SE515162C2 - Metod och anordning för lagring av information från ett styrsystem i ett fordon samt ett system för feldiagnosticering - Google Patents

Description

25 30 35 51 5 162 i? fišfÉlÉíšfiš 2 Om en analys av detta slag tyder pà att någon del av fordonets olika delsystem avger underliga värden, eller värden som indikerar fel, kan i bästa fall felet av- hjälpas. Ofta är det emellertid nödvändigt att göra en utförligare analys, i vilken man under en hel dags körning mäter och loggar mätvärden från en eller flera givare. Vid loggningen samplas då givarsignalerna, och lagras pà en till systemet ansluten minnesenhet.

För att identifiera ett fel kan det vara nödvändigt att logga flera signaler under hela dagen. Eftersom datamängderna härvid blir mycket stora, blir de svåra att hantera beträffande lagring och kommunikation, och mätningen och analysen är därför en komplicerad och dyr process.

För att lagra information fràn givare pà ett minnessnàlt sätt är det genom US-A-5 590 040 känt att utnyttja räknare, som var och en representerar ett intervall av givarens signalvärde. Anordningen enligt dokumentet avgör vilket värdeintervall varje samplings- värde tillhör, och ökar den aktuella räknarens värde.

Ett problem med denna teknik är att mycket information går förlorad. Räknarna kan i princip endast avslöja om ett mätvärde någon gång har legat inom fel intervall. Signalvärden som representerar fullständigt ofysikaliska förlopp, d v s förlopp som saknar mot- svarighet i den fysikaliska verkligheten och därför indikerar fel i exempelvis en komponent eller ett delsystem, kan i en dylik begränsad representation framstå som helt normala, så länge de ligger inom normala värdeintervall.

I fig 1 visas hur metoden som beskrivs i US-A- 5 590 040 genererar väsentligen lika representationer av tvà helt olika mätserier. Mätsignalerna i serierna skulle kunna representera exempelvis varvtal eller olje- temperatur. I den första serien (fig la) sker en jämn ökning av signalens spänning fràn O till 4 volt. En uppdelning av mätvärdena pà fyra intervall, och upp- ii j i lÉëål/'zfl-ílll' l~fllrïèšz g: a» 10 15 20 25 30 35 515 162 3 räkning av räknare associerade med varje intervall, skulle medföra att samtliga fyra räknare antar väsentligen samma värde eftersom signalen befunnit sig ungefär lika länge i varje intervall. I den andra serien är signalen istället mycket instabil, och fluktuerar kraftigt under ökningen (fig lb). I genomsnitt är emellertid fördelningen av mätvärden relativt jämnt fördelad, och signalen befinner sig ungefär lika länge i varje intervall. De fem räknarnas värden skulle alltså inte väsentligen skilja sig àt från räknare som registrerar signalen i fig la.

Mätserien i fig lb skulle mycket väl kunna indikera ett fel, exempelvis på en givare, anslutningskabel eller på det underliggande fysikaliska förloppet. Detta fel upptäcks sannolikt inte med en metod enligt US-A- 5 590 040.

Anordningen och metoden enligt US-A-5 590 040 är vidare avsedda att i första hand avslöja hur ett fel uppstod i det ögonblick felet uppstår. De kan alltså inte användas för att förebygga fel.

I system av ovan nämnda slag finns såsom beskrivits i varje ögonblick oerhörda mängder information tillgängliga. Det vore lämpligt om denna information kunde utnyttjas i felförebyggande syfte, istället för enbart i felindikerande syfte.

Sammanfattning av uppfinningen Ett första syfte med föreliggande uppfinning är att på ett minnessnàlt sätt lagra data från ett styrsystem i ett fordon.

Ett andra syfte med föreliggande uppfinning är att lagra data på ett sådant sätt att tillräcklig information är tillgänglig för en tillfredsställande feldetektion och feldiagnosticering.

Ett tredje syfte med föreliggande uppfinning är att lagra data på ett sådant sätt att tillräcklig information är tillgänglig för att förebygga fel innan de uppstår, 1.999 (El i 115 14 : 55 q: zl\_¿fizzzs"=.;rslïâ>ïfšê . :ífxf lO l5 20 25 30 35 515 162 j; a so. o o a q »nr-vn o »o 4 eller åtminstone upptäcka ett fel innan det hunnit bli så stort att det har någon praktisk relevans.

Dessa och andra syften uppnås med en metod enligt patentkravet 1. Förändringsräknare utnyttjas enligt metoden för att registrera om en förändring i ett signalvärde är större än ett definierat förändrings- tröskelvärde.

Med förändring avses här generellt relationen mellan ett samplingsvärde och tidigare samplingsvärden. Enligt en föredragen utföringsform utgörs förändringen av en differens mellan två samplingsvärden, och representerar därmed en derivata av signalen. Det är naturligtvis också möjligt att enligt metoden utnyttja andra förändrings- värden, exempelvis skillnad mellan två differenser, vilket representerar signalens andraderivata.

Med lagring av data enligt uppfinningen uppnås en komprimerad datamängd, som innehåller stora mängder information om systemets tillstånd under en bestämd tidsperiod. En dataserie med tiotusentals värden kan lagras med ett begränsat antal räknare. Varje räknare behöver endast hantera heltal, och tar därför mycket lite minnesutrymme i anspråk.

Metoden enligt uppfinningen gör det alltså möjligt att snabbt och enkelt hantera data som representerar stora mängder information om ett fordons tillstànd, under exempelvis en hel dag. Information kan därför lagras kontinuerligt i ett fordon, utan behov av omfattande utrustning.

Metoden för att lagra information, varvid värde- intervallräknare och förändringsräknare utnyttjas, gör vidare att informationen trots sin komprimerade form ändå innehåller mycket information. Strukturen som infor- mationen är lagrad i lämpar sig dessutom mycket väl för analys av fordonets tillstånd.

Exempelvis kan den fysikaliska process som en mätsignal representerar bestämmas ha en förändringstakt med avseende på tiden som är begränsad till ett bestämt -Ûl 1:1 : g: äfjn'*~.¿änsï~\_y:ïâïíiê589.doft lO 15 20 25 30 35 515 162 5 intervall. Enligt metoden associeras ett förändrings- tröskelvärde som avgränsar detta bestämda intervall med en räknare. Om denna räknare räknas upp under en period, indikerar detta omedelbart att något är fel. Detta kan bero på ett flertal orsaker, exempelvis att givaren genererar felaktiga mätsignaler, att det är glapp i en anslutningskabel, eller att den fysikaliska processen är störd. Det ska härvid noteras att signalnivàn inte i sig nödvändigtvis indikerar något fel, varför värdeintervall- räknare inte ensamma skulle kunna säkerställa att felet upptäcks.

Med fel avses här inte endast fel av sàdan art att de omedelbart måste åtgärdas, utan även fel som endast uppträder ett kort ögonblick, eller som ännu inte fått någon praktisk relevans. Dessa fel kan med infor- mationslagring enligt uppfinningen upptäckas och hanteras på lämpligt vis, exempelvis genom en extrainsatt service- åtgärd så att felet inte växer sig större. Uppfinningen medger därmed ett förbättrat underhåll av fordonet.

Ett exempel på hur en informationslagring enligt uppfinningen utnyttjas är registrering av hastighet. En lagring med enbart värdeintervallräknare ger endast en bild av hur länge fordonet körts med en hastighet inom bestämda intervall. Förändringsräknare bidrar med information om hur hastigheten har förändrats, exempelvis om acceleration eller retardation har överskridit ett visst tröskelvärde, eller ligger inom vissa för- definierade intervall. Denna information ger en bild av hur ryckig körningen har varit, och lämpliga åtgärder kan sättas in för att befrämja en mjukare körning, exempelvis utbildning av förare, belöningssystem, etc.

Enligt en aspekt av metoden enligt uppfinningen definieras för åtminstone en förändringsriktning åtminstone två tröskelvärden, och om förändringen i förändringsriktningen ligger mellan två tröskelvärden, ökas värdet på en med detta intervall associerad räknare. 19952 (El 14:55 : 6 E? .aioc lO 15 20 25 30 35 51 5 16.2 . i;§f;§§; un... 6 På detta sätt skapas intervall även för förändringar, vilket bidrar till att göra informationen användbar.

Enligt en vidare aspekt av metoden enligt upp- finningen definieras flera uppsättningar räknare, och associeras med olika faser av fordonets drift. Exempel pà sådana faser kan vara initiering, uppstart av motorn, varmkörning av fordonet samt normal drift. Denna gruppering av räknarna bidrar till att göra informationen användbar.

Uppfinningen hänför sig vidare till en anordning för att lagra data frän ett styrsystem i ett fordon enligt patentkrav 7.

Samplingsorganet och behandlingsorganet utgörs före- trädesvis av åtminstone en, för ändamålet programmerad, processor. Anordningen enligt uppfinningen kan därför förverkligas i ett befintligt styrsystem, genom att det befintliga systemet förses med ny mjukvara med funktion- alitet enligt föreliggande uppfinning.

Enligt en aspekt av uppfinningen innefattar anordningen flera samplingsorgan, minnesorgan och behandlingsorgan, vilka via en kommunikationskanal kommunicerar med en behandlingsenhet. Informationen som lagras om varje signal i styrsystemet kan härvid läsas och analyseras av behandlingsenheten.

Enligt en vidare aspekt av uppfinningen innefattar behandlingsenheten en databas, som lagrar information avsedd att jämföras med de avlästa värdena från varje räknare. Databasen är företrädesvis anordnad att kontinuerligt uppdateras med de från styrsystemet avlästa värdena. Strukturen som informationen är lagrad enligt lämpar sig väl för numerisk analys.

Enligt ytterligare en aspekt av uppfinningen är behandlingsenheten extern i förhållande till fordonet. På så vis kan enheten vara gemensam för flera fordon. Över- föring kan ske kontinuerligt eller vid återkommande till- fällen, exempelvis varje dag eller vid varje tomgàngs- körningstillfälle. lëïššâ-šll f 14 : :Éší g: ïi'j':;*_ i 10 15 20 25 30 35 51 s 16.2 “ 7 Uppfinningen hänför sig vidare till ett system för feldiagnosticering av fordon enligt patentkrav 14.

Systemet innefattar ett flertal med anordningar enligt uppfinningen försedda fordon, som är anordnade att via en kommunikationskanal kommunicera information till en gemensam behandlingsenhet som är anordnad att avläsa värdet på varje räknare för att därigenom upptäcka fel eller feltendenser i fordonet.

Den minnessnåla lagringen av information från styrsystemen i fordonen möjliggör en snabb överföring av data från respektive fordon till behandlingsenheten, och informationen är vidare av sådan karaktär att den snabbt kan analyseras. Därför kan antalet fordon som är anslutna till systemet vara stort utan att överföring eller behandling blir alltför tidskrävande.

Med många fordon kan en ansenlig databas byggas upp utifrån den information som överförs från styrsystemen i fordonen. Denna databas kan sedan användas inte bara för att upptäcka fel som inträffat eller snart kommer att inträffa, utan också för att pá längre sikt förutse fel.

Behandlingsenheten kan läras att ”kännas igen” åter- kommande mönster i informationen, och därmed förutse vad som kan inträffa.

Enligt en annan aspekt av systemet enligt upp- finningen är behandlingsenheten anordnad att via kommunikationskanalen kommunicera information tillbaka till fordonen. Detta gör det möjligt att, vid identi- fiering av fel i ett fordon, kommunicera detta till det aktuella fordonet, för att exempelvis föraren ska kunna vidta lämplig åtgärd. Informationen skulle naturligtvis också kunna kommuniceras till en sambandscentral eller verkstadsenhet, för att där möjliggöra vidtagande av lämplig åtgärd.

Kort beskrivning av ritningarna För närvarande föredragna utföringsformer av föreliggande uppfinning kommer i det följande att lê>^99Y~Cl QS lflhššš g:ïpëaï:ïfjïzäqæïzsêgßëêäêñêšê.aloc f ...nu 10 15 20 25 30 35 beskrivas närmare, ritningar. 51 s 162 8 under hänvisning till bifogade Fig la och lb är två diagram som visar ett signalvärde som funktion av tiden.

Fig 2 är ett fordon.

Fig 3 är ett kommunikationsnod Fig 4 är ett uppfinningen.

Fig 5a är en värdeintervall.

Fig 5b visar värdeaxel.

Fig 6 är ett fig 4.

Fig 7 är ett blockschema av ett styrsystem i ett blockschema av RAM-minnet i en enligt fig 2. flödesschema som visar metoden enligt schematisk indelning av en värdeaxel i ett flertal tröskelvärden pà en flödesschema av förändringsmätningen i blockschema av ett system för feldiagnosticering enligt föreliggande uppfinning.

Fig 8 är ett blockschema av en databas i behandlingsenheten enligt fig 7.

Beskrivning av föredragna utföringsformer Det är idag vanligt förekommande att pà nyttofordon såsom bussar, spårvagnar, lastbilar etc. anordna elektroniska styrsystem. Dessa styrsystem kan bestå av ett flertal delkomponenter, vilka är sammankopplade via en kommunikationskanal. Ett exempel pà ett dylikt system 10 är sökandens eget ELSY-system, fig 2. som schematiskt visas i Kommunikationskanalen är i detta fall en seriell kommunikationsbuss 12, som förbinder ett flertal kommunikationsnoder 14 med varandra samt i förekommande fall med en fordonsdator 16.

Till varje kommunikationsnod 14 kan en eller flera analoga eller digitala givare (ej visade) vara anslutna, vilka via en I/O-port 19 förser kommunikationsnoden 14 med insignaler 18 fràn motorsystem, klimatsystem, ~ v..- a 10 15 20 25 30 35 51 s 162 ä? 9 instrument, dörrar etc. Analoga insignaler utgörs normalt av spänningsnivàer som representerar en uppmätt fysikalisk storhet, exempelvis motortemperatur. Digitala insignaler representerar exempelvis om en dörr är stängd eller öppen.

Varje kommunikationsnod 14 kan vidare medelst ut- signaler 20 via I/O-porten 19 styra en eller flera objekt fläktar, magnetventiler etc. (ej visade), såsom lampor, Aktuella signaler 18, 20 är via kommunikationsbussen 12 kända av samtliga i systemet förekommande noder 14, samt fordonsdatorn 16.

Varje kommunikationsnod 14 är utrustad med en processor 22 som är anordnad att utifrån de för när- varande aktuella in- och utsignalerna 18, 20 i systemet 10 avgöra om ett bestämt objekt ska matas med spänning eller inte. Processorn utnyttjar härvid villkor som lagrats i exempelvis ett flash- eller ROM-minne 24 i kommunikationsnoden, vilka villkor bestàr av logiska samband mellan olika insignaler.

Fordonsdatorn 16 utgör systemets kontrollenhet, och är utrustad med tangentbord 27 och display 28 för kommunikation med föraren eller annan operatör.

Fordonsdatorn kan vidare via seriella datakanaler 29 såsom vara ansluten till periferiutrustning (ej visad) biljettmaskiner, destinationsskyltar, dataradio etc. De seriella datakanalerna kan ha valfritt interface, exempelvis RS232, RS422, IBIS eller CAN.

Enligt uppfinningen är processorn 22 i varje kommunikationsnod vidare anordnad att i ett RAM-minne 26 kontinuerligt lagra information om insignalernas och utsignalernas värden.

Som visas i fig 3 är RAM-minnet 26 i varje kommunikationsnod 14 för detta ändamål uppdelat i ett flertal områden 30, vilka vardera representerar en 20. Varje område är I flash- /ROM-minnet 24 är mjukvara lagrad, vilken mjukvara bestämd in- eller utsignal 18, därefter indelad i ett flertal räknare 32a, 32b.

-Q -~. sv. . lO l5 20 25 30 35 S15 162 l0 innehàller instruktioner till processorn sà att processorn ökar värdet pà räknarna 32a, 32b enligt en metod som visas i fig 4. Stegen 40-49 som visas i fig 4 avser en signal 18, 20, men det är föredraget att varje processor 22 är anordnad att sampla flera signaler 18, 20, I den nedanstående beskrivningen av metoden görs även och administrera flera minnesomràden 30. hänvisning till fig 5a och 5b.

Först definieras (steg 40) 51, (steg 41) Värdeintervallen 51 är avsedda att representera del- ett antal värdeintervall och associeras med var sin räknare 32a. intervall av det intervall 52 som den aktuella signalen kan förväntas ligga inom. Beroende pà önskad noggrannhet kan antalet intervall som definieras för en signal variera. Ju fler intervall, desto noggrannare blir informationen som lagras genom räknarna 32a, men samtidigt àtgàr mer RAM-minneskapacitet.

Därefter definieras (steg 42) för åtminstone en förändringsriktning 56, 57 åtminstone ett förändrings- tröskelvärden T1, T2 som associeras (steg 43) med en förändringsräknare 32b. Med förändringsriktning 56, 57 avses här lämplig matematisk definition pà tänkbara förändringar, i det enklaste fallet positiv 56 eller negativ 57 förändring av en skalär storhet, och i mer komplicerade fall vektoriella förändringsriktningar av en flerdimensionell storhet.

Värdeintervall 51 respektive tröskelvärde T1, T2 kan vara fördefinierade i mjukvaran som är lagrad i minnet 24. Alternativt kan de definieras i beroende av de samplade signalvärdena, och alltsà vara dynamiska. Vid behov kan information om vilket värdeintervall respektive vilket tröskelvärde som är associerat med en bestämd räknare lagras i RAM-minnet 26.

I steg 44 samplas en signal 18, 20, och ett signalvärde erhàlls i RAM-minnet 26. Processorn 22 avgör (steg 45) inom vilket värdeintervall 51 signalvärdet och motsvarande räknare 32a ökas med ett (steg ligger, øo«-.- wva- ...w 10 15 20 25 30 35 515 162 'ï ll 46). Steg 45 och 46 kan implementeras genom för fack- mannen elementär programkod.

Därefter uppmäter processorn 22 i steg 47 en förändring hos signalen relativt ett tidigare signal- värde. Processorn avgör i steg 48 om den uppmätta förändringen är större än tröskelvärdet för någon förändringsriktning 56, 57 och ökar i så fall den räknare 32b som är associerad med det aktuella tröskelvärdet (steg 49). Programkontrollen återvänder därefter till steg 44.

Med två förändringströskelvärden Tl, T2 representerar därmed varje räknare 32b ett öppet intervall 58, 59 i en förändringsriktning 56, 57 räknat från tröskelvärdena TU T2. Enligt en utföringsform är ett förändringströskel- värde T, större än noll och representerar ökningar, och ett förändringströskelvärde I; mindre än noll, och representerar minskningar. Dessa tröskelvärden avgränsar då ett intervall 53, och förändringar utanför detta intervall registreras som ökningar av räknarvärden.

Intervallet 53 kan representera sådana förändringar som betraktas vara normala för signalen.

Enligt en annan utföringsform av uppfinningen definieras endast ett tröskelvärde, och detta jämförs med absolutbeloppet av den uppmätta förändringen.

Enligt en ytterligare utföringsform av uppfinningen definieras i åtminstone en förändringsriktning 56, 57 åtminstone två tröskelvärden Tl, T3, vilka definierar ett intervall 54. I detta fall associeras en räknare med intervallet 54 och en räknare med det öppna intervallet 55. Antalet tröskelvärden kan givetvis liksom antalet där fler värden ger en bättre upplösning på informationen värdeintervall 51 variera för olika signaler, beträffande förändringar av en signal.

I fig 6 visas ett flödesschema över hur steget 47 att uppmäta en förändring hos en signal, kan realiseras.

I steg 60 bestäms om den aktuella samplingen är den första. Om så är fallet lagrar (steg 61) processorn 22 135 lá : g: *ïg>:=.=.f=~. lO 15 20 25 30 35 51 s 162 12 ett första signalvärde i RAM-minnet 26. Därefter återvänder programkontrollen till steg 48 i fig 4.

Fortsättningsvis, d v s vid nästa och samtliga därpå följande samplingstillfällen, kommer programkontrollen att fràn steg 60 fortsätta till steg 62, där processorn 22 bildar differensen mellan det senast uppmätta signalvärdet och det lagrade signalvärdet. Därefter (steg 63) ersätts det lagrade signalvärdet med det andra signalvärdet, och programkontrollen återvänder till steg 48 i fig 4.

I den ovanstående beskrivningen av förändrings- riktning och förändringströskelvärde, och i det i fig 6 visade flödesschemat, är alltsà den uppmätta förändringen en differens mellan signalvärden, vilken differens kan sägas representera tillstàndets derivata. Det är naturligtvis också möjligt att làta förändringen utgöras av en mer komplicerad funktion av tidigare samplings- värden. Exempelvis skulle skillnaden mellan två på varandra följande differenser kunna beräknas, vilken skillnad representerar tillstàndets andraderivata.

Förändringströskelvärdena skulle då pà motsvarande sätt representera gränsvärden för normala eller förväntade differensskillnader.

Företrädesvis är räknarna 32a, 32b grupperade att lagra information om systemets 10 signaler under olika faser av fordonets drift. Exempel pà sådana faser skulle kunna vara initiering (power on), motoruppstart, upp- värmningsfas samt normal drift, men naturligtvis är en mängd andra varianter möjliga. Denna indelning av räknare i grupper gör det möjligt att definiera olika för- ändringströskelvärden för olika faser, vilket bidrar till att göra informationen användningsbar. Ett förlopp som är helt normalt under uppstart kan vara ett tecken pá ett allvarligt fel om det inträffar under normal drift, etc.

Enligt en utföringsform av uppfinningen är en behandlingsenhet, exempelvis fordonsdatorn 16, anordnad att via kommunikationsbussen 12 kunna avläsa värdet på 10 15 20 25 30 35 515 1 så liëïïš 13 varje räknare. En processor 15 är härvid programmerad att enligt förutbestämda villkor avgöra om värdet pà en räknare, ensamt eller i kombination med andra räknar- värden, indikerar att ett fel inträffat i fordonet.

Exempel pà ett sådant fel skulle kunna vara att en signal uppvisat förändringar som är större än ett tröskelvärde som representerar accepterade förändringar.

Signalen har alltså förändrats mer per tidsenhet än vad som anses normalt.

Ett annat exempel skulle kunna vara att räknare som representerar höga värden pä motorvarvtal har avsevärt högre värden än räknare som representerar höga värden pà gaspådrag. Detta kan indikera att motorn har rusat utan att detta initierats av föraren.

För att identifiera mönster hos räknarnas värden som indikerar fel av olika slag kan en databas 21 vara lagrad i fordonsdatorn 16, och processorn 15 vara anordnad att jämföra aktuella räknarvärden med databasen 21.

Fordonsdatorn 16 eller en kommunikationsnod 14 kan vara anordnad att under vissa förutsättningar, exempelvis då ett förutbestämt tröskelvärde överskrids, överföra information om detta direkt till exempelvis föraren eller till en ansvarig tekniker via extern kommunikation. På detta vis kan lämpliga åtgärder vidtagas för att avhjälpa felet eller feltendensen.

Enligt en ytterligare utföringsform av uppfinningen är fordonsdatorn 16 eller någon kommunikationsnod 14 via kommunikationsorgan 17 eller 19 anordnad att kommunicera information till en i förhållande till fordonet 70 extern behandlingsenhet 72, såsom schematiskt visas i fig 7.

I ett system för feldiagnosticering av fordon enligt uppfinningen kan behandlingsenheten 72 ta emot infor- mation fràn ett flertal fordon 70, exempelvis alla fordon i en stads lokaltrafik. Alternativt kan fordon från flera olika platser, till och med flera olika länder, vara anordnade att kommunicera med en och samma behandlings- enhet 72. 10 15 20 25 30 35 515 162 14 Behandlingsenheten 72 är försedd med kommunikations- organ 76 för att ta emot data fràn varje fordon 70. Data- överföringen kan ske pà flera olika vis, exempelvis över radio- eller teleförbindelse 77, och kan utnyttja val- fritt kommunikationsprotokoll.

Ett av sökanden föredraget sätt är att via en radioförbindelse kommunicera data fràn ett antal fordon till en sambandsenhet 79, och att mellan sambandsenheten och behandlingsenheten utnyttja Internet och TCP/IP- kommunikation. Sambandsenheten 79 respektive behandlings- enheten 72 innefattar då lämpligen organ 73 som pà känt vis är anordnade att hantera TCP/IP-kommunikation, samt sändare/mottagare 76 som pà känt vis är anordnade att etablera en TCP/IP-kontakt mellan enheterna. Naturligtvis kan alternativt all kommunikation ske medelst TCP/IP- kommunikation.

Enligt en utföringsform av systemet enligt upp- finningen tar behandlingsenheten 72 emot information fràn ett flertal olika fordon vid återkommande tidpunkter, exempelvis varje dag. Denna information lagras i en databas 78 i behandlingsenheten 72, exempelvis pà en hårddisk eller motsvarande lagringsenhet. För varje fordon lagras i databasen 78 information dels beträffande fordonets tillstànd, dels beträffande uppkomna fel (se fig 8).

Informationen struktureras så att likartade fel sammanförs i register 80, sà att man för en given feltyp 82 fràn databasen kan erhålla information från ett stort antal fordon 83 i vilka det aktuella felet inträffat.

Vidare kan informationen i databasen 78 vara uppdelad exempelvis med avseende pà fordonstyp 84.

Behandlingsenhetens 72 processor 73 är vidare medelst för detta avsedd mjukvara anordnad att utföra analyser av den lagrade informationen, exempelvis olika former av numeriska analyser, för att upptäcka före- stående fel hos ett bestämt fordon. 10 n w ~ o , ~ .. .. . a n ., .Mg o n. nu 515 16å 15 Det inses att en mängd variationer av de ovan beskrivna utföringsformerna är möjliga inom ramen för den uppfinningstanke som presenteras i de efterföljande patentkraven.

Placering och sammankoppling i systemet ingående enheter är således inte begränsade till den ovan angivna.

Bàde enklare och mer komplicerade system av mjuk- och hårdvara kan vara aktuella, beroende pà omständigheterna.

Exempelvis kan den ovan nämnda sambandsenheten uteslutas, varvid fordonet kan anordnas att kommunicera direkt med en behandlingsenhet, exempelvis medelst TCP/IP-kommunikation. " *~ _ :inc _, M/ N i- d: M »- ÄH k.) \$“ 'tt r H» »l Ií

Claims (17)

1. 0 15 20 25 30 35 515, 162 16 PATENTKRAV l. Metod för lagring av information i form av signaler fràn ett styrsystem (10) i ett fordon (70), innefattande stegen att definiera ett flertal värdeintervall (steg 40), att vid återkommande samplingstillfällen avläsa en (steg 44), och därigenom erhålla ett signalvärde, (steg 45) signal att identifiera det värdeintervall som nämnda signalvärde tillhör, och att öka värdet pà en med nämnda värdeintervall (steg 46), k ä n n e t e c k n a d av de ytterligare stegen associerad räknare att för åtminstone en förändringsriktning hos signalen definiera åtminstone ett förändringströskelvärde (steg 42), att vid varje samplingstillfälle uppmäta en förändring i förändringsriktningen hos signalen (steg 47), relativt ett tidigare signalvärde, att jämföra förändringen med tröskelvärdet (steg 48), och att, om förändringen i förändringsriktningen är öka värdet pà en med detta (steg 49). större än tröskelvärdet, tröskelvärde associerad räknare

2. Metod enligt kravet l, varvid för åtminstone en förändringsriktning åtminstone tvà tröskelvärden (TI, TQ definieras, och varvid, om förändringen i förändrings- riktningen ligger mellan tvâ tröskelvärden, värdet pà en med detta intervall (54) associerad räknare (32b) ökas.

3. Metod enligt något av kraven 1 eller 2, varvid förändringen utgörs av en differens mellan två signal- värden. H a iii-al - íI-l (v13 .- : par: *gt jPJ-.ßaïzíänairaaflíaë i) *ëgæf . -r 11:? l0 l5 20 25 30 35 515 162 17

4. Metod enligt något av kraven 1 eller 2, varvid förändringen utgörs av en skillnad mellan tvà signal- värdesdifferenser.

5. Metod enligt något av kraven 1 eller 2, varvid steget att uppmäta en förändring hos signalen (steg 47) innefattar stegen att vid ett första samplingstillfälle i en temporär minnesenhet lagra ett första signalvärde (steg 61), att vid ett andra samplingstillfälle uppmäta ett andra signalvärde (steg 44), bilda en differens mellan det andra signalvärdet och det lagrade signalvärdet (steg 62), vilken differens utgör förändringen och att ersätta det lagrade signalvärdet med det andra signalvärdet (steg 63).

6. Metod enligt nägot av föregående krav, varvid flera uppsättningar räknare definieras, och associeras med olika faser av fordonets drift.

7. Metod enligt något av föregående krav, varvid värdena hos nämnda räknare kommuniceras till en behandlingsenhet (l6; 72), som analyserar nämnda värden för att därigenom upptäcka och förutse fel hos fordonet.

8. Metod enligt något av föregående krav, varvid värdena hos nämnda räknare kommuniceras till en behandlingsenhet (l6; 72), som analyserar nämnda värden för att därigenom bättre anpassa serviceätgärder till fordonet.

9. Anordning för lagring av information från ett styrsystem (10) i ett fordon (70), vilket styrsystem innefattar åtminstone ett givarorgan som är anordnat att generera en signal (18, 20) som representerar ett tillstànd hos en fysikalisk storhet, vilken anordning innefattar SC-íjíï-»íšl--liš ål? : \fjjn\_¿-=. 10 15 20 25 30 35 515 162 18 ett samplingsorgan (22) för att vid återkommande samplingsintervall avläsa signalen (18, 20), och att därigenom upprepade gånger erhålla ett signalvärde, ett flertal räknare (32a) vilka är associerade med fördefinierade värdeintervall (51), ett behandlingsorgan (22), anordnat att avgöra inom vilket fördefinierade värdeintervall (51) ett signalvärde tillhör, samt att öka värdet på den med detta intervall associerade räknaren (32a), k ä n n e t e c} ytterligare räknare (32b), vilka är associerade med förändringströskelvärden (T1, T2, T3) för åtminstone en förändringsriktning, varvid behandlingsorganet vidare är anordnat att vid varje samplingsintervall uppmäta en förändring hos signalen (18, 20) i en förändringsriktning, och att, om förändringen är större än tröskelvärdet för förändrings- riktningen, öka värdet pà den med detta tröskelvärde associerade räknaren.

10. Anordning enligt krav 9, varvid räknarna (32a, 32b) utgörs av minnesomràden (32a, 32b) i ett minnesorgan (26).

11. Anordning enligt något av kraven 9 eller 10, varvid samplingsorganet och behandlingsorganet utgörs av åtminstone en för ändamålet programmerad processor (22).

12. Anordning enligt något av kraven 9 - ll, varvid anordningen innefattar ett flertal samplingsorgan (22), och ett flertal behandlingsorgan (22), vilka samtliga är anordnade att via en kommuni- kationskanal (l2; 77) kommunicera information till en gemensam behandlingsenhet (l6; 72) som är anordnad att avläsa värdet på varje räknare (32a, 32b) för att där- igenom upptäcka fel i fordonet (70). 1300 C- ~ O l ~~ 13 <3 9 : 8 g: Xpeat fj n\¿f=.nsïäzxziradesïíí Eëwnyfäz .Lïrav _ doc 10 15 20 25 s1s)1s2 šfiëïä 19

13. Anordning enligt krav 12, varvid behandlings- enheten (16) innefattar en databas (2l; 78), vilken databas lagrar information avsedd att jämföras med de avlästa värdena från varje räknare (32a, 32b).

14. Anordning enligt krav 13, varvid databasen (21; 78) är anordnad att kontinuerligt uppdateras med de avlästa värdena.

15. Anordning enligt något av kraven 12 - 14, varvid behandlingsenheten (72) är extern i förhållande till fordonet (70).

16. System för feldiagnosticering av fordon, inne- fattande ett flertal fordon (70) försedda med anordningar enligt något av kraven 9-15, vilka fordon är anordnade att via en kommunikationskanal (77) kommunicera information till en gemensam behandlingsenhet (72) som är anordnad att avläsa värdet på varje räknare (32a, 32b) för att därigenom upptäcka fel i fordonet (70).

17. System enligt krav 16, varvid behandlingsenheten (72) är anordnad att via kommunikationskanalen (77) kommunicera information tillbaka till fordonen (70) eller till en serviceenhet. ÉGC-(Z «¿3l-~lIš 09:41 ç3:\pat.\fjn\a: :13.-xx krawtnifx: