SE508538C2 - Absorberande alster med förbättrad formbeständighet - Google Patents

Description

508 538 2 Genom att de elastiska organen är förspänt anordnade utmed alstrets kanter, eller spänns åt vid påtagning av alstret, hålls alstrets kantpartier i tätande anliggning mot användarens kropp.

En andra typ av elastiska barriärer bildar från alstrets yta uppresta vätskehinder. Uppresta barriärer förekomer exempelvis i kombination med tillslutande kantbarriärer på blöjor och liknande för att styra vätskeflödet i alstret, samt för att öka läckagesäkerheten. En stor grupp absorberande alster omfattande vissa typer av blöjor och inkontinensskydd, samt dambindor tillslutande elastiska kantbarriärer. De avsedda alstren saknar emellertid saknar medel för hopfästning till byxliknande form och det är därför inte möjligt att åstadkoma tillslutande tätningar. Istället är förhållandevis mindre än de bålomslutande blöjorna och inkontinensskydden och är utformade för att inrymas och alstren elastiska vanligen uppbäras inuti användarens underbyxor, eller inuti för ändamålet särskilt anpassade byxor eller snibbar. För att förhindra vätskeströmning ut förbi alstrets kanter, anbringas ofta upphöjda elastiska barriärer utmed alstrets kanter.

Ett exempel på ett absorberande alster avsett att bäras inuti ett par underbyxor ges i EP 0,091,412. Det kända alstret är av konventionellt slag, med en absorptionskropp hölje. För att kantbarriärer, är alstret försett med längsgående elastiska innesluten i ett skapa uppresta organ, anordnade på ett avstånd från absorptionskroppen i sidoflikar bildade av höljesmaterial. Även om sådana kantläckagebarriärer förhöjer läckagesäkerheten, kvarstår förbättrade absorberande alster avsedda att uppbäras av en ytterbyxa, ett behov av kantläckagebarriärer för eller snibb. 508 538 3 Det har nämligen visat sig att det är svårt att säkerställa att de barriärerna hålls upplyfta användningen. Vidare finns en risk att de elastiska organen, istället för att resa upp de barriärerna, drar samman sig så mycket att alstret skrynklas samman och förlorar sin form. Därvid finns risk att det bildas veck och rynkor som skaver användarens hud.

En annan betydande risk är att alstret dras saman så mycket att dess förmåga att fånga upp avgiven kroppsvätska avsevärt minskas. Risken för kraftig deformation av alstret är särskilt stor då alstret absorberat kroppsvätska. En blöt absorberande struktur har nämligen i allmänhet betydligt mindre samanhållningsförmåga och styvhet än i sitt torra tillstånd. Vidare utsätts användningen för nækanisk bearbetning av de krafter som uppstår då användaren rör sig, exempelvis då användaren elastiska under elastiska alstret under går.

KORT BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN: Med föreliggande uppfinning har emellertid åstadkommits ett absorberande alster av det inledningsvis omtalade slaget, vid vilket alster problemen i samband med tidigare kända sådana alster huvudsakligen undanröjts.

Ett enligt uppfinningen utfört alster utmärks främst av att ett böjstyvt formelement är anordnat mellan två kanter på alstret, invid den elastiska barriären och med en huvudsaklig utsträckningsriktning sammanfallande med den elastiska barriärens utsträckningsriktning, varvid formelementet bågformigt parti mellan kanterna, vilket parti är krökt i riktning bort från det uppvisar ett vätskegenomsläppliga höljesskiktet och motverkar den genom förspänningen av det elastiska organet uppkommande sammandragande kraften i det uppresbara materialstycket, varigenom alstret uppvisar en utmed kanten sig sträckande, I 508 538 4 från det barriär. vätskegenomsläppliga höljesskiktet upprest Ytterligare utföringsformer och särdrag framgår av de efterföljande patentkraven.

NÄRMARE BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN: För att uppnå full barriäreffekt med en barriär som lyfts upp med hjälp av ett elastiskt organ sonu drar samman materialet i barriären, behöver det elastiska organet spännas. Detta åstadkommes genom uppfinningen med ett formelement som motverkar det elastiska organets sammandragande kraft. En barriär med mycket god förmåga att anpassa sig efter förändringar i de sträckande och sammandragande krafter som uppstår i det elastiska organet under användning, erhålls om det uppresbara materialstycket i barriären innan sammandragningen har åtminstone sama längd som formelementet i barriärens utsträckningsriktning.

Formelementet måste vara måste ha hög böjhållfasthet, så att dragkrafterna från det elastiska organet inte ger upphov till brott, eller veck i formelementet. Tillräckligt böjmotstånd kan exempelvis åstadkommas genom laminering av ett flertal komponenter vars styvhet sammantaget är tillräckligt hög, eller genom att använda en särskild, styvhetsförhöjande komponent, såsom ett inlägg av böjstyv plast, eller metall.

Det är möjligt att använda förstyvningselement med extremt hög styvhet. Ett sådant förstyvningselement kan exempelvis vara utformat av någon typ av metall, eller hårdplast, som förblir väsentligen opåverkad av dragkrafterna från det elastiska organet och av de krafter som uppkommer under användningen av alstret. Ett sådant, extremt styvt förstyvningselement måste vara förformat, så att den vid 508 538 alstrets tillverkning bibringats en krökning som ungefär motsvarar krökningen på användarens kropp i det aktuella området. Även om ett statiskt formelement erbjuder tillfredsställande funktion, är emellertid ett formelement med viss böjlighet av flera skäl att föredra. Ett böjligt formelement kan exempelvis bestå av, eller innefatta en böjstyv, men flexibel skena, stav, rör, eller liknande långsträckt kropp av plast, metall, eller liknande.

Naturligtvis kan flera sådana formelement ingå i ett och samma alster, exempelvis flera böjstyva band, eller stavar anordnade parallellt, eller förhållande till varandra. korslagda, vinklade i Materialet i formelementet bör innefatta åtminstone någon komponent som under användningen av det absorberande alstret förblir väsentligen opåverkad avseende de egenskaper som är väsentliga för dess funktion som formelement. Därmed avses formelementets böjstyvhet, böjelasticitet.ochxmekaniska samanhållningsförmåga. Det är således inte lämpligt att använda formelement som helt och hållet består av ett material som förlorar sin styvhet vid vätning, eller mekanisk bearbetning under användningen. Detta innebär inte att formelementet inte kan bestå av, eller innefatta absorberande material. Exempelvis kan ett böjstyvt, böjelastiskt formelement av plast vara genom laminerat med skikt av absorberande fibermaterial, eller uppvisa ett parti som är absorberande och som mjuknar vid absorption. I det senare fallet måste emellertid bibehålla tillräcklig styvhet i den utsträckningsriktning som sammanfaller med den elastiska formelementet barriären. Ett exempel på ett sådant formelement är ett långsträckt vilket sammandragande kraften i elastiska barriärer anordnade utmed sidokanterna på ett absorberande alster. Ett sådant formelement, avser motverka den 508 538 6 formelement kan uppvisa längsgående absorberande partier under förutsättning att ett samanhängande längsgående parti med tillräcklig styvhet kvarstår även efter vätning.

Flexibla, formelement kan tillverkas i plan form och bibringas en önskad krökning i samband med att fästs till Dragkraften i det eller de elastiska organ som är avsedda böjelastiska, men styva formelementet alstret. att samverka med formelementet bör därvid avpassas efter formelementets böjstyvhet, så att formelementet, genom förspänning av de elastiska organen, ges en krökning som är i närheten av krökningen hos den nedre delen av användarens bål. Formelementet kan anbringas på eller i alstret av Alternativt dennes formelementet av användaren, samband med användningen. Därigenom uppnås fördelen att artikeln kan tillverkaren. anbringas eller vårdare, i förpackas i väsentligen plant tillstånd, eller hopvikt, något som ökar dess hanterbarhet och sparar utrymme och förpackningsmaterial. Ytterligare en möjlighet är att endast en del av formelementet är fäst vid alstret, så att alstret kan förpackas huvuvudsakligen plant, varefter inspänningen av formelementet i alstret sker först i samband med användningen.

Förutom att resa upp de elastiska kantbarriärerna, kröker formelementet enligt uppfinningen alstret i riktning bort från användaren. Därigenom bildas ett utryme mellan användarens kropp och alstret, vilket utryme tillåter luftväxling och dessutom kan tjäna som en vätskeupptagande reservoar för kroppsvätska som ännu inte hunnit absorberas in i alstret.

Det är naturligtvis möjligt att skapa uppresta barriärer i enlighet med uppfinningen, såväl utmed sidokanterna på ett absorberande alster, som vid ena eller båda ändkanterna. 508 538 7 Böjmotståndet i formelementet bör avvägas, så att det kan krökas av de elastiska organen till en form son! nära ansluter till den form det absorberande alstret förväntas ha under användningen. Vid användning av ett böjelastiskt formelement, föreligger denna efter förspänningen av de elastiska organen som en bågformig fjäder, sträckande sig mellan tvâ kanter på alstret. Genom formelementets böjelasticitet och fjädrande förmåga, anpassas alstrets form under användningen efter användarens kroppsläge och rörelser. Den styvhet som krävs för att uppnå en viss form hos det absorberande alstret, går inte att ange exakt, eftersom den är beroende av en rad olika faktorer. Såsom fackmannen omedelbart inser, har materialet i formelementet liksom dess godstjocklek, betydelse, liksom valet av material och utformningen av de elastiska organen. Vidare spelar naturligtvis storleken på den tilltänkta kategorin absorberande alster in, eftersom användarens kroppsform bestämer den ideala krökningen hos alstret. Exempelvis är krökningen från buken till stussen kraftigare hos ett barn, utformning, storlek osv. visst användare för ett än hos en vuxen användare av absorberande alster. försett med alstret i alstret kan vara fastsättning av eller liknande.

Det absorberande fastsättningsorgan för användarens underbyxor, i en snibb, Exempelvis kan fastsättningsorgan i form av självhäftande lim vara anordnat på alstrets utsida, dvs på den yta, vilken är avsedd att vid användningen vara vänd mot underbyxorna.

Ett annat lämpligt fastsättningsorgan, vilket kan användas ensamt, eller tillsammans med självhäftande lim eller kardborreytor på alstrets utsida, är fastsättningsflikar alstrets sidokanter. Sådana fastsättningsflikar sträcker sig utmed åtminstone ett parti sidokanten på anordnade vid av vardera alstret, varvid 508 558 8 fastsättningsflikarna är avsedda att under användningen vara vikta kring benkanterna på användarens underbyxor och är försedda med nædel för fastsättning av flikarna på underbyxornas utsida. Lämpliga medel för fastsättning av flikarna på underbyxornas utsida är exempelvis limytor, kardborreytor, tryckknappar, eller liknande. Vidare är det möjligt att använda fastsättningsflikar av det slag som automatiskt klämer åt kring underbyxornas sidokanter.

Exempel på sådana fastsättningsflikar gesi.WO 92/07537 och WO 92/07536, fastsättningsflikar som är anordnade på undersidan av ett vilka publikationer beskriver absorberande alster, med de fria ändarna på flikarna riktade in mot alstrets längsgående mittlinje. Sådana fastsättningsflikar fungerar synnerligen väl tillsammans med ett böjstyvt alster vilket kröks i längdled, eftersom krökningen bidrar till att hålla fastsättningsflikarna tryckta mot undersidan av alstret.

KORT BESKRIVNING AV FIGURER: Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare under hänvisning till de utföringsexempel som visas på bifogade ritningar. Därvid visar: Figur 1 en blöjai enligt en första utföringsfornn av uppfinningen, sedd från den vid användningen mot användaren vända sidan; Figur 2 ett inkontinensskydd enligt uppfinningen, sedd från den vid användningen mot användaren'vända sidan; Figur 3 ett snitt utefter linjen III-III genom inkontinensskyddet i figur 2; 508 538 9 Figur 4 ett snitt utefter linjen IV-IV inkontinensskyddet i figur 2; genom Figur 5 en dambinda enligt uppfinningen, sedd från den vid användningen.mot användaren vända sidan och Figur 6-9 olika utformningar av formelement enligt uppfinningen.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEMPÉL: Den i figur 1 visade blöjan 1 innefattar en i ett hölje 2,3 innesluten absorptionskropp 4. Höljet 2,3 består av ett vätskegenomsläppligt höljesskikt 2 och ett vätsketätt höljesskikt 3. Höljesskikten 2,3 är inbördes förbundna kring blöjans kanter 5-8, exempelvis genom limning, sömnad eller svetsning med värme eller ultraljud.

Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 består lämpligen av ett mjukt, hudvänligt och lättböjligt material av det slag som vanligen används som ytmaterial på absorberande alster. på sådana material är perforerade plastfilmer, benämnda nonwoven-material, nät av textil eller plast, framställda Exempel icke-vävda textilier, vanligen genom stickning, virkning, flätning, gjutning, eller liknande, samt textilmaterial. Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 kan utgöras av ett enkelt materialskikt, eller bestå av två eller flera lager av samma eller olika material. naturligtvis konventionella vävda Det vätsketäta höljesskiktet 3 kan vara vilket som helst mjukt och följsamt material med tillräcklig motståndskraft mot vätskepenetration. Exempel på lämpliga nmterial är flexibla plastfilmer, täta textila tunna, nonwovenmaterial, hydrofoberade material eller pappersskikt, 508 538 vätskegenomsläppliga material med en vätsketät beläggning, eller liknande. Även absorptionskroppen 4 kan vara av vilket som helst för ändamålet lämpligt slag. Således kan absorptionskroppen 4 vara uppbyggd av ett eller flera skikt av absorberande fibrer såsom. cellulosafluffmassa, rayon, bomull, eller liknande, samt tissuematerial, nonwovenmaterial, skunxeller andra absorberande eller ickeabsorberande komponenter.

För att öka absorptionskapaciteten kan absorptionskroppen 4 innehålla s.k. superabsorbenter, vilka är polymera material, vanligen föreliggande i form av partiklar, flingor, fibrer, eller liknande och med förmåga att absorbera flera gånger sin egen vikt av kroppsvätska under bildande av en vattenhaltig gel. Superabsorbenter kan förekoma som ett eller flera skikt eller områden i absorptionskroppen 4, eller vara uppblandade med andra cellulosafluffmassa eller absorptionsmaterial såsom absorberande fibervaddar av annat slag. Vidare kan naturligtvis superabsorbenterna vara anbringade i en ickeabsorberande bärarstruktur, exempelvis ett fiberskikt av ickeabsorberande fibrer.

Utanför det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 är anordnat ett barriärskikt 9. Barriärskiktet 9 är avsett att vid blöjans användning vara vänt mot användaren och är fäst till det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 utmed.blöjans kanter 5-8, med sammanfogningsmetoderna. Vidare uppvisar barriärskiktet 9 någon av de förutnämnda en öppning 10 genom vilken kroppsvätska kan passera in till det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 och vidare in till blöjans absorptionskropp 4. öppningen 10 är förhållandevis stor, och täcker huvuddelen av den yta på blöjan som vid användningen är avsedd att vara vänd mot användaren. 508 538 11 Materialet i barriärskiktet 9 kan innefatta ett eller flera lager av nonwoven, plastfilm, papper, vävda eller stickade, eller gjutna material. Barriärskiktet 9 är med fördel vätsketätt, eller åtminstone hydrofobt, så att det motstår vätskepenetration. Vidare är barriärskiktet.9 företrädesvis gas- och ånggenomsläppligt, eftersom blöjan därigenom uppvisar viss andningsbarhet, något som bidrar till ökad användningskomfort.

Blöjan 1 har huvudsakligen rektangulär form, med två längsgående sidokanter 5,6 och två tvärgående ändkanter 7,8. Sidokanterna 5,6 löper samman med ändkanterna 7,8, varigenon1 blöjan uppvisar fyra hörn 11-14. Vidare kan blöjan indelas i längdriktningen efter den tilltänkta placeringen i förhållande till användarens kropp. Därvid uppvisar blöjan ett grenparti 15, vilket är den del av blöjan som under användningen är avsedd att vara anbragt i grenområdet, mellan användarens ben, samt två ändpartier 16,17 vilka under användningen är avsedda att vara vända framåt, respektive bakåt på användaren.

Genom att en öppning 10 är upptagen i barriärskiktet 9, bildas en vätskeupptagande ficka 18 mellan barriärskiktet 9 och det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2, utmed blöjans kanter. Ett i blöjans längdriktning sig sträckande elastiskt organ 19,20 är anbragt mellan ett hörn 11,12 vid det ena ändpartiet 16 och motsvarande hörn 13,14 vid det andra ändpartiet 17 på ömse sidor om öppningen 10. De elastiska organen 19,20 är fästa till barriärskiktet 9 medelst limning, svetsning, sömnad, eller på något annat lämpligt vis och kan vara anbragta på skiktets 9 insida, utsida, eller mellan två i skiktet 9 ingående lager. Med insidan avses därvid den yta på barriärskiktet 9 som är vänd mot det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2, medan utsidan är den yta som är vänd bort från det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2. 508 538 12 Såsom elastiska organ 19,20 kan exempelvis användas elastiska trådar, band, eller liknande bestående av gumi, skumateríal, elastiska nonwovenmaterial, eller laminat där åtminstone en ingående komponent är elastisk. Vidare kan barriärskiktet 9 i sig innefatta elastiskt material, varvid särskilda elastiska organ 19,20 ej är nödvändiga.

Vidare är ett formelement 22 i form av två böjstyva delar, exempelvis stavar, rör, band, eller liknande anordnade mellan blöjans ändpartier 16,17. En första del 23 av formelementet 22 sträcker sig därvid från ett hörn 11 vid ett första ändparti 16 på blöjan, till det diagonalt motsatta hörnet 14 vid blöjans andra ändparti 17. Den andra delen av formelementet 22 är anordnad mellan blöjans två återstående hörn 12,13. På detta vis korsar formelementets 22 båda delar 23,24 varandra vid blöjans grenparti 15.

På den i figur 1 visade blöjan 1 är formelementets 22 båda delar 23,24 korsade centralt på grenpartiet 15. En sådan utföringsform har fördelen att formelementet 22 därvid kan tjäna som barriärer för blandning av urin och avföring på blöjans yta. Genom att hålla urin och avföring åtskilda undviks nämligen att bakterier från avföringen bryter ned urinämnet i urinen, varigenom risken för dålig lukt och hudirritation orsakad av urinens nedbrytningsprodukter minskas. Vidare utgör formelementet 22 en extra barriär mot okontrollerat vätskeflöde över blöjans yta.

Formelementet 22 kvarhålls i blöjan 1 genom att ändarna 25- 28 på dess båda delar 23,24 är barriärskiktet 9, vid blöjans hörn 11-14. Således är formelementets 22 ändar 25-28 införda i fickan 18, som bildas mellan barriärskiktet 9 och det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2. inskjutna under 508 538 13 Blöjan kan levereras till användaren i det visade skicket, med formelementet anbragt i fickan 18 under barriärskiktet 9. Alternativt kan emellertid formelementet 22 levereras omonterat, varvid användaren eller dennes vårdare anbringar formelementet 22 på det visade sättet i samband med blöjans påtagning.

Det är möjligt att genom enkel manipulation av formelementets 22 båda delar 23,24, styra var i blöjan delarna 23,24 korsar varandra. Således kan användaren själv bestämma om korset 30 skall vara förskjutet framåt, eller bakåt i blöjan. Korsets 30 läge kan bestämas efter vad användaren anser vara mest bekvämt, vad som bedöms ge den bästa formen på blöjan, eller den bästa funktionen. Ändamålet med att anbringa ett styvt formelement 22 inuti blöjan 1, är att åstadkomma en motkraft till de på barriärskiktet 9 förspänt anbragta elastiska organen 19,20.

Därigenom ges blöjan en i längdled önskad, krökt form, samtidigt som kanterna kring öppningen 10 i barriärskiktet 9 lyfts upp från det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 av dragkraften i de elastiska organen 19,20. Därigenom bildas upphöjda elastiska barriärer 31,32 utmed blöjans sidokanter 5,6.

I en konventionell blöja av det slag som uppbärs av ett par underbyxor, eller en snibb, där motkraft till de elastiska organen saknas, är risken stor att de elastiska organen dras samman så mycket att blöjan skrynklas ihop till en form som är ofördelaktig både avseende passform och ur absorptionshänseende. En annan nackdel med sådana blöjor, är att de elastikförsedda partierna av barriärskiktet 9 viks in över det vätskegenomsläppliga ytskiktet 2 och kommer i anliggning mot dettas yta istället för att bilda uppresta barriärer. Då detta inträffar nánskar den för vätskemottagning tillgängliga ytan och risken att vätska 508 538 14 rinner ut på barriärskiktets utsida är uppenbar. Genom att en blöja utan formelement 22 saknar styrsel, kan vidare de elastiska partierna av barriärskiktet 9 vikas ut mot blöjans sidokanter 5,6, i plan med det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2, varigenom risken för läckage ut förbi sidokanterna naturligtvis ökar radikalt.

Formelementet 22 motverkar oönskad deformation av blöjan 1 och håller den utspänd såväl i längdled som i tvärled. ett formelement 22 av ett material som är vid de krafter som det påverkas av genom de elastiska organen 19,20 och Genom att välja böjstyvt, men ändå uppvisar viss böjlighet under användningen, erhålls en blöja som.under användningen kontinuerligt anpassar sig till användarens kroppsrörelser och till därigenom orsakade förändringar i spänningen i de elastiska organen. Därigenom hålls de uppresta barriärerna 31,32 hela tiden i anliggning mot användarens kropp och tätar mot läckage förbi blöjans sidokanter 5,6. Enligt uppfinningen erhålls således ett elastiskt.kantläckageskydd som mycket påminner om den tätande tillslutning som vid konventionella absorberande alster endast kan åstadkommas genom att alstret på ett byxliknande vis fästs samman kring användarens midja och ben, eller hängs upp i ett bälte, eller en gördel.

Det är omöjligt att ange exakta värden på styvheten i dragkraften i de elastiska organen 19,20, så att en önskad formelementet eftersom denna måste avvägas mot form och barriäreffekt erhålls. Det är emellertid lämpligt så att sig efter de form och efter att välja ett material som är böjelastiskt, 22 hela som uppkommer i blöjans formelementet tiden anpassar förändringar förändringar i utsträckningen av de elastiska organen 19,20. Vidare är det väsentligt att formelementet 22 inte knäcks, veckas, eller bryts av de krafter som det utsätts för under användningen. Formelementet 22 bör vara av ett 508 538 material som är väsentligen opåverkat av fukt eller vätska i blöjan. Särskilt viktigt är därvid att formelementet 22 är vâtbeständigt avseende styvhet, böjlighet och andra parametrar som påverkar dess form och funktion som kraftupptagande organ i blöjan.

Det i figurerna 2-4 visade inkontinensskyddet 200 uppvisar ett vätskegenomsläppligt höljesskikt 202, ett vätsketätt höljesskikt 203, samt en absorptionskropp 204 innesluten mellan höljesskikten 202,203. Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 202 utgörs exempelvis av ett skikt av ovävt fibertyg, så kallat nonwoven-material, eller av perforerad plastfilm, nätmaterial, eller liknande. Det vätsketäta höljesskiktet 203 kan bestå av en vätsketät plastfilm, ett nonwovenskikt son\belagts med ett vätskespärrande material, eller något annat lättböjligt materialskikt som har förmåga att motstå vätskepenetration. Det är i allmänhet en fördel om det höljesskiktet 203 andningsbarhet, dvs. tillåter passage av vattenånga genom skiktet 3. Det är vidare inte nödvändigt att höljesskikten 202,203 utgörs av enkla materialskikt, utan även laminat av två eller flera skikt av samma eller olika material är vätsketäta uppvisar viss användbara.

De båda höljesskikten 202,203 har något större utsträckning i planet än absorptionskroppen 204 och sträcker sig ett stycke ut förbi absorptionskroppen 204 kring hela dennas periferi. Höljesskikten 202,203 är inbördes förbundna inom de utskjutande partierna 229, exempelvis medelst limning eller svetsning med värme eller ultraljud.

Absorptionskroppen 204 kan liksom i det föregående utföringsexemplet vara av vilket som helst för ändamålet lämpligt slag. 508 538 16 På utsidan av det vätsketäta höljesskiktet 203 är anordnat ett fastsättningsorgan 235 i form av ett längsgående område av självhäftande lim. Fastsättningsorganet 235 är lämpligen innan användning täckt av ett på ritningen ej visat löstagbart skyddsskikt av släppmedelbehandlat papper, plastfilm, eller liknande. Istället för det visade limmönstret i form av ett längsgående limområde, kan en rad andra limmönster användas, såsom tvärgående band, prickar, helbeläggning osv. Alternativt kan andra typer av fastsättningsorgan utnyttjas, såsom kardborreytor, tryckknappar, gördlar, särskilda underbyxor, eller liknande.

Ett inkontinensskydd 200 av det visade slaget, är i första hand tänkt att användas av personer med förhållandevis lindriga inkontinensbesvär och.har därför sådan storlek att det ledigt kan inrymmas i grenen på ett par ordinära underbyxor. Fastsättningsorganet 235 tjänar därvid till att under användningen hålla inkontinensskyddet på plats inuti underbyxorna.

Inkontinensskyddet 200 är huvudsakligen timglasformat, med bredare ändpartier 216,217 och ett smalare grenparti 215, beläget mellan ändpartierna 216,217. Grenpartiet 215 är det parti av inkontinensskyddet vilket är avsett att under användningen vara anbragt i användarens gren och tjäna som huvudsakligt mottagningsområde för den kroppsvätska som utsöndras till Vidare inkontinensskyddet två tvärgående avrundade ändkanter 207,208, samt två längsgående krökta sidokanter 205,206 löpande mellan ändkanterna 207,208. inkontinensskyddet. uppvisar Vidare är ett elastiskt organ 219,220 anordnat utmed vardera sidokanten 205,206 på inkontinensskyddet. De elastiska organen 219,220 är av samma slag soul i det utföringsexemplet och är fästa tidigare beskrivna 508 538 17 exempelvis genom att vara limmade eller svetsade till ett eller båda höljesskikten 202,203 i de utskjutande partierna 229 av höljesskikten 202,203. De elastiska organen 2l9,220 är fästa till höljesmaterialet i utsträckt tillstånd. I det visade exemplet är de elastiska organen 2l9,220 anbragta mellan de båda höljesskikten 202,203. Det är emellertid möjligt att istället anbringa de elastiska organen på utsidan av ena eller båda höljesskikten. Vidare kan de elastiska organen 2l9,220 alternativt utgöras av elastiska band son: är vikta kring inkontinensskyddets sidokanter 205,206.

Syftet med de elastiska organen 2l9,220 är att dessa skall dra samman materialet i de utskjutande höljespartierna 229, så att det bildas uppresta sidobarriärer 23l,232 på ömse sidor om absorptionskroppen 204.

För att hålla sidobarriärerna 23l,232 uppresta under användningen och för att bibringa inkontinensskyddet en anatomiskt anpassad, i längdled krökt form, är ett formelement 222 anordnat mellan absorptionskroppen 204 och det vätsketäta höljesskiktet 203. Formelementet 222 är lämpligen förankrad mot det vätsketäta höljesskiktet 203, och/eller mot absorptionskroppen 204, exempelvis genom limning eller svetsning.

Formelementet 222 är delelement 223,224 som sträcker sig i inkontinensskyddets stegformigt och uppvisar två längdriktning, utmed sidokanterna 205,206. Vidare uppvisar formelementet 222 fyra tvärgående delelement 241-244, vilka är avsedda att motverka deformation av inkontinensskyddet i tvärled.

Formelementet 222 består lämpligen av böjelastisk plast, metall, eller liknande. Exempelvis kan formelementet 222 vara gjutet, eller stansat ur ett plastark, eller en 508 538 18 metallplåt. Genom utformningen av formelementet 222 erbjuder detta fjädrande motstånd mot sammantryckning i tvärled, men medger ändå viss anpassning av inkontinensskyddets bredd till utrymmet mellan användarens ben. Vidare är styvheten i formelementet 222 anpassad efter de sammandragande krafterna i de elastiska organen 2l9,220, så att hopskrynkling av inkontinensskyddet och kollaps av 23l,232 samandragande kraften i de elastiska organen 2l9,220 de uppresta sidobarriärerna undviks. Den kröker inkontinensskyddet i längdled, såsom bäst kan iakttas i figur 4. Genom att avväga styvheten i formelementet 222 efter dragkraften i de elastiska organen 2l9,220, erhålls en krökning som nära ansluter till användarens kroppsform i grenområdet.

Den i figur 5 visade dambindan 500 utgör ytterligare ett exempel på ett alster enligt uppfinningen. Dambindan 500 har sama principiella uppbyggnad som det i figur 2 visade inkontinensskyddet 200 och uppvisar således en i ett hölje 502,503 innesluten absorptionskropp 504. De båda höljesskikten 502,503 förbindningskant 529 kring absorptionskroppen 504. Vid dambindans grenparti 515 skjuter höljesskikten 502,503 ut ytterligare, och bildar därigenom på ömse sidor om bildar en samanhängande absorptionskroppen 504 anordnade fastsättningsflikar 545,546. 545,546, är fastsättningsorgan 547,548, exempelvis av adhesiv, eller i Fastsättningsflikarna försedda med ett kardborreyta. Vid 545,546 underbyxor och fästs med form av en användningen viks fastsättningsflikarna kring benkanterna på användarens hjälp av fastsättningsorganen 547,548 mot tyget på utsidan av underbyxorna. Fastsättningsflikar 545,546 av detta slag fyller flera funktioner. Dels säkerställer de att dambindan sitter fast förankrad i underbyxorna, dels håller de 508 538 19 dambindan utsträckt mellan underbyxornas benkanter och motverkar därigenom deformation. Vidare täcker fastsättningsflikarna 545,546 underbyxornas benkanter och utgör därigenom i sig själva ett kantläckageskydd.

Förutom fastsättningsflikarna 545,546, kan självfallet dambindan, liksom det i inkontinensskyddet, vara försedd med ett fastsättningsorgan anordnat på det vätsketäta höljesskiktet 503. figurerna 2-4 visade Längsgående elastiska kantbarriärer 531,532, är anordnade utmed dambindans sidokanter 505,506, ett stycke innanför absorptionskroppens 504 kanter. Kantbarriärerna 531,532 är bildade av' ett särskilt barriärskikt 509 anbragt över vardera fastsättningsfliken 545,546 och över ett parti av dambindan närmast innanför vardera sidokanten 505,506 utanför det höljesskiktet 502.

Barriärskiktet 509 är således avsett att vid användningen vätskegenomsläppliga vara vänt mot användaren. Elastiska organ 519,52O är fästa till det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 502, för bildande av de uppresta kantbarriärerna 531,532.

För att motverka oönskad deformation orsakad av dragspänningen i de elastiska organen och kraftpåverkan uppkommande under användningen, är ett formelement 522 anordnat mellan det vätsketäta höljesskiktet 503 och absorptionskroppen 504, på motsvarande sätt som vid det i samband med figurerna 2-4 beskrivna inkontinensskyddet 200.

Formelementet kröks i längdled av de elastiska organen 519,52O och bibringar därigenom dambindan en anatomiskt anpassad form, samtidigt som de elastiska barriärerna 531,532 hålls uppresta i anliggning mot användarens kropp under användningen.

Formelementet 522 har är svagt timglasformat och är således smalast vid dambindans grenparti 515. Därvid har 508 538 formelementet 522 lämpligen en bredd som vid grenpartiet 515 är mellan 1 och 4 cm och företrädesvis ca 3 cm.

Mätningar har nämligen gett vid handen, att det finns ett utrymmesbegränsande, kritiskt område i ljumskpartiet, mellan två muskelgrupper som löper från insidan av bäckenbotten ner längs vardera låret. Avståndet mellan de båda mnskelgrupperna har därvid i genitalieområdet befunnits vara överraskande lika hos alla människor, oberoende av kroppsform och hull. Således avståndet mellan en användares lår självfallet av fetma, påverkas medan avståndet mellan muskelgrupperna i användarens gren är väsentligen detsamma oberoende av om användaren är smal, normalviktig, eller överviktig.

Det visade sig vid mätningarna, att det som avgör om en användare upplever obehag i form av tryck, eller skavning mot lårens insidor, är om det absorberande alstret under användningen har en bredd soul i det kritiska området påtagligt överstiger avståndet mellan nmskelgrupperna i ljumskpartiet. Detta avstånd har befunnits vara mellan ca m och 35 mm. Det har vidare visat sig att ett alster med en bredd som under användning överstiger 40 mm i det kritiska området, av flertalet användare upplevs som obekvämt att bära. Däremot upplevs det sällan obehagligt att ett absorberande alster trycker mot eller skjuter undan fettvävnad som kan förekomma i genitalieområdet.

Vid ett mjukt, formbart absorberande alster, medför det begränsade utrymmet i användarens gren, att alstret trycks saman på ett okontrollerat sätt mellan användarens ben och veckas för att inrymas mellan ljumskarna. Om emellertid någon komponent i det absorberande alstret har sådan styvhet att den inte kan lätt tryckas samman med de krafter som normalt uppstår under användningen, kan självfallet samantryckning endast ske i begränsad utsträckning. Det är därför av komfortskäl väsentligt att det absorberande 508 538 21 alstrets bredd i grenpartiet inte överstiger det kritiska värde som kan tolereras av användaren.

Det förhåller sig givetvis så, att det är den bredd alstret har under användningen som är relevant för att bedöma om det finns risk för skavning, eller inte. Mjuka komponenter, som deformeras vid användningen, bidrar därvid inte i samma utsträckning till alstrets bredd under användningen som förhållandevis oeftergivliga komponenter.

Det material som används till formelementet 522, är næd fördel så styvt, att det inte deformeras i tvärled av de sammantryckande krafter som uppkommer mellan användarens lår. Det är därför väsentligt att bredden av formelementet 522, åtminstone inom den del som under användningen är avsedd att vara anbragt i det kritiska området mellan användarens ben inte överstiger 40 mm och helst inte överstiger 35 mm.

Figurerna 6-9 visar en rad olika möjliga utformningar för formelement enligt formelement, exempelvis av något av de slag som visas i figur 6-9, kan uppfinningen. Ett vara fast förankrat i ett absorberande alster, exempelvis genom att vara förbundet med någon komponent i alstret, alstrets absorptionskropp. Alternativt kan formelementet vara eller genom att vara anordnad inuti löstagbart förbundet med alstret, såsonnbeskrivit i samband med den i figur 1 visade blöjan. Vid absorberande alster som saknar lämpliga fickor för kvarhållning av ett formelement, kan andra typer av fasthållningsanordningar självfallet användas. Exempelvis kan kardborreytor på formelementet samverka med kardborreytor på det absorberande alstret. Även andra typer av samverkande fasthållningsorgan kan användas, såsom tryckknappar, knappar, öglor, hakar, eller liknande. 508 538 22 Uppfinningen skall inte anses vara begränsad till de här beskrivna utföringsformerna, utan en rad ytterligare varianter och modifikationer är möjliga inom ramen för de efterföljande patentkraven. Exempelvis är det möjligt att kombinera material och komponenter på ett flertal olika sätt utan att avvika från uppfinningen såsom.den framgår av patentkraven. Vidare omfattar uppfinningen alla tänkbara kombinationer av de beskrivna utföringsexemplen.

Claims (18)

10 15 20 25 30 35 40 A508 538 23 PATENTKRAV

1. Absorberande alster såsom en blöja, ett inkontinensskydd, eller en dambinda, med huvudsakligen långsträckt form med en längdriktning och en tvärriktning och innefattande en mellan ett vätskegenomsläppligt höljesskikt (2) och ett vätsketätt höljesskikt (3) innesluten absorptionskropp (4), samt vidare uppvisande två längsgående sidokanter (5,6), två tvärgående ändkanter (7,8), samt åtminstone en långsträckt elastisk barriär (3l,32), varvid den elastiska barriären (3l,32) innefattar ett i riktning från det vätskegenomsläppliga höljesskiktet (3) uppresbart nmterialstycke (9) samt ett i barriärens (3l,32) löpriktning förspänt anordnat elastiskt organ (19,20), k ä n n e t e c k n a t av att ett böjstyvt formelement (22) är anordnat mellan två kanter (7,8) på alstret, invid den elastiska barriären (3l,32) och med en huvudsaklig utsträckningsriktning sammanfallande med den elastiska barriärens (3l,32) formelementet (22) uppvisar ett bâgformigt parti mellan kanterna (7,8), vilket parti är krökt i riktning bort från utsträckningsriktning, varvid det vätskegenomsläppliga höljesskiktet (2) och motverkar den genom förspänningen av det elastiska organet (19,20) uppkommande sammandragande kraften i det uppresbara materialstycket (9), varigenom alstret uppvisar en från det vätskegenomsläppliga höljesskiktet (2) upprest barriär (3l,32).

2. Absorberande alster enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att formelementet (22) innefattar ett böjelastiskt material, såsom plast, eller metall.

3. Absorberande alster enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att formelementet (22) innefattar ett absorberande material. 10 15 20 25 30 35 508 538 24

4. Absorberande alster enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av att det absorberande materialet är ett böjelastiskt, böjstyvt skummaterial.

5. Absorberande alster enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k n a t av att formelementet (22) sträcker mellan alstrets båda sig i alstrets längdriktning, ändkanter (7,8).

6. Absorberande alster enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att alstret uppvisar uppresta elastiska kantbarriärer utmed båda sidokanterna (5,6).

7. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att formelementet (222) uppvisar i alstrets tvärriktning sig sträckande delelement (241-244).

8. Absorberande alster enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t av att alstret uppvisar uppresta elastiska kantbarriärer utmed åtminstone en ändkant.

9. Absorberande alster enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att förspända elastiska organ (l9,20) är anordnade utmed båda sidokanterna (5,6) på alstret, samt att formelementet (22) genom dragspänningen i de elastiska organen (l9,20) bibringats i längdled krökt form.

10. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att de båda absorptionskroppen (204) inneslutande höljesskikten (202,203) bildar ett utskjutande kantpartí (229) kring absorptionskroppen (204), samt att de elastiska organen (2l9,220) är anordnade i det utskjutande kantpartiet (229) utmed alstrets sidokanter (205,206), alstret uppvisar varigenom uppresta 10 15 20 25 30 35 508 538 25 kantbarriärer (231,232) utmed sidokanterna (205,206), vilka kantbarriärer (231,232) är bildade av det utskjutande kantpartiet (229).

11. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att ett barriärskikt (9) är anordnat över den bort från absorptionskroppen (4) vända ytan av det vätskegenomsläppliga höljesskiktet (2), varvid barriärskiktet (9) uppvisar en öppning (10) för passage av kroppsutsöndringar in till det vätskegenomsläppliga höljesskiktet (2), samt att barriärskiktet (9) uppvisar i längdriktningen sig sträckande elastiska organ (l9,20) vilka är anordnade på ömse sidor om öppningen (10), varigenom barriärskiktet (9) bildar uppresta elastiska kantbarriärer (31,32) på ömse sidor om öppningen (10).

12. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att alstret uppvisar fastsättningsorgan (235;545,546) för alstret i en underbyxa, eller snibb. fastsättning av

13. Absorberande alster enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a t av att fastsättningsorganet innefattar fastsättningsflikar (545,546) anordnade utmed (505,506) och avsedda att under användning av alstret vara vikta kring benkanterna på ett vardera sidokanten par underbyxor.

14. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att formelementet (22) utgörs av två i längdriktningen sig långsträckta delelement (23,24). sträckande böjstyva

15. Absorberande alster enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a t av att de långsträckta delelementen (23,24) är korslagda. 10 15 508 538 26

16. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att formelementet (22) är löstagbart anordnat i alstret.

17. Absorberande alster enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a t av att alstret uppvisar fickor (18) i vilka ändpartier (25-28) av formelementet (22) är löstagbart kvarhållna.

18. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att formelementet (22) är fast förbundet med någon i alstret ingående komponent.