SE509535C2 - Absorberande alster med förbättrad läckagesäkerhet - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 509 535 2 ovanligt att alstrets sidokanter viks in över alstrets yta och därigenom reducerar den tillgängliga ytan.

Ett absorberande alster av det slag som här avses, hålls i användarens medelst och/Qller anbringandet av alstret inuti underbyxorna, är det svårt allmänhet kvar i underbyxor självhäftande lim, friktionsbelägg. Vid att åstadkomma en placering som är optimal i förhållande till användarens kropp. Vanligen utnyttjas underbyxornas grenparti för att avgöra var alstret skall placeras.

Eftersom underbyxor emellertid tillverkas i ett förvånansvärt stort antal olika modeller och storlekar, ger grenpartiets läge och utformning en synnerligen osäker indikation på var i underbyxorna ett absorberande alster bör placeras.

Ett sätt att minska risken för kantläckage orsakat genom deformation av alstret under användningen, är att förse förformad vilken under användningen är avsedd att genitalier. Utsöndrad kroppsvätska kan på detta sätt fångas alstret med en upphöjning, anligga mot användarens upp så snart den lämnar användarens kropp och omedelbart absorberas in i alstret istället för att rinna ut över dettas yta. En upphöjning underlättar vidare för användaren att placera det absorberande alstret i korrekt position i förhållande till kroppen.

För detta ändamål är en upphöjning av det slag som beskrivs i svenska patentansökan nr 9604221-3 särskilt lämplig. En sådan upphöjning har förutsägbar form, såväl före som under användning, samt bibehåller sin form oberoende av användarens rörelser och av den vätning alstret utsätts för. Upphöjningen är anatomiskt utformad, vilket innebär att den är förhållandevis smal för att under användningen kunna skjuta in något mellan användarens blygdläppar, utan att orsaka obehag för användaren. 10 15 20 25 30 35 509 535 3 Även om en sådan upphöjning fungerar väl för sitt ändamål, har det visat sig, att då upphöjningen träffas av stora mängder kroppsvätska under en relativt kort tidsperiod, finns det risk att en del av vätskan rinner på upphöjningens utsida och strömmar ut förbi det absorberande alstrets sidokanter. Sådant läckage kan exempelvis inträffa då användaren av en dambinda suttit eller legat ned under en längre tidsperiod och sedan plötsligt reser sig upp. Då användaren sitter eller ligger ned, händer det nämligen att samlas i mensvätska en förhållandevis stor nängd användarens vagina. Vid en plötslig förändring av kroppsställningen kan hela den uppsamlade vätskemängden avges pâ. en gång. En smal upphöjning av det slag som beskrivs i SE 9604221-3 har därvid inte tillräckligt stor yta för att kunna ta emot och absorbera hela vätskemängden på en gång, varför sådana plötsliga vätskeflöden ofta leder till läckage.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN: Med föreliggande uppfinning har emellertid åstadkomits ett förbättrat absorberande alster av det inledningsvis omtalade slaget, vid vilket alster läckagerisken avsevärt förminskats.

Ett enligt uppfinningen utfört alster utmärks främst av att ett poröst vätskeupptagningsskikt är anordnat nællan en övre absorberande del och en undre del, varvid vätskeupptagningsskiktet uppvisar en densitet som är lägre än densiteten i den övre absorberande delen.

Vätskeupptagningsskiktet är med fördel tryckeftergivligt, varigenom den övre delen vid absorption bereds möjlighet undan materialet i att svälla och trycka vätskeupptagningsskiktet. Därigenom kan absorptionskapaciteten i den övre delen utnyttjas på ett 10 15 20 25 30 35 509 535 4 form mot sådant absorberande alster har därigenom under användningen bibehållen kroppsvätska. optimalt sätt, utan att den övre delens användarens kropp påtagligt förändras. Ett god passform, även efter absorption av \ Det är vidare föredraget, men inte nödvändigt, att även den undre delen är absorberande. Därvid är vätskeupptagningsskiktets densitet lägre än densiteten i såväl den övre absorberande delen som den undre absorberande delen.

Genom att anordna ett poröst vätskeupptagningsskikt mellan de båda i alstret ingående delarna, är det möjligt att i ett andra absorptionssteg fånga upp sådan kroppsvätska som rinner på den övre delens utsida. Därigenom undviks att kroppsvätskan rinner ut förbi alstrets kanter och ger upphov till läckage. Istället kan kroppsvätskan rinna in under den övre delen och absorberas av absorptionsmaterialet i den övre och, i förekommande fall, den undre delen. Det är därvid lämpligt att den undre delen av det absorberande alstret är skålformad, eller krökt i alstrets tvärled, så att vätskan genom tyngdkraftens inverkan rinner i vätskeupptagningsskiktets porer, in mot alstrets längsgående mittlinje, dvs in under den övre delen.

För att bibringa det absorberande alstret en anatomiskt riktig form, har den övre absorberande delen en utsträckning i alstrets tvärriktning som understiger den undre delens utsträckning i tvärriktningen. Ett särskilt fördelaktigt storleksförhållande erhålls överdelens bredd i grenpartiet utgör mellan 1/4 och 1/3 av därvid om underdelens bredd. 10 15 20 25 30 35 5 509 535 På motsvarande vis bör den övre absorberande delen även i längdriktningen ha mindre utsträckning än den undre delen och bör därvid utgöra mellan 1/3 och 3/4 av underdelens längd.

Enligt en föredragen utföringsform har vätskeupptagningsskiktet en tvärriktning som är större än den övre absorberande delens utsträckning i. alstrets utsträckning i tvärriktningen, men lämpligen mindre än den undre delens utsträckning i tvärriktningen.

Härigenom kan vätska som rinner på den övre delen fångas upp i det porösa materialet i vätskeupptagningsskiktet och rinna in mellan de båda delarna i alstret.

På nmtsvarande sätt kan vätskeupptagningsskiktet ha en utsträckning i alstrets längdriktning som är större än den övre absorberande delens utsträckning i längdriktningen, men mindre än den undre delens utsträckning i längdriktningen. Genom en sådan utföringsform minskas risken för läckage vid alstrets ändkanter.

Vätskeupptagningsskiktet kan bestå av en mångfald olika typer av porösa, företrädesvis tryckeftergivliga material.

Ett föredraget vätskeupptagningsskikt utgörs därvid av en fibervadd. Denna kan vara bunden, med någon av de metoder som förekommer inom området. Exempelvis kan fibervadden innehålla termoplastiska fibrer som smälts och därvid binder ihop fibervadden. Andra sätt att binda samman en fiberstruktur är genom applicering av särskilda bindemedel, exempelvis latex, eller smältlim, genom nâlning, med högtrycksvattenstrålar, med ultraljud eller liknande.

Fibervadden kan innefatta fibrer med hög spänst, såväl i vått som torrt tillstånd. Ett exempel på ett fibermaterial soul därvid befunnits fungera. väl för ändamålet är ett 10 15 20 25 30 35 so9 sas 6 materiallager bestående av en blandning av 70% vätmedelbehandlade polypropenfibrer och 30% rayonfibrer.

Alternativt, eller i kombination med en spänstig fibervadd, är det möjligt att vätskeupptagningsskiktet innefattar ett lager av ett bundet material huvudsakligen bestående av luftlagda cellulosafibrer. material för Ytterligare ett användbart vätskeupptagningsskiktet, är poröst skummaterial.

För att kunna uppta vätska, måste åtminstone den yta av den övre absorberande delen som under användningen är vänd mot användaren vara vätskegenomsläpplig. Detta åstadkomms exempelvis genom att absorptionsmaterialet i den övre delen är inneslutet i ett vätskegenomsläppligt hölje. Lämpliga höljesmaterial är därvid nonwovenmaterial, perforerade plastfilmer, nät, gles väv, eller liknande. Höljet kan antingen vara anordnat över endast den övre absorberande delen, eller innesluta hela det absorberande alstret. I det fallet höljet vätskeogenomtränglig komponent anbragt över den yta på senare innefattar lämpligen en alstret som under användningen är avsedd att vara vänd bort från användaren. Vidare kan även alstrets undre del vara försedd med ett vätskegenomsläppligt höljesskikt. Ett sådant höljesskikt kan därvid vara av samma, eller annat höljesskikt. utföringsform är partier av det vätskegenomsläppliga slag än den övre delens Enligt en höljesskiktet som är avsedda att under användningen komma i kontakt med en användares slemhinnor utformade av ett hydrofilt, avsedda att komma i kontakt med hud lämpligen är absorberande material, medan höljespartier ickeabsorberande. Således kan det vara lämpligt att överdelens hölje består av ett slätt, glatt material, utan framträdande bindningsmönster och med viss absorptionskapacitet. Därigenom komer en viss mängd fukt 10 15 20 25 30 35 7 ~ 5.09 535 att kvarstanna i höljet. På detta vis minskas risken för uttorkning och irritation av slemhinnorna. Det vätskegenomsläppliga ytskiktet på underdelen kommer under användningen att huvudsakligen vara i beröring med användarens hud. Ett sådant ytskikt bör därför vara mjukt och luftigt, samt väsentligen ickeabsorberande. Därigenom erhålls nämligen ett ytskikt som håller huden torr och som inte mekaniskt skaver, eller på annat vis irriterar huden.

Ett sätt att åstadkomma ett mjukt och luftigt ytskikt, är genom att använda ett nonwovenmaterial med ett förhållandevis glest bindningsmönster. .Andra användbara material som ger en torr yta är perforerade plastfilmer och plastnät.

KORT BESKRIVNING AV FIGURERNA: Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare, under hänvisning till de utföringsexempel som visas på de bifogade ritningarna. Därvid visar: Figur 1 en dambinda, sedd från den sida vilken vid användningen är avsedd att vara vänd mot användaren; Figur 2 ett snitt utefter linjen II-II genom dambindan i figur 1; Figur 3 en schematisk bild av vätskespridningen i den i figur 1 och 2 visade dambindan.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEMPEL: Den i figurerna 1 och 2 visade dambindan 1, är uppbyggd av en övre absorberande del 2, samt en undre absorberande del 3. Den övre absorberande delen 2 är avsedd att, då dambindan används, anligga mot användarens kropp och fånga 10 15 20 25 30 35 509 53,5 upp och absorbera merparten av den kroppsvätska som avges till dambindan. De båda delarna är inneslutna i ett hölje, 8 bestående av ett vätskegenomsläppligt ytskikt 4 och ett vätsketätt bottenskikt 5, vilka är inbördes förbundna kring de absorberande delarna 2,3, exempelvis medelst limning, eller svetsning.

Alternativt kan den övre absorberande delen 2 vara försedd med ett separat vätskegenomsläppligt ytskikt, vilket sträcker sig in under den övre delen. Vid en sådan utföringform är lämpligen ytterligare ett vätskegenomsläppligt höljesskikt anordnat över den undre delen och fäst till det vätsketäta bottenskiktet 5.

Den övre absorberande delen innefattar en absorptionskropp 6, vilken är dimensionerad för att kunna ta emot och absorbera huvudparten av den kroppsvätska som avges till dambindan under användningen.

Det vätskegenomsläppliga ytskiktet 4 utgörs lämpligen av ett mjukt, hudvänligt och lättböjligt material av det slag sonxvanligen används sonlytmaterial på absorberande alster.

Exempel på sådana nwterial är perforerade plastfilmer, icke-vävda textilier, vanligen benämnda nonwoven-material, nät av textil eller plast, framställda genom stickning, virkning, flätning, gjutning, eller liknande, samt naturligtvis konventionella vävda textilmaterial. Även absorptionskroppen 6 kan vara av vilket som helst för ändamålet lämpligt slag. Således kan absorptionskroppen 6 vara uppbyggd av ett eller flera skikt av absorberande bomull, liknande, sant tissuematerial, nonwovenmaterial, skun1eller eller fibrer såsonn cellulosafluffmassa, rayon, andra absorberande eller ickeabsorberande komponenter. 10 15 20 25 30 35 9 509 535 För att öka absorptionskapaciteten kan absorptionskroppen 6 innehålla s.k. superabsorbenter, vilka är polymera material, vanligen föreliggande i form av partiklar, flingor, fibrer, eller liknande och med förmåga att absorbera flera gånger sin egen vikt av kroppsvätska under bildande av en vattenhaltig gel. Superabsorbenter kan förekomma som ett eller flera skikt eller områden i absorptionskroppen. 6, eller vara uppblandade med andra cellulosafluffmassa eller absorptionsmaterial såsom absorberande fibervaddar av annat slag. Vidare kan naturligtvis superabsorbenterna vara anbringade i en ickeabsorberande bärarstruktur, exempelvis ett fiberskikt av ickeabsorberande fibrer.

För att uppnå god formstabilitet i dambindans överdel 2, är det lämpligt att åtminstone någon komponent i överdelen 2 är styv och oböjlig, så att överdelen bibehåller sin form under användningen. Tillräckligt styvhet kan uppnås genom kraftig komprimering av absorptionsmaterialet, ett särskilt inlägg, eller genom användning av formstabiliserande och styvhetshöjande genom att välja ett absorptionsmaterial med hög formstabilitet och styvhet.

Naturligtvis är det möjligt att kombinera olika material så att önskad styvhet uppnås.

En typ av absorptionsmaterial som befunnits vara särskilt lämpligt för ändamålet, beskrivs i WO 94/10953 och WO 94/10956. torrdefibrerade fiberskikt med hög densitet och styvhet.

Dessa material föreligger i form av Fiberskikten används direkt i ett absorberande alster, utan att först defibreras. Fiberskikten har hög styvhet och motstå absorptionskropp 6 innefattande sådant material uppvisar förmåga att tryckdeformation, varigenom en god formstabilitet. Dessutonnhar fibermaterialen.mycket god absorptionskapacitet och kapillaritet, vilket innebär att den övre delens 2 absorptionskropp 6 kan göras liten och 10 15 20 25 30 35 509 535 10 smal och ändå uppfylla kravet på att kunna absorbera huvudparten av den till dambindan avgivna kroppsvätskan.

Den övre absorberande delen 2, är utformad för att kunna anligga mot användarens genitalier och bör, som nämnts, ha tillräcklig absorptionskapacitet för att huvudparten av den skall kunna absorberas av avgivna kroppsvätskan absorptionskroppen 6.

Dambindans undre absorberande del 3, innefattar liksom den övre absorberande delen 2 en absorptionskropp 8, anordnad närmast innanför det vätsketäta bottenskiktet 5. Det vätsketäta bottenskiktet 5 är därvid avsett att under användningen vara vänt bort från användaren. bottenskiktet 5 formstabilt Det vätsketäta består av ett vätskeogenomträngligt skal av ett material, företrädesvis plast. Materialet i bottenskiktet styvt 5 kan därvid vara så styvt att bottenskiktet 5 väsentligen motstår samantryckning och deformation i dambindans tvärled under användning.

Den i figurerna 1 och 2 visade dambindan 1 har väsentligen långsträckt form med två längsgående sidokanter 10,12 och två tvärgående ändkanter 14,16. Vidare uppvisar dambindan ett förhållandevis brett, skålformat framparti 18, ett upphöjt bakparti 20, avrundat, samt ett. mellanliggande grenparti 22.

Det vätsketäta bottenskiktet 5 är, vid dambindans grenparti 22, jämförelsevis smalt i förhållande till sin längd och har därvid en bredd som lämpligen är mellan 1 och 4 cm och företrädesvis ca 3 cm. Mätningar har nämligen gett vid handen, att det finns ett utrymmesbegränsande, kritiskt område i ljumskpartiet, mellan två muskelgrupper som löper från insidan av bäckenbotten ner längs vardera låret. 10 15 20 25 30 35 11 509 535 Avståndet mellan. de båda muskelgrupperna har därvid i genitalieområdet befunnits vara överraskande lika hos alla människor, oberoende av kroppsform och hull. Således påverkas avståndet mellan en användares lår självfallet av fetma, medan avståndet mellan.muskelgrupperna i användarens gren är väsentligen detsamma oberoende av om användaren är smal, normalviktig, eller överviktig.

Det visade sig vid mätningarna, att det som avgör om en användare upplever obehag i form av tryck, eller skavning mot lårens insidor, är om det absorberande alstret under användningen har en bredd som i det kritiska området påtagligt överstiger avståndet mellan nmskelgrupperna i ljumskpartiet. Detta avstånd har befunnits vara mellan ca 30 mm och 35 mm. Det har vidare visat sig att ett alster med en bredd som under användning överstiger 40 mm i det kritiska området, av flertalet användare upplevs som obekvämt att bära. Däremot upplevs det sällan obehagligt att ett absorberande alster trycker mot eller skjuter undan fettvävnad som kan förekomma i genitalieområdet. nædför det begränsade utrymmet i användarens gren, att alstren trycks Vid konventionella absorberande alster, samman på ett okontrollerat sätt mellan användarens ben och veckas för att inrymas mellan ljumskarna. Om emellertid någon komponent i det absorberande alstret har sådan styvhet att den inte lätt kan tryckas samman med de krafter som normalt uppstår under användningen, kan självfallet sammantryckning endast ske i begränsad utsträckning. Det är därför av komfortskäl väsentligt att det absorberande bredd i överstiger det kritiska värde som kan tolereras av alstrets grenpartíet under användning inte användaren. En viss kontrollerad sammantryckningsmån kan åstadkommas genom att alstret förses med deformerbara zoner. Sådana deformerbara zoner kan exempelvis utgöras av längsgående materialveck eller mjuka kanter, 10 15 20 25 30 35 509 sas 1, materialförsvagningar såsom hål, tunnare materialpartier eller liknande.

Det förhåller sig givetvis så, att det är den bredd alstret har under användningen som är relevant för att bedöma om det finns risk för skavning, eller inte. Mjuka komponenter, sonldeformeras vid användningen, bidrar därvid inte i samma utsträckning till alstrets bredd under användningen som förhållandevis oeftergivliga komponenter.

Om det material som används till den vätsketäta bottenskiktet 5 är så styvt, att det inte deformeras i tvärled av de samantryckande krafter som uppkommer mellan användarens lår får bredden av det vätsketäta skiktet, åtminstone inom den del som under användningen är avsedd att vara anbragt i det kritiska omrâdet mellan användarens ben inte överstiga ca 40 mm och helst inte överstiga ca 35 mm. Plastfilmer som befunnits vara lämpliga för användning i sådana styva vätsketäta bottenskikt 5, är exempelvis skikt av polyetenplast, fylld polypropenplast, eller polyester med en tjocklek av mellan ca 0,5 mm och 1 m.

Det är emellertid, inom ramen för uppfinningen, möjligt att istället flexibla vätsketäta höljesmaterial, vätsketäta använda konventionella, såsom tunna plastfilmer, nonwovenmaterial, skummaterial, eller liknande.

Vid den i figurerna 1 och 2 visade dambindan 1, kan formen hos bindan bibehållas genom att hela det vätsketäta bottenskiktet S utgör ett huvudsakligen formstabilt skal för dambindans övriga komponenter. Bottenskiktet 5 är krökt, såväl i längdled som i tvärled, för att ge dambindan en anatomiskt riktig form. Därvid är frampartiet 18 både vinklat upp i riktning mot en tänkt användare och krökt i tvärled. På detta vis åstadkommas en mjukt rundad skål som venusberg. På ansluter till formen på användarens 10 15 20 25 30 35 13 5Û9 8535 motsvarande vis är bottenskiktet 5 utformat med en upphöjning 24 vid dambindans bakparti 20. Upphöjningen 24 vid bakpartiet 20 är därvid avsedd att passa in i utrymmet bakom användarens slidmynning och inrymmas i främre delen av fåran mellan användarens skinkor. Genom den anatomiskt anpassade formen hos dambindan, kan den under användningen kvarhållas mellan användarens ben, i anliggning mot användarens kropp, utan att några särskilda fästorgan behövs.

Dambindans övre absorberande del 2 är långsträckt och förhållandevis smal. För att ansluta till användarens anatomi i det aktuella området, är den övre delen 2 formad så att den är smalast och lägst vid dambindans framparti 18 och ökar i bredd och tjocklek, eller höjd, i riktning mot bakpartiet 20. Härigenom bildar den övre delen 2 en kroppsanpassad åsliknande upphöjning 26 på den sida av dambindan vilken är avsedd att vara vänd mot användaren vid användningen.

En för ändamålet lämplig utformning av den övre delen 2, är därvid beskriven i svenska patentansökningen nr 9604221-3 9604225-4. Det förstnämnda ansökningen beskriver en formstabil upphöjning och i svenska patentansökningen nr på ett absorberande alster, medan den andra ansökningen beskriver användningen av ett formstabiliserande, styvt inlägg i upphöjningen.

Den övre delen 2 är både smalare och kortare än den undre delen 3. Härigenom är den övre delen 2 helt omgiven av partier av den undre delen 3. Dessutonl är ett poröst vätskeupptagningsskikt 28 av företrädesvis tryckeftergivligt material anordnat mellan den övre delen 2 och den undre delen 3. Vätskeupptagningsskiktet 28 är i det visade exemplet något kortare och bredare än den övre delen 2. Vidare är Vätskeupptagningsskiktet 28 i det visade 10 15 20 25 30 35 509 sas M exemplet smalare än den undre absorberande delen 3, men kan inom ramen för uppfinningen vara lika brett som den undre delen.

Material som befunnits vara lämpliga för användning som vätskeupptagningsskikt 28 är exempelvis återfjädrande bundna, eller obundna vaddskikt med låg densitet, porösa skummaterial, eller liknande. Vätskeupptagningsskiktet 28 kan bestå av ett material som i sig självt är helt ickeabsorberande, men som behandlats med vätmedel, så att det uppvisar en hydrofil yta. I ett sådant material kan vätska endast förekomma i vätskeupptagningsskiktets 28 materialet Alternativt kan uppvisa viss absorptionsförmåga, eller bestå helt eller delvis av ett porer. konventionellt, absorberande material, såsom cellulosafluffmassa, eller liknande. Dett hav visat sig att rayon, ett välfungerande vätskeupptagningsskikt bör ha en densitet mellan ca 40 och ca 70 kghf absorptionsmaterialet i de omgivande delarna 2,3 är mellan 100-400 kg/nfi. om densiteten för Två material med inbördes olika egenskaper, men som båda befunnits fungera väl för ändamålet, är dels ett vaddskikt bestående av en blandning av 30% rayonfibrer och 70% polypropenfibrer, dels ett luftlagt, latexbundet material huvudsakligen bestående av cellulosafluffmassa. Det förstnämnda materialet bildar ett spänstigt, återfjädrande vätskeupptagningsskikt 28, med endast begränsad egen absorptionsförmåga. Ett sådant bibehåller väsentligen sin form även efter att det blivit vätskeupptagningsskikt vått. Det materialskikt som består av cellulosafluffmassa, fungerar initialt som en insläppsväg för vätska, men kollapsar efter vätning och förlorar därmed sin porösa struktur. I båda fallen kan vätskeupptagningsskiktet 28 tryckas samman av de omgivande absorberande delarna 2,3, då dessa absorberar vätska och sväller. Detta innebär att 10 15 20 25 30 35 509 5325 15 absorptionsmaterialet i den övre delen 2 kan tillåtas svälla något, utan att den av den övre delen 2 bildade upphöjningen 26 ökar märkbart i höjd. Eftersom redan en liten ökning av upphöjningens 26 storlek kan förorsaka användarinnan avsevärda obehag, är det naturligtvis en avsevärd fördel att vätskeupptagningsskiktet 28 har den beskrivna buffertfunktionen.

Det är givetvis möjligt att utforma vätskeupptagningsskiktet 28 som ett laminat av två eller flera lager, där åtminstone ett lager är återfjädrande och åtminstone ett lager kollapsar vid vätning. vätskeupptagningsskiktet 28 har, åtminstone i torrt tillstånd och företrädesvis även då det är blött, lägre vätskeaffinitet än absorptionsmaterialet både i den övre absorberande delen 2 och den undre absorberande delen 3.

Detta innebär att vätska som runnit in i vätskeupptagningsskiktet 28, kommer att absorberas vidare av den övre delen 2 eller den undre delen 3. Skillnad i vätskeaffinitet kan olika komprimeringsgrad för den övre absorberande delen 2 och den åstadkommas genom undre absorberande delen 3, eller genom att välja material med olika hydrofilicitet.

Genom placeringen av vätskeupptagningsskiktet 28 under den övre delen 2, möjliggörs att vätska som inte hinner absorberas av den övre delen 2, kan rinna in i det porösa vätskeupptagningsskiktet och därifrån tas upp av absorptionsmaterialet i de båda omgivande absorberande delarna 2,3.

Det är därvid lämpligt att underdelen 3 åtminstone inom området för vätskeupptagningsskiktet 28 är skålad i tvärled, så att sidokanterna 10,12 är något uppresta från det parti av underdelen 3 som vid användningen är belägen 10 15 20 25 30 35 5139 535 16 rakt under överdelen 2. Genom, en sådan utformning av vätsketransporten i att den uppfångas i skiktet genom inverkan av tyngdkraften rinner underdelen 3 underlättas vätskeupptagningsskiktet 28, så vätska som i vätskeupptagningsskiktets 28 porer, in mellan den övre absorberande delen 2 och den undre absorberande delen 3.

För att uppnå tillräcklig kapacitet för att ta upp vätska som flödar på den övre delens 2 yta, bör vätskeupptagningsskiktet ha en tjocklek i en torr, oanvänd dambinda som är mellan ca 0,3 mm och ca 7 mm. Lämpligen är tjockleken ca 1,5-3 mm.

Absorptionsmaterialet.i den undre delens 3 absorptionskropp 8 kan vara av vilket som helst lämpligt slag. Den övre delens 2 och den undre delens absorptionskroppar 6,8 kan samma eller olika material eller Emellertid måste båda uppvisa en densitet som är högre än densiteten i det således utgöras av materialkombinationer. delarna mellanliggande vätskeupptagningsskiktet 28, så att vätsketransport mellan vätskeupptagningsskiktet 28 och någon av de absorberande delarna 2,3 företrädesvis sker i riktning från vätskeupptagningsskiktet 28 till respektive absorberande del 2,3.

Den övre delen 2 kan vara permanent fäst vid den undre delen 3 och vätskeupptagningsskiktet 28, exempelvis genom limning, svetsning, eller sömnad. Alternativt kan den övre delen vara löstagbart fastsatt, exempelvis genonxanvändning av fästorgan i form av kardborreytor, återförslutbara limfogar, hakar, hyskor, tryckknappar, eller liknande vilka medger upprepad löstagning och fastsättning av en den övre delen från den undre delen. I det senare fallet, är endast den undre delen 3, inneslutna mellan det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 4 och det vätsketäta bottenskiktet 5. Det övre absorberande delen 2 bör samt vätskeupptagningsskiktet 28 därvid vara innesluten i ett separat 10 15 20 25 30 35 509 535 17 eller utgöras av en vätskegenomsläppligt hölje, absorberande kropp med tillräcklig ytintegritet, för att ett särskilt höljesskikt skall kunna uteslutas. Då den övre delen är löstagbar, är det möjligt att tänka sig att överdelarna tillverkas med olika stor absorptionskapacitet och/eller med olika form och/eller storlek. Därigenom blir det möjligt för varje användare att själv avgöra vilken överdel som passar bäst för hennes behov.

Det således tänkbart att en användare först utnyttjar möjligheten att använda den i figurerna 1 och 2 visade dambindan med både den övre delen 2 och den undre delen 3.

Därefter kan den övre delen 2 lossas från den undre delen 3 och kastas bort, medan den undre delen 3 lämnas kvar i underbyxorna och används ensam.

Ett speciellt fall är därvid absorberande alster vilka används av lätt inkontinenta fertila kvinnor. Användarinnan av ett sådant alster kan välja att endast använda den undre delen 3 med vätskeupptagningsskiktet 28, under tiden mellan menstruationerna. Ett sådant alster har god förmåga att snabbt ta upp stora. mängder urin, eftersonn det porösa vätskeupptagningsskiktet 28 har hög vätskeinsläppsförmåga och fungerar som ett reservoirskikt från vilket vätska efter hand kan absorberas vidare ner till den tätare absorptionskroppen 8 i den undre delen 3. Vi menstruation kan den övre delen 2 fästas på den undre delen 3, varigenom erhålls ett kombinerat skydd, med god förmåga att fånga upp och ta emot både urin och menstruationsvätska. Naturligtvis kan användarinnan, om så önskas, använda både den övre delen 2 och den undre delen 3 även mellan menstruationsperioderna. Därvid fungerar den övre delen 2 i första hand som en indikator som hjälper användarinnan att placera skyddet rätt i förhållande till sin kropp.ï 10 15 20 25 30 35 509 535 18 I det visade exemplet saknar dambindan särskilda organ för fastsättning inuti användarinnans underbyxor. Detta beror på att den speciella, anatomiskt anpassade utformningen av dambindan, i kombination med det hårda, bottenskiktet 5, innebär att dambindan kan kvarhållas i formstabila användarens kropp utan sådana anliggning mot fastsättningsorgan. Vid dambindor och inkontinensskydd av flexibla och tryckeftergivliga höljesskikt och absorptionskroppar, är det emellertid lämpligt att använda fastsättningsorgan. mer konventionellt slag, dvs med Sådana fastsättningsorgan kan därvid vara av vilket som helst inom området förekommande slag. Exempel på vanliga fastsättningsorgan är friktionsbelägg, självhäftande lim, fastsättningsflikar, kardborreytor och gördlar.

I figur 3 visas schematiskt hur vätska 30 som rinner på ytan av dambindans övre del absorberas av dambindan. Då vätskan 30 når vätskeupptagningsskiktet 28, rinner vätskan in under den övre delen. Vätskeupptagningsskiktets 28, öppna, porösa struktur, medför att vätska snabbt släpps in i skiktet 28. På grund av att skiktet har förhållandevis grova porer, är strömningsmotståndet i skiktet lågt, vilket betyder att vätskan 30 hinner rinna ett stycke in under den övre delen 2 innan den börjar absorberas av den tätare fiberstrukturen i absorptionskropparna 6,8 i den övre 2, respektive den undre delen 3. Härigenom är det således möjligt att erhålla ett bättre absorptionskapaciteten i de båda absorberande delarna 2,3. utnyttjande av Uppfinningen skall inte anses vara begränsad till de här beskrivna utföringsformerna, utan en rad ytterligare varianter och modifikationer är tänkbara inom ramen för de tänkbara efterföljande Vidare är alla kombinationer av de beskrivna utföringsformerna avsedda att patentkraven. omfattas av uppfinningen.

Claims (14)

10 15 20 25 30 35 40 19 'S09 535' PATENTKRAV

1. Absorberande alster såsom en dambinda, ett trosskydd, eller ett inkontinensskydd vilket alster är avsett att huvudsakligen inrymmas inuti en användares underbyxor vilket alster har en längdriktning och en tvärriktning och uppvisar en vätskegenomsläpplig yta (4), samt en vätsketät yta (5), samt vidare innefattande en övre absorberande del (2) och en undre del (3), varvid den övre absorberande delen (2) ' är anordnad vid den vätskegenomsläppliga ytan (4) och den undre delen (3) är anordnad 'vid den ^vätsketäta ytan (5), varvid den övre absorberande delen (2) bildar en från den undre delen (3) utskjutande upphöjning (26) med mindre utsträckning i alstrets tvärriktning än den undre delen (3), k ä n n e t e c k n a t av att ett poröst vätskeupptagningsskikt (28) är anordnat mellan den övre absorberande delen (2) och den undre delen (3), varvid vätskeupptagningsskiktet (28) uppvisar en densitet som är lägre än densiteten i den övre absorberande delen (2).

2. Absorberande alster enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att vätskeupptagningsskiktet (28) är tryckeftergivligt.

3. Absorberande alster enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att den undre delen (3) är absorberande och att densiteten i vätskeupptagningsskiktet (28) är lägre än densiteten i såväl den övre absorberande delen (2) som den undre absorberande delen (3).

4. Absorberande alster enligt krav 1, 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a t av att vätskeupptagningsskiktet (28) har en utsträckning i alstrets tvärriktning som är större än den övre absorberande delens (2) utsträckning i tvärriktningen. 10 15 20 25 30 35 509 53.5 20

5. Absorberande alster enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t av att vätskeupptagningsskiktet (28) har en utsträckning i alstrets tvärriktning som är mindre än den undre delens (3) utsträckning i tvärriktningen.

6. Absorberande alster enligt något av kraven 1-5, k ä n n e t e c k n a t av att vätskeupptagningsskiktet (28) har en utsträckning i alstrets längdriktning som är större än den övre absorberande delens (2) utsträckning i längdriktningen, men mindre än den undre delens (3) utsträckning i längdriktningen.

7. Absorberande alster enligt något av kraven 1-6, k ä n n e t e c k n a t av att vätskeupptagningsskiktet (28) utgörs av en fibervadd.

8. Absorberande alster enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t (28) innefattar fibrer med hög spänst, såväl i vått som torrt tillstånd. av att vätskeupptagningsskiktet

9. Absorberande alster enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t (28) innefattar ett materiallager bestående av en blandning av 70% vätmedelbehandlade rayonfibrer. av att vätskeupptagningsskiktet polypropenfibrer och 30%

10. Absorberande alster enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t av att vätskeupptagningsskiktet (28) innefattar ett lager av ett bundet material innefattande luftlagda cellulosafibrer.

11. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att 10 15 509 535 21 vätskeupptagningsskiktet (28) innefattar ett lager av poröst skummaterial.

12. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att den vätsketäta ytan (5) utgörs av ett formstabilt, vätsketätt skal.

13. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att det formstabila skalet (5) är skålformat i riktning bort från den vätskegenomsläppliga ytan (4).

14. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att densiteten i vätskeupptagningsskiktet är mellan ca 40 kg/m3 och ca 70 kg/m3 då densiteten för absorptionsmaterialet i den övre delen (2) är mellan 100-400 kg/m3.