SE514402C2 - Metod och anordning för digital lobformning - Google Patents

Description

25 30 35 2 resulterande signalloben som funktion av riktningar kan då sägas utgöra antennens sändningsantenndiagram. Såväl riktningen som formen hos sändningsantenndiagrammet kan då anpassas efter den aktuella tillämpningen för antennen genom lämplig utstyrning av fasvridningen och förstärkningen hos respektive sändar-/mottagarmodul. Fas- och amplitudvärdena för denna fasvridning respektive förstärkning utgör då komplexa element i den s.k. styrvektorn för antenndiagrammet. Denna styrvektor utnyttjas således för styrning av respektive sändar- /mottagarmodul, varigenom ett visst antenndiagram tillhandahålls.

Vid mottagning med antennen summeras istället de signaler som tas emot i respektive modul till en gemensam ingående signal. sätt antennen definieras då ett nwttagningsantenndiagræn genom lämplig styrning vad beträffar fasvridning och förstärkning På ett motsvarande som vid sändning med hos respektive modul.

Ett antenndiagram definierar således en viss antenns förstärkning som funktion av rumsriktning. antenndiagram med I exempelvis radarsystem eftersträvas normalt ett mycket hög förstärkning i en förutbestämd riktning, den s.k. huvudloben. I de övriga antennriktningarna, sid- loberna, eftersträvas en så låg förstärkning som nfijligt.

Vid sändning koncentreras därför den utsända signalen i så hög grad som_ möjligt i huvudloben och vid mottagning sidoriktningarna genom undviks störande signaler i minimering av antennens sidlobsnivåer.

Vid mottagning definieras en inkommande signal genom summering av bidragen från respektive sändar-/mottagar- modul. Före summeringen viktas normalt signalerna med en komplex styrvektor som innefattar parametrar avseende fasen och förstärkningen hos respektive modul. Vid så kallad 10 15 20 25 30 35 i . d;:fi 1sr 402 digital vilket är ett i sig förut känt förfarande, görs denna viktade summering digitalt. Närmare lobformning, bestämt analog-digitalomvandlas först de analoga signalerna från respektive sändar-/mottagarmodul, varefter de viktas med en vektor och summeras digitalt. En fördel med digital A/D-omvandlade insignalerna kan lagras undan i. ett minne för eventuell efterföljande signalbehandling. På så vis ges en nfijlighet till att i efterhand och genom val av olika viktfunktioner studera den mottagna signalen med olika antenndiagram. lobformning är exempelvis att de Exempelvis kan signal/brusförhàllandet maximeras på detta sätt genom att söka efter en optimal viktfunktion.

I exempelvis ett flygradarsystem utnyttjas normalt en aktiv elektriskt stort antal sändar-/mottagarmoduler, 1000 eller fler. Det vore i och för sig önskvärt att utföra styrd gruppantenn som innefattar ett mycket av storleksordningen digital lobformning av signalerna från var och en av dessa moduler. Dock skulle ett sådant förfarande kräva en A/D-V omvandlare hos var och en av sändar-/mottagarmodulerna. Med dagens teknologi skulle ett sådant system bli mycket tungt och kostsamt, vilket är en nackdel.

Detta problem kan delvis lösas genom att dela in antennen i ett antal mindre delar som var och en innehåller ett visst antal sändar-/mottagarmoduler. Ett sådant arrangemang skulle dock nædföra vissa problem, främst i. fonn av så kallade gallerlober. Detta innebär att antennens sidlobsnivà blir dramatiskt högre då summeringen av signalen från delantennerna görs med en viktfunktion vars fasgradient inte överensstämmer med delantennernas fasgradienter.

Genonx patentdokumentet 'US 5764187 är det förut känt ett system för digital lobformning vid sändning och mottagning med. en gruppantenn. Vid sändning' moduleras en signal i 10 15 20 25' 30 35 332; J respektive sändar-/mottagarmodul med hjälp av fasvridare antennen däremot och förstärkare. Vid mottagning med utnyttjas tids-, fas- och frekvensinformation från sändaren i en digital signalbehandlingsenhet. Antennen kan styras på så vis att dess apertur delas upp i olika oberoende delar vilka då motsvarar olika lober.

Ett problem som uppstår vid detta kända system hänför sig till det faktum att antennen innefattar ett antal sändar- /mottagarmoduler som var och en innefattar en A/D- omvandlare. Om antennen skulle innefatta ett mycket stort antal sändar-/mottagarmoduler skulle detta leda till nackdelar i form av hög kostnad och hög vikt hos antennen, enligt vad som förklarats ovan. '" REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN: Ändamålet med föreliggande uppfinning är att tillhanda- hålla ett förbättrat förfarande vid radiokommunikation, i synnerhet vid mottagning med en gruppantenn bestående av ett stort antal sändar-/mottagarmoduler, varvid signaler från olika delar av antennen eller signaler mottagna från olika riktningar kan separeras och utnyttjas för digital lobformning. Detta uppnås medelst ett förfarande, vars särdrag framgår av efterföljande patentkrav l. Ändamålet uppnås också medelst en anordning, vars särdrag framgår av efterföljande patentkrav 8.

Uppfinningen 'utgör ett förfarande för radiokommunikation med en elektriskt styrd antenn som innefattar åtminstone två sändar-/mottagarmoduler som var och en innefattar ett antennelement, en styrbar fasvridare och en styrbar förstärkare. Förfarandet enligt uppfinningen utnyttjas vid mottagning med antennen och innefattar styrd fasvridning av en mottagen signal i respektive sändar-/mottagarmodul, styrd förstärkning av den nwttagna signalen i respektive sändar-/mottagarmodul, summering av signalerna från 10 15 20 25 30 35 *f-WfÛ-Z _ 5 respektive sändar-/mottagarmodul, analog-digitalomvandling av den summerade signalen, uppdelning av den summerade signalen i åtminstone två särskiljbara delsignaler som motsvarar skilda mottagningsantenndiagram hos antennen samt digital innefattar uppfinningen. modulering av' nämnda fasvridning och/eller förutbestämd. kod som nwtsvarar respektive delsignal och som påförs respektive summering, signalbehandling av nämnda delsignaler. Vidare förstärkning med en sändar-/mottagarmodul före nämnda samt demodulering av nämnda analog-digitalomvandlade signal med en ytterligare kod som utgör inversen till ovannämnda kod.

På så vis separeras respektive delsignal.

Med hjälp av uppfinningen uppnås ett flertal fördelar.

Främst kan noteras att en antenn enligt uppfinningen kan utformas med ett litet antal A/D-omvandlare, vilket leder till kostnads- och viktbesparingar i förhållande till känd teknik. Dessutom ges genom uppfinningen en nöjlighet att erhålla antenndiagram med godtyckliga riktningar i. ett och samma summationsnät med tillhörande momentant flera mottagare. Detta fås genom att konfigurera hela antennen i åtminstone två olika antenndiagram, varvid nämnda modulering påförs respektive styrvektor för de olika konfigurerade antenndiagrammen samt genonx en. motsvarande som motsvarar de olika demodulering med inverskoder antenndiagrammen.

En särskild fördel med uppfinningen är att nämnda antenn är enkelt /mottagarmodulerna kan. delas in i. olika delantenner~ med tillhörande avpassade antenndiagram som kan väljas exempelvis driftstillstând hos det aktuella radiokommunikationssystemet. Denna omställning är särskilt omkonfigurerbar, d.v.s. de ingående sändar- efter aktuell vid flygradarsystem, då olika antenndiagram kan utnyttjas vid olika driftstillstånd hos flygplanet. 10 15 20 25 30 35 Med begreppet ”sändar-/mottagarmodul” avses i detta sammanhang en sändande och mottagande enhet som ingår i antennelement, en en antenn och som innefattar ett styrbar fasvridare samt en styrbar förstärkare. Med begreppet ”kanal” avses i detta sammanhang en separat detekterbar signalväg för mottagna delsignaler härrörande från olika antenndiagram.

FIGURBESKRIVNING: Uppfinningen kommer i det följande att förklaras närmare med hänvisning till ett föredraget utföringsexempel och den bifogade figur l, som principiellt visar ett arrangemang i enlighet med den föreliggande uppfinningen.

FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER: I figur~ l visas principiellt ett arrangemang* enligt den föreliggande uppfinningen. Enligt en föredragen utförings- form utnyttjas arrangemanget vid en gruppantenn 1 sam i sin tur innefattar ett förutbestämt antal sändar-/mottagar- moduler 2a, 2b, 2c, vilka var och en innefattar ett antennelement 3a, 3b, 3c, en fasvridare 4a, 4a, 4c och en förstärkare 5a, 5b, 5c. Antalet sändar-/mottagarmoduler kan variera, och är i praktiska tillämpningar av uppfinningen mycket stort, t.ex. 1000 eller fler.

Antennen 1 kan utnyttjas för såväl sändning som mottagning av' radiosignaleru I det följande kommer dock endast att beskrivas hur antennen kan utnyttjas vid mottagning.

Vid mottagning är således respektive sändar-/mottagarmodul 2a, 2b, 2c inrättad för förstärkning och behandling av vid 3c infallande radiosignaler. För 4c och förstärkarna antennelementen. 3a, 3b, detta ändamål är fasvridarna 4a, 4b, 5a, 5b, 5c styrbara. Denna styrning tillhandahålls med Ahjälp av en datorbaserad styrenhet 6 som är inrättad för inställning av fasvridarna och förstärkarna i enlighet med 10 15 20 25 30 35 ett pà förhand valt mottagningsantenndiagræn för antennen l, d.v.s. önskade ett antenndiagram som definierar antennens 1 känslighet och förstärkning i beroende av rumsriktning. Detta görs på i sig' känt sätt genom att respektive modul 2a, 2b, 2c påförs en styrvektor för fas- och amplitudstyrningen. Närmare bestämt sker inställningen styrvektorn av fasvridarna och förstärkarna genom att innefattar komplexa element som styr fas respektive amplitud i respektive modul 2a, 2b, 2c.

Respektive sändar-/mottagarmodul 2a, 2b, 2c är ansluten till. en summationsenhet '7 för summering av' de analoga signaler som vid mottagning föreligger pà utgången hos respektive förstärkare 5a, 5b, 5c. Utsignalen från summationsenheten 7 matas därefter till en mottagarenhet 8 där den blandas med en bärfrekvens. För detta ändamål innefattar mottagarenheten 8 en multiplikator 9 i vilken nämnda bärfrekvenssignal signal med förutbestämd pâförs den från summationsenheten 7 matade signalen.

Bärfrekvenssignalen tillhandahålls genom en anslutning mellan styrenheten 6 och. multiplikatorn 9. På så vis tillhandahålls en från multiplikatorn 9 utgående signal som är avstämd till en frekvens som är lämplig för till en digitalomvandlare (eller ”A/D-omvandlare”) 10. matning av signalen efterföljande analog- Det är en grundläggande princip bakom den föreliggande uppfinningen att den av antennen 1 nmttagna signalen kan delas upp i. tvâ eller fler särskiljbara delsignaler næd hjälp av en fas- och amplitudmodulering som pâförs respektive signal i respektive sändar-/mottagarmodul 2a, 2b, 2c. För detta ändamål utnyttjas de styrbara fasvridarna 4a, 4b, pâförs individuella fas- och amplitudvärden som svarar mot 4c och styrbara förstärkarna 5a, 5b, 5c, vilka summan av de kodade styrvektorerna för respektive önskad delsignal. 10 15 20 25 ' _30 35 Om exempelvis två olika delsignaler från två olika delantenner önskas kan ett förutbestämt antal av antennens l sändar-/mottagarmoduler beläggas med en första fas- och amplitudkod medan övriga sändar-/mottagarmoduler beläggs med en andra fas- och amplitudkod. Detta motsvarar att antennen 1 delas in i två delantenner. Moduleringen styrs med hjälp av styrenheten 6, vilken är inrättad att styra ut fasvridarna och förstärkarna med summan av de två fas- och amplitudkodade styrvektorerna. I detta sammanhang tillses att de koder som svarar mot respektive konfiguration hos antennen 1 är ortogonala i förhållande till varandra.

Enligt vad soni kommer att. beskrivas i detalj nedan kan respektive delsignal åter detekteras genom en demodulering av signalen efter .A/D-omvandlaren 10. För detta ändamål A/D-omvandlade mot inverskoderna till de pàförs den summerade, signalen en koduppsättning som svarar respektive fas- och amplitudkoder son1 påförts respektive fasvridare 4a, 4b, 4c och förstärkare Sa, 5b, 5c. Således kan signalen från den första gruppen av sändar- /mottagarmoduler àterskapas genom blandning med en första demoduleringskod (som svarar mot inversen av nämnda första fas- och amplitudkod) medan signalen från övriga sändar- /mottagarmoduler' àterskapas genonl blandning lned. en andra demoduleringskod (som svarar mot inversen av nämnda andra fas- och amplitudkod). På så vis kan tvâ olika delantenner definieras, varvid ett visst antal sändar-/mottagarmoduler utnyttjas för att definiera den ena delantennen och återstoden av sändar-/mottagarmodulerna utnyttjas för att definiera den andra delantennen. utföringsform. kan antennen l Enligt en alternativ konfigureras så att tvâ delantenner definieras, varvid dessa delantenner överlappar varandra delvis. På så vis definierar den första delantennen en första signallob och 10 15 20 25 30 35 t¿ï§;$ü$¿¿4í}2ï1.V 9 den andra delantennen en andra signallob. Genom att de två delantennerna delvis överlappar varandra kan en fördel uppnås genmm att signallobernas bredd tillåts avstämmas i delantennerna beroende av storleken på den del där överlappar varandra.

Genom lämpligt val av kodning delas den mottagna signalen upp i exempelvis två olika frekvensband genom lämpligt val av nämnda fas- och amplitudkod. Dessa två frekvensband kan då sägas definiera respektive delantenn. Dessa delantenner kan utnyttjas för att tillhandahålla två olika lober hos vid en efterföljande antennen 1, vilka kan utnyttjas digital signalbehandling, t.ex. en digital lobformning.

Med hänvisning åter till figur 1 framgår att signalen på A/D-omvandlarens 10 utgång delas upp i åtminstone två separata kanaler ll, 12 sonx ingår i en avkodnings- och filtreringsenhet 13. Nämnda enhet 13 innefattar dessutom en avkodningsmultiplikator 14 och en andra vilka båda är anslutna till första avkodningsmultiplikator 15, styrenheten 6. Enligt uppfinningen genomförs den ovan beskrivna demoduleringen genom att förse multiplikatorerna 14, 15 med amplitudkoder respektive inverskod till de fas- och med vilka fasvridarna 4a, 4b, 4c och förstärkarna 5a, 5b, 5c påverkas.

Efter demoduleringen kan två signaler som svarar mot de två delantennerna särskiljas. Detta nbjliggörs i synnerhet av kanal 11, 12 lågpassfilter 16 respektive ett andra lågpassfilter 17 vilka då kan utnyttjas för att filtrera bort signaler inom kanal 11, 12.

Signalerna ut fràn respektive filter 16, 17 matas vidare till en. digital signalbehandlingsenhet. 18 där signalerna att respektive innefattar ett första icke önskat frekvensband i respektive från respektive kanal 11, 12 summeras och utvärderas. De två olika inkommande nwttagna signalerna kan i. synnerhet 10 15 20 25 30 35 _-fi;1gßåm§{}2b 10 viktas med olika faktorer och utnyttjas vid digital lobformning.

Antalet kanaler hos den uppfinningsenliga antennen, d.v.s. antalet fas- och amplitudkoder för moduleringen och antalet inverskoder för demoduleringen, kan vara två eller fler. I normala tillämpningar utnyttjas lämpligen 2-4 kanaler, men även upp till c:a 10 olika kanaler är möjligt.

Enligt en alternativ utföringsform av uppfinningen kan antennen l utnyttjas för att antenndiagranx som. då utnyttjar signalerna från samtliga sändar-/mottagarmoduler 2a, 2b, 2c. I det fall att exempelvis två samtidiga antenndiagram önskas kan modulerna skapa flera .samtidiga moduleras med två olika samtidiga fas- och amplitudkoder som lämpligen är valda så att styrvektorn som motsvarar det ena antenndiagrammet påförs respektive sändar- /mottagarmodul utan att påverkas amplitud förblir konstant) medan styrvektorn för det andra antenndiagrammet växlar periodiskt mellan O° och l80° samt pàförs respektive sändar-/mottagarmodul. De två modulerade således och påförs i (d.v.s. dess fas och styrvektorerna överlagras sin tur respektive sändar-/mottagarmodul. På så vis fås två separerbara signaler som hänför sig till två olika antenndiagræn. Dessa två signaler summeras och AMD- omvandlas. Därefter sker en. avkodning eller' demodulering med. inverskoder som. svarar' mot inversen av' de fas- och amplitudkoder som påförts sändar-/mottagarmodulerna. Denna modulering och demodulering genomförs då med hjälp av styrenheten 6. Frekvensen med vilken faskoden och inverskoden växlas (hos i detta fallet styrvektorn för det antenndiagrammet) är i normala ovannämnda andra tillämpningar av storleksordningen c:a 10 MHz.

Denna alternativa utföringsform av uppfinningen utnyttjas för' att förhöja antennens 1 känslighet. i exempelvis två 10 15 20 25 30 35 ,pfi::s,14*i ,k i»4i o2 ll oberoende iriktningar. På så vis kan alla sändar- /mottagarmodulerna utnyttjas till att definiera dessa tvà samtidiga lober. Denna utföringsform kan alternativt utnyttjas för att erhålla exempelvis tre olika samtidiga lober. I ett sådant fall utnyttjas lämpligen en första styrvektor som förblir opåverkad, medan en andra styrvektor moduleras med ett fasbidrag som växlas mellan O°-l20°~240°- 0°, samt en tredje styrvektor som moduleras med ett fasbidrag som växlas mellan O°-l80°-0°-l80°. Andra val av fasvärden är möjliga. För att erhålla särskiljbara kanaler utnyttjas dock ortogonala faslägen för denna modulering och demodulering. Motsvarande inverskoder väljs dessutom för demoduleringen.

Uppfinningen. kan således utnyttjas så att valda sändar- /mottagarmoduler pàförs en första moduleringskod respektive en andra moduleringskod. Enligt uppfinningen görs denna modulering innan summering av signalerna sker i summationsenhetan 7. Vidare görs en demodulering av den summerade signalen efter .A/D-omvandling och genom att utnyttja en inverskod till nämnda fas- och amplitudkod.

På så vis definieras enligt uppfinningen två separata kanaler, d.v.s. tvâ särskiljbara signaler mot motsvarande olika delar av antennen 1. Enligt uppfinningen kan antingen valfria delar av antennens 1 apertur definieras eller så kan olika samtidiga antenndiagram erhållas. olika ställas om mellan d.v.s. de ingående sändar- Vid behov kan antennen l konfigurationer mycket snabbt, /mottagarmodulerna. 2a, 2b, 2c kan exempelvis delas in i olika uppsättningar av delantenner med tillhörande lämpligt anpassade antenndiagram. Denna omställning kan dessutom göras automatiskt, vilket i synnerhet kan vara aktuellt om uppfinningen utnyttjas vid ett radarsystem i ett flygplan.

I ett sådant fall kan styrenheten 6 vara inrättad att anta aktuellt en förutbestämd konfiguration som beror av 10 15 20 _ t :t 02 y 12 driftstillstând, hos flygplanet eller radiokommunikations- systemet i övrigt. Om exempelvis flygplanet gör en viss flygmanöver kan således antennen l ställas i ett läge som är gynnsam för denna flygmanöver. Enligt uppfinningen kan då flygplanet förses med sensorer eller diagnosenheter, vilket symboliskt anges med hänvisningsiffran 19 i figur l, som detekterar ett tillstànd vid vilket omställningen skall göras. Denna omställning kan då göras automatiskt med hjälp av styrenheten 6.' Uppfinningen är inte begränsad till den ovan. beskrivna utföringsformen, utan kan varieras inom ramen för de efter- följande patentkraven. Exempelvis är uppfinningen inte begränsad till ett visst antal sändar-/mottagarmoduler eller ett visst antal kanaler. Vidare kan uppfinningen utnyttjas i samband med radarsystem eller andra former av användandet av en kommunikationssystem som bygger pà gruppantenn och digital lobformning.

Claims (8)

10 15 20 25 30 35 mer: i 13 PATENTKRAV:

1. l. Förfarande för radiokommunikation med en elektriskt styrd antenn (1) som innefattar åtminstone två sändar- /mottagarmoduler (2a, 2b, 2c) som var och en innefattar ett antennelement (3a, 3b, 3c), en styrbar fasvridare (4a, 4b, förstärkare (5a, 5b, 5c), vilket förfarande vid mottagning med antennen (1) innefattar: 4c) och en styrbar styrd fasvridning av en mottagen signal i respektive sändar-/mottagarmodul (2a, 2b, 2c), signalen i styrd förstärkning av den mottagna respektive sändar-/mottagarmodul (2a, 2b, 2c), summering av signalerna från respektive sändar- /mottagarmodul (2a, 2b, 2c), analog-digitalomvandling av den summerade signalen, uppdelning ax' den summerade signalen i. åtminstone två särskiljbara delsignaler som motsvarar skilda mottagningsantenndiagram hos antennen (1), samt digital signalbehandling av nämnda delsignaler, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v , att det innefattar: och/eller motsvarar modulering av nämnda fasvridning förstärkning med en förutbestämd kod som respektive delsignal och som pàförs respektive sändar- /mottagarmodul (Za, 2b, 2c) före nämnda summering, samt demodulering av nämnda analog-digitalomvandlade signal med en ytterligare kod som utgör inversen till ovannämnda kod, varvid respektive delsignal separeras.

2. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v , att nämnda kod motsvarar ett antal kanaler (ll, 12) som utnyttjas som signalvägar för respektive delsignal.

3. Förfarande enligt patentkrav 1 eller 2, varvid en styrvektor utnyttjas för nämnda styrda fasvridning och 10 15 20 25 30 35 '_f2i1J%æ¶%ei! 14 nämnda styrda förstärkning, k ä n n e t e c k n a t d ä r a Xr , att nämnda kod utnyttjas för nwdulering av nämnda styrvektor.

4. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v , att signaler från ett förutbestämt antal sändar-/mottagarmoduler beläggs med en första kod, medan övriga sändar-/mottagarmoduler beläggs med en andra kod, varigenom minst två delantenner definieras hos antennen (1).

5. Förfarande enligt patentkrav 4, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v , att nämnda åtminstone två delantenner delvis överlappar varandra.

6. Förfarande enligt något av patentkrav l-3, k ä n n e - t e c k n a t d ä r a v , att huvudsakligen samtliga i antennen (1) ingående sändar7/mottagarmoduler (2a, 2b, 2c) beläggs med åtminstone två överlagrade koder som motsvarar två skilda antenndiagram, varvid en första kod påförs respektive sändar-/mottagarmodul (2a, 2b, 2c) utan att påverkas och en andra kod växlar periodiskt samt pàförs respektive sändar-/mottagarmodul (2a, 2b, 2c), samt att en demodulering utförs av nämnda motsvarande omväxlande analog-digitalomvandlade signal, varigenonx åtminstone två samtidiga antenndiagram definieras hos antennen (1).

7. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n n e tue c k n a t d ä r a v , att det innefattar en automatisk omkonfigurering av antennens (1) mottagníngs- antenndiagram i beroende av ett detekterat driftstillstånd i anslutning till antennen (1).

8. Anordning för radiokommunikation med en elektriskt styrd antenn (1) som innefattar åtminstone två sändar- /mottagarmoduler (2a, 2b, 2c) som var och en innefattar ett 10 15 20 9443 2 - 15 antennelement (3a, 3b, 3c), en styrbar fasvridare (4a, 4b, 4c) och en styrbar förstärkare (5a, 5b, 5c), varvid nämnda anordning> dessutonl innefattar en summationsenhet (7) för summering av signalerna från respektive sändar- /mottagarmodul (Za, 2b, 2c), (10) för signalen, en analog-digitalomvandlare analog-digitalomvandling av den summerade en enhet (13) för uppdelning av den summerade signalen i åtminstone två särskiljbara delsignaler som motsvarar skilda mottagningsantenndiagram hos antennen (1), samt en digital signalbehandlingsenhet (18) för behandling av nämnda delsignaler, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v , att anordningen innefattar medel (6, 2a, 2b, 2c) för modulering av nämnda fasvridning och/eller förstärkning med en förutbestämd kod som motsvarar respektive delsignal och sonx påförs respektive sändar-/mottagarmodul (2a, 2b, 2c) före nämnda summering, samt medel (6, 14, 15) för demodulering av nämnda analog-digitalomvandlade signal med en ytterligare kod som utgör inversen till ovannämnda kod, varvid respektive delsignal separeras.