SE513411C2 - Användning av katjonisk stärkelse av amylopektintyp som retentionsförbättrande tillsats vid papperstillverkning - Google Patents

Användning av katjonisk stärkelse av amylopektintyp som retentionsförbättrande tillsats vid papperstillverkning

Info

Publication number
SE513411C2
SE513411C2 SE9502630A SE9502630A SE513411C2 SE 513411 C2 SE513411 C2 SE 513411C2 SE 9502630 A SE9502630 A SE 9502630A SE 9502630 A SE9502630 A SE 9502630A SE 513411 C2 SE513411 C2 SE 513411C2
Authority
SE
Sweden
Prior art keywords
amylopectin
starch
type
stock
cationic starch
Prior art date
Application number
SE9502630A
Other languages
English (en)
Other versions
SE9502630L (sv
SE9502630D0 (sv
Inventor
Olle Wikstroem
Original Assignee
Sveriges Staerkelseproducenter
Priority date (The priority date is an assumption and is not a legal conclusion. Google has not performed a legal analysis and makes no representation as to the accuracy of the date listed.)
Filing date
Publication date
Application filed by Sveriges Staerkelseproducenter filed Critical Sveriges Staerkelseproducenter
Priority to SE9502630A priority Critical patent/SE513411C2/sv
Publication of SE9502630D0 publication Critical patent/SE9502630D0/sv
Priority to JP9506600A priority patent/JPH10509221A/ja
Priority to PCT/SE1996/000874 priority patent/WO1997004168A1/en
Priority to AU64734/96A priority patent/AU6473496A/en
Priority to CZ97801A priority patent/CZ80197A3/cs
Priority to EP96924217A priority patent/EP0796372A1/en
Priority to RU97106074/12A priority patent/RU2160806C2/ru
Publication of SE9502630L publication Critical patent/SE9502630L/sv
Publication of SE513411C2 publication Critical patent/SE513411C2/sv

Links

Classifications

    • D—TEXTILES; PAPER
    • D21—PAPER-MAKING; PRODUCTION OF CELLULOSE
    • D21H—PULP COMPOSITIONS; PREPARATION THEREOF NOT COVERED BY SUBCLASSES D21C OR D21D; IMPREGNATING OR COATING OF PAPER; TREATMENT OF FINISHED PAPER NOT COVERED BY CLASS B31 OR SUBCLASS D21G; PAPER NOT OTHERWISE PROVIDED FOR
    • D21H21/00—Non-fibrous material added to the pulp, characterised by its function, form or properties; Paper-impregnating or coating material, characterised by its function, form or properties
    • D21H21/06—Paper forming aids
    • D21H21/10—Retention agents or drainage improvers
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C08—ORGANIC MACROMOLECULAR COMPOUNDS; THEIR PREPARATION OR CHEMICAL WORKING-UP; COMPOSITIONS BASED THEREON
    • C08B—POLYSACCHARIDES; DERIVATIVES THEREOF
    • C08B35/00—Preparation of derivatives of amylopectin
    • C08B35/04—Ethers
    • D—TEXTILES; PAPER
    • D21—PAPER-MAKING; PRODUCTION OF CELLULOSE
    • D21H—PULP COMPOSITIONS; PREPARATION THEREOF NOT COVERED BY SUBCLASSES D21C OR D21D; IMPREGNATING OR COATING OF PAPER; TREATMENT OF FINISHED PAPER NOT COVERED BY CLASS B31 OR SUBCLASS D21G; PAPER NOT OTHERWISE PROVIDED FOR
    • D21H17/00—Non-fibrous material added to the pulp, characterised by its constitution; Paper-impregnating material characterised by its constitution
    • D21H17/20—Macromolecular organic compounds
    • D21H17/21—Macromolecular organic compounds of natural origin; Derivatives thereof
    • D21H17/24—Polysaccharides
    • D21H17/28—Starch
    • D21H17/29—Starch cationic
    • D—TEXTILES; PAPER
    • D21—PAPER-MAKING; PRODUCTION OF CELLULOSE
    • D21H—PULP COMPOSITIONS; PREPARATION THEREOF NOT COVERED BY SUBCLASSES D21C OR D21D; IMPREGNATING OR COATING OF PAPER; TREATMENT OF FINISHED PAPER NOT COVERED BY CLASS B31 OR SUBCLASS D21G; PAPER NOT OTHERWISE PROVIDED FOR
    • D21H17/00—Non-fibrous material added to the pulp, characterised by its constitution; Paper-impregnating material characterised by its constitution
    • D21H17/20—Macromolecular organic compounds
    • D21H17/33—Synthetic macromolecular compounds
    • D21H17/34—Synthetic macromolecular compounds obtained by reactions only involving carbon-to-carbon unsaturated bonds
    • D21H17/37—Polymers of unsaturated acids or derivatives thereof, e.g. polyacrylates
    • D21H17/375—Poly(meth)acrylamide
    • D—TEXTILES; PAPER
    • D21—PAPER-MAKING; PRODUCTION OF CELLULOSE
    • D21H—PULP COMPOSITIONS; PREPARATION THEREOF NOT COVERED BY SUBCLASSES D21C OR D21D; IMPREGNATING OR COATING OF PAPER; TREATMENT OF FINISHED PAPER NOT COVERED BY CLASS B31 OR SUBCLASS D21G; PAPER NOT OTHERWISE PROVIDED FOR
    • D21H17/00—Non-fibrous material added to the pulp, characterised by its constitution; Paper-impregnating material characterised by its constitution
    • D21H17/20—Macromolecular organic compounds
    • D21H17/33—Synthetic macromolecular compounds
    • D21H17/34—Synthetic macromolecular compounds obtained by reactions only involving carbon-to-carbon unsaturated bonds
    • D21H17/41—Synthetic macromolecular compounds obtained by reactions only involving carbon-to-carbon unsaturated bonds containing ionic groups
    • D21H17/42—Synthetic macromolecular compounds obtained by reactions only involving carbon-to-carbon unsaturated bonds containing ionic groups anionic
    • D—TEXTILES; PAPER
    • D21—PAPER-MAKING; PRODUCTION OF CELLULOSE
    • D21H—PULP COMPOSITIONS; PREPARATION THEREOF NOT COVERED BY SUBCLASSES D21C OR D21D; IMPREGNATING OR COATING OF PAPER; TREATMENT OF FINISHED PAPER NOT COVERED BY CLASS B31 OR SUBCLASS D21G; PAPER NOT OTHERWISE PROVIDED FOR
    • D21H17/00—Non-fibrous material added to the pulp, characterised by its constitution; Paper-impregnating material characterised by its constitution
    • D21H17/63—Inorganic compounds
    • D21H17/67—Water-insoluble compounds, e.g. fillers, pigments
    • D21H17/68—Water-insoluble compounds, e.g. fillers, pigments siliceous, e.g. clays

Landscapes

  • Chemical & Material Sciences (AREA)
  • Life Sciences & Earth Sciences (AREA)
  • Engineering & Computer Science (AREA)
  • Biochemistry (AREA)
  • Materials Engineering (AREA)
  • Health & Medical Sciences (AREA)
  • Chemical Kinetics & Catalysis (AREA)
  • Medicinal Chemistry (AREA)
  • Polymers & Plastics (AREA)
  • Organic Chemistry (AREA)
  • Paper (AREA)

Description

15 20 25 30 35 515 411 Ändamålet med uppfinningen Ändamålet med föreliggande uppfinning är att elimine- ra ovannämnda problem genom användning av en tillsats som ger hög retention, tillfredsställande avvattning och god styrkeutveckling. Detta ändamål uppnås genom användning av en retentionsförbättrande tillsats av inledningsvis nämnt slag, som har de i de efterföljande patentkraven angivna egenskaperna.
Sammanfattningfav uppfinningen Enligt föreliggande uppfinning används sålunda stärk- else av amylopektintyp eller derivat därav som retentions- förbättrande tillsats vid papperstillverkning.
Det i föreliggande ansökningstext genomgående använda uttrycket "stärkelse av amylopektintyp" avser stärkelse som erhållits från potatis som förändrats gentekniskt för undertryckande av bildning av stärkelse av amylostyp. Ut- trycket “derivat därav" avser stärkelse av amylopektintyp som derivatiserats på kemisk, fysikalisk och/eller enzyma- tisk väg. Stärkelsen av amylopektintyp har en amylopektin- halt överstigande 95%, företrädesvis överstigande 98%.
Resterande ingredienser i stärkelsen av amylopektintyp är amylos.
En detaljerad beskrivning av ovannämnda stärkelse av amylopektintyp och derivat därav och hur dessa framställs finns i den svenska patentskriften nr 9004096-5 (Amylogene HB).
Det i ansökningstexten genomgående använda uttrycket "retentionsförbättrande tillsats" avser en tillsats som förutom att ge ökad retention även ger förbättrad avvatt- ning och styrkeutveckling vid papperstillverkningen.
Stärkelsen av amylopektintyp skall före användningen enligt föreliggande uppfinning genom kemisk modifiering substitueras med katjoniska grupper. För detta ändamål används ammoniumföreningar, som företrädesvis är kvar- tenära, men som även kan vara primära eller tertiära. Det vid papperstillverkningen använda mäldsystemets kemiska sammansättning är avgörande för vilken substitutionsgrad 10 15 20 25 30 35 513 411 3 för stärkelsen av amylopektintyp som krävs för bästa resultat. Substitutionsgraden är sålunda mellan 0,01 och 0,30 (mellan 0,09 och 2,5%, uppmätt på motsvarande sätt med avseende på kväve), företrädesvis mellan 0,02 och 0,20 (mellan 0,18 och l,6%, uppmätt på motsvarande sätt med avseende på kväve).
Beredningen av den katjoniska stärkelsen av amylopek- tintyp är betydelsefull, eftersom löslighetsprofilen för stärkelsen av aminopektintyp kraftigt avviker från den för traditionell potatisstärkelse. Upplösningen av den katjo- niska stärkelsen av amylopektintyp skall utföras med mini- mal skjuvning, satsvis eller kontinuerligt, i temperatur- intervallet 60-l30°C, företrädesvis i temperaturinterval- let 65-95°C. Detta upplösningsförfarande ger en lösning av stärkelse av amylopektintyp med en bibehållen molekylvikt, samtidigt som lösningen är fri från svällda granuler eller rester därav. Resultatet blir sålunda en väl utkokt lös- ning som ger hög retention och snabb avvattning, trots att energitillförseln är lägre än den som krävs vid beredning av traditionell katjonisk stärkelse.
Vid papperstillverkningen sätts den katjoniska stärk- elsen av amylopektintyp till mälden under sådan omröring att den väl inblandas innan pappret formas. Vid en utfö- ringsform av föreliggande uppfinning kombineras den kat- joniska stärkelsen av amylopektintyp med en anjonisk kom- ponent, t ex kolloidal kiselsyra, anjonisk polyakrylamid eller bentonit, och då tillsätts komponenterna var för sig med tillräcklig omröring så att de kan samverka med var- andra och övriga mäldkomponenter.
De tillsatsmängder som krävs för uppnående av önskad effekt är beroende av mäldens sammansättning. Lämpliga tillsatser av den katjoniska stärkelsen av amylopektintyp är mellan 1 och 50 kg per ton papper, företrädesvis mellan 1 och 20 kg per ton papper.
Såsom nämnts ovan åstadkoms med hjälp av föreliggande uppfinning starkt förbättrade retentionsnivàer för såväl tillsatta fyllmedel som finfraktioner av fibermaterialet. 10 15 20 25 30 35 513 411 4 Vidare kan det framställda papprets styrkeegenskaper bibe- hållas, vattningstiderna i den använda pappersmaskinens våtända bibehàllas korta, trots att stärkelsen av amylopektintyp lösts för att ge maximal retention, dvs dess viskositet är maximalt hög. En ytterligare fördel med föreliggande upp- finning är att den är tillämplig på alla typer och kvali- teter av pappers- och kartongprodukter.
Det är tidigare känt att använda katjonisk stärkelse av amylopektintyp inom papperstillverkning, t ex av waxy maize-typ, men utförda försök, där vikten av berednings- förfarandet i kombination med det aktuella amylopektinets löslighetsprofil studerats, har lett fram till den över- raskande positiva effekten av samtidigt hög retention, tillfredsställande avvattning och god styrkeutveckling.
Nedan anges exempel som närmare åskådliggör använd- trots högre fyllmedelstillsatser. Dessutom kan av- ningen enligt uppfinningen, dels användning av den katjo- niska stärkelsen av amylopektin separat (exempel 1-3), dels utföringsformen där denna används tillsammans med en anjonisk komponent (exempel 4-6).
Exempel l För utvärdering av inverkan av den katjoniska stärk- elsen av amylopektintyp på retentionen utfördes laborato- riestudier i en s k DDA (Dynamic Drainage Analyser). De i mälden ingående massorna var 50% helblekt kemisk lövmassa och 50% helblekt kemisk barrmassa mald till 25°SR. Till mälden sattes 40% krita som fyllmedel. Mäldens pH-värde justerades till 8,2, och konduktiviteten uppmättes till 600 pS. Före försöken i DDA-apparaten späddes mälden till en koncentration av 2 g/liter. För mätning av retentionen utfördes koncentrationsbestämningar och askhaltsbestäm- ningar på såväl satsad mäld som på det genom viran dräne- rade vattnet. Katjonisk stärkelse av amylopektintyp med en substitutionsgrad av 0,05 jämfördes med en traditionell katjonisk potatisstärkelse med samma substitutionsgrad.
Det katjoniska amylopektinet och den katjoniska stärkelsen löstes vid ett antal temperaturer i intervallet 60-l30°C, -r 10 15 20 25 30 35 513 411 5 och tillsatsmängderna var 2,5, 5,0, 10,0 respektive 15,0 kg/ton. Vid en optimal beredning och tillsats av den katjoniska stärkelsen av amylopektintyp respektive den katjoniska potatisstärkelsen uppnåddes en förbättring av totalretentionen med ca 10% och av fyllmedelsretentionen ca 40% med den katjoniska stärkelsen av amylopektintyp.
Exempel 2 För utvärdering av inverkan av den katjoniska stärk- elsen av amylopektintyp på dränage utfördes laboratorie- studier i en DDA. De i mälden ingående massorna var 50% helblekt kemisk lövmassa och 50% helblekt kemisk barrmassa mald till 25°SR. Till mälden sattes 40% krita som fyllme- del. Mäldens pH-värde justerades till 8,2, och kondukti- viteten var 600 pS. Före försöken i DDA-apparaten späddes mälden till en koncentration av 2 g/liter. Dränagetiden mättes automatiskt av instrumentet och registrerades av en dator. Katjonisk stärkelse av amylopektintyp med en subs- titutionsgrad av 0,05 jämfördes med en traditionell kat- jonisk potatisstärkelse med samma substitutionsgrad. Den katjoniska stärkelsen av amylopektintyp och den traditio- nella katjoniska stärkelsen löstes vid ett antal tempera- turer i intervallet 60-l30°C, och tillsatsmängderna var 2,5, 5,0, 10,0 respektive 15,0 kg/ton. Dessa undersökning- ar visar att den katjoniska stärkelsen av aminopektintyp som lösts så att maximal retention erhållits, även ger en bibehållen snabb avvattning till skillnad från traditio- nell katjonisk stärkelse, som vid samma betingelser ger försämrad avvattning.
Exempel 3 För utvärdering av adsorptionen av den katjoniska stärkelsen av amylopektintyp till en mäld utfördes labora- toriestudier i en DDA. De i mälden ingående massorna var 50% helblekt kemisk lövmassa och 50% helblekt kemisk barr- massa mald till 25°SR. Till mälden sattes 40% krita som fyllmedel. Mäldensgpfl-värde justerades till 8,2, och kon- duktiviteten var 600 uS. Före försöken i DDA-apparaten späddes mälden till en koncentration av 2 g/liter. Katjo- 10 15 20 25 30 35 513 411 6 nisk stärkelse av amylopektintyp med en substitutionsgrad av 0,05 jämfördes med en traditionell katjonisk potatis- stärkelse med samma substitutionsgrad. Den katjoniska stärkelsen av amylopektintyp och den traditionella katjo- niska stärkelsen löstes vid ett antal temperaturer i intervallet 60-l30°C, och tillsatsmängderna var 2,5, 5,0, 10,0 respektive 15,0 kg/ton. Den i massakakan retenderade amylopektin- respektive stärkelsemängden bestämdes med hjälp av en metod där polymeren bryts ner med hjälp av två enzymer till glukos. Detektionen av glukosen sker därefter i ett HPLC-system. Dessa undersökningar visar betydelsen av en hög viskositet (molekylvikt) för att adsorption skall ske i hög grad. Den katjoniska stärkelsen av amylo- pektintyp har såsom nämnts ovan de unika egenskaperna att den kan beredas sà att en hög retention och tillfredsstäl- lande avvattning erhàlls, men även en stor egen adsorp- tionsförmàga.
Exempel 4 För utvärdering av samverkan av den katjoniska stärk- elsen av amylopektintyp med anjoniska komponenter och in- verkan pà retentionen utfördes laboratoriestudier i en DDA. Som anjonisk komponent användes en kolloidal kisel- syra. De i mälden ingående massorna var 50% helblekt kemisk lövmassa och 50% helblekt kemisk barrmassa mald till 25°SR. Till mälden sattes 40% krita som fyllmedel.
Mäldens pH-värde justerades till 8,2, och konduktiviteten var 600 uS. Före försöken i DDA-apparaten späddes mälden till en koncentration av 2 g/liter. För mätning av reten- tionen utfördes koncentrationsbestämningar och askhalts- bestämningar på såväl satsad mäld som på det genom viran dränerade vattnet. En katjonisk stärkelse av amylopektin- typ med en substitutionsgrad av 0,05 jämfördes med en traditionell katjonisk potatisstärkelse med samma substi- tutionsgrad. Den katjoniska stärkelsen av amylopektintyp och den traditionella katjoniska stärkelsen löstes vid ett antal temperaturer i intervallet 60-l30°C, och tillsats- mängderna var 2,5, 5,0, 10,0 respektive 15,0 kg/ton. Till- 10 15 20 25 30 35 513 411 7 satsen av kolloidal kiselsyra var sådan att förhållandet mellan katjonisk stärkelse av amylopektintyp respektive traditionell katjonisk stärkelse och kolloidal kiselsyra låg intervallet l,5:l till 10:1. Vid en optimal beredning och tillsättning av den katjoniska stärkelsen av amylo- pektintyp respektive den traditionella katjoniska potatis- stärkelsen och den kolloidala kiselsyran uppnåddes en för- bättring av totalretentionen med ca 25% och av fyllmedels- retentionen med ca 70% med den katjoniska stärkelsen av amylopektintyp.
Exempel 5 För utvärdering av samverkan av den katjoniska stärk- elsen av amylopektintyp med anjoniska komponenter och deras inverkan på dränage utfördes laboratoriestudier i en DDA. Som anjonisk komponent användes en kolloidal kisel- syra. De i mälden ingående massorna var 50% helblekt kemisk lövmassa och 50% helblekt kemisk barrmassa mald till 25°SR. Till mälden sattes 40% krita som fyllmedel.
Mäldens pH-värde justerades till 8,2, och konduktiviteten var 600 pS. Före försöken i DA-apparaten späddes mälden till en koncentration av 2 g/liter. Dränagetiden mättes automatiskt av instrumentet och registrerades av en dator.
En katjonisk stärkelse av amylopektintyp med en substi- tutionsgrad av 0,05 jämfördes med traditionell katjonisk potatisstärkelse med samma substitutionsgrad. Den katjo- niska stärkelsen av amylopektintyp och den traditionella katjoniska stärkelsen löstes vid ett antal temperaturer i intervallet 60-130°C, och tillsatsmängderna var 2,5, 5,0, 10,0 respektive 15,0 kg/ton. Tillsatsen av kolloidal kiselsyra var sådan att förhållandet mellan katjonisk stärkelse av amylopektintyp respektive traditionell kat- jonisk stärkelse och kolloidal kiselsyra låg i intervallet l,5:l till 10:1. Dessa undersökningar visar att katjonisk stärkelse av amylopektintyp, som lösts så att maximal re- tention erhållits, även i kombination med kolloidal kisel- syra ger en bibehållen snabb avvattning.
Exempel 6 10 15 20 25 30 35 513 411 8 För utvärdering av adsorptionen av katjonisk stärk- else av amylopektintyp till en mäld under inverkan av en anjonisk komponent utfördes laboratoriestudier i en DDA.
Som anjonisk komponent användes en kolloidal kiselsyra.
För utvärdering av adsorptionen av katjonisk stärkelse av amylopektintyp till en mäld utfördes laboratoriestudier i en DDA. De i mälden ingående massorna var 50% helblekt kemisk lövmassa och 50% helblekt kemisk barrmassa mald till 25°SR. Till mälden sattes 40% krita som fyllmedel.
Mäldens pH-värde justerades till 8,2, och konduktiviteten var 600 pS. Före försöken i DDA-apparaten späddes mälden till en koncentration av 2 g/liter. Katjonisk stärkelse av amylopektintyp med en substitutionsgrad av 0,05 jämfördes med traditionell katjonisk potatisstärkelse med samma substitutionsgrad. Den katjoniska stärkelsen av amylopek- tintyp och den traditionella katjoniska stärkelsen löstes vid ett antal temperaturer i intervallet 60-130°C, och tillsatsmängderna var 2,5, 5,0, 10,0 respektive 15,0 kg/ton. Tillsatsen av kolloidal kiselsyra var sådan att förhållandet mellan katjonisk stärkelse av amylopek- tintyp respektive traditionell katjonisk stärkelse och kolloidal kiselsyra låg intervallet l,5:1 till 10:1. Den i massakakan retenderade amylopektin- respektive stärkelse- mängden bestämdes med hjälp av en metod där polymererna bryts ner av två enzymer till glukos. Glukosdetektionen utförs därefter i ett HPLC-system. Dessa undersökningar visar vikten av en hög viskositet (molekylvikt) för åstad- kommande av adsorption i hög grad. Den anjoniska komponen- ten bidrar till ökad adsorption av den katjoniska stärkel- sen av amylopektintyp i högre grad än i kombination med traditionell katjonisk stärkelse.

Claims (8)

10 15 20 25 30 35 513 411 PÅTENTKRAV
1. Användning av katjonisk stärkelse av amylopektin- typ, erhállen fràn potatis som ändrats gentekniskt för undertryckande av bildning av stärkelse av amylostyp, eventuellt tillsammans med en anjonisk komponent, som retentionsförbättrande tillsats i mäld vid papperstill- verkning, varvid den katjoniska stärkelsen upplöses med minimal skjuvning vid en temperatur av 60-l30°C.
2. Användning enligt kravet 1, varvid stärkelsen av amylopektintyp innehåller mer än 95% amylopektin, företrä- desvis mer än 98% amylopektin.
3. Användning enligt kravet 1, varvid ett eller flera derivat av stärkelsen av amylopektintyp som derivatiserats pà kemisk, fysikalisk och/eller enzymatisk väg används som retentionsförbättrande tillsats.
4. Användning enligt nàgot av föregående krav, varvid stärkelse av amylopektintyp eller derivat därav sätts till mälden i en halt av 1-50, företrädesvis 1-20, kg/ton till- verkat papper.
5. Användning enligt nàgot av föregående krav, varvid den anjoniska komponenten är kolloidal kiselsyra, anjonisk polyakrylamid och/eller bentonit.
6. Användning enligt något av föregàende krav, varvid stärkelse av amylopektintyp före tillsättning till mälden substitueras med katjoniska grupper genom kemisk modifie- ring med en ammoniumförening, företrädesvis en kvartenär ammoniumförening.
7. Användning enligt nàgot av föregående krav, varvid det katjoniska amylopektinets substitutionsgrad i mälden är 0,01-0,30, företrädesvis 0,02-0,20.
8. Användning enligt kravet 1, varvid den katjoniska stärkelsen av amylopektintyp upplöses med minimal skjuv- ning vid en temperatur av 65-95°C. .- vr
SE9502630A 1995-07-17 1995-07-17 Användning av katjonisk stärkelse av amylopektintyp som retentionsförbättrande tillsats vid papperstillverkning SE513411C2 (sv)

Priority Applications (7)

Application Number Priority Date Filing Date Title
SE9502630A SE513411C2 (sv) 1995-07-17 1995-07-17 Användning av katjonisk stärkelse av amylopektintyp som retentionsförbättrande tillsats vid papperstillverkning
JP9506600A JPH10509221A (ja) 1995-07-17 1996-07-01 保持剤
PCT/SE1996/000874 WO1997004168A1 (en) 1995-07-17 1996-07-01 Retention agent
AU64734/96A AU6473496A (en) 1995-07-17 1996-07-01 Retention agent
CZ97801A CZ80197A3 (en) 1995-07-17 1996-07-01 Retention agent
EP96924217A EP0796372A1 (en) 1995-07-17 1996-07-01 Retention agent
RU97106074/12A RU2160806C2 (ru) 1995-07-17 1996-07-01 Улучшающий удерживание агент

Applications Claiming Priority (1)

Application Number Priority Date Filing Date Title
SE9502630A SE513411C2 (sv) 1995-07-17 1995-07-17 Användning av katjonisk stärkelse av amylopektintyp som retentionsförbättrande tillsats vid papperstillverkning

Publications (3)

Publication Number Publication Date
SE9502630D0 SE9502630D0 (sv) 1995-07-17
SE9502630L SE9502630L (sv) 1997-01-18
SE513411C2 true SE513411C2 (sv) 2000-09-11

Family

ID=20399018

Family Applications (1)

Application Number Title Priority Date Filing Date
SE9502630A SE513411C2 (sv) 1995-07-17 1995-07-17 Användning av katjonisk stärkelse av amylopektintyp som retentionsförbättrande tillsats vid papperstillverkning

Country Status (7)

Country Link
EP (1) EP0796372A1 (sv)
JP (1) JPH10509221A (sv)
AU (1) AU6473496A (sv)
CZ (1) CZ80197A3 (sv)
RU (1) RU2160806C2 (sv)
SE (1) SE513411C2 (sv)
WO (1) WO1997004168A1 (sv)

Families Citing this family (8)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
AUPN909696A0 (en) * 1996-04-03 1996-04-26 Participant Project Ip Limited Paper pulp drainage aid
EP0824161A3 (de) * 1996-08-12 1998-04-08 Südzucker Aktiengesellschaft Mannheim/Ochsenfurt Stärke und Stärkederivate für die Papierindustrie
MXPA01000656A (es) * 1998-07-23 2002-04-08 Avebe Coop Verkoop Prod Composicion adhesiva.
US7955473B2 (en) 2004-12-22 2011-06-07 Akzo Nobel N.V. Process for the production of paper
US20060254464A1 (en) 2005-05-16 2006-11-16 Akzo Nobel N.V. Process for the production of paper
US8273216B2 (en) 2005-12-30 2012-09-25 Akzo Nobel N.V. Process for the production of paper
EP1969183B1 (en) * 2005-12-30 2015-01-07 Akzo Nobel N.V. A process for the production of paper
FI20185272A1 (sv) 2018-03-22 2019-09-23 Kemira Oyj Torrstyrkekomposition, dess användning samt förfarande för framställning av papper, kartong eller motsvarande

Family Cites Families (4)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
SE8403062L (sv) * 1984-06-07 1985-12-08 Eka Ab Forfarande vid papperstillverkning
SE461404C (sv) * 1988-06-22 1999-11-15 Betzdearborn Inc Limningskomposition, förfarande för framställning därav, förfarande för framställning av limmat papper, och limmat papper
SE467358B (sv) * 1990-12-21 1992-07-06 Amylogene Hb Genteknisk foeraendring av potatis foer bildning av staerkelse av amylopektintyp
NL9401487A (nl) * 1994-09-13 1996-04-01 Avebe Coop Verkoop Prod Werkwijze voor het vervaardigen van papier, alsmede aldus vervaardigd papier.

Also Published As

Publication number Publication date
WO1997004168A1 (en) 1997-02-06
JPH10509221A (ja) 1998-09-08
SE9502630L (sv) 1997-01-18
CZ80197A3 (en) 1997-06-11
RU2160806C2 (ru) 2000-12-20
SE9502630D0 (sv) 1995-07-17
EP0796372A1 (en) 1997-09-24
AU6473496A (en) 1997-02-18

Similar Documents

Publication Publication Date Title
CA2302567C (en) Modified starch
KR0120024B1 (ko) 가교결합된 양이온성/양성(兩性)의 전분조성물
CN102652151B (zh) 具有增强的稳定性的醛官能化的聚合物
US20040011487A1 (en) Use of dispersions of crosslinked cationic starch in papermaking
US10590604B2 (en) Polymer product in particle form and its use
KR101099937B1 (ko) 콩류 전분의 양이온화 방법, 상기 방법으로 얻어진양이온성 전분 및 그의 용도
RU2404317C2 (ru) Способ получения бумаги
USRE41622E1 (en) Starch compositions and the use thereof in wet-end of paper preparation
SE513411C2 (sv) Användning av katjonisk stärkelse av amylopektintyp som retentionsförbättrande tillsats vid papperstillverkning
JP4754481B2 (ja) カチオン性液体デンプン質組成物及びその使用
CA2820113C (en) Improved starch composition for use in paper manufacture
JP4503838B2 (ja) 製紙用添加剤組成物
EP3301220A1 (en) Greaseproof paper
JP2002520502A5 (sv)
JP2891834B2 (ja) 製紙方法
US20050109476A1 (en) Medium for increasing the absorption capacity of paper pulp for starch
Gaiolas et al. Adsorption of cationic starch on typical furnishes used in the portuguese paper industry
US20030019599A1 (en) Sizing dispersion
EP1338699A1 (en) Sizing dispersion
DE102005049700A1 (de) Wässrige Dispersionen von Reaktivleimungsmitteln, Verfahren zu ihrer Herstellung und ihre Verwendung als Leimungsmittel für Papier, Pappe und Karton
KR19980040742A (ko) 제지용 사이즈제 조성물

Legal Events

Date Code Title Description
NUG Patent has lapsed