SE508425C2 - Injusteringsspjäll innefattande förskjutbart reglerorgan för reglering av gasflöde genom kanal - Google Patents

Description

508 425 10 15 20 25 2 I FI 90692 beskrivs ett injusteringsspjäll av ovan angivet slag. Det kända spjället innefattar en central långsträckt stomdel, som vid sin ena ände har tre radiellt anordnade ekrar. Spjället sätts fast i en cirkulär kanal genom att denna ande skjuts in ett stycke i kanalen, varvid ekrarnas yttre ändar tar stöd mot kanalväggen. Då spjället är fastsatt vid kanalen skjuter stomdelens motstående ände ut i riktning från kanalens mynning. Ett stryporgan i form av en cirkulär skiva, som är parallell med kanalens mynningsplan, är forskjutbart anordnat utmed stomdelen. Skivan är fastsatt vid en hylsa, som löper axiellt utmed stomdelen. Hylsan uppvisar gängorgan, som genom en slits i stomdelens mantelyta samverkar med gängor på en skruv, som är anordnad inuti stomdelen. Genom att vrida skruven, kan skivan förskjutas i riktning mot och från kanalens mynning. Flödet genom kanalen injusteras således genom att det gap, som uppstår mellan kanalens mynning och skivan, medelst förskjutning av skivan ges en lämplig storlek. För att tillförsäkra ett visst grundflöde, även då injusteringsspjället är helt stängt, är skivan genombruten med cirkulära hål.

Med det ovan beskrivna injusteringsspjället erhålls emellertid en starkt olineär injustering av flödet. En viss förskjutning av skivan på stort avstånd från kanalens mynning innebär en mycket mindre förändring av flödet än en lika stor förskjutning av skivan på ett litet avstånd från mynningen. Denna olineäritet försvårar i icke ringa mån injusteringsarbetet.

I FI 71614 beskrivs ett injusteringsspjäll, som uppvisar högre lineäritet vid injusteringen. Detta injusteringsspjäll innefattar en cylinder vars insida är ansluten till den cirkulära kanalens mynning i anlutningslådan. Cylindem sträcker sig från kanalens mynning centralt genom anslutningslådan till den mot mynningen stående kortsidan hos anslutningslådan. Utmed en väsentlig del av cylinderns längd är ett flertal hål upptagna genom cylinderväggen. Kanalen står således i förbindelse med anslutningslådan genom hålen. En cylindrisk hylsa är forskjutbart anordnad utmed cylinderns yttre mantelyta.

Hylsans inre diameter är väsentligen lika stor som cylinderns yttre diameter, så att de hål som täcks av hylsans blockeras från luftgenomströmning. Flödet genom kanalen injusteras genom att förskjuta hylsan utmed cylindern så att ett lämpligt antal hål täcks. 10 15 20 25 508 425 Tekniskt problem Både det i FI 90692 och det iFI 71614 beskrivna injusteringsspjänet uppvisar problem vad beträffar hög ljudnivå. Då den, från kanalen strömmande, luften träffar anslutningslådans väggar uppstår ett förhållandevis högt och besvärande ljud, För att i möjligaste mån dämpa detta ljud är det tvunget att öka dimensionerna hos anslutningslådan. Ju större anslutningslådan är desto lägre blir nämligen det ljud, som uppstår då luftflödet träffar lådans väggar. Förutom att denna ljuddämpning ej erbjuder fiJllgod dämpning, medför den kostnader och andra olägenheter eftersom anslutningslådans dimensioner måste ökas, vilket medför att lådan blir dyrare, otympligare samt mer utrymmeskrävande.

De båda tidigare kända injusteringsspjällen uppvisar även nackdelar beträffande den strömningsbild som uppståri anslutningslådan. Som antytts ovan, är det av största vikt att det flöde, som når tilluftsdonets spridare har en så jämn hastighetsprofil som möjligt. Speciellt hos injusteringsdonet enligt FI 90692 erhåller det lufitlöde som passerat spjället en stark koncentrerad luñströmningsriktrting. Det allra största delen av flödet strömmar nämligen genom anslutningslådan i en riktning som är väsentligen parallell med den cirlculära kanalens längsriktning. Detta koncentrerade flöde träffar den till kanalmynningen motstâende kortsidan av anslutningslådan, varvid ett starkt turbulent strömningsmönster uppstår i anslutningslådan. Det flöde som når tillufisdonet har därför mycket varierande hastighet, vilket ger upphov till att spridningsbilden hos luñflödet ut från tillufisdonet ej blir den avsedda. Hos injusteringsspjället enligt FI 71614, erhåller flödet då det passerar genom hålen i cylinderväggen en viss radiell avlänkning från den axiella riktning det har då det lämnar kanalmynningen. Även efier passagen genom cylinderväggen kvarstår emellertid en väsentlig axiell riktnings- komposant, vilket liksom för spjället enligt FI 90692 ger upphov till turbulenta strömningar i anslutningslådan.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är därför att anvisa ett injusteringsspjäll, som ger upphov till en låg ljudnivå och en fördelaktig strömningsbild i anslutningslådan och som möjliggör enkel injustering och friläggning av kanalen för rensning. 508 425 10 15 20 25 30 Redogörelse för uppfinningen Ändamålet uppnås med ett injusteringsspjäll av det i inledningen angivna slaget, som kännetecknas av att reglerorganet är axiellt förskjutbart utmed en rörformig mantel av ett poröst material, som tillåter genomströmning av gasen och att mantelns inre står i förbindelse med kanalen, så att flödet genom kanalen kan regleras genom att, medelst förskjutning av reglerorganet, variera den yta hos manteln som genomströmmas av gasen. Genom att flödet bringas att passera genom det porösa materialet erhålls en mycket god fördelning av flödet. Luftströmmen från kanalen fmfördelas till mycket fina strålar vid passagen genom det porösa materialet. Härigenom uppnås framför allt fyra fördelarjärnfört med tidigare känd teknik. Det ljud som uppstår då lufien passerar genom spjället och då den träffar anslutningslådans väggar erhåller en väsentligt lägre volym. Vidare erhåller detta ljud en högre frekvens, vilket underlättar ljuddämpning medelst isolermaterial. Dessutom ger de fina strålarna upphov till ett jämnt och störningsfritt, väsentligen lågturbulent flöde i anslutningslåcian, vilket i sin tur medför att spridningsbilden och kastlängden hos den luft som lämnar tilluftsdonetblir den avsedda. Passagen genom det porösa materialet medför även att flödet ut genom spjällets mantelyta blir väsentligen vinkelrät mot mantelns längsriktning. Härigenom kommer hela anslutningslådan, även den del som är närmast kanalens mynning att tillföras luft jämt över lådans fulla längd. Även detta bidrager till att tillufisdonet tillföres luft med en jämn hastighetsprofil.

Det porösa materialet som luften bringas att passera kan lämpligen ha en porositet av mellan 10 och 60 porer per tum (engelska; pores per inches, vanligen förkortat ppi).

Porositeten kan företrädesvis ligga mellan 20 och 40 ppi. Härigenom erhålls en mycket god finfördelning av luftflödet samtidigt som porema ej är så små att risk för igensättning föreligger.

Manteln kan innefatta en duk eller matta av det porösa materialet, vilken åtminstone delvis bekläder ut- eller insidan hos ett rörforrnigt uppstyvningsorgan av ett styvt genombmtet material. På så sätt erhålles en stabil enhet, som är lätt att hantera vid isättning och urtagning, även om det porösa materialet utgörs av mjukt eller vekt material. Utförandet medger även att det porösa skiktet inte av styvhetsskäl behöver göras tjockare än vad som är lämpligt ur strömningssynpunkt. 10 15 20 25 30 508 425 Uppstyvningsorganet innefattar lämpligen en genombrutet: cylinder, som företrädesvis löstagbart kan anordnas vid kanalen genom inskjutning av cylindems ena ände i kanalens mynning. Härigenom erhålles en enhet som mycket enkelt går att ta ut for fiiläggning av kanalen, exempelvis vid rensning av densamma. Vidare medger detta utförande enkel tillverkning till låg kostnad av uppstyvningsorganet. Lämpligen tillverkas uppstyvningsorganet utgående från ett stålband med en bredd motsvarande uppstyvningsorganets längd. Tvärgående avlånga hål stansas genom bandet. Därefter kapas bandet till en längd motsvarande uppstyvningsorganets omkrets och rullas samt svetsas eller nitas till en genombruten cylinder. Därefter kan det porösa materialet rullas och limmas eller träs på eller i cylindern.

Uppstyvningsorganet har lämpligen, i axiell riktning, långsträckta parallella öppningar.

Eftersom uppstyvningsorganet endast har till uppgift att hålla den porösa manteln på plats, bör organet i så ringa grad som möjligt hindra lufiflödet. Det är alltså önskvärt att uppstyvningsorganet innefattar så lite material som möjligt, varvid de långsträckta parallella öppningarna bör vara så stora som möjligt, utan att organets styvhet blir for låg.

Reglerorganet kan innefatta en kolv, företrädesvis med två skivor av genombrutet styvt material med ett mellanliggande skikt av poröst material, vilken kolv är törskjutbart anordnad inuti den rörforrniga manteln. Den axiellt förskjutbara kolven medger en mycket enkel och noggrann lineär injustering av flödet. Vidare medger de två genombrutna skivorna med mellanliggande poröst material att ett visst lägsta grundflöde tillforsäkras oavsett spjällets inställning och att även detta grundflöde uppvisar den fördelaktiga finfördelningen.

Reglerorganet kan antingen vara fast eller löstagbart anordnad vid injusteringsspjället.

Ett fast anordnat reglerorgan uppvisar fördelen att ge högre styvhet hos injusterings- spjället och att spjället blir lättare att hantera vid isättning i och urtagning ur kanalen.

Ett löstagbart anordnat reglerorgan uppvisar fördelen att endast reglerorganet behöver tas ur för friläggning av kanalen, exempelvis vid rensning.

Injusteringsspjället innefattar lämpligen medel for att på avstånd åstadkomma axiell förskjutning av reglerorganet. Härigenom är det möjligt att utföra injustering utan att exempelvis tilluñsdon eller andra ventilationsdetaljer först behöver avlägsnas. Dessa medel kan, exempelvis om reglerorganet är utformat som en kolv, innefatta en inuti 508 425 10 15 20 25 6 manteln axiellt anordnad skruv, som samverkar med en gänga i ett genom kolven företrädesvis centralt upptaget hål, vilken skruv är lagrad i ett fasthållningsorgan, som är företrädesvis fast anordnat vid manteln, varvid skruven kan bringas att rotera medelst vridning av en med skruven förbunden wire eller fjäder. Detta utförande erbjuder mycket enkel, noggrann och lineär injustering. Vid injusteringen tas endast wiren eller fjädern ut genom tilluñsdonet, varvid arbetet bekvämt kan utföras av en person som befinner sig i det ventilerade rummet, utan att avlägsna några ventilationsdetaljer.

I ett annat utförande av injusteringsspjället kan den till kanalens mynning motstående änden av spjället innefatta en strypning eller blockering av det axiella flödet och reglerorganet kan innefatta en rörforrnig hylsa, som koaxiellt med manteln är förskjutbart anordnad utmed mantelns ut- eller insida. Med denna utföringsform kan, om så önskas, det axiella flödet elimineras fullständigt.

Det porösa materialet kan utgöras av retikulerad polyuretan. Dvs polyuretan med öppna porer. Detta material har visat sig ge mycket goda strömnings- och ljudmässiga prestanda hos injusteringsspjället. Materialet är föga kostsamt och finns tillgängligt med en rad olika porositeter för anpassning av injusteringsspjället till olika drifts- förhållanden.

Injusteringsspjället enligt uppfinningen kan vidare innefatta medel för differenstrycks- mätning för bestämmande av flödet genom kanalen. Dessa medel underlättar ytterligare injusteringsarbetet på plats i lokalen.

Figgrbeskrivning I det följande beskrivs en exemplifierande utföringsform av uppfinningen mer i detalj och med hänvisningen till de bifogade ritningarna.

Figur 1 utgör ett schematiskt längdsnitt genom en utföringsforrn av ett injusterings- spjäll enligt uppfinningen.

Figur 2 utgör en planvy från den vänstra änden av det i figur 1 visade injusterings- spjället. 10 15 20 25 508 425 7 Det i figur 1 och 2 visade injusteringsspjället 1 innefattar ett cylindriskt uppstyvning- sorgan 2, som är inskjutet i en cirkulär ventilationskanal 3 for tillförsel av luft till ett rum 4, via en anslutningslåda 5 och ett tilluftsdon 6. I figur 1 representeras kanalen 3, anslutningslådan 5 och tillufisdonet 6 med streckade linjer. I iigur 2 visas enbart injusteringsspjället 1.

I det i figurema visade exemplet hålls uppstyvningsorganet 2 på plats i kanalen 3 medelst enkel friktionspassning. Det är således lätt att sätta i och ta ut spjället. I Alternativt kan uppstyvningsorganet 2 i den ände som ansluts till kanalen 3 och/ eller kanalen vara försedda med fiädrande läppar, bajonettkopplingar eller liknade anordningar for fastsättning av injusteringsspjället vid kanalen. Uppstyvningsorganets 2 andra ände skjuter ut från kanalens mynning 8 i anslutningslådan 5.

Uppstyvningsorganet 2 är vanligen gjort av plåt, men även olika plastmaterial eller glasfiber kan användas. Uppstyvningsorganet 2 uppvisar vidare ett flertal längsgående urstansningar 9, som är upptagna genom dess mantelyta. ßugitomkring utsidan av uppstyvningsorganet 2, utmed en del av organets längd är ett skikt 10 av poröst _g____,__.,. material anbragt. Det porösa skiktet utgörs av en matta av retikulerad polyuretan, som är rullad ett varv omkring uppstyvningsorganet 2 och fastlåst vid detta. Altemativt kan mattan vara formad till en cylinder, som hålls samman av en limfog eller söm och som är påträdd uppstyvningsorganet. Skiktet kan härvid hållas på plats av friktionen mellan mattans inre och uppstyvningsorganets yttre mantelytor. Mattan forrnar sålunda en uppstyvningsorganet 2 omfattande mantel. Polyuretanmanteln 10 innefattar en mångfald öppna porer och har porositeten 30 ppi (porer per tum).

I den till kanalmynningen 8 motstående änden av injusteringsspjället 1 är ett fast- håliningsorgan 11 anordnat vid uppstyvningsorganets 2 inre vägg. Fasthållningsorganet 11 innefattar två radiella ben 12, som vart och ett är fast vid uppstyvningsorganet 2.

Benen 12 kan vara exempelvis punktsvettsade, nitade eller limmade vid uppstyvningsorganet 2, men de kan även medelst friktionspassning vara löstagbart anordnad. I centrum av fasthållningsorganet 11, där benen 12 möts, är en axiell lagringsbussning 13 anordnad. I bussningen 13 är en skruv 14 roterbart lagrad, 508 425 10 15 20 25 30 8 koaxiellt med uppstyvningsorganet 2. Omkring skruven 14 är ett reglerorgan i form av en kolv 15 anordnad. Kolven 15 innefattar två väsentligen cirkulära skivor 16, vars diameter väsentligen överensstämmer med uppstyvningsorganets 2 inre diameter.

Axiellt genom skivoma 16 är ett eller flera genomgående hål 17 upptagna. Hålens 17 sammanlagda area utgör mellan 10 och 40 %, företrädesvis mellan 20 och 30 % av kolvens area. Mellan skivorna 16 är ett skikt 18 av poröst material anordnat. Det porösa materialet är av samma slag som det som omger uppstyvningsorganet 2.

Centralt genom kolven 15 är en kolvbussning 19 ned gängorgan (ej visade) anordnad.

Gängorganen samverkar med gängorna hos skruven 14, så att en vridningsrörelse hos skruven 14 överförs till en axiell rörelse hos kolven 15. För att motverka medvridning av kolven 15, kan ett radiellt spår (ej visat) vara upptaget i kolvens 15 periferi och samverkande med en axiell styrning (ej visad), som är anordnad vid uppstyvningsorganet 2. Den axiella styrningen kan exempelvis utgöras av en hos uppstyvningsorganet 2, mellan två urstansningar 9 belägen axiell plåtremsa, som är vikt radiellt inåt ett stycke i förhållande till uppstyvningsorganets mantelyta.

I den till kanalmynningen 8 motstående änden av skruven 14 är en långsträckt spiralfiäder 20 anordnad. Spiralfiädern 20 är böjlig men förhållandevis torsionsstyv för överförande av en vridningsrörelse till skruven 14. Spiralfiädern 20 är så lång att den når ut genom tilluftsdonet 6. Därigenom är det möjligt att utföra injusteringen genom vridning av spiraltjädern 20 då dess lösa ände befinner sig i rummet 4. Spiralfiädem 20 kan naturligtvis ersättas med en wire, eller med andra långsträckta organ, som är flexibla och som kan förmedla vridningsrörelser.

Injusteringsspjället l kan även innefatta medel för flödesbestämning genom ditïerens- trycksmätning. Dessa medel består i det visade exemplet en mätsond 21, som är lagrat anordnad på den ände av skruven 14 som är belägen närrnast kanalmynningen 8.

Mätsonden 21 innefattar en strypskiva (ej visad), som är anordnad parallellt med kanalens 3 tvärsnittsplan. Två mätrör 22a, 22b är anordnade så att de mynnar vid strypskivan, ett på var sida (upp- respektive nedströms) om strypskivan.

Mynningsplanen hos de båda mätrören är härvid anordnade väsentligen parallella med strypskivan och så arrangerade att de vetter från skivans respektive upp- och 10 15 20 25 30 508 425 9 nedströmssida. De båda mätrören 22a, 22b sträcker sig vidare från mätsonden 21, parallellt med skruven 14, genom hål i kolven 15 och forbi fasthållningsorganet ll.

Mätrören 22a, 22b är vidare förankrade i fasthållningsorganet ll och kan utnyttjas som styming för kolven 15 för att undvika medrotation av kolven 15 då skruven l4 roteras. Härvid är det möjligt att undvara andra ovan beskrivna styrningarna for kolven 15. Mätrören 22a, 22b är vidare vid sina, till mätsonden motstående ändar anslutna till varsin mätslang 23a resp 23b. Mätslangama 23 a, 23b är så långa att deras fria ändar, exempelvis vid injustering, kan tas ut i rummet 4 genom tilluftsdonet 6 och där anslutas till utrustning för differenstrycksmätning. På så vis möjliggörs enkel injustering med samtidig flödesmätning från rummet 4.

För att injusteringsspjället 1 ska ge en så låg ljudnivå och en så jämn flödesbild som möjligt är det fördelaktigt om luftflödet genom spjället 1 i så liten grad som möjligt hindras av uppstyvningsorganet 2. Det är således önskvärt att en så stor andel som möjligt av uppstyvningsorganets 2 mantelyta utgörs av genombrutna partier. Samtidigt måste uppstyvningsorganet 2 utgöras av tillräckligt mycket styvt material för att tillförsäkra injusteringsspjällets hållfasthet. Normalt utgörs mellan 65 och 95 %, företrädesvis mellan 80 och 85 % av uppstyvningsorganets 2 mantelyta utmed injusteringsspjällets aktiva längd av hålrum i form av urstansningar. Med injusterings- spjällets aktiva längd menas här den axiella sträcka utmed vilken kolven 15 kan förskjutas och utmed vilken luft kan genomströmma injusieringsspjället l radiellt.

Vid injustering av lufiflödet genom kanalen 3 tas spiralfiäcierns 20 samt mät- slangamas 23a, 23b fiia ändar ut från anslutningslådan genom tilluftsdonet 6 till rummet. Mätslangarna 23a, 23b ansluts till en differenstrycksmätare. Genom att vrida spiralíjädern 20 och därmed skruven 14 med- eller motsols, bringas nu kolven 15 att förskjutas i riktning mot eller från kanalens 3 mynning 8 i anslutningslådan 5.

Därigenom kommer en varierande andel av injusteringsspjällets l porösa mantel 10 att exponeras för det genom kanalen 3 strömmande luftflödet. Då kolven 15 förskjuts från mynningen 8 ökar den exponerade ytan varvid injusteringsspjällets tryckfall minskar.

Härvid ökar flödet genom kanalen 3, dvs tilluftsflödet till rummet. Då kolven 15 förskjuts mot mynningen 8 minskar den exponerade ytan varvid tryckfallet över 508 425 10 15 20 25 10 spjället 1 ökar och tilluñsflödet minskar. Genom att samtidigt bestämma ilödets storlek med hjälp av dilferenstrycksmätaren är det enkelt att justera in rätt flöde. Även om kolven 15 är förskjuten fullt mot eller förbi kanalens mynning 8, in i kanalen 3, tillförsäkras ett visst grundflöde genom att luften kan strömma genom de i kolven 15 upptagna hålen 17 med mellanliggande skikt 18 av poröst material. Dessa håls 17 sammanlagda area anpassas vid installationen av spjället 1 elter driftförut- sättningama. Eventuellt kan kolvens 15 båda skivor 16 vara vridbara i förhållande till varandra. Grundflödet kan då bestämmas genom att de båda skivorna vrids i förhållande till varandra så att deras respektive hål överlappar varandra i så grad att en lämplig sammanlagd öppningsarea bildas.

Efier injusteringen stoppas spiralfiädem 21 och de båda mätslangarna 23a, 23b åter in i anslutningslådan 5 genom tillufisdonet 6. Vid rensning av kanalen 3 avlägsnas tilluftsdonet 6. Därefter är det enkelt att genom öppningen i anslutningslådan 5 nå injusteringsspjället 1 och att avlägsna detta genom att dra ut det ur kanalen 3. Då injusteringsspjället 1 på detta sätt avlägsnas följer alla delar med, varvid kanalen 3 friläggs fullständigt. Alternativt kan fasthållningsorganet 11 vara löstagbart anordnat i uppstyvningsorganet 2. F riläggning av kanalen möjliggörs då genom att enbart fast- hållningsorganet 11 med skruv 14, kolv 15 och medlen för differenstrycksmätning 21 - 23 avlägsnas.

I och med att den luft som passerar genom spjället 1 bringas att passera genom det porösa materialet sker en mycket god finfördelning av flödet. Härigenom uppstår en lugn strömning med ringa turbulens genom anslutningslådan 5. Detta leder till att det flöde som når tilluftsdonet 6 , över hela tvärsnittet har en mycket jämn hastighetsprofil.

Tillufisdonet 6 ges goda förutsättningar att generera just den kastlängd och spridnings- bild som är avsedd. Den goda finfördelningen av luften i anslutningslådan 5 innebär dessutom att ett väsentligt lägre ljud än vad som tidigare varit möjligt uppkommer i anslutningslådan 5. Ljudet erhåller även en högre frekvens, vilket innebär att ljudet enkelt kan dämpas genom att anbringa ljuddämpande material på anslutningslådans 10 lS 20 25 503 425 11 utsida. Detta sammantaget leder till att anslutningslådan 5 kan göras mindre och därmed billigare och rnindre utrymmeskrävande.

Injusteringsspjället kan även utformas enligt andra utföringsformer inom ramen för patentkraven.

Exempelvis kan injusteringsspjället vara anpassat till att istället justera frånluftsflödet från ett rum. Härvid väljs ofia en lägre porositet, dvs större porer, hos den porösa manteln. På så vis motverkas att damm och andra föroreningar i frånluften ska sätta igen injusteringsspjället.

Injusteringsspjället kan även vara installerat i en ventilationskanal utan att vara i direkt närhet till en anslutningslåda. Härvid kan injusteringsspjällets ena ände var inskjutet i ett kanalavsnitt med en viss inre tvärsnittsarea. Detta kanalavsnitt är anslutet till ett kanalavsnitt med större tvärsnittsarea. Injusteringsspjällets aktiva längd är anordnad i kanalavsnittet med större tvärsnittsarea, så att luften kan strömma fritt genom den porösa mantelytan.

Reglerorganet kan, istället för att vara utformat som en inuti der. omgivande porösa manteln förskjutbar kolv, vara utformad som en cylindrisk hylsa. Denna hylsa kan vara förskjutbart anordnad inuti manteln, varvid hylsans ytterdiametcz' är väsentligen lika med mantelns innerdiameter. Alternativt kan hylsan vara förkjutoart anordnad utanpå manteln, varvid hylsans innerdiameter är väsentligen lika med mantelns ytterdiameter.

Dessa båda utföringsforrner kräver att det axiella flödet genom injusteringsspjället hindras, exempelvis med hjälp av en strypning eller en blockering vid spjällets till kanalmynningen motstående ände. Axiell förskjutning av hylsan kan vid denna utföringsform åstadkommas exempelvis med hjälp av gängor på hylsan, som samverkar med gängor anordnade på manteln eller uppstyvningsorganet så att vridning av hylsan medför axiell förskjutning av densamma.

Den porösa manteln behöver inte nödvändigtvis sträcka sig över injusteringsspjällets hela aktiva längd. Genom att bekläda endast den del av injusteringsspjället, som är 508 425 12 beläget närmast kanalens mynning i anslutningslådan, erhålls den eftersträvade finfordelriingen av flödet i den känsligaste delen av anslutningslådan, närmast kanalmynningen. Samtidigt möjliggörs härvid, om så önskas, ett större maximalt flöde genom den obeklädda delen av injusteringsspjället, vilken del uppvisar ett mindre 5 strömningsmotstånd. På så vis kan det vara möjligt att kombinera den fördelaktiga strömningsfordelningen med ett stort maximalt flöde i ett och samma injusteringsspjäll.

Claims (13)

10 15 20 25 508 425 13 Patenkrav

1. Injusteringsspjäll (1), företrädesvis för ventilationsanläggningar och avsett att vara anordnat i anslutning till en kanal (3), företrädesvis i närheten av kanalens mynning (8) i en anslutningslåda (5), vilket injusteringsspjäll (1) innefattar ett reglerorgan (15), som är förskjutbart anordnat för reglering av ett gasflöde genom kanalen (3), kännetecknat av att reglerorganet (15) är axiellt förskjutbart utmed en rörformig mantel (10) av ett poröst material, som tillåter genomströmning av gasen och att mantelns (10) inre står i förbindelse med kanalen (3), så att flödet genom kanalen kan regleras genom att, medelst förskjutning av reglerorganet (15), variera den yta hos manteln (10) som genomströmmas av gasen.

2. Injusteringsspjäll enligt krav 1, kännetecknat av att det porösa materialet har en porositet av mellan 10 och 60 ppi, företrädesvis mellan 20 och 40 ppi.

3. Injusteringsspjäll enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att manteln (10) innefattar en duk eller matta av det porösa materialet, vilken åtminstone delvis bekläder ut- eller insidan hos ett rörformigt uppstyvningsorgan (2) av ett styvt genombrutet material.

4. Injusteringsspjäll enligt krav 3, kännetecknat av att uppstyvningsorganet (2) innefattar en genombruten cylinder, som företrädesvis löstagbart kan anordnas vid kanalen (3) genom inskjutning av cylinderns ena ände i kanalens (3) mynning (8).

5. Injusteringsspjäll enligt något av krav 3 eller 4, kännetecknat av att uppstyvnings- organet (2) har i axiell riktning långsträckta parallella öppningar (9).

6. Injusteringsspjäll enligt något av krav 1 - 5, kännetecknat av att reglerorganet innefattar en kolv ( 15), företrädesvis innefattande två skivor (16) av genombrutet styvt material med ett mellanliggande skikt (18) av poröst material, vilken kolv (15) är forskjutbart anordnad inuti den rörformiga manteln (10).

7. Injusteringsspjäll enligt något av krav 1 - 6, kännetecknat av att reglerorganet (15) är fast anordnat i injusteringsspjället (1), så att det medföljer injusteringsspjället då detta avlägsnas från kanalen (3). 508 425 14

8. Injusteringsspjäll enligt något av krav 1- 6, kännetecknat av att reglerorganet (15) är löstagbart anordnat i injusteringsspjället, för att medge friläggning av manteln (10) och kanalen (3).

9. Injusteringsspjäll enligt något av krav 1 - 8, kännetecknat av medel (13, 14, 19, 5 20) för att på avstånd åstadkomma axiell förskjutning av reglerorganet (15).

10. Injusteringsspjäll enligt krav 9, kännetecknat av att medlen innefattar en inuti manteln (19) axiellt anordnad skruv (14), som samverkar med ett gängorgan (19) i ett, genom det som en kolv formade reglerorganet (15), företrädesvis centralt upptaget hål, vilken skruv (14) är lagrad i ett fasthållningsorgan (11), som är företrädesvis fast 10 anordnat vid injusteringsspjället, varvid skruven (14) kan bringas att rotera medelst vridning av en med skruven (14) förbunden wire eller fjäder (20).

11. Injusteringsspjäll enligt något av krav 1 - 5, kännetecknat av att den till kanalens (3) mynning (8) motstående änden av injusteringsspjället är försedd med medel för att strypa eller blockera gasgenomströmning och att reglerorganet innefattar en rörformig 15 hylsa, som koaxiellt med manteln är förskjutbart anordnad utmed mantelns (10) ut- eller insida.

12. Injusteringsspjäll enligt något av krav 1- 10, kännetecknat av att det porösa materialet utgörs av retikulerad polyuretan.

13. Injusteringsspjäll enligt något av krav 1 - 11, kännetecknat av medel (21, 22a, 22b, 20 23a, 23b) för differenstrycksmätning för bestämmande av flödet genom kanalen (3).