SE508372C2 - Metod och utrustning för tillförsel eller aspiration av substanser inom gastrointestinalkanalen, avsedd för mätning av farmakokinetiska och fysikalisk-kemiska parametrar - Google Patents

Description

508 372 vidare vilja ta upp prover för analys av eventuell avvikelse i magsaftens eller tarmsaftens sammansättning. Man kan vilja registrera nägon parameter, t ex pH, tryck, nägon elektrolyt, nägon kemisk förening eller enzym pä ett visst ställe i GI-kanalen.

I dagsläget finns tillgängligt eller beskrivet kapslar som fritt sväljs ned (utan träd eller slang) och som följs telemetriskt och med röntgen, gammasträlning eller ultraljud under sin vandring i GI- kanalen. Med sädana kapslar kan man ge en enstaka dos (Hugemann, DE 29 28 477 B2; US Pat Off: Casper et al., 5 170 801 och Kambara et al., 4 507 115; Hemmati 1969; NY State University 1992) och registrera och sända signaler för mätning av pH (Wolff och Russ 1960), tryck (Connell och Rowlands 1960; Bárány och Jacobson 1964; Farrar och Bernstein 1968). Man kan ocksä med trädlös kapsel aspirera en liten volym vätska (Uchiyama et al 1980). En typ av telemetrisk kapsel kan genom val av lämplig modul att sätta pä en grundkonstruktion fäs att antingen avge enstaka dos, aspirera en liten volym eller ta en liten biopsi frän tarmslemhinnan (Lambert et al 1991). Samtliga nämnda konstruktioner har dock begränsningen att de är rörliga längs GI-kanalen. att god lágesbestämning kräver röntgen- eller gammasträlning eller ultraljud. och att de inte kan ge dos eller aspirera flera gänger eller kontinuerligt. Patienten/ försöksbersonen har ocksä begränsad rörlighet pä grund av behovet av telemetrisk mätning.

Fasta kroppar försedda med en träd för "förtöjning" i bestämt läge har beskrivits för avgivande av läkemedel frän ett eller flera piller fastsatt(a) i trädens ände eller längs träden i GI-kanalen (US Pat Off: Millard, 2 483 098 och Kaslow 2 773 502) eller i form av kapsel för tryckregistrering (Browning et al 1981). Dessa kan läsas i läge men kräver elektromagnetisk strälning eller ultraljud för god läges-bestämning och kan inte leverera lösning och inte tidsstvra dosavgivande eller asoiration. inte heller utföra dessa moment flera gänger eller kontinuerligt under bestämd tid.

En princip för perfusion av den övre delen av tunntarmen (Lennernäs et al. 1992) tillämpas genom att en grov slang (diameter 5.3 mm) förs ned under röntgenkontroll i tarmen. Slangen innehäller kanaler som dels medger uppbläsning av tvä ballonger som stänger inne ett 508 372 tarmavsnitt, dels medger perfusion av det sälunda instängda tarmavsnittet. Pä sä vis kan man tillföra substans i lösning och även ta ut àterstäende, ej absorberad substans eller endogena ämnen.

Metoden kräver lokalbedövnina av svalaregionen och påverkar starkt psrisçslgik osh fysiolggi i gssçgginçssginslgrskçsn, Röntgsn krävs, 3, 3.-1 .-1 91.- 9-0- -~ 1 'un<_ 0 1 ' se ïvr- 1- -1 -V tunntsrmsn är ägkgmlig (risk fQr tsrmvrsd om den grova slangsn för nsd längre) Slangförsedda tillämpningar med nagon form av kropp finns beskrivna.

En sädan är den s k Watson-kapseln (Ferraris Medical Ltd, London, UK), som är en fast kapsel som dras ned i övre tunntarmen ätföljd av en luftfylld slang. I önskat läge suger man kraftigt genom slangen varvid kapseln griper tag i slemhinnan och avknipsar en liten biopsi. En annan tillämpning är en slang försedd med slyngor i spetsen som ger tarmen grepp sä att slangen dras ned. Därigenom har man fàtt en sond för näringstillförsel i övre delen av tunntarmen postoperativt (Bengmark et al 1989). En ytterligare tillämpning är s k enteroskopi där man later en kvicksilver- eller luftfylld ballong dra ned en slang (Deyhle et al 1972) eller ett böjligt enteroskop (Seensalu 1993). I det första fallet läter man slangen därefter guida ett fiberskop ned i tarmen, i det senare fallet används enteroskopet direkt och är försett med tvä smala kanaler, en för uppblàsning av ballongen, en för spolning med vätska eller luft för att hälla klar sikt för optiken. Watsonkapseln har begränsad användnin bio sier i övre tunn armen de övri a metoderna är gansks arbeçskrävsnds gçh krävsr mangell nsdföring initialt ogh ätminstone för de tvä senare röntgenkontroll. De är inte avsedda för vara syften och skulle även lämpa sig dälígt för ambulanta patienter eller försökspersoner i normal verksamhet eller för terapi skött av patienten själv. Även om delar av vår uppfinning kan återfinnas i andrabeskrivningar har ingen den enkelhet och lätthet vad gäller att fä ned kapsel och slang i GI-kanalen, förankra och bära som var utrustning. Själva metoden att tillföra eller aspirera med upprepning eller kontinuitet saknar motsvarighet. Användning av slang med längdgradering möjliggör en god lägesbestämning i GI-kanalen utan 508 372 användning av strålning. Ingen hittills presenterad. metod eller utrustning tillåter tillförsel av fast substans, något som är viktigt när t ex ett läkemedel är svárlösligt.

KORT BESKRIVNING .AV' KONCEPTET Uppfinningen innebär som kort beskrivits i inledningen en metod att pä bestämda niväer i hela GI-kanalen tillföra eller ta prover pä substanser eller vätska eller utföra mätningar samt erforderlig utrustning för detta syfte. En stor fördel är att uppfinningen möjliggör upprepad eller kontinuerlig process samt att man kan administrera pulver.

Fördelarna uppnás genom att slangen dras ned av kropp eller ballong, kan förtöjas i eller utanför munnen, kan med enkel koppling anslutas till en spruta eller pump och har längdgradering som mäter djupet. I slangen kan också finnas elektriska eller optiska ledare. Vid tillförsel eller aspiration är dragkroppen (“lokomotivet") försedd med en öppning, vid tillförsel av pulver är den försluten med ett membran som kastas av när tryck läggs pä genom slangen. Säväl kropp som slang är opaka för strälning vilket möjliggör beskrivning av sàväl vandringsväg genom tarmen som kapselns läge. Efter avslutat försök klipps slangen och far tillsammans med "lokomotivet" passera ut via anus.

DETALJERAD BESKRIVNING AV' ETT PREFERENSUTFÖRANDE Ett föreslaget utförande (preferred embodiment) visas i Figur l.

Utrustningen bestàr av tre separata delar: A) motilitetsdrivet ”lokomotiv" som används för att dra slangen genom gastrointestinal- kanalen, B) följsam slang, ansluten till ”lokomotivet” med bibehållen genomflödesmöjlighet för transport av vätska och/eller gas, C) externt interface för anslutning av slang.

A) ”Lokomotivet" utgöres av en kapsel tillverkad av ett relativt styvt plastmaterial och/eller metall. Kapselns konstruktionsmaterial är, àtminstone till en del, ogenomskinligt för röntgenstralning 508 372 varigenom kapselns väg genom och läge i gastrointestinal-kanalen kan, om sä önskas, dokumenteras. Kapseln tillverkas med en form motsvarande den hos stora farmacevtiska gelatinkapslar. Praktiska försök har visat att en kapsel med en längd pä 2 - 3 cm och en diameter omkring 1 cm, vilket motsvarar en volym omkring 2 mL, är väl lämpad att svälja och är tillräckligt stor för att ge tarmen grepp- Kapseln är försedd med ett avpassat genomgående häl. Slangen träs igenom hälet och förankras, t.ex med hjälp av korrekt utförd limning, till kapseln.

En alternativ tillverkningsmetod är att direkt gjuta plast kring den använda slangen med utnyttjande av en gjutform med lämpliga dimensioner.

B) Slangen skall vara tillräckligt tunn, flexibel och glatt för att kunna sväljas utan att orsaka kväljningar eller illamående. Den mäste ocksà vara följsam för att 'lokomotivet" skall kunna dra den genom GI-kanalens fulla längd. Inte minst tarmarnas slyngbildning kan annars förorsaka kraftigt dragmotständ och därigenom omöjliggöra transport av slangen genom hela GI-kanalen.

Slangens längd kan variera beroende pä användningsområde. Om kapseln skall passera hela GI-kanalen kan slanglängder pä 5-6 m behövas. En väl utprovad slang är polytenslang med en ytterdiameter pà 0.61 mm och innerdiameter pá 0.28 mm (PORTEX Ltd, Hythe, England, REF.800/110/100). Denna slang uppfyller kravet pä följsamhet, samtidigt som den inlagd i GI-kanalen medger genomflöde av vätska och/eller gas. Polytenslangar kan vid limning kräva speciell förbehandling av ytan för att medge en god vidhäftning för limmet.

Slangens utsida förses med skalmarkeringar, t.ex var 10 cm, för kontroll av hur läng del av slangen som har svalts ned av patienten.

Genom att tillföra ett material med röntgenkontrast till slangen kan den synliggöras vid röntgengenomlysning.

Vid användning sväljs kapseln tillsammans med slang av tillräcklig längd för att tilläta kapseln passera ned i magsäcken. Efter viss tid har passerar kapseln ut genom pylorus till följd av magsäckens 508 372 (Û peristaltik och när duodenum. Tarmarnas normala peristaltiska rörelser kommer därefter att driva kapseln med vidhängande slang genom tarmkanalen. Slang utanför kroppen förvaras i en liten rulle t.ex placerad i en bröstficka i skjorta eller kavaj. När önskat läge har nätts, fästs slangen t ex i en av patientens tänder eller i klädesplagg, varvid kapseln förankras i detta läge. Om kraven pä exakt positionering i tarmkanalen inte är mycket stora kan kapselns position uppskattas med hjälp av längden slang som patienten svalt.

Krävs högre precision kan röntgengenomlysning användas för exakt lokalisering av kapseln i GI-kanalen.

När man en gäng har bestämt den exakta längden slang som krävs för att nä utvald position i GI-kanalen, kan vid senare tillfälle ny slang sväljas utan behov av röntgenutrustning, vilket minimerar tillförd röntgendos till patienten och möjliggör själv- administrering.

Med denna utrustning kan behandling pàgä sä länge som är önskvärt samtidigt som dosen per tidsenhet kan hàllas làg, vilket minimerar oönskade systemeffekter. Mängden läkemedel per tidsenhet kan varieras inom vida gränser eftersom kapseln i princip kan förbli i den utvalda positionen under godtycklig tid. Normalt födointag kan ske och försökspersoner/patienter kan genomföra normal aktivitet.

När kapseln har hällits förankrad i utvald position under önskad tid, skärs slangen av vilket medför att kapseln kommer att transporteras genom resten av GI-kanalen och ut ur kroppen genom anus tillsammans med vidhängande slang.

C) Till den externa änden till slangen kan i enklaste fall anslutas en vanlig injektionsspruta, med vars hjälp vätska och/eller gas kan tryckas in genom eller sugas ut ur slangen. För mer avancerad användning av systemet, t ex vid användning av olika sensorer eller för automatiserad styrning, kan anslutningsdelen naturligtvis datoriseras med olika styrprogram.

Figur 2 visar ett försök där ett läkemedel har tillförts i lösning till 4 personer med hjälp av den beskrivna utrustningen pä tva niväer i tarmen: dels i övre tunntarmen, dels i ileo-cekalregionen. 508 372 'l MODIFIERINGAR AV UPPFINNINGEN Uppfinningen kan modifieras pà manga sätt inom ramen för bifogade patentkrav.

Den normala användningen av utrustningen innebär att med kapseln i utvald position inom GI-kanalen avge vald fluid under godtycklig tid och/eller suga upp tarmvätska. Det är även möjligt att blanda dessa funktioner genom tidsmultiplex. Därvid kan det vara väsentligt att skölja slangen med lämplig sköljlösning vid växlingen mellan aspiration och infusion, alternativt mellan infusion av olika substanser (t ex för studium av interaktion mellan olika substanser och/eller kombinationsterapi).

Denna utrustning kan även användas för mätning av upptagshastighet och absorptionsmöjlighet av olika substanser pä olika nivàer i tarmen. Man kan sàledes skapa personliga ”tarmprofiler” för olika farmaka vilket kan ligga till grund för senare utveckling av farmacevtiska beredningar. Det är även möjigt att registrera motsvarande profiler vid tillsats av olika potentiella interaktörer.

Defekt 'tarmprofíl” dä diagnostika tillföres kan användas för t.ex diagnostik av inflammatorisk tarmsjukdom eller av andra rubbningar i tarmens normala funktion.

”Lokomotivet” kan konstrueras med utrymme för nyttolast i form av olika former av sensorer eller läkemedel i pulverform. Det möjliga utrymmet räcker mer än väl till för att kunna inrymma mätsensorer i kapseln, tex sensorer för mätning av enkla fysikaliska parametrar som temperatur och tryck, men även för mätning av pH, salter, enzymaktiviteter, hämoglobin, blodkroppar, bakterier, virus, cancermarkörer etc. Sàdana sensorkapslar kan naturligtvis även användas för uppmätning av helt nya kemiska tarmprofiler men även för automatisk ”sensor-styrd” behandling genom att lata utsignalen styra frisättningen av läkemedel fràn kapseln.

Signalen frän kapselns sensorer kan överföras till yttervärlden med hjälp av en inbyggd sändare eller genom att använda elektriska och/eller optiska ledare som adderats till slangen. Ledarna kan förläggas i befintlig slanglumen eller i extra ledarlumen i slangen 508 372 (tunna slangar med integrerad elektrisk och eller optisk ledare finns kommersiellt tillgängliga).

Genom att konstruera kapseln nägot annorlunda kan även läkemedel i pulverform administras till utvald position i tarmen. En sädan kapsel kan utföras enligt tvà olika huvudsätt: a) kapseln görs ihälig och slangen ändar inne i kapseln. Därefter fylls kapseln med läkemedel och kapseln täcks av ett slutnings- membran, se Figur 3. När kapseln nätt avsedd position i tarmen, ökas trycket i slangen, t ex medelst en spruta i den externa änden av slangen, varvid det ökade trycket i kapseln trycker undan membranet och läkemedlet avges till tarmen. Därefter kan utrustningen användas som vanligt, dvs t ex för kontinuerlig infusion av läkemedel. b) kapseln görs ihälig och slangen ändar inne i kapseln. Kapselns inre täcks därefter av ett skyddsmembran, som är fäst vid kapseln främre öppning, se Figur 4. Läkemedel fylls pä i membranfickan och kapseln sluts med ytterligare ett membran. Om trycket ökas tillräckligt mycket i slangen, sä trycks det yttre membranet undan och öppnar_kapseln. Vid ytterligare tryckökning inverteras membran- fickan och läkemedlet töms i tarmen. Fördelen med denna metod är att man kan garantera en komplett tömning av allt läkemedel ur kapseln; nackdelen är att denna kapseltyp inte kan användas för kontinuerlig infusion.

Styrningen av vätske och/eller gasflödet i slangen kan naturligtvis kontrolleras av en dator, som programmeras för önskat tidsförlopp.

Datorstyrningen kan utföras för att ta hänsyn till utförda tarmprofilsmätningar eller för att reagera för signaler frän mätsensorer i kapseln.

Vid en del inflammatoriska tarmsjukdomar är stenoser i tarmen inte ovanliga, vilket medför risk att kapseln kan fastna och inte alls eller endast med svärighet kan förmäs att transporteras genom GI- kanalen och ut genom anus. Genom att i dessa fall använda en uppbläsbar kapsel, kan den efter utförd behandling äter deflateras och därefter lätt retraheras ur GI-kanalen genom munnen. En sädan kapselkonstruktion kan kräva användning av dubbellumenslang.

Claims (20)

508 372 ._Q PATENTKRAV

1. l. Metod för mätning av farmakokinetiska och fysikalisk-kemiska parametrar innebärande introduktion av en slang, genom vilken substans(er) kan tillföras eller avlägsnas i positioner belägna var som helst i gastrointestinalkanalen, genom att låta en människa eller ett djur svälja en fast kropp, i fortsättningen kallad "lokomotiv", vid vilket nämnda slang är fäst och att låta lokomotivet framdrivas av peristaltik till önskade positioner, kännetecknad avatt - nämnda lokomotiv, som är försett med en genomborrning eller ett hålrum som löper genom lokomotivet och som kan överföra vätska eller gas till eller från nämnda slang, kan fås att stanna upp i en bestämd position i vilken del av gastrointestinalkanalen som helst genom att slangen fixeras vid kroppsingången eller utanför kroppen; - nämnda slang är märkt för att indikera längden på den svalda delen av slangen för att styra finnandet av nämnda utvalda position; - vätska eller gas tillföres eller aspireras genom nämnda slang och nämnda genomborming eller hålrum som löper genom lokomotivet; - om det är nödvändigt, slangen och den omgivande tarmen kan synliggöras genom röntgen eller annan strålning genom injicering av (kontrast)medel genom slangen och lokomotivet; - om det är önskvärt, man låter lokomotivet framdrivas till nya utvalda positioner och upprepar de beskrivna momenten; - lokomotivet och slangen tillåts lämna tarmen via analöppningen.

2. Metod enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att exakt kända volymer gas eller vätska tillföres eller aspireras under kort(a) period(er) eller kontinuerligt.

3. Metod enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att en exakt mängd pulver, inneslutet i lokomotivet, administreras med hjälp av vätska eller gas som pressas genom slangen och lokomotivet.

4. Metod enligt något av kraven 1-3, k ä n n e t e c k n a d av att signaler överförs via slangen eller genom trådlös signalering från tarmen för mätning av fysikalisk-kemiska parametrar före, under eller efter tillförsel eller aspiration av vätska, gas eller pulver, vilket 508 372 *If tillåter konstruktion av profiler för de uppmätta parametrarna längs tarmen eller för att starta eller avbryta tillförsel av vätska, gas eller pulver.

5. Metod enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda signalering och konstruktion av profiler genomförs utan tillförsel eller aspiration.

6. Metod enligt något av kraven l-4, k ä n n e t e c k n a d av att absorptionsprofilerna längs tarmen är konstruerade genom mätningar av koncentrationen i kroppsvätskorna efter upprepad tillförsel av substanser i lösning eller pulverforrn.

7. Metod enligt någon av kraven 1-5, k ä n n e t e c k n a d av att lokomotivet och slangen tillåts stanna i tarmen under lång tid.

8. Anordning för genomförande av metod beskriven i något av kraven l-5, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda anordning innefattar ett fast lokomotiv (1) genom vilket en genomborrning (2) eller hålrum (6) löper och till vilket en slang (3) är fästad, till eller från vilken vätska eller gas kan överföras till eller från genomborrningen (2) eller hålrummet (6), och med en diameter på nämnda lokomotiv (l) som är större än diametem av nämnda slang (3).

9. Anordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att lokomotivet (1) är ogenomskinligt för röntgen.

10. Anordning enligt något av kraven 8-9, k ä n n e t e c k n a d av att slangen (3) är gjord av flexibel polymer, såsom polyeten.

11. 1 l. Anordning enligt något av kraven 8-10, k ä n n e t e c k n a d av att sagda slang (3) har skalmarkeringar som indikerar avståndet från kroppsingången ner till lokomotivets (1) läge.

12. l2. Anordning enligt något av kraven 8-11, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda lokomotiv (1) har en längd på omkring 2-3 cm och en bredd på ungefär 1 cm.

13. Anordning enligt något av kraven 8-12, k ä n n e t e c k n a d av att slangen (3) har en yttre diameter på 0.5 - 0.7 mm, en inre diameter på 0.25 - 035 mm och en väggtjocklek på ungefär 0.15 mm. *i 508 372 I

14. Anordning enligt något av kraven 8-13, k ä n n e t e c k n a d av att slangen (3) i yttre änden är konstruerad så att den är tätt ansluten genom ett interface (4) till en apparat (5) för framdrivning eller sugande av vätska eller gas.

15. Anordning enligt något av kraven 8-14, k ä n n e te c k n a d av att nämnda slang (3) i andra änden har en fästanordning för att förtöja nämnda lokomotiv (1) i önskad position genom att fixera slangen (3) vid kroppsingången eller utanför kroppen.

16. Anordning enligt något av kraven 8-15, k ä n n e t e c k n a d av att lokomotivet (1) på utsidan är avgränsat genom flexibla ytterväggar som kan genomborras och därmed orsaka kollaps av lokomotivet.

17. Anordning enligt något av kraven 8-16, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda lokomotiv (1) i ett hålrum (6) innehåller ett pulver skyddat från omgivningen av ett membran (7), som kan avlägsnas genom trycket från vätska eller gas tillförda genom slangen, varvid också pulvret frisläpps ut i gastrointestinalkanalen.

18. Anordning enligt något av kraven 8-17, k ä n n e t e c k n a d av att lokomotivet (1) bär sensor(er) för registrering av fysikalisk-kemiska parametrar.

19. Anordning enligt krav 18, k ä n n e t e c k n a d av att slangen (3) innehåller ledare, vilka möjliggör elektrisk eller optisk överföring.

20. Anordning enligt krav 18, k ä n n e t e c k n a d av att lokomotivet (1) bär sändare för telemetriöverföring till en mottagare utanför kroppen. 508 372 REFERENSLISTA I ordning som referenser uppträder i texten: B Hugemann. Tyskt patent DE 29 28 477 B2 RA Casper et al. USA patent No. 5 170 801 Kambara et al. USA patent No. 4 507 115 A Hemmati. Verh Dtsch Ges Inn Med 1969; 75:672-675 New York State University: Notis i Illustrerad Vetenskap nr 6, 1992, sid 65. HS Wolff och RF Russ. Artikel i "Proceedings 3rd Int Conference on Medical Electronics” (1960) AM Connell och EN Rowlands. Gut 1960; l:266-272 F Bárány och B Jacobson. Gut 1964; 5:90-95 JT Farrar och JS Bernstein. Gastroenterology 1968; 54:770-771 A Uchiyama et al. Biotelemetry 1980; 5:47-49 A Lambert et al. Med Biol Eng Comput 1991; 29:l91-196 EL Millard. USA patent No. 2 438 098 AL Kaslow och JJ Saputo. USA patent No. 2 773 502 C Browning et al. Lancet 1981; ii:504-505 H Lennernàs et al. Pharm Res 1992; 9:1243-1250 S Bengmark et al. Läkartidningen 1989; 86:2204 'U Deyhle et al. Endoscopy 1972; 4:155-157 R Seensalu. Läkartidningen 1993; 90:2449-2451 508 372 Beskrivning av ritningarna Figi Figz Fig.3 Fig.4 visar ett föreslaget utförande av uppfinningen. Utrustningen består av tre separata delar: A) ett motilitetsdrivet "lokomotiv"(1) med en genomborrning (2), som används för att dra en slang (3) genom gastrointestinalkanalen, B) en följsam slang (3), ansluten till lokomotivet med bibehållen genomflödesmöj- lighet för transport av vätska och/eller gas, C) ett externt interface (4) för an- slutning av slang. Till den extema änden av slangen kan i enklaste fall anslutas en vanlig injektionsspruta (5) med vars hjälp vätska och/eller gas kan tryckas in genom eller sugas ut ur slangen. visar plasmakoncentrationer hos 4 personer efter tillförsel av en substans på olika djup i gastrointestinalkanalen. Metod och utrustning enligt uppfinningen. a) plasmakoncentration i försöksperson WM efter administrering av 3 mg TBS på 125 cm djup och 12 mg på 234 cm djup b) plasmakoncentration i försöksperson NBG efter administrering av 3 mg TBS på 172 cm djup och 12 mg på 283 cm djup c) plasmakoncentration i försöksperson JRO efter administrering av 3 mg TBS på 114 cm djup och 12 mg på 223 cm djup d) plasmakoncentration i försöksperson GAT efter administrering av 3 mg TBS på 108 cm djup och 12 mg på 210 cm djup visar ett snitt genom lokomotivet vid ett möjligt utförande av utrustningen när den skall användas för att administrera substans i pulverform. Lokomotivet (1) görs ihåligt (6) och slangen (3) ändar inne i lokomotivet. Därefter fylls loko- motivet med substans och täcks av ett slutningsmembran (7). Genom att öka trycket i slangen höjs trycket i lokomotivet, membranet trycks undan och substans avges till tarmen. visar ett snitt genom lokomotivet (1) vid ett altemativt utförande när ut- rustningen skall användas för att administrera substans i pulverform. Lokomo- tivet görs ihåligt (6) och slangen (3) ändar inne i lokomotivet. Lokomotivets inre täcks av ett skyddsmembran (8), som är fäst vid lokomotivets främre öppning. Substans fylls på i en membranficka och lokomotivet täcks av ett slutningsmembran (7). Genom att öka trycket i slangen höjs trycket i lokomo- tivet och slutmembranet trycks undan. Vid ytterligare tryckökning inverteras membranfickan och substans töms ut i tarmen.