SE514415C2

SE514415C2 - Anordning för vridbar och förskjutbar upphängning av skivformiga element

Info

Publication number: SE514415C2
Application number: SE9902195A
Authority: SE
Inventors: Benth Loennberg
Original assignee: Benth Loennberg
Priority date: 1999-06-10
Filing date: 1999-06-10
Publication date: 2001-02-19
Also published as: AU5583900A; US6553715B1; DE60010713T2; SE9902195L; DE60010713D1; CA2375780A1; DK1200696T3; SE9902195D0; EP1200696A1; AU772433B2; PL352168A1; ES2222907T3; NO314951B1; CZ298875B6; PT1200696E; ATE266786T1; NO20015647L; PL198692B1; CZ20014427A3; WO2000077328A1

Description

lO 15 20 25 30 35 « v \ <1 .r vf r :c -n z< 1 . 4 , _ _ ^ « *ín r- fc f: < - « < . <- = < f f L - ~< :u f« f < f, 1 vmcf L « c < c a . l .d < , p . ,, < 1- < f .f .. x. f, . . , ft .--- r< x <1» n... 2 Utan denna läsning skulle fönsterrutan tippa genom att den övre delen av fönsterrutan, pà grund av fönster- rutans tyngd som ger upphov till ett moment relativt upp- hängningen i skenorna i fönsterrutans plan, glider längs med den övre skenan och den nedre delen av fönsterrutan glider längs med den nedre skenan. Denna konstruktion kräver ett stort antal komponenter och därmed blir lös- ningen dyr. Dessutom finns det vid användandet av denna konstruktion en stor risk att man vid vridöppnande av fönsterrutan vrider upp skivan i ett läge då tappen inte sammanfaller med något hàl, vilket gör att man riskerar att trycka sönder hela bärkonstruktionen eller spräcka fönsterrutan.

En annan känd anordning av det inledningsvis angivna slaget beskrivs i WO 92/17673 och WO 93/08355. I dessa båda skrifter beskrivs en anordning med ett kopplings- stycke som är fäst vid en övre skena och en med rektangu- lärt tvärsnitt, mejselformad tapp som är fastgjord pà den fönsterruta som är förskjutbart och vridbart upphängd mellan den övre skenan och en nedre skena. Kopplings- stycket har ett längsträckt spår som är något bredare än mejselns minsta dimension och som sträcker sig genom kopplingsstycket i skenans längdriktning. Längs med spå- ret finns ett antal cirkulära urtagningar. I var och en av dessa cirkulära urtagningar finns en vridbar hylsa, som är försedd med ett spår som i viss rotationsinrikt- ning av hylsan sammanfaller med kopplingsstyckets spår.

Dä mejseln förskjuts i kopplingsstyckets spàr, med en av sina kortsidor i förskjutningsriktningen, passerar den också genom spåret i var och en av hylsorna. Mejselns största dimension är något mindre än vridhylsans och ur- tagningens diameter. Därmed kan man, då mejseln enbart stöder mot skenan inuti en vridhylsa, öppna fönsterrutan genom att vrida denna kring mejseln och den geometriska axel som bildas. ». lO 15 20 25 30 35 (q. , , ,, __ _ ( f: 1. «< . .>, h l> \'l . -_ , _ - 1- « - f- « . .t . - . \ .-,-. .r '- '_ 3. '* f-'f < _ _* -'- ._ '_ .fgj-.Jy f: 2 r c < L f, . « z « n, . f. . , _ -_ «- <~ _ »ff ,;) ._ ~_ « c L <.- u c: fa <«_< 4. <. < 3 Antalet detaljer i denna anordning är stort och det krävs också snäva toleranser på monteringen av skenorna för att den skall fungera tillfredställande. Även för denna konstruktion finns en stor risk att man vrider sönder skena eller kopplingsanordning om inte mejseln år placerad så att den sammanfaller exakt med vridhylsan. Krafterna blir stora eftersom användaren ut- nyttjar en stor hävarm när denne tar tag i fönsterrutan och kopplingsanordningen endast har väldigt små hävarmar, eftersom allt skall få plats inuti skenans profil.

Gemensamma problem för dessa båda konstruktioner är således att man riskerar att vrida sönder skena eller kopplingsanordning om inte fönsterrutan är placerad i helt rätt läge. Vidare kräver de snäva monteringstoleran- ser och de är sammansatta av ett stort antal detaljer.

Detta gör att det blir dyrt att tillverka och montera fönsterrutorna och att det inte finns något utrymme för att upptaga sättningar i byggnadskonstruktionen eller slitage av de i konstruktionen ingående detaljerna.

Sammanfattning av uppfinningen Ändamålet med uppfinningen är att lösa de ovan rela- terade problemen och därmed åstadkomma en anordning för skjutbar och vridbar upphångning av skivformiga element, vilken är enkel och robust.

Detta ändamål uppnås med en anordning som är av det inledningsvis avgivna slaget och kännetecknas därav, att kopplingsstyckets spår har en snedstålld, kurvprofil- formad sidoyta, att kopplingsstycket har åtminstone en väsentligen delcirkulär urtagning i den snedställda sido- ytan, varvid urtagningen har en geometrisk centrumaxel som är väsentligen parallell med det skivformiga elemen- tets vridningsaxel, att kopplingstappen har en cylinder- yta med en geometrisk centrumaxel som år väsentligen pa- rallell med det skivformiga elementets vridningsaxel, och att kopplingstappens cylinderyta har en avfasning som har en form som år väsentligen densamma som sidoytans kurv- profil i kopplingsstyckets spår, varvid kopplingsstycket ».-.f_ -.,; _~ _-»-,-_ _-..:>:>;'~'L~a'w-.. un.

G\ (_). x; lO 15 20 25 30 35 , <., f , M. u \ z. f: 1 f r ( < 1 < 1 . 4 1 . . ._ _ ,_-> -» -_, I., - > ^ n; :fp < f :<1 cc- < - '> -x -~ * - <. r c- r c r < ^ ' . ' :w - ', . <~ c r L; 1- < 4 och kopplingstappen är anordnade att vara inbördes för- skjutbara då kopplingstappen är vriden sà att den sned- ställda sidoytan i spåret och avfasningen på tappen an- ligger mot varandra, och att ingripa med varandra då kopplingstappens cylinderyta vid vridning av det skivfor- miga elementet ingriper med kopplingsstyckets delcirku- lära urtagning.

Genom att utforma kopplingsstycket och kopplingstap- pen med cylindriska ytor som vrids relativt varandra kring en gemensam axel blir anordningen mycket stabil och robust. Det behövs endast en liten uppvridningsvinkel in- nan anordningens kopplingstapp ingriper med kopplings- stycket.

Den snedställda kurvprofilytan och den motsvarande avfasningen gör att cylinderytorna kan förskjutas rela- tivt varandra i riktning längs med skenan då kopplings- tappen är korrekt inriktad.

Den skärningskant som bildas mellan den snedställda kurvprofilytan och den delcirkulära urtagningen erhåller en sådan form att avfasningen på kopplingstappen och där- med kopplingstappen pâverkas i riktning mot centrum av urtagningen om man försöker vrida upp det skivformiga elementet utan att kopplingstappen är perfekt inriktad med en urtagning. Allteftersom kopplingstappen vrids, med avfasningen i anliggning mot skärningskanten, kommer en yta med allt större omkrets att anligga mot skärnings- kanten, vilket gör att kopplingstappen av utrymmesskäl màste förflyttas till ett läge där hela omkretsen får plats, dvs allt närmare ett läge där kopplingstappens och urtagningens geometriska centrumaxlar sammanfaller. Detta gör att anordningen av sig själv tar hänsyn till och kom- penserar för felställning av det skivformiga elementet i uppvridningsskedet. Därmed har risken att man vrider sön- der skena eller annat eliminerats.

Föredragna utföringsformer framgår av de underord- nade patentkraven. lO 15 20 25 30 35 :f fw f _- f. ,,_ (_ z.- «< «. . .-«:< « .r .<1 « \f_ <-1 f. - 1 ._ _ r - - _ < << « 1 . . ' - <:c 1--'< < <<». ts ¿¿,.¿-z, _ _ 3 (21. ,-. ,,_:<; V~_,_§,_ - .:.-_-\ p __ ﬂ 1 < m .i <. ku .__ .- 5 Kort beskrivning av ritninqarna Uppfinningen kommer att beskrivas närmare i det föl- jande under hänvisning till bifogade schematiska rit- ningar som i exemplifierande syfte visar för närvarande föredragna utföringsformer av uppfinningen.

Fig 1 visar i perspektiv kopplingsstycket.

Fig 2 visar i perspektiv kopplingstappen snett fràn ovan.

Fig 3 visar i perspektiv kopplingstappen snett un- derifràn. _ Fig 4 visar kopplingstappen från sidan.

Fig 5 visar kopplingstappen rakt fràn ovan.

Fig 6 visar hur kopplingstappen samverkar med kopp- lingsstycket i tre olika uppvridningslägen.

Fig 7 visar hur kopplingsstycket och kopplingstap- pen, enligt en alternativ urföringsform av uppfinningen, är avsedda att monteras i skenan.

Fig 8 visar hur kopplingsstycket och kopplingstappen är avsedda att monteras i skenan.

Fig 9 visar tre skivformiga element upphängda mellan två skenor.

Fig 10 visar rakt uppifrån hur ett skivformigt ele- ment öppnas genom att vridas kring sin vridningsaxel.

Beskrivning av föredraqen utförinqsform Av fig 1 framgår att kopplingsstycket 100 är försett med ett spàr 101, som sträcker sig genom hela kopplings- stycket 100, med väsentligen konstant bredd F i sin lângdriktning. Späret 101 har en sidoyta 102, som är snedställd, och en sidoyta 103 som är rak. I den sned- ställda sidoytan 102 finns delcirkulära urtagningar 104, som är placerade på likformigt inbördes avstånd A längs med spåret 101 (se fig 6). Urtagningarna 104 har en cent- rumaxel E som är vinkelrät mot spàrets utsträckning och vinkelrät mot spàrets botten 106 och en cirkulär ut- sträckning som utgör ungefär en tredjedel av en fullstän- dig omkrets. 10 15 20 25 30 35 - _.. --f < , «.. p, _ r - . r« 1 r rf H 4 .. , _* '_ n. ',*_;\_'<( j-(If et' « -.«_; z w r 1.1 -.- _ .- . -_ - r. _ . -. 1. 1» x m, '~_._~ -_^¿- '-5 -.-_ =_ : c c < ç a - L ç c. l f ( (z: I _- _¿ -. 'I _ < f e <-_. < w 4. (W g Q . 6 Av fig 2-5 framgår att kopplingstappen 200 har ett cylindriskt huvud 201 och en cylindrisk stam 202, varvid huvudets 201 diameter Dl är större än stammens diameter D2. Huvudet 201 är utformat med en plan, snedställd av- fasning 203 som har en form som motsvarar den snedställda sidoytan 102 i kopplingsstyckets 100 spår 101. Avfas- ningen 203 är sådan att huvudet 201 har ett parti B med utsträckning längs med kopplingstappens 200 längdaxel C som har en komplett cirkeldiameter Dl. Vidare skär avfas- ningen 203 huvudets 201 ovansida 204 på samma sida av centrumaxeln C som avfasningen 203 är belägen ett avstånd D från centrumaxeln C. Avfasningen 203 är vinklad en vin- kel d=45° i förhållande till kopplingstappens 200 cent- rumaxel C. Avfasningen 203 är belägen vid en ände av kopplinstappen 200 och stammen 202 är belägen vid den andra änden.

Som framgår av fig 6 är kopplingstappen 200 för- skjutbar i kopplingsstyckets 100 spår 101 då kopplings- tappen 200 är orienterad så att huvudets 201 avfasning 203 ligger an mot spårets 101 snedställda sidoyta 102.

Anliggningen av de båda sneda ytorna 102, 203 är genom denna utformning stor, vilket gör att konstruktionen blir mycket kraftig och stabil.

Då kopplingstappen 200 förskjutits i spåret 101 sä att kopplingstappen 200 är placerad inriktad mitt för en av urtagningarna 104 i kopplingsstycket 100 kan denna vridas kring sin centrumaxel C. Urtagningarnas 104 cent- rumaxel E och kopplingstappens 200 centrumaxel C är under hela rörelsen parallella med varandra och den delcirku- lära urtagningens 104 cylindriska inneryta 110 samverkar då med den cylindriska ytan 206 på kopplingstappens 200 huvud 201, vilket ger ett mycket stabilt ingrepp.

Om kopplingstappen 200 är placerad i närheten av en urtagning 104 och man försöker vrida kopplingstappen 200 kommer avfasningen 203 att samverka med den kant 105 som definieras av den snedställda ytan 102 och urtagningarna 104 och föra kopplingstappens 200 huvud 201 in i urtag- 10 15 20 25 30 35 f=> f ' f - v. f. _ .- f «« :\ . « <- - ~“. “ “ ', _ __ Å 5 K. \. ._ .< - < H.. 3; p.

' Q-'f v y. , . " ' " I-w' x -. <<- <-- - .'" *' .'__ -,.._¿. Å 2 f r .- r K \ ' \ 'f í< ä mícf s »_ -» 1. ._ \ - x \ <: ._ .-.- f. HK- \ , , 7 ningen 104. Det blir ett kraftspel som liknar ett kuggin- grepp.

Den snedställda ytan 102 sträcker sig uppåt från spårets 101 botten 106 så långt att den sträcker sig förbi urtagningarna 104, varvid ett utrymme skapas för partiet B på kopplingstappens 200 huvud 201 med hel cy- linderyta.

Kopplingsstycket 100 har också en platta 107, som kan vara anordnad på eller utformad i ett stycke med kopplingsstycket 100. Denna platta 107 har en undre an- liggningsyta som ingriper med den yta 205 som definieras pà kopplingstappen 200 av huvudets 201 undersida, tack vare att huvudet 201 har en större diameter D1 än stam- mens 202 diameter D2. Denna ytas 205 anliggning mot plat- tan 107 förhindrar att kopplingstappens 200 huvud 201 förflyttas ur spåret 101 i en riktning som är parallell med dess centrumaxel C. Vid tidigare nämnda uppvridning av kopplingstappen 200 i närheten av en urtagning 104 ger kraftspelet nämligen också upphov till en kraftkomposant parallellt med kopplingstappens 200 centrumaxel C.

Plattan 107 sträcker sig så att dess kant anligger kopplingstappens 200 stam 202 och styr därmed kopplings- tappen 200 så att dess centrumaxel C hela tiden kvarhàlls parallell med urtagningarnas centrumaxlar E. Plattan 107 kan också kompletteras med en motsvarande platta (ej visad) från andra hållet av spåret.

Den raka, dvs den relativt spårets 101 botten 106 vinkelräta sidoytan 103 kan vara helt plan men kan också vara vågformig. Dessa vågformationer 108 är anordnade längs med spårets 101 utsträckning så att de ger ett bredare spår 101 mitt för de partier där urtagningarna 104 ger den smalaste bredden för spåret 101.

Den ovan beskrivna vridlåsanordningen är avsedd att användas för förskjutbar och vridbar upphängning av skiv- formiga element, såsom fönsterrutor till balkonger, ute- rum eller liknande. 10 l5 20 25 30 35 fr. i: f . _ _ . c. rf .K .1 . ._ , - <« r< \: <\ < f ;,,-¿ ltï :l<(( t! lf: (L. 5 _. [K - < t v. = -L f \ < .- f- - : m: i- 8 Som framgär av fig 9 och 10 är ett antal fönster- rutor 302 förskjutbart upphängda mellan en övre och en nedre skena 300, 600 i sina fyra hörn. Vridlàsanordningen är placerad i ett av de övre hörnen, men kan också vara placerad i två hörn på samma sida eller till och med i alla fyra hörnen.

Skall fönsterrutan bara kunna öppnas kring en av sidokanterna räcker det oftast med en vridlàsanordning i det övre hörnet på denna sida. Detta beror pà att man oftast vridöppnar fönsterrutorna 302 då det förskjutits till anliggning mot en ände av skenorna 300, 600.

Fönsterrutans 302 tyngd gör då att den övre delen av fönsterrutan 302 strävar i riktning mot den del av föns- terrutan 302 som vrids ut ur skenorna 300, 600 och att den nedre delen av fönsterrutan 302 strävar i riktning från den del av fönsterrutan 302 som vrids ut ur skenorna 300, 600, dvs vid den nedre skenan 600 bibehålls anligg- ningen mot änden av skenan 600 och därmed även läget.

I de nedre hörnen 303, 304 vilar fönstret 302 pà två rullkulor som löper på en bana i den nedre skenan 600.

Vid den övre skenan 300 stöttas fönsterrutan 302 upp genom att tappar 305, 306 sträcker sig upp genom en slits i den övre skenan 300. Dessa tappar kan exempelvis vara stammen 202 på kopplingstappen 200.

Vridlàsanordningens kopplingsstycke 100 monteras vanligtvis i den övre skenan 300 av de två skenor som fönsterrutan är upphängd emellan. Kopplingsstycket 100, 400 är anordnat inuti den övre skenan 300 och kopplings- tappen 200 är vridfast anordnad på fönsterbàgen 301.

En fönsterruta 302 som skall öppnas förskjuts längs med skenorna 300, 600 tills kopplingstappen 200 är inrik- tad med en urtagning 104 i kopplingsstycket 100. Fönster- rutan 302 kan sedan öppnas genom att den vrids kring kopplingstappen 200 och därmed kring vridningsaxeln G.

Kopplingsstycket och kopplingstappen kan vara utfor- made så att avfasningen 503 är riktad mot fönsterbàgen 301 och den snedställda ytan 402 är riktad från fönster- 10 15 20 25 30 35 = i u. < - .. f _ , , ( ,. _: , - _ r 1 ,_ »k (4 :r f: _ .1 14 . U ,, .__ v - _ - \ \ 'v _ .- . ,, , 'm-:z _ -~'- '- -.. ' ' ß -fa- x w- ç: 4 _. ,~_ , (UK, . _ _. _ _ , , , V . , _ ..._u,.. _ > . , _ ~- ' . .. f _ 1 , , _ ., . «-;.-~«. j _, j* x) ~ « f _ v ., n, ,_ _ 9 bàgen 301 eller tvärtom så att avfasningen 203 år riktad från fönsterbågen 301 och den snedstållda ytan 102 mot fönsterbågen 301 (se fig 7 respektive 8).

Som framgår av fig 7 och 8 är kopplingsstycket 100, 400 anordnat vid den övre skenan 300 så att den kan för- skjutas upp och ner i en riktning som är parallell med kopplingstappens 200, 500 centrumaxel.

Eftersom urtagningarna 104 är anordnade på likfor- migt avstånd A kan man enkelt se till att efterföljande kopplingstappar 200 passas in i en intilliggande urtag- ning 104. Exempelvis kan avståndet A mellan urtagningarna 104 vara lika stort som diametern D1 på kopplingstappens 200 huvud 201. Därmed kan ett efterföljande fönster 300 enkelt skjutas så att dess kopplingstapp 200 anligger mot det intilliggande fönstrets 300 kopplingstapp 200.

Det inses att en mängd modifieringar av de häri be- skrivna utföringsformerna av uppfinningen är möjliga inom ramen för uppfinningen, vilken definieras i de efterföl- jande patentkraven.

Exempelvis kan kopplingsstyckets spår eller kopp- lingstappen vara försedda med en åntringsavfasning. En åntringsavfasning på kopplingstappen är då låmpligtvis anordnad på del av huvudets omkrets som först kommer i kontakt med kopplingsstycket, dvs en del av omkretsen som är vinklad 90° i förhållande till den avfasning på huvu- det som är anordnad att samverka med spårets snedstållda yta.

Vidare kan kopplingstappens stam vara försedd med en teleskopfunktion istället för att låta kopplingsstycket vara vertikalt förskjutbart i skenan.

Enligt en annan utföringsform (ej visad) är den snedstållda sidoytan i spåret inte en plan yta utan har en mera komplex kurvform, som dock har ett parti som är väsentligen plant och snedställt pà liknande sätt som den snedstållda plana ytan i den föredragna utföringsformen. x < 1 ' Å l.\ (ft r .- _ f , , 1 , f , ,:_,_~> - «= 11 ._ . ... _ .f :U ._= _-_ _ ..,-. . <. :av - . un: ».,_ ,;- __, - 1 ﬂ x f < i . u, _ _ I _ - - w' . .mi I, <_ e < w ;. - .-._ ..,_ , K 10 Vidare kan den snedställda ytan 102 och avfasningen 203 vara vinklade en annan vinkel. Enligt nuvarande för- utsättningar är det lämpligt om vinkeln relativt det skivformiga elementets vridningsaxel, är inom intervallet lO-70°, företrädesvis inom 25-65° och helst inom 35-55°.

Claims

10 15 20 25 30 35 35 g . 7 ~ ll PATENTKRAV

1. Anordning för vridbar och förskjutbar upphängning av skivformiga element (302), vilket förskjutbart uppbärs av åtminstone en skena (300) och vilket är vridbart kring en geometrisk vridningsaxel (G) som är fast relativt det skivformiga elementet (302), omfattande ett kopplings- stycke (100) som uppbärs av nämnda skena (300) och har ett längsträckt spår (101) i väsentligen samma riktning som skenan (300), och en kopplingstapp (200) som är vrid- fast anordnad på det skivformiga elementet (302) så att den sammanfaller med vridningsaxeln (G) och som är för- skjutbar i kopplingstyckets (100) spår (101), varvid kopplingstappen (200) och kopplingsstycket (100) är anordnade att ingripa med varandra då det skivformiga elementet (302) är vridet relativt skenan (300), k ä n- n e t e c k n a d a v att kopplingsstyckets (100) spår (101) har en sned- ställd, kurvprofilformad sidoyta (102), att kopplingsstycket (100) har åtminstone en väsent- ligen delcirkulär urtagning (104) i den snedställda sido- ytan (102), varvid urtagningen (104) har en geometrisk centrumaxel (E) som är väsentligen parallell med det skivformiga elementets (302) vridningsaxel (G), att kopplingstappen (200) har en cylinderyta (206) med en geometrisk centrumaxel (C) som är väsentligen parallell med det skivformiga elementets (302) vridnings- (G), att kopplingstappens (200)cylinderyta (206) har en axel och avfasning (203) som har en form som är väsentligen den- samma som sidoytans (102) kurvprofil i kopplingsstyckets (100) spår (101), varvid kopplingsstycket (100) och kopplingstappen (200) är anordnade att vara inbördes förskjutbara då kopplingstappen (200) är vriden så att den snedställda sidoytan (102) i spåret (101) och avfasningen (203) på kopplingstappen (200) anligger mot varandra, och att in- 10 15 20 25 30 35 . i- 12 gripa med varandra då kopplingstappens (200) cylinderyta (206) in- griper med kopplingsstyckets (100) delcirkulära urtagning (104).

2. Anordning enligt krav 1, vid vilken spårets vid vridning av det skivformiga elementet (302) (101) bredd (F) varierar i riktning längs med det skivformiga elementets (302) (G) och är väsentligen konstant i riktning längs med spåret (101).

3. Anordning enligt krav 1 eller 2, vid vilken kopp- (203) av cylinderytan vridningsaxel är belägen vid en (206) lingstappens (200) avfasning första ände (204) och kopplings- tappen (200) är vridfast anordnad på det skivformiga ele- mentet (302) vid en andra ände (202) av cylinderytan (206).

4. Anordning enligt något av föregående krav, vid vilken kopplingstappen (200) och kopplingsstycket (100) har anliggningsytor (205, 107), andra kvarhåller kopplingstappen (200) (100) och motverkar de krafter som uppstår i kontakten mellan den kurvprofilformade sidoytan (102) (101) och kopplingstappens (200) avfasning (203).

5. Anordning enligt något av föregående krav, vid vilken kopplingsstycket (100) (107) som har en anliggningsyta riktad mot kopplings- tappen (200) och kopplingstappen (200) har ett parti (202) med en diameter (D2) som är mindre än cylinderytans (206) (D1) griper med kopplingsstyckets

6. Anordning enligt något av föregående krav, vid vilken den snedställda kurvprofilformiga sidoytan är en väsentligen plan, snedställd yta (102).

7. Anordning enligt något av föregående krav, vid som i samverkan med var- i kopplingsstycket i spåret har ett utskjutande parti diameter för bildande av en yta (205) som in- (100) anliggningsyta. vilken kopplingstappens (200) avfasning är en väsentligen snedställd yta (203).

8. Anordning enligt något av föregående krav, vid plan, vilken sidoytan i huvudsak är vinklad en vinkel (d), re- lativt det skivformiga elementets (302) vridningsaxel lO 15 20 25 30 35 .w fyr < < m. 'I * L ( f . v ' _ « «< ~ f' ' ' ' V nu. L, _ .g __ _ vu M. - v ef. _: = _ q. v - <, f f v -. < < *- __',¿-- _». nfg .v Å :_ . . ,. L « r e: m 13 (G), inom intervallet 10-70°, företrädesvis inom 25-60° och helst inom 35-50°.

9. Anordning enligt något av föregående krav, vid vilken avfasningen (203) i huvudsak är vinklad en vinkel (a), relativt det skivformiga elementets (302) vridnings- (G), 65° och helst inom 35-55ï

10. Anordning enligt något av förgående krav, vid axel inom intervallet 10-70°, företrädesvis inom 25- vilken kopplingstappens (200) avfasning (203) är sådan att kopplingstappen (200) har en i omkretsled fullständig cylinderyta (206) på ett parti (B) med utsträckning längs det skivformiga elementets (302) vridningsaxel (G).

11. Anordning enligt något av föregående krav, vid vilken kopplingstappens (200) avfasning (203) är sådan att cylinderytan (206), vid avfasningens (203) största utsträckning, i omkretsled överstiger halva fullständiga cirkelomkretsen.

12. Anordning enligt något av föregående krav, vid vilken urtagningarna (104) i spårets (101) sidoyta (102) delcirkulära form (110) utgör åtminstone en femtedel, företrädesvis åtminstone en fjärdedel och allra helst ungefär en tredjedel, av en motsvarande fullständig cirkels omkrets.

13. Anordning enligt något av föregående krav, vid vilken kopplingstappen (200) har ett parti som år anord- nat att upptaga avståndsförändringar mellan kopplings- tappens (200) cylinderyta (206) och det skivformiga ele- mentet (302) i riktning väsentligen parallell med det skivformiga elementets (302) vridningsaxel (G).

14. Anordning enligt något av föregående krav, vid vilken kopplingstyckets (100) spår (101) i åtminstone en ände har en äntringsavfasning för att underlätta initial- ingrepp mellan kopplingstappen (200) och kopplingsstycket (100).

15. Anordning enligt något av föregående krav, vid vilken kopplingstappen (200) på åtminstone en sida har en l0 14 äntringsavfasning för att underlätta initialingrepp mellan kopplingstappen (200) och kopplingsstycket (100).

16. Anordning enligt krav 15, vid vilken äntringsav- fasningen är anordnad på kopplingstappen (200) förskjuten ungefär 90° i omkretsled i förhållande till den avfasning (203) på kopplingstappen (200) som har en form som år vå- sentligen densamma som sidoytans (102) kurvprofil i kopp- lingsstyckets (100) spår (101).

17. Anordning enligt något av föregående krav, vid vilken kopplingsstycket (100) har åtminstone två urtag- ningar (104) i spårets (101) sidoyta (102), varvid cent- rum (E) för urtagningarna (104) är belägna på ett inbör- des avstånd (A) som är lika med den cylindriska ytan (206) på kopplingstappens (200) diameter (Dl).