SE508051C2 - Kompositmaterial samt användning och förfarande för framställning därav - Google Patents

Description

508 051 partiklarna och torkning, det vill säga att betydande volymer lösningsmedel föràngas från det impregnerade banformiga materialet. Samtidigt sker dessutom övergång av det härdbara hartset från A-stadium till B-stadium. Det har visat sig att den samtidiga lösningsmedelsavgángen och expansionen av de termoplastiska. partiklarna innebär' den nackdelen att det är mycket svårt att uppnå god homogenitet hos skumkompositmaterialet och därmed också hos slutlaminatet.

Detta hänger samman med att expansionen av de termoplastiska partiklarna medför störning och oregelbundenhet av lösningsme- delsavgången och härdningen av det härdbara hartset. Vidare har det befunnits att den kända tekniken innebär stor känslighet för ytviktsvariationer i det att dessa i sin tur ger upphov till. variationer' i det. härdbara, hartsets härdningsgrad. Den samtidiga expansionen av de termoplastiska partiklarna och lösningsmedelsavgângen kan vidare ge upphov till banbrott beroende på att lokalt bindningen av fibrer i det banformiga materialet till varandra brytes. Även i frånvaro av dylika brott ger oregelbundenheter vad gäller den interna fiberbind- ningen lätt upphov till en ojämn expansion av de termoplastiska partiklarna och följaktligen en ojämn struktur hos skumkompo- sitmaterialet.

Syftet med föreliggande uppfinning är att reducera ovan skis- serade nackdelar.

Vad gäller kompositmaterialet uppnås detta genom att de termo- plastiska partiklarna är av expanderbar typ men föreligger i kompositmaterialet i väsentligen oexpanderad form, och att det härdbara hartset är i A- eller B-stadium. Det är således detta kompositmaterial som har karaktären av halvfabrikat för att vara lämpat att i en efterföljande varmpressningsoperation nyttjas för framställning av laminat, antingen genom ett flertal lika skikt av kompositmaterialet eller i. kombination med ytterligare lamineringsskikt.

Det föredrages att kompositmaterialet i dess egenskap av halvfabrikat innehåller lösningsmedel, till exempel vatten, i _~5Û8 051 en halt av 2-40, särskilt 5-25 vikt-%. Nämnda lösningsmedels- halt är således den som föreligger när halvfabrikatet avses bli utsatt för slutvarmpressningen till laminat.

Sârdragen hos den uppfinningsenliga användningen av komposit- materialet och förfarandet för framställning av detsamma framgår av de efterföljande patentkraven.

Genom att i enlighet med föreliggande uppfinning det som halvfabrikat föreliggande kompositmaterialet har de termoplas- tiska partiklarna oexpanderade uppnås en lägre fraktvolym, vartill kommer att detsamma kan hanteras i rullform eller eljest utan att brytas. Enligt den inledningsvis diskuterade kända tekniken föreligger halvfabrikatet i form av ett skummat komposit med styv struktur.

Av det sagda framgår att i det uppfinningsenliga komposit- materialet det härdbara hartset bör vara i A-stadium eller möjligen i ett något men icke helt uthärdat stadium, det vill säga på sin höjd B-stadium. Expansionen eller skumningen av de termoplastiska partiklarna och sluthärdningen av det härdbara hartset sker genom varmpressning då det åsyftade laminatet erhålls. Genom den kvarvarande lösningsmedelshalten i det uppfinningsenliga kompositmaterialet kommer expansionen av de termoplastiska partiklarna att ske mycket homogent tack vare effektiv uppvärmning i àngmiljö. Emellertid uppstår icke de inledningsvis redovisade problemen genom att den kvarvarande lösningsmedelshalten år relativt begränsad, det vill säga lämpligen ej högre än 25 vikt-Ps och företrädesvis ej mer än 15 vikt-%. En sådan relativt ringa lösningsmedelshalt åsamkar icke slutprodukten någon Oacceptabel oregelbundenhet till följd av den samtidigt skeende expansionen av de termoplastiska partik- larna.

Enligt uppfinningen uppnås god formbarhet medelst pressnings- verktygen av kompositmaterialet i och med att formning sker samtidigt med eller före expansionen av de termoplastiska partiklarna. I enlighet med den redovisade kända tekniken sker 508 D51 _' först expansionen av de termoplastiska partiklarna och därefter slutformningen i en efterföljande pressningsoperation.

Ytterligare fördelar och särdrag hos uppfinningen framgår närmare i det följande: Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av särdrag hos det uppfinningsenliga förfarandet.

Kompositmaterialet kan exempelvis framställas på följande sätt: ett förkondensat av ett vattenbaserat härdbart harts fram- ställes på konventionellt sätt och vattenhalten regleras så att man får en torrhalt på 30 till 75 vikt-%. Den på detta sätt erhållna lösningen försâttes med oexpanderade termoplastiska partiklar, så kallade mikrosfärer, i sådan mängd att viktför- hàllandet mikrosfärerzharts j. det pressade kompositmaterialet varierar mellan 4:1 och 1:50. Det är fördelaktigt att låta mikrosfârerna ingå i en sådan mängd att de i expanderat till- stånd utgör 50-95, företrädesvis 75-95, volym-% av det banfor- miga materialet och hartsblandningen. Det banformiga materialet impregneras med blandningen av harts och mikrosfärer på kon- ventionellt sätt, till exempel genom att banan nedföres i ett bad av blandningen eller genom att blandningen sprutas på banan. Den impregnerade banans impregneringsgrad kan regleras till exempel genom pressning med valsar.

De härdbara hartser, som företrädesvis kommer ifråga, utgöres av så kallade formaldehydbaserade hartser med karbamid, fenol, resorcinol eller melamin. Dock kan också mer generellt hârdbara hartser användas, såsom polykondenserade hartser, till exempel polyimid, och polyadderade hartser, till exempel polyuretan.

Det. banformiga materialet. kan utgöras av vävt eller ovävt, organiskt eller oorganiskt material, varvid särskilt må nämnas glasfiber, mineralfiber, cellulosafiber och polyesterfiber. Det är också viktigt att det banformiga materialet har tillräcklig porositet för att på ett tillfredsställande sätt kunna _*508 051 impregneras med blandningen av harts och mikrosfärer. För att uppnå god torkbarhet och hanterbarhet av det banformiga materialet, betraktat som enskilt skikt, har detta lämpligen en tjocklek varierande mellan 0,1 och 5 mm. Vid själva laminatframställningen i varmpressen kan emellertid ett flertal enskilda sådana kompositmaterialskikt kombineras inbördes och med eventuella ytterligare skikt och närmare bestämt så att det resulterande laminatets tjocklek kan vara 40 mm eller mer.

Detta hänger samman med att lösningsmedelshalten reglerats till att icke vara äventyrligt hög men å andra sidan icke lägre än att pressningsoperationen kan ske i en för ett homogent press- ningsresultat befordrande ångmiljö.

De mikrosfärer som användes vid framställning av kompositma- terialet enligt uppfinningen har skal, som kan utgöras av sampolymerer av vinylklcrid och vinylidenkloríd, sampolymerer av vinylklorid och akrylnitril, sampolymerer av vinylidenklorid och akrylnitril, samt sampolymerer av styren och akrylnitril.

Vidare må nämnas sampolymerer av metylmetakrylat innehållande upp till ca 20 vikt-% styren, sampolymerer av metylmetakrylat och upp till ca 50 vikt-% av kombinerade monomerer av etyl- metakrylat, sampolymerer av metylmetakrylat och upp till ca 70 vikt% av ortoklorstyren. Partikelstorleken för de oexpanderade sfärerna och därmed för de expanderade sfärerna kan variera inom vida gränser och väljes med ledning av de egenskaper som önskas hos den färdiga produkten. Som exempel på partikelstor- lekar för oexpanderade sfärer må nämnas 1 um till 1 mm, före- trädesvis 2 um till 0,5 mm och särskilt 5 pm till 50 um. Vid expansionen ökar mikrosfärernas diameter med en faktor 2-5. De oexpanderade sfärerna innehåller flyktiga, flytande jäsmedel, som föràngas vid värmetillförseln. Dessa jäsmedel kan utgöras av freoner, kolväten, såsom n-pentan, i-pentan, neopentan, butan, i-butan eller andra jäsmedel, som konventionellt använ- des i mikrosfärer av här angivet slag. 5-30 vikt-% av mikro- sfären kan lämpligen utgöras av jäsmedel. Hikrosfärerna kan tillföras hartslösningen. såsom 'torkade partiklar eller i en suspension, till exempel i vatten eller en alkohol, såsom metanol. 508 051 Förhållandet harts till mikrosfärer i impregneringslösningen kan såsom tidigare angivits variera inom vida gränser och detta förhållande påverkar den färdiga produktens egenskaper. Omvänt kan man alltså med utgångspunkt från ett visst användningsom- råde och vissa önskade egenskaper hos den färdiga produkten välja ett lämpligt förhållande harts till mikrosfärer i bland- ningen. Detta förhållande kan lätt bestämmas genom förberedande försök i laboratorieskala.

Blandningen av harts och mikrosfärer kan om så önskas eller erfordras försättas med olika tillsatser, såsom stabilisatorer, kopplare, fyllmedel, brandhämmande tillsatser och/eller pig- ment.

I kompositmaterialet i dess egenskap av halvfabrikat föreligger således de termoplastiska partiklarna i oexpanderad fonm och det härdbara hartset i A- eller möjligen B-stadium. Efter torkning till en lösningsmedelshalt av företrädesvis 5-25 vikt% kan kompositmaterialet iordningställas för den i en senare operation kommande varmpressningen. Därvid kan exempelvis kompositmaterialet rullas upp till rullar i och för transport eller lagring.

Vid framställning av laminat kan på den ena eller på båda sidorna om det med hartsblandningen impregnerade banformiga materialet anbringas ett poröst materialskikt om så skulle önskas. Härmed inbegripes att nämnda porösa materialskikt skulle kunna vara beläget mellan två med hartsblandningen impregnerade materialbanor. Med bestämningen "poröst" i an- slutning 'til1. materialskiktet skall förstås att detta skall uppvisa sådana öppningar eller håligheter att det dels tillåter en delvis inträngning av hartsblandningen i materialskiktet när de 'termoplastiska. partiklarna. expanderar, dels tillåter lös- ningsmedelsavgång längs och/eller genom materialskiktet. I praktiken kan materialskiktet utgöras av någon form av fibröst skikt eller fibrös bana, till exempel av ett vävt eller ovâvt, organiskt eller oorganiskt fibermaterial. Inom begreppet -- 508 051 "fibrös bana" inbegripes här så kallade fiberflis- eller flismattor, till exempel av glas eller mineral. Såsom exempel på fibermaterial må nämnas glasfiber, mineralfiber, cellulosa- fiber och polyesterfiber. Särskilt fördelaktiga alternativ härvidlag är att utforma det porösa skiktet av glasull eller mineralull.

Alternativt kan också det porösa materialskiktet utgöras av så kallad stråckmetall, nämligen en nätartad metallstruktur bildad av ett enda sammanhängande metallstycke. I sådan sträckmetall föreligger förbindande bryggor vilka är mer eller mindre sned- ställda i förhållande till sträckmetallskiktets huvudplan. Inom sådana bryggor har sträckmetallskiktet genomgående öppningar.

Således tillåter stråckmetallskiktet lösningsmedelsavgång genom sträckmetallskiktets öppningar' och 'vidare 'kan lösningsmedlet avgå parallellt med sträckmetallskiktet till följd av de öppningar och kaviteter som föreligger i anslutning till sträckmetallskiktet.

Ett ytterligare alternativ till materialskikt är ett skumskikt, t ex av melaminskum eller polyesterskum. Ett sådant skumskikt kan vid utövande av förfarandet placeras på ena sidan om det impregnerade banformiga materialet vid varmpressningen i. och för åstadkommande av det åsyftade laminatet. Ett dylikt skum- skikt skulle för övrigt också kunna placeras mellan skikt bildade av det impregnerade banformiga materialet vid varm-_ pressningen.

Som skumplast väljes med fördel en skumplast med relativt mjuk karaktär. Skumplastens densitet kan exempelvis väljas till ca 200 kg/m3 eller mindre. Dock bör skumplastens densitet med fördel väljas till ca 5 kg/m3 eller mer. Speciellt förmånliga resultat har uppnåtts med skumplaster, vilkas densiteter legat mellan 5 och 80 kg per m3.

Vid användning av' glasull eller' mineralull till det porösa materialskiktet väljes med fördel densiteten till någonstans 508 051 8 mellan 50 och 300 kg/m3, varvid mellan 100 och 200 kg/m3 speciellt föredrages.

Kombinationen av kompositmaterialet bestående av det impregne- rade banformiga materialet och nämnda porösa materialskikt kan placeras i en varmpress eller dylikt och utsätts där för värme så att kvarvarande lösningsmedelsandel förångas och de termo- plastiska partiklarna expanderar.

Materialskiktet och det impregnerade banformiga materialet utformas eller väljes lämpligen så att en delvis inträngning av hartsblandningen i materialskiktet sker när de termoplastiska partiklarna expanderar. Därmed uppstår således förnämlig inbördes koppling mellan hartsblandningen, det banformiga materialet och det porösa materialskiktet. Såsom redan nämnts väljes lämpligen materialskiktet av sådan porös karaktär att kvarvarande lösningsmedel till väsentlig del kan avgå längs och/eller genom materialskiktet. Vid en normal presskonstruk- tion avgår lösningsmedlet till största delen åt sidorna genom den del av det porösa materialskiktet som icke upptages av inträngd hartsblandning.

Ovan har i exemplifierande syfte beskrivits hurusom det är möjligt att vid varmpressningen av det uppfinningsenliga kompositmaterialet kombinera detta med ytterligare material- skikt såsom porösa sådana. Det bör emellertid omsorgsfullt noteras att sådana porösa materialskikt icke är nödvändiga utan att varmpressningen kan ske med ett flertal kompositmaterial- skikt vartdera bestående av ett impregnerat banformigt material och eventuella ytterligare, icke-porösa skikt. Ett sådant utförande låter sig speciellt väl realiseras till följd av att lösningsmedelshalten i kompositmaterialet före varmpressningen reglerats, företrädesvis genom torkning, till ett värde lig- gande helst inom 5-25 vikt%.

Härdningen av det härdbara hartset sker i ett och samma skede i varmpressen som förångningen av kvarvarande lösningsmedel och -B08 051 expansionen av de termoplastiska partiklarna, varvid tidsord- ningen lämpligen kan vara sådan att lösningsmedelsförångningen och expansionen av de termoplastiska partiklarna sker ungefär- ligen samtidigt medan sluthärdningen av det härdbara hartset sker därefter vid den temperaturförhöjning som uppträder när huvuddelen av lösningsmedelsvolymen avgått.

Kompositmaterialet bestående av det impregnerade banformiga materialet och eventuella ytterligare materialskikt placeras lämpligen i varmpressen som sedan slutes till en viss given spaltvidd." Den därefter följande expansionen av de termoplas- tiska partiklarna ger upphov till en sådan volymökning att mellan pressytorna uppstår en pressningsfunktion utan att därvid pressytorna behöver närmas varandra.

Temperaturen i värmningsanordningen, varmpressen eller dylikt under behandlingen av kompositmaterialet kan variera mellan 100 och 200°C, företrädesvis 120-l60°C. Vid försök har goda resul- tat uppnåtts vid ca 140°C.

Såsom redan nämnts är en uppgift för det porösa material- skiktet, när det förekommer, att fungera så att lösningsmedlet kan avgå längs och/genom materialskiktet. Därutöver kan det porösa materialskiktet också ha ytterligare funktioner. Närmare bestämt kan det helt enkelt fungera såsom distansbildande skikt i diverse sandwichartade kompositmaterial och detta oberoende av om på ömse sidor om eller blott på den ena sidan därav föreligger av det impregnerade banformiga materialet erhållna skikt. Det porösa materialskiktet kan också ha karaktären av förbilligande fyllmaterial.

I ett tänkbart utförande enligt uppfinningen, vid vilket på ömse sidor om ett poröst materialskikt placeras impregnerade materialbanor väl jes det porösa materialskiktet , det 508 051 10 impregnerade banformiga materialet och värme- och pressnings- betingelserna så att det härdbara hartset och/eller termo- plasten bildar förbindande bryggor genom det porösa material- skiktet. Vid ett sådant utförande får emellertid de förbindande bryggorna icke bli så omfattande att de förhindrar lösnings- medelsavgasning längs och/eller genom materialskiktet. Sådana förbindande bryggor mellan de på ömse sidor om det porösa materialskiktet belägna, av det impregnerade, banformiga materialet erhållna skikten innebär en mer stabil inbördes förbindning mellan de sistnämnda skikten än den som skulle kunna ombesörjas av det porösa materialskiktet ensamt. Härige- nom uppnås förbättrade hållfasthetsegenskaper, till exempel vad gäller styvhet hos det erhållna kompositmaterialet men fram- förallt vad gäller motståndsförmågan mot splittring av kompo- sitet utmed det porösa materialskiktet. Speciellt vid i och för sig väl kompressibla, porösa materialskikt innebär dessutom de förbindande bryggorna en större motståndskraft mot hoppressning av det porösa materialskiktet. De förbindande bryggorna är speciellt förmånliga i. sådana fall där det porösa material- skiktet utgörs av skumplast eller eljest material som är relativt mjukt eller har låg densitet men där man trots sådan mjukhet eller låg densitet vill uppnå goda hållfasthetsegen- skaper.

Nedan följer icke begränsande exempel på framställning av kompositmaterial och laminat enligt uppfinningen: EXEMPEL 1 Till ett formaldehydbaserat harts (till exempel melamin, fenol) i vattenlösning med 50% torrsubstanshalt tillföres ej expande- rade 'termoplastiska partiklar till uppnående av en torrsub- stansandel om 15%. Ett banformigt material i form av en fiber- bana impregneras med blandningen och torkas till en restfukt- halt av 15 vikt-%. _508 051 11 På ena eller båda sidorna om den impregnerade fiberbanan placeras en glasfibermatta eller ett strâckmetallskikt. Kombi- nationen placeras i en varmpress med exempelvis en temperatur pà 140°C med given spalt. När de termoplastiska partiklarna expanderar uppstår en delvis inträngning av hartsblandningen i glasfibermattan eller sträckmetallskiktet. Resterande fukthalt avgår till största delen åt sidorna genom den del av glasfi- bermattan eller sträckmetallskiktet, som icke är uppfylld av hartsblandningen. Således sker ungefär samtidig torkning och expansion med direkt påföljande successiv härdning av det härdbara hartset. Med "given spalt" avses att pressens spalt icke förändras under själva pressningsfunktionen. Istället uppstår pressningsfunktionen till följd av expansionen av de termoplastiska partiklarna. Materialet mellan pressytorna kommer således att expandera i sådan utsträckning att mellan pressytorna uppstår en pressningsfunktion. Av detta följer att utgàngsspaltvidden skall anpassas till expansionen av de termoplastiska partiklarna.

EXQIUQQL 2 I en varmpress placerades på ömse sidor om ett poröst materi- alskikt bestående av pclyeterskum med en tjocklek av 5 mm och en densitet på 30 kg/m3 med en blandning av härdbart harts i ett lösningsmedel och oexpanderade termoplastiska partiklar impregnerade mattor, vilkas torrvikt var 350 g/m2. Dessa impregnerade mattor inbegrep pà de mot skumplastskiktet vända sidorna 100 g/m2 glasfiberflis. Mattorna var torkade till en fukthalt av 20 vikt-%.

Efter pressning erhölls en skivformig produkt med en tjocklek på 4 mm och med hårda ytor samt hög styvhet. Ytvikten var 850 g/m2. De ytliga mattorna, som bestod av glasfiber, var delvis sammanbundna med varandra med hjälp av förbindande bryggor sträckande sig genom skumplastskiktet beläget däremellan. Dessa förbindande bryggor bestod av en blandning av' det härdbara hartset och termoplasten. 508 051 12 Eå§E2šl_å I en varmpress placerades en med en blandning av ett härdbart harts i ett lösningsmedel och oexpanderade termoplastiska partiklar impregnerad glasfibermatta med en ytvikt (torrvikt) på 350 g/m2 och en glasflismatta med en ytvikt på 50 gmz. Efter pressningen erhölls en hård och styv skivprodukt, i vilken hartsblandningen delvis penetrerar glasflismattan. Vid lämpligt val av mattjocklekar och impregneringsbetingelser samt press- ningsbetingelser uppnås att hartsblandningen ställvis tränger helt igenom glasflismattan. x m 4 Tillvägagàngssâttet är lika som i exempel 3 med undantag för att på båda sidor om den impregnerade glasfibermattan anbringas glasflismattor med en ytvikt pà 50 g/m2. Följaktligen kommer glasflismattorna att på skivproduktens båda sidor bilda ytskikt tillsammans med däri inträngd hartsblandning.

EK§E2âl_â I en varmpress placerades en glasfibermatta med en ytvikt på 350 g/m2 och impregnerad med en blandning av ett härdbart harts i ett lösningsmedel och oexpanderade termoplastiska partiklar samt ett 'mineralullsskikt med en 'tjocklek på 15 mm och en densitet på 150 kg/m3. Vid pressning tränger hartsblandningen in 1-2 mm i mineralullen så att en intim vidhäftning uppstår.

EħE2šl_š Tillvägagångssâttet var det samma som i exempel 5 med undantag för att impregnerade glasfibermattor placerades på båda sidorna om mineralullsskiktet. _5023 051 Exempel 7 En glasfibermatta med en ytvikt på 55 g per m2 impregneras med en impregneringslösning innehållande ett härdbart melaminharts och oexpanderade termoplastiska partiklar. Den impregnerade mattan (kompositmaterialet) torkas försiktigt. till en reste- rande fukthalt av 15 vikt-% och en ytvikt av 200 g per m2.

Fyra stycken glasfibermattor av' detta slag 'varmpressas i en varmpress för uppnående av ett laminat under 1 minut vid en temperatur av l60°C. Som reslutat erhölls ett högkvalitativt skumartat laminat med en tjocklek på 4 mm.

E em e 8 Tillvägagångssättet enligt exempel 7 upprepades blott med skillnaden att en glasfibermatta med en ytvikt av 100 g per m2 användes och denna gav efter impregnering och försiktig tork- ning' upphov till ett. kompositmaterial (halvfabrikat) med en restfukthalt av 15 vikt-% och en ytvikt på 350 g per m2.

Laminatpressning i en varmpress av godtyckligt antal av dessa impregnerade glasfibermattor gav upphov till högkvalitativa laminat.

Det uppfinningsenliga förfarandet är givetvis icke blott begränsat till de exempel som här anförts. I och för belysande härav må nämnas att förfarandet genom lämpligt val av material i det porösa materialskiktet och det impregnerade banformiga materialet samt lämpligt val av värmebehandlings- eller varm- pressningsbetingelserna skulle kunna medföra att lösningsme- delsavgàng under en betydande del av processen skulle kunna ske längs och/eller genom det porösa materialskiktet men att i slutskedet av framställningsprocessen hartsblandningen skulle tränga in så närmelsevis helt i det porösa materialskiktet att detsamma icke längre skulle ge något poröst intryck utan istället i huvudsak vara uppfyllt av hartsblandningen, som också skulle föreligga pá det ursprungligen porösa material- skiktets yta, vare sig denna yta var placerad. ytterst mot 508 051 ïff omgivningen eller bildade gränsyta mot ett ytterligare i laminatet ingående skikt. Även ytterligare modifieringar år möjliga inom ramen för uppfinningstanken.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 15 -508 051 Pgtegtkray

1. Förfarande för framställning av kompositmaterial med karaktären av halvfabrikat avsett för framställning av pressprodukter genom varmpressning, varvid ett banformigt material impregneras med en impregneringslösning innehållande ett härdbart harts och termo- plastiska partiklar, därav, att såsom termoplastiska partiklar användes sådana som är av expanderbar typ men föreligger i den det härdba- ra hartset innehållande impregneringslösningen i väsentligen oex- panderad form, och att det impregnerade banformiga materialet behandlas så att det härdbara hartset föreligger i A- eller B-stadium och de termoplastiska partiklarna i halvfabrikatet är väsentligen oexpanderade.

2. Förfarande enligt krav 1, lgänngtgçknat därav, att lösningsmedelshalten i kompositmaterialet regleras, företrädesvis genom torkning, till att vara 2-40, särskilt 5- 25, vikt-%.

3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, därav, att det erhållna kompositmaterialet bringas till formen av en rulle.

4. Förfarande enligt något av kraven 1-3, därav, att som härdbart harts användes ett formalde- hydbaserat harts.

5. Förfarande enligt krav 4, därav, att det härdbara hartset är ett formaldehydba- serat harts med karbamid, fenol, resorcinol eller melamin.

6. Förfarande enligt något av kraven 1-3, därav, att det härdbara hartset är ett polykondense- rat harts, till exempel polyimid.

7. Förfarande enligt något av kraven 1-3, 10 15 20 508 051 *lg _V därav, att det härdbara hartset är ett polyadderat harts, till exempel polyuretan.

8. Förfarande för framställning av laminat, därav, att kompositmaterial framställt enligt förfaran- det enligt något av kraven 1-3 jämte eventuellt ytterligare förekom- mande lamineringsmaterial pressas till laminat i en varmpress.

9. Förfarande enligt krav 1 eller 8, därav, att under varmpressningen det härdbara hart- set bring_as att övergå från A- eller B-stadium till C-stadium, att de termoplastiska partiklarna bringas att expandera och att i materialet under pressning kvarvarande lösningsmedelshalt bringas att förångas.

10. Förfarande enligt något av kraven 8 eller 9, därav, att vidden hos en pressningsspalt hos varm- pressen hålles väsentligen oförändrad under pressningsoperationen och att istället en pressningsfunktion uppnås genom att de termo- plastiska partiklarna i kompositmaterialet i pressningsspalten bring- as att expandera.