ett mycket smalbandigt system kunna vara utan koder, utnyttjande enbart en detekterad frekvens för att korrelera till eellidentiteten. I ett bredbandssystem med enbart en frekvens detekteras enbart en kod och korreleras till eellidentiteten. Föreliggande uppfinning är lika applicerbar på system som detekterar och korrelerar enbart en kod, enbart en frekvens, eller en kombination av dessa.

Det första steget i metoden är att lagra positionerna 310 för alla basstationema i ett system. Dessa är geografiska positioner och kan lagras som longitud och latitud eller vilket som helst av diverse geografiska pbsitioneringssätt som är kända. Dessa posi- n I c ~ u c u nu 10 15 20 25 516 296 ll u ø o . a- tioner lagras i databasen tillsammans med sina överföringsfrekvenser och identitets- koder.

Nästa steg är att skapa en kandidatlista för varje cell 320. Detta kan kontrasteras med en normal granncell-lista. Gängse system använder begränsade cell-listor, ofta de sex angränsande cellerna för en hexagonal cell. Dessa grarmcell-listor används vanligen för att alstra en lista över möjliga celler för överlämning. Den aktuella metoden enligt uppfinningen, däremot, skapar en lista inkluderande alla celler i systemet.

Kandidatlistan enligt föreliggande uppfinning är inte enbart en ersättning av grann- cell-listor. Kandidatlistan är ett organ för fastställande av ursprunget för signalstyrka på en specifik frekvens. Vidare lagrar kandidatlistan avståndet från varje annan cell till den aktuella cellen. Kandidaterna sorteras sedan enligt sina avstånd till den aktuella cellen.

I en alternativ utföringsform av kandidatlistan bevaras enbart den närmaste motsva- rande cellen på listan, alla övriga motsvarigheter raderas. På detta sätt kommer varje frekvens/kod-kombination att uppträda enbart en enda gång på listan. Förfarandet att eliminera dublettkombinationer betyder att sortering och rankning skulle behöva göras som en del av skapandet av listan och listan skulle sedan inte behöva sorteras senare. Detta alternativa förfarande blir kortare och därför minnesbesparande.

Nästa steg inträffar när en frekvens/kod-kombination "detekteras" i en cell 330.

Detta är fallet när en överlämning utförs, exempelvis såsom diskuterades ovan. De "detekterade" frekvens/kod-kombinationerna kan också användas, exempelvis för att enbart uppdatera den aktuella listan, i stället för att utnyttjas för realtidsöverläm- ningar. När kombinationen detekteras 330, kontrolleras 340 kandidatlistan för den speciella cellen för att hitta en motsvarande frekvens/kod-kombination. Den första 10 15 20 25 30 516 296 l l2 cellen på kandidatlistan med motsvarande frekvens/kod-kombination konkluderas vara ursprunget för signalen 350.

Fig. 4 illustrerar hur kandidatlistan är utformad och används enligt föreliggande uppfinning. Kandidatlistan liknar en konventionell'granncell-lista med cell-ID:n 450, sändfrekvenser 460 och ID-koder 470, men innefattar också de geografiska avstånden 480 till den cell det gäller, i detta fall cell A 420. Vidare visas ett cellulårt system 410. Såsom ofia kan inträffa, när en mobilstation avsöker kringliggande frekvenser så finns identiska frekvens/kod-kombinationer som individuellt kan mot- tagas från kringliggande basstationer.

I detta fall är det möjligt för en mobilstation i cell A 420 att motta en frekvens/cell- kombination om "5/37" från cell 430 med en cell-ID 4637282 eller en identisk frekvens/cell-kombination i cell 440 med en cell-ID 3689234. Emellertid har cell 430 ett kortare avstånd om 48 till cell A 420 än cell 440 som har ett avstånd om 62 till cell A 420. Cell 430 kommer därför att rankas högre på kandidatlistan 400 för cell A och kommer att väljas först.

Det finns fortfarande vissa nackdelar med den ovan beskrivna utföringsformen.

Detta beror på det faktum att i mobilsystem är det ofta så att en geografiskt närmare cell inte nödvändigtvis mottages med högre styrka än en mer avlägsen cell. Detta kan bero på diverse faktorer inklusive exempelvis: (1) olika uteffekter i olika celler, (2) olika antennplaceringar (d.v.s. placeringen kan involvera både antennens höjd och antennriktningen (exempelvis från en antenn som är riktad bortåt är mottag- ningen svagare)) och (3) andra geografiska faktorer som påverkar radioutbredning.

Såsom nämnts ovan är en faktor som påverkar den mottagna effekten i en bestämd cell den sändande cellens celltyp (exempelvis makrocell eller mikrocell). Mindre _ celler, "mikroceller", har mindre basstationer som vanligen har lägre uteffekt. Av detta skäl är det önskvärt i en alternåtiv utföringsform att lägga till ett extra fält i 10 15 20 25 516 296 13 kandidatlistan för att ta hänsyn till uteffekten för varje cell. Detta visas i fig. 5A.

Celler med lägre celleffekt, och sålunda lägre täckningsyta, kommer sålunda att rankas lägre på listan än de som har högre celleffekt.

Ett annat alternativ är att ta hänsyn till olika typer av celldefinition. Exempelvis kan ett system ha celler som är betecknade som antingen "mikroceller" eller "makrocel- ler". Det skulle då vara föredraget att ranka "mikroceller" lägre på kandidatlistan än "makroceller" såsom visas i fig. SB. En annan möjlighet är att ta hänsyn till antenn- placering (exempelvis antennriktning och antennhöjd) vid rankning av de diverse kandidaterna på kandidatlistan såsom visas i fig. SC. Det inses att andra faktorer som påverkar den mottagna signalstyrkan, såsom faktorer som har att göra med radioutbredning, också kan inkluderas på kandidatlistan för att användas för rank- ning av kandidater. Med avsikt att kompensera för geografiska faktorer som påver- kar radioutbredning är det exempelvis möjligt att åstadkomma ett estimat av hur mycket signalen påverkas genom att göra en täckningsfórutsägelse med ett täck- ningsplaneringsverktyg.

När rankningen baseras enbart på avståndet så är rankningsíörfarandet ganska enkelt. Det blir emellertid mer komplicerat när man lägger till andra faktorer att ta hänsyn till vid rankningen. Exempelvis, om signaleffekten adderas till listan så är det möjligt att få celler med identiska avstånd och olika signaleffekter eller kanske identiska signaleffekter och olika avstånd. I dessa fall blir det nödvändigt att defi- niera en fiinktion f att användas för rankningen. Denna funktion kan exempelvis vara f=A x avstånd + B x effekt + C x placering + D x celltyp såsom visas i fig. 6.

Kandidatlistan i fig. 6 är en kombination av de som visas i fig. 5A-5C. Sålunda kan f vara en funktion av exempelvis avståndet mellan celler, sändeffekt, antennplacering, celltyp (exempelvis makrocell, mikrocell), och till och med faktorer som har att göra med radioutbredning (ej visat i fig. 6). Naturligtvis är detta exempel enbart för illustrativt syfte. I detta exempel kommer konstantema A, B, C eller D att välj as av 10 15 20 25 516 296 Kazaa; 14 . . . ' ..' ..' systemoperatören för att åstadkomma olika vikt till de olika variablema avstånd, effekt, placering och celltyp.

Andra funktioner f är möjliga, och kan inkludera andra variabler, ej visade här, som kan användas för rankning av celler på en kandidatlista. Funktionen f genererar ett tal som kommer att vara rankningen för en bestämd cell baserat på de variabler (exempelvis avstånd) som används och de olika vikter som tilldelats dessa variabler av operatörema. Funktionen f kan betraktas som ett "virtuellt avstånd" mellan celler.

I ett avancerat fall, kommer verkställande av funktionen f att utföras genom att pla- cera alla variablema för f i ett täckningsplaneringsverktyg som kommer att resultera i ett "virtuellt avstånd" baserat på den predikterade dämpningen mellan vilken som helst cell och vilken som helst arman cell.

En annan utföringsform av föreliggande uppfinning visas i flödesschemat i fig. 7.

Denna utföringsforrn kan användas ensam eller i kombination med de tidigare utfö- ringsfonner som beskrivits ovan. I jämförelse med de ovan beskrivna utföringsfor- mema använder den föreliggande utföringsforrnen också grarmcell-listor, och kräver sålunda att dessa granncell-listor är väl utformade.

Det första steget enligt denna utföringsform utförs när en bestämd frekvens/kod- kombination detekteras vid en basstation 710. Systemet konsulterar granncell-listan för denna basstation och adderar cellerna på denna granncell-lista till en kandidat- lista 720. Nästa steg är att kontrollera denna kandidatlista, som nu består av dessa celler på grarmcell-listan, för en motsvarighetskombination till den detekterade frekvens/kod-kombinationen 730.

Om ingen motsvarighet påträffas, är nästa steg att modifiera kandidatlistan 750.

Varje cell i den aktuella kandidatlistan konsulteras en och en. Varje grarmcell-lista för var och en av dessa celler hämtas sedan och cellema i dessa granncell-listor n u ~ o u o v n :o 10 15 20 ø o a | nu 516 296 15 adderas till kandidatlistan. På detta sätt adderas "grarmama till grannama" till kan- didatlistan.

Efter att dessa "grannar till grannama" adderats till listan återgår systemet till det tidigare steget 720 för att återigen kontrollera denna nya modifierade kandidatlista i syfie att hitta en matchande kombination till den detekterade frekvens/kod-kombina- tionen 730. Om det finns en motsvarighet, kontrolleras detta för att se om det finns enbart en enda överensstämmande kombination 740. Om enbart en överensstäm- mande kombination påträffas konkluderas att den cellen var ursprunget till signalen 760. Om mer än en överensstämmelse påträffas, misslyckas metoden med att iden- tifiera signalens ursprung, såvida inte någon ytterligare (exempelvis geografisk) information också används 770. I detta fall kan man tillgripa den tidigare utfórings- formen som visas i fig. 3 och välja den närmaste av de överensstämmande cellema.

De utfóringsfonner som beskrivits ovan tjänar enbart som illustration och inte som begränsning. Det är uppenbart för en normalkunnig fackman att avvikelser kan göras från de uttöringsformer som beskrivits ovan utan att avvika från uppfinningens andemening och omfång. Uppfinningen skall inte betraktas såsom begränsande till de ovan beskrivna exemplen, utan skall i stället betraktas som ett omfång som är lika med omfånget i de följande kraven.

Claims (20)

10 15 20 25 u Q o u nu 516 296 16 Patentkrav

1. Förfarande for fastställande av identiteten hos en cell från vilken en signal sänds i ett cellulärt mobilkommunikationssystem som har ett flertal celler, vilka celler har basstationer för mottagande och utsändning av radiosignaler till och från' minst en mobilstation, vilken mobilstation är belägen i en första cell, varvid åtminstone den forsta cellen har en grarmcell-lista, vilken granncell-lista har ett flertal fält svarande mot den forsta cellens grarmceller och fält for icke-unik identifiering av grarmcel- lema, varvid den forsta cellen också' har en kandidatlista och en icke-unik identifika- tion av den andra cellen, vilket förfarande innefattar: ett forsta steg att detektera, i den forsta cellen, en icke-unik identifikation utsänd från en arman cell än den första cellen; ett andra steg att addera fälten for cellema i grarmcell-listan till kandidatlistan; ett tredje steg att inspektera den forsta cellens kandidatlista efter en överensstäm- mande icke-unik identifikation; och om det inte finns någon överensstämmelse: granska grarmcell-listorna for varje cell på kandidatlistan och modifiera kandidatlistan genom att upprepa det andra steget och addera fält for varje cell på varje granncell-lista for varje cell på kandidatlistan och sedan upprepa det tredje steget och granska den modifierade kandidatlistan efter en överensstämmande icke-unik identifikation.

2. Förfarandet enligt kravet 1, varvid om det är enbart en överensstämmelse i det tredje steget så: konkludera att överens- stärnrnelsen är signalens ursprung.

3. Förfarandet enligt kravet 1, varvid om det är mer än en överensstämmelse i det tredje steget så: konkludera att forfaran- det misslyckas med att finna signalens ursprung. u v v | c a | .y 10 l5 20 25 30 516 296 l 17

4. Förfarandet enligt kravet 3, varvid granncell-listan har ett fält fór ett virtuellt avstånd från den första cellen till grarm- cellema, vilken kandidatlista har ett fált för ett virtuellt avstånd från den första cel- . len till den andra cellen, och vidare konkluderande att cellidentiteten på kandidat- listan for vilken den icke-unika identifikationen överensstämmer med den utsända icke-unika identifikationen.

5. Förfarandet enligt kravet 4, vidare kännetecknat av att det virtuella avståndet är en funktion av det geografiska avståndet mellan den första cellen och den andra cellen.

6. F örfarandet enligt kravet 4, vidare kännetecknat av att det virtuella avståndet är en funktion av den effekt som sänds fi-ån den andra cellen och mottages i den första cellen.

7. Förfarandet enligt kravet 4, vidare kännetecknat av att det virtuella avståndet är en funktion av placeringen av antennen fór basstationen i den andra cellen.

8. Förfarandet enligt kravet 4, vidare kännetecknat av att det virtuella avståndet är en funktion av den andra cellens celltyp.

9. Förfarandet enligt kravet 8, vidare kännetecknat av att celltypen är en makrocell. _

10. Förfarandet enligt kravet 8, vidare kännetecknat av att celltypen är en mikrocell.

11. 1 1. Förfarandet enligt kravet 8, vidare kännetecknat av att celltypen är en pikocell. u u n | a | | :o 10 15 20 25 516 296 18

12. Förfarandet enligt kravet 4, vidare kännetecknat av att det virtuella avståndet är en funktion av faktorer som har att göra med radioutbred- ning för signalen från den andra cellen.

13. Förfarandet enligt kravet 4, vidare kännetecknat av att det virtuella avståndet är en funktion FA x avstånd + B x effekt + C x placering + D x celltyp + E x signalutbredning, där A, B, C, D och E är konstanter som fast- ställs av systemets operatör.

14. Förfarandet enligt kravet 13, vidare kännetecknat av att variablema i funktionen f placeras i ett täckningsplaneringsverktyg, resulterande i ett virtuellt avstånd baserat på den predikterade dämpningen mellan vilken som helst cell i systemet och vilken som helst annan cell i systemet.

15. Förfarandet enligt kraven l-l4, vidare kännetecknatav att den icke-unika utsända identifikationen är en kombination av sändsigrialfrekvensen och en utsänd identifikatigonskod.

16. Förfarandet enligt kraven 1-14, vidare kännetecknat av att den icke-unika utsända identifikationen är sändsignalfrekvensen.

17. Förfarandet enligt kraven 1-14, vidare kännetecknat av att den icke-unika utsända identifikationen är en utsänd kod.

18. Förfarandet enligt kraven 1-14, vidare kännetecknat av att signalens ursprung används for planering av de radiofrekvenser som används av cellema i systemet. n w a . n n n | nu 516 296 E¶¶.5,d3,,¶_,, 19

19. Förfarandet enligt kraven 1-14, vidare kännetecknat av att signalens ursprung används för att avgöra till vilken cell överlärnning skall ske från den första cellen.

20. Förfarandet enligt kraven 1- 14, vidare kännetecknat av att signalens ursprung används fór att automatiskt alstra en grarmcell-lista för den första cellen.