SE500822C2 - Förfarande att åstadkomma en intelligent nättjänst - Google Patents

Description

10 15 20 25 35 500 822 2 Med telekommunikationsnät avses vanliga telefonnätet, telexnätet, kretskopplade datanät, bildinformationsöverförande nät, privata telekommunikationsnät, radionät, satellitkommunikationsnät och allmänt bärare av kommunikationstjänsterna såsom t.ex. analog överföring, digital överföring, synkron-, multiplex eller asynkron multiplex överföring, ATM etc. Den gjorda uppräkningen är enbart exemplifierande och avser inte att begränsa upp- finningen.

Med funktionalitet avses förmågan att kunna utföra något i ett telekommunikationsnät. Exempel på funktionalitet är aktiviteter och tjänster som kan utföras i telekommunikationsnät. Exempel på funktionaliteter är förfrågan att uppställa förbindelseväg mellan två parter, sifferanalys, taxering. Funktionaliteten kan, men behöver ej, innebära att dedicerad utrustning måste finnas tillgänglig för funktionalitetens utförande. Är funktionaliteten t.ex. mottagning av toner och analysering av toner måste en tonmottagare finnas tillgänglig. Andra exempel på funktionalite- talbesked, konferenssamtal. Ännu andra exempel på funktionalitet är de funktionaliteter som beskrivs i nämnda fem svenska patentansök- ningar, nämligen kommunikation i form av ett möte, personsökning, sätt att etablera samarbete med en funktionalitet, mötande förbindelseetablering samt kommunikation via mellanhand. Ännu ett exempel på funktionalitet är förmågan att kunna välja bland flera nummeröversättningst j änsten, ter är röststyrda alternativ.

Med förbindelse avses kretskopplad förbindelse eller paketkopplad förbindelse. Att etablera en förbindelse avser i det kretskoppla- de fallet att en kretskopplad förbindelse uppställs mellan två hårdvaru-ändutrustningar och i det paketkopplade fallet att en paketkopplad förbindelse skapar relationer mellan logiska kanaler på fysiska länkar som förbinder noder med varandra. Med uttrycket originera resp. terminera en förbindelse avses i det kretskoppla- de fallet att ansluta originerande resp. terminerande utrustning till en kretskopplad förbindelse och i det paketkopplade fallet 10 15 20 25 (J) UI 500 3 att skapa en session mellan applikationer i originerande resp. terminerande nod.

Med användare avses i det följande en mänsklig användare eller en datorbaserad applikation, som utnyttjar kommunikationstjän- ster. Applikationen kan vara realiserad i form av hårdvara, mjukvara och kombinationer därav. En synonym till användare är ordet part.

Med terminal avses utrustning som är ansluten till ett tele- kommunikationsnät och som gör nätets telekommunikationstjänster tillgängliga för en användare.

Med ggr; avses antingen en accessport eller en transitport. En accessport är en plats där en dedicerad terminal är ansluten till ett telekommunikationsnät. En accessport är förknippad med en destinationsadress, som gàr till en slutanvändare. I det vanliga telefonnätet finns accessporten i en telefonstation. I ISDN-nätet och i mobiltelefonnätet finns accessporten i en terminal. En transitport är en port i en förbindelse mellan noder. En transitport är inte förknippad med någon enskild destinationsad- ress utan utnyttjas för etablering av valfri förbindelse mot en slutdestination.Slutdestinationenangesavdestinationsadressen.

En transitport kan vidarebefordra anrop mot en annan nod eller kan mottaga anrop fràn en annan nod.

Ett anrop har som slutdestination en terminal vilken identi- fieras av en destinationsidentitet. Terminalen kan finnas i samma nod som en transitport eller i någon annan nod dit anropet skall vidarekopplas.

Ett grundläggande särdrag med dagens kommunikationstjänster är att när en part, nedan kallad A, önskar kommunicera med en annan part, nedan kallad B, då sänder A ett anrop till B, varvid en förbindelse etableras mellan A och B. Anropet och uppställning av förbindelseväg är ett kopplat förlopp. Med detta menas att den 822 10 15 20 25 35 500 822 4 information som A använder vid anropet, vanligen en identifika- tion för Bzs accesspunkt i telekommunikationsnätet, utlöser upp- ställning av förbindelseväg mellan parterna. Förbindelsen kan vara kretskopplad eller, vid icke kontinuerligt transmiss- ionssätt, en s.k. virtuell förbindelse, t.ex. paketkopplade nät, ATM-nät (gsynkron transfer mode) etc. Traditionellt etableras en förbindelse genom uppställning av väg från ett ursprung till en destination.Förbindelsevägengenomtelekommunikationsnätetstyrs av fasta s.k. routingtabeller som görs upp när nätet konfigureras eller omkonfigureras. Ibland kan alternativval baserade pà lokal framkomlighetsinformation. routingtabellerna medge Nackdelarna med detta traditionella kommunikationssätt är mànga.

Ett första problem gäller hantering av kommunikationsnätets resurser. För det första är kommunikationsnätet i sig en resurs som med det traditionella sättet att utforma kommunikationstjän- ster utnyttjas oekonomiskt. Om t.ex. part A anropar part B, varvid en förbindelse uppställs genom nätet från A till B, och part B inte accepterar anropet, då har nätresurser tagits i anspråk i onödan. Samma sak gäller om part B är upptagen. Fallet är sà beroende på att dagens nät till övervägande del utnyttjar kanalassocierad signalering. Detta innebär att en förbindelse uppkopplas för signalering. Samma förbindelse används sedan för tal. Med gemensam kanal-signalering, som används främst i lángdistansnätet, sker signalförbindelsen med hjälp av datapaket medan talförbindelsen, den dyra delen av kommunikationen, uppkopplas först vid B-svar. I lokala nät används knappast gemensam kanal-signalering. För det andra kräver en majoritet av alla etablerade förbindelser inte att part B omedelbart tar hand om den information som A vill överföra.

I de uppräknade fallen utnyttjas nätresurserna antingen i onödan eller utnyttjas de i realtid fastän ett senarelagt utnyttjande skulle vara möjligt.

Dagens telekommunikationsnät bygger på den principen att endast ett begränsat antal av samtliga potentiella kommunikationsmöj lig- 10 15 20 25 30 35 SOÛ 822 5 heter utnyttjas samtidigt av nätets användare. Telekommunika- tionsnätet ges en intern arkitektur så beskaffad att gemensamma nätresurser kan betjäna endast ett begränsat antal samtidiga användare av nämnda resurser. En konsekvens av detta är att när många användare samtidigt vill använda resurserna räcker dessa inte till och spärr uppstår. Genom att öka de gemensamma resurserna minskar risken för att spärr skall uppstå. Att öka de gemensamma resurserna är emellertid ofta dyrbart. Det är därför fördelaktigt cmn den önskade kommunikationen kan omdirigeras geografiskt eller senareläggas i tiden så att den utan olägenhet för användarna kan genomföras på ett sätt som utjämnar trafiken och reducerar risken för spärr.

En annan nackdel med de kända telekommunikationsnäten är att när part A önskar kommunicera med B måste part A rikta anropet till nätet eftersom nätet måste aktiveras för att etablera för- bindelsen med part B. Detta kräver i sin tur att nätet måste ha kunskap om B:s accessport i telekommunikationsnätet. Vidare måste telekommunikationsnätet välja förbindelsevägen mellan part A och B. Detta sker med hjälp av fasta routingtabeller. De fasta routingtabellerna är emellertid en olägenhet exempelvis i det fall när ett stort antal användare, som befinner sig inom ett begränsat lokalt, geografiskt område, samtidigt anropas via telekommunikationsnätet, varvid spärr uppstår på vissa trunkled- ningar som leder till detta lokala område. Normalt har noden vid ett sådant tillfälle flera outnyttjade trunkledningar från andra geografiska områden. Routingtabellerna tillåter emellertid inte att dessa outnyttjade trunkledningar tillfälligt utnyttjas för att avverka trafiken till det lokala området. Som exempel på tillfälliga geografiska trafikkoncentrationer kan nämnas bl.a. stora sportevenemang av temporär karaktär.

Sett ur Bzs synpunkt är dagens telekommunikationsnät också rigida till sin struktur och tröga i sin omdirigering av anropet till B i det fall B flyttar från sin accessport i telekommunikations- nätet. Detta problem är exempelvis i dagens telefonnät löst med tjänster som "medflyttning" eller "omstyrning". Om B emellertid 10 15 20 25 (Q U' 500 822 6 måste byta accessidentitet permanent så kvarstår dock problemet att den som vill nå B måste känna till den nya accessidentiteten.

Mobiltelefonin klarar detta problem men till priset att nätet ständigt måste registrera var B (eller B:s terminal) kan nås.

RznocöaELsE rön UPPFINNINGEN Uppfinnaren har funnit att många av de ovanstående olägenheterna kan undanröjas genom en ny typ av kommunikation som innebär att Azs nod X kommunicerar med B:s nod Y indirekt via en mellanhand M. Enligt konventionell teknik sker' uppställning av' en för- bindelse genom att A kopplas genom nätet hela vägen fram till B.

Genom att enligt det traditionella förloppet "anrop-uppställning av väg från ett ursprung till en destination" kan en förbindelse nu i stället betraktas som en uppställning av väg mellan två likvärdiga parter varvid en väg kan uppställas från A till B, eller från B till A, eller från A till en mellanliggande mötesplats M(A) och från B till en mellanliggande mötesplats M(B) varefter M(A) förbinds med M(B).

De mellanliggande mötesplatserna M(A) och M(B) är förlagda till ett telekommunikationsnät som bägge parterna kan nå. Uppsplit- tringen av det kopplade förloppet innebär också att ett anrop betraktas som en beställning av en tjänst. uppfinningen splittra Traditionellt betraktas ett anrop som en beställning av upp- ställande av en förbindelseväg från ett ursprung till en destina- tion. Med det nya synsättet enligt uppfinningen innebär t.ex. nummertagning på en telefonapparat i stället att part A beställer en tjänst, i detta fall en kommunikationstjänst.

Kommunikationstj änsten enligt den grundidé på vilken uppfinningen är baserad indelas i en separat förhandlingsfas och en för- bindelseetableringsfas. Förbindelseetableringsfasen initieras först när båda parterna accepterat att kommunikation skall ske och när parternas resp. accesspunkter blivit tillkännagivna för parterna. Med separat avses här att det nämnda kopplade förloppet mellan anrop och uppställning av förbindelseväg bryts både i tid och i rum. Att det kopplade förloppet bryts i tiden innebär att 10 15 20 25 3C 500 822 7 förhandlingsfasen av en kommunikationstjänst skiljs från upprättandet av förbindelseväg. Upprättandet av förbindelseväg sker först vid en tidpunkt när bada parterna är överens om att förbindelsens kommunikationsfas skall äga rum. På detta sätt kommer tidpunkten för upprättande av förbindelseväg att fördröjas i förhållande till tidpunkten för anropet men uppfinningen utesluter inte att tidpunkten för uppställandet av förbindelseväg sker i direkt anslutning till tidpunkten för anropet förutsatt att vissa villkor är uppfyllda.

Förbindelsevägen mellan parterna behöver inte nödvändigtvis uppställas i samma telekommunikationsnät i vilket eller i vilka förhandlingsfasen sker. Uppfinningen utesluter emellertid inte att samma telekommunikationsnät över vilket eller vilka anropet skedde även används vid kommunikationen mellan parterna.

Ett karaktäristiskt drag för det uppfinningskoncept som ligger bakom samtliga sex patentansökningar är' att en första part manifesterar sin önskan att etablera kommunikation med en andra part genom att göra ett anrop till en tredje part som, beroende pà vilken kommunikationstjänst som efterfrågas, kallas antingen mötesmäklare, mötesarrangör, förbindelsemottagare, tjänstebe- ställningscentral eller “ sökcentral, registrerar anropet, tilldelar anropet en identifikation samt förhandlar med, eller har redan förhandlat med, de första och andra parterna om villkoren för att en förbindelse skall uppställas dem emellan.

En nackdel med dagens telekommunikationsnät är att en tjänst eller funktionalitet initieras genom att den som önskar få tillgång till tjänsten, kallad användaren eller part A, mäste anropa den accessport som är förknippad med den tjänst eller funktionalitet som användaren önskar. I telekommunikationsnätet màste intelligens finnas inbyggd, som skall detektera att den anropade accessporten inte är förknippad med en abonnent utan med en tjänst eller funktionalitet. Telekommunikationsnätets intelligens skall då avgöra fràn vilken accessport den önskade tjänsten eller funktionaliteten skall levereras. Vidare skall 10 15 20 25 35 500 822 8 nätet koppla användaren fram till den anropade accessporten där leverantören av tjänsten finns. Nätet måste innehålla information som är relaterad till varje i nätet förekommande leverantör av tjänster eller funktionaliteter. Vidare måste nätets operatör hålla reda på och uppdatera all information som har att göra med det sätt på vilket varje enskild leverantör önskar leverera sin funktionalitet. Nätoperatören måste med andra ord hålla ordning på stora informationsmängder. Varje gång en enskild leverantör önskar ändra på det sätt funktionaliteten skall levereras måste nätoperatören kontaktas, vilket gör hanteringen av funktionalite- ter och av ändring av funktionaliteter långsam, trög och stel.

Såsom exempel på traditionell teknik kan nämnas att ett företag idag kan ha ett telefonnummer, i Sverige ett s.k. 020-nummer, i USA ett s.k. 800-nummer, som är gemensamt för alla de dis- triktskontor företaget äger. Med företagets 020-nummer är en nummeröversättningstjänst förknippad. Nummeröversättningstjänsten innebär att en kund som ringer företagets 020-nummer kopplas till det distriktskontor som betjänar det riktnummerområde varifrån kunden ringer. Systemet fungerar väl ända tills den dag ett dis- triktskontor tillfälligt vill stänga, t.ex. på grund av semester.

Distriktskontoret måste då kontakta nätoperatören och begära att alla inkommande samtal skall omdirigeras till ett annat av företagets kontor under semesterperioden. Denna beställning av omdirigering måste i god tid anmälas till nätoperatören, vilken sedan måste omprogrammera berörda telefonväxlar. Sådan omprogram- mering tar tid. Ur detta exempel inses att hittillsvarande system är trögt och att det har en stel uppbyggnad. Bättre vore om det distriktskontor som skall stänga för semester själv kunde ordna med omdirigering av inkommande samtal, d.v.s. själv fick välja hur tjänsten nummeröversättning skall utformas, ty då behöver inte nätoperatören kontaktas när ändringen skall göras.

Om ett distriktskontor finner att den anropande användaren begär en tjänst som detta distriktskontoret inte kan leverera men som kan levereras av antingen en helt annan leverantör som ej tillhör företaget (kallat växling av leverantör), eller av ett annat distriktskontor (kallat underleverantörsförfarande), kan 10 15 20 25 30 35 500 822 9 vidarekoppling av samtalet vanligen inte ske om traditionell teknik används. Användaren måste i stället ringa upp den nye leverantören resp. underleverantören, ty den redan uppställda förbindelsen går inte att ändra med den traditionella tekniken.

När uppfinningsidén tillämpas vid t.ex. intelligenta nättjänster, varvid en första part, part A, via ett telekommunikationsnät beställer en tjänst från en för part A bekant tjänsteleverantör, som levererar tjänsten över ett telekommunikationsnät, frigörs tjänstebeställningen från att vara kopplad till uppställning av förbindelsevägtilltjänsteleverantören.Tjänstebeställningengár till en nämnd tredje part, kallad tjänstebeställningscentral, som registrerar tjänstebeställningen och tilldelar denna en referens som senare överförs till en av tjänstebeställningscentralen.eller av en utsedd Tjänsteleverantören etablerar enligt föreliggande uppfinning förbindelse med användaren genom att begagna sig av den nämnda referensen. Fördelen med detta är att det blir möjligt för tjänsteleverantören att själv utforma det sätt på vilket han vill tjänsteleverantörsväljare tjänsteleverantör. leverera sin tjänst.

Tjänsteleverantören kan själv äga den utrustning han använder för att leverera tjänsten och utrustningen behöver bara följa access till den nätoperatörens signaleringsprotokoll för grundläggande kommunikationstjänsten, dvs. standariserade nätprotokoll för koppling av förbindelser. Inga protokoll för avancerade tjänster i nätet behövs.

Det sätt pà vilket tjänsteleverantören etablerar förbindelse med användaren beskrivs i vår inlämnade svenska patentansökan nr. 9200469-6. Denna patentansökning beskriver ett sätt att etablera förbindelse som är sä beskaffat att förbindel-sen etableras i form av ett möte. De parter som skall förbindas med varandra anropar, var och en frán sitt håll, mötesplats på vilken de frán parterna inkommande förbindelserna sammanknyts med varandra. Genom att tillämpa den förbindelsemeka- nism som beskrivs i nämnda patentskrift ernàs tvà fördelar när en gemensam 10 15 20 25 30 h' UI 500 822 10 uppfinningen tillämpas i samband med intelligenta nättjänster, nämligen dels att det är möjligt att växla från tjänsteleverantör till tjänsteleverantör utan att beställaren av tjänsten, dvs. användaren behöver koppla ned sin förbindelse med tjänstebeställ- ningscentralen. Den andra fördelen som uppnås är att tjänstebes- tällningscentralen kan vidarekoppla beställarens förbindelse till nämligen till mötesplatsen, trafikbelastningssynpunkt är en annan nod i nätet, som ur geografisk synpunkt och/eller lämplig såsom mötesplats för beställare och leverantör.

Ett annat problem som får en elegant lösning med användande av den ovan beskrivna principen att skilja anropet från upprättande av väg mellan parterna, är att de konfliktsituationer som uppstår när flera användare i nätet vill utnyttja samma funktionalitet, men funktionaliteten inte räcker till för alla användare samtidigt, löses på enkelt sätt. Det kan här såsom exempel gälla en telefonkonferensutrustning som utgör en gemensam resurs för nätet. Enligt föreliggande uppfinning skall tjänsteleverantören sända en förbindelsebeställning till den nod i vilken mötet skall äga rum. Om tjänsteleverantören levererar tjänster samtidigt till flera olika användare, varvid varje användare erhåller varsin identifikation, har tjänsteleverantören möjlighet att tillse att han utdelar endast så många identifikationer som hans resurser medger. När resurserna är tömda meddelar tjänsteleverantören antingen tj änstebeställningscentralen eller tj änstefördelaren att hans resurser är tömda och att resurser får sökas på annat håll i nätet. Därmed undviks uppställning av förbindelser, som skulle få spärr. Andra exempel på gemensamma resurser är en talbe- skedsutrustning, en röstbrevlåda, en s.k. inter working unit etc.

Med dagens telefonnät uppstår problem när flera tusentals abonnenter samtidigt genererar anrop mot en tjänst i en nod X och tjänsten endast kan betjäna ett antal anrop per sekund. Då uppstår dels snedbelastning i telefonnätet, dels drabbas lokala användare i nod X av spärr eller försämrad service eftersom väntande anrop mot tjänsten belägger merparten av trunkarna mellan nod X och nätet. Enligt uppfinningen elimineras dessa 10 15 20 25 30 h) UI 500 822 ll väntande anrop på trunkarna genom att väntan sker i tjänstebe- ställningscentralerna. Situationer av ovan nämnda slag uppstår när t.ex. ett TV-bolag uppmanar tittarna att anropa ett visst nummer. Idag löses detta problem genom att TV-bolaget i förväg meddelar nätoperatören om att tittare kommer att ringa en viss dag på en viss tid och nätoperatören har då tid på sig att ställa om telefonstationen i nod X så att vissa vior reserveras för utgående samtal. Om TV-bolaget underlåter att meddela nätopera- tören om ett evenemang av detta slag slås telefonstationen i nod X ut och även andra telefonstationer nära den i noden X kan få spärr.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att utnyttja ex- isterande nät och existerande näts resurser effektivare än hitintills genom att skilja ett anrop från uppställning av kopplingsväg. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett kommuni- kationsförfarande som innebär att leverantören själv bestämmer över det sätt på vilket den beställda tjänsten skall levereras.

Ytterligare ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett kommunikationsförfarande som medger växling av tjänsteleverantör medan förbindelse till användaren bibehålls. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett kommuni- kationsförfarande som innebär att en leverantör av en tjänst kan delegera till en underleverantör att leverera delar av den önskade tjänsten. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett kommuni- kationsförfarande som medger att förbindelsen mellan användare och tjänsteleverantör etableras i form av ett möte.

Uppfinningen syftar också till att åstadkomma.ett kommunikations- förfarande som medger val av den nod i vilken mötet skall äga rUm . 10 15 20 25 30 35 500 822 12 Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett kommuni- kationsförfarande som förhindrar att spärr uppstår för lokala abonnenter i en nod mot vilken massanrop sker.

Detta ernás genom de särdrag som framgår ur bifogade patentkrav.

Olika utföringsformer av uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan i anslutning till de bifogade ritningarna, i vilka fig. fig. fig. fig. fig. fig.

Fig. fig. visar olika noder vilka används vid kommunikationsför- farandet enligt föreliggande uppfinning, är ett flödesschema som illustrerar det kommunika- tionsförfarande som beskrivs i fig. 1, illustrerar möjligheten att byta tjänsteleverantör utan att förbindelsen till användaren behöver ned- kopplas, visar en variant av telekommunikationsförfarandet enligt vilken mötesplatsen är förlagt hos tjänsteleve- rantören, visar ännu en variant av uppfinningen där mötesplatsen är förlagd till tjänstebeställningscentralen, visar en variant av uppfinningen som medger byte av mötespunkt, varvid figuren samtidigt visar olika dataposter som schematiskt illustrerar'kommunikations- förfarandet enligt uppfinningen, är ett exempel på en trafiksituation i vilken kommuni- enligt tillåter samverkan mellan fyra olika aktörer, kationsförfarandet uppfinningen är ett exempel som visar kommunikationsförfarandet enligt uppfinningen tillämpat vid mobiltelefoni, 10 15 20 25 30 500 822 13 fig. 9 visar olika poster som skapas av uppdragsprocesser vilka initieras i samband med utövandet av kommunika- tionsförfarandet enligt fig. 7 och fig. 10 visar ett vanligt telefoninät i vilket massanrop sker mot en och samma tjänsteleverantör.

Fig. 1 visar en användare A som önskar beställa en kommunikation- stjänst och för detta ändamål gör ett anrop som innehåller en destinationsidentifikation, t.ex. ett katalognummer, som motsvarar den tjänst användaren vill ha. Destinationsidentifika- tionen kallas fortsättningsvis gjänstegccessnummer, och förkortas TA-nuznmer. A kan vara en person, en dator eller en funktionalitet och kallas ibland nedan också för tjänstebeställare.

I det telekommunikationsnät T, markerat med streckat område i fig. l, genom vilket TA-numret sänds finns olika typer av kopp- lingsnoder som har olika funktionaliteter, bl.a. en första nod 10 som inte känner igen 'PA-numret utan skickar det vidare till en andra nod ll vilken har en funktionalitet som känner igen TA- numret och ser att anropet avser en beställning av en tjänst och att anropet därför skall skickas till en tjänstebeställnings- central 12. När anropet inkommer till tjänstebeställnings- centralen 12 startas en uppdragprocess som schematiskt visas vid hänvisningssiffran 13. Uppdragsprocessen 13 är realiserad i form av program som löper samtidigt med andra program vilka styr tj änstebeställningscentralens 12 övriga konventionella processer såsom koppling, debitering, trafikövervakning etc. Uppdragspro- cessen noterar den port på vilken anropet från A inkommit. Denna port markeras symboliskt med hänvisningssiffran 14 i fig. 1.

Vidare parkerar uppdragsprocessen den förbindelse 1 på vilken anropet inkommit och skapar en relation till Azs anrop genom att generera en datapost, nedan kallad gnvändargccessindivid AAI.

Således utgör användaraccessindividen en referens till Azs anrop.

För varje anrop som inkommer till tjänstebeställningscentralen l2 skapas en användaraccessindivid. 10 15 20 25 30 35 500 822 14 Med ledning av TA-numret sorterar tjänstebeställningscentralen 12 tjänstebeställningarna efter identitet och fastställer dels den tjänst med vilken användaren önskar etablera kontakt, dels den leverantör varifrån tjänsten skall levereras. Val av leverantör sker genom att uppdragsprocessen 13 via ett signalnät sänder en förfrågan till en databas 15 i vilken det finns lagrat uppgifter~om tillgängliga tjänster'och tjänsteleverantörer. Denna förfrågan till databasen 15 sänds pá ett signalnät som visas symboliskt med den streckade pilen 2 i fig. 1. Tillsammans med denna förfrågan sänder uppdragsprocessen 13 referensen till A:s anrop, dvs. AAI. Med ledning av de i databasen lagrade upp- gifterna utpekar databasen en leverantör av den beställda tjänsten och sänder sedan en beställning, kallad tjänstebes- tällning, till den utsedde leverantören. Referensen AAI vid- aresänds frán databasen till den utsedde leverantören tillsammans med tjänstebeställningen. Vidaresändningen sker över ett signalnät och markeras med den streckade pilen 3. Den utsedde leverantören, kallad tjänsteleverantör, betecknas med hän- visningssiffran 16. Tjänsteleverantören 16 är den som admini- strerar den beställda tjänsten. Tjänsteleverantören 16 behöver inte ha de funktionaliteter och resurser vilka krävs för tjänstens leverans, såsom t.ex. talsvarsutrustning, utrustning för avkodning av toner etc., utan kan i sin tur beställa dessa resurser från en eller flera andra noder som äger den önskade resursen resp. funktionaliteten. En nod med önskad funktionalitet resp. önskad resurs kallas resursnod och betecknas med hän- visningssiffran 17 i fig. 1. Mellan tjänsteleverantören 16 och resursnoden 17 sker en dialog' över ett signalnät. Dialogen betecknas med den streckade pilen 4. När tjänsteleverantören 16 har bokat de resurser som krävs för att leverera tjänsten ställer tjänsteleverantören 16 upp en signalväg 5 mot tjänstebeställ- ningscentralen 12 samt överför referensen AAI för att referera till A:s tjänstebeställning. Läget ärruzsàdant att tjänsteleve- rantören 16 har signalförbindelse med resursnoden 17 och tj änstebeställningscentralen 12. Vidare har erforderliga resurser bokats för att tjänsten skall levereras. Vad som àterstàr nu är 10 15 20 25 30 500 822 15 att uppställa en förbindelse: mellan resursnoden 17 och det parkerade anropet från A.

I vår ovan nämnda samtidigt härmed ingivna svenska patentansök- ning nr. 9200469-6 beskrivs ett sätt att etablera förbindelser mellan två funktionaliteter som är belägna i olika noder. Enligt denna patentansökning etableras förbindelsen inte pà konventio- nellt sätt genom att den ena noden uppställer kopplingsväg mot den andra utan förbindelsen etableras i form av ett möte på en mötesplats som är förlagt i en nod i ett telekommunikationsnät.

För att mötet skall kunna äga rum väljer tjänsteleverantören 16 först ut en mötesplats och sänder sedan över ett signalnät, en förbindelsebeställning till den nod i vilken mötet skall äga rum.

Denna nod kallas mötesnod och betecknas med hänvisningssiffran 18. Förbindelsebeställningen betecknas med den streckade pilen 6 och sänds över ett signalnät. När förbindelsebeställningen inkommer startas en uppdragsprocess, schematiskt visad vid hänvisningssiffran 19 i mötesnoden 18. Som svar pà förbindelse- beställningen reserverar uppdragsprocessen 19 två mötesreferen- ser, s.k. interaktionsnummer eller kort IA-nummer som är valda ur mötesnodens 18 nummerserie. IA-numren finns närmare beskrivna i vår samtidigt härmed ingivna svenska patentansökning nr. 9200467.8. Uppdragsprocessen 19 sänder över de två IA-numren, kallad IA(A) och IA(B), till tjänsteleverantören 16 via signalnä- tet. De streckade pilarna 7 illustrerar översändningen av IA- numren.

Nästa steg i förbindelseetableringsprocessen innebär att tjänsteleverantören 16 sänder det ena av dessa IA-nummer, IA(A) till tjänstebeställningscentralen 12 och det andra, IA(B) till resursnoden 17 via de tidigare uppställda signalvägarna 5 resp. 4. Av tydlighetsskäl betecknas översändandet av IA-numren med de två streckade pilarna 7. Tillsammans med IA-numret _IA(A) översänder tj änsteleverantören 16 referensen AAI till tj änstebes- tällningscentralen 12 så att tjänstebeställningscentralen skall veta att det översända IA-numret refererar till tjänstebeställ- ningen från användaren A. Samtidigt med översändandet av IA- 10 15 20 25 30 500 822 16 numren uppmanar tjänsteleverantören 16 tjänstebeställnings- centralen 12 att göra ett anrop med angivande av numret IA(A) såsom destinationsadress. Tjänsteleverantören 16 beordrar även resursnoden 17 att göra ett anrop och använda numret IA(B) såsom destinationsadress. Båda noderna 12 och 17 anropar nu med resp. destinationsadress. Två förbindelsevägar uppställs därefter mot Dessa förbindelsevägar markeras med de två I samband med att förbindelsevägen 8 mötesnoden 18. heldragna pilarna 8. uppställs från tjänstebeställningscentralen 12 till mötesnoden 18, förbinder uppdragsprocessen 13 den parkerade förbindelsen 1 med den förbindelseväg 8 som går från tjänstebeställnings- centralen 12 till mötesnoden 18. När mötesnoden 18 finner att det föreligger inkommande anrop av vilka det ena refererar till IA(A) och det andra till IA(B) vet uppdragsprocessen 19 att dessa IA- nummer utdelats i ett visst syfte, nämligen att ett inkommande anrop som refererar till det ena IA-numret skall förbindas med ett inkommande anrop som refererar till det andra IA-numret.

Mötesnoden 18 genomför då nämnda hopkoppling, vilket schematiskt betecknas med den heldragna linjen 9. Förbindelsen mellan A och resursen 17 är nu etablerad och resursnoden 17 kan påbörja leveransen av tjänsten.

Sedan tjänsten levererats rivs förbindelserna 1, 8 samt an- nulleras alla skapade dataposter.

Ehuru inte beskrivit i detalj ovan startas en uppdragsprocess såväl i tjänsteleverantören 16 som i resursnoden 17 i samband med en inkommande tjänstebeställning resp. en bokning av resurs.

Dessa uppdragsprocesser initierar dataposter liknande de som beskrivits ovan i samband med uppdragsprocessen 13 resp. 19.

Exempel på hur sådana dataposter ser ut beskrivs i samband med exemplet i fig. 7 och finns illustrerade i fig. 8. Dessa uppdragsprocesser styrs av överordnade drifts- och underhållspro- CGSSEI .

I fig. 1 visas signalvägar med streckade pilar medan kopplings- vägar för uppställning av förbindelser över vilka tjänster skall 10 15 20 25 30 L) kï 500 822 17 levereras visas med heldragna pilar. Signalförbindelserna kan ske över godtyckliga signalnät. Företrädesvis är t.ex. signalförbin- delsen 5 mellan tjänstebeställningscentralen 12 och tjänsteleve- rantören l6 ett godtyckligt signalnät som är valt bland de telekommunikationsnät över vilka tjänsteleverantören 16 och tjänstebeställningscentralen 12 gemensamt förfogar.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen förhandlar tjänstebeställaren A med tjänstebeställningscentralen 12 om i vilket telekommunikationsnät den önskade tjänsten skall levere- ras. Denna förhandling sker i samband med att tj änstebeställaren A har förbindelsen l med tjänstebeställningscentralen 12. Såväl t jänstebeställare som tj änstebeställningscentral har i normalfal- let access till flera olika telekommunikationsnät och tj änstebes- tällaren A utser lämpligt nät över vilket tjänsten skall levereras och meddelar detta till tjänstebeställningscentralen 12. På detta sätt är det möjligt för tjänstebeställaren att t.ex. göra tjänstebeställningen per telefon och begära att tjänsten levereras över t.ex. ett datanät som t.ex. utnyttjar paket- koppling.

Beställningsidentiteten AAI som alstras av uppdragsprocessen 13 skiljer sig från de nämnda IA-numren på så sätt att beställnings- identiteten används under de signaleringssessioner som försiggår mellan noderna medan ett IA-nummer beställs och väljs först efter det att beställare och leverantör är överens om att en för- bindelse mellan två funktionaliteter skall skapas. När väl förbindelse mellan dessa funktionaliteter skapats kan IA-numret friställas. Normalt existerar ett .IA-nuxnmer endast under uppkopplingsskedet av en förbindelse, t.ex. under 20 sekunder, medan däremot en signalreferens AAI existerar under hela den tid ett samarbete förekommer mellan två funktionaliteter i olika noder. Ett sådant samarbete beror av de förekommande funktionali- teterna och kan existera under lång tid. Gäller det t.ex. en telefonbeställning av en flygbiljett kan samarbetet mellan beställare och leverantör fortgå under åtskilliga minuter och under hela denna tid existerar denna signalreferens AAI. Ibland 10 15 20 25 30 500 822 18 kan det finnas behov av att ett IA-nummer får leva under en längre tid, t.ex. i samband med leverans av deltjänster från olika resursnoder, och i ett sådant fall annuleras IA-numret först när man inte längre har behov av numret.

I fig. 1 visas endast en tjänstebeställningscentral 12. I ett telekommunikationsnät kan emellertid flera tjänstebeställnings- centraler 12 förekomma och den tjänstebeställningscentral till vilken anropet fràn en användare kopplas väljs företrädesvis så att avståndet mellan den anropande användaren och tj änstebeställ- ningscentralen blir kortast möjligt.

Databasen 15 kan betraktas såsom en tj änsteleverantörsförmedlare.

Ehuru endast en databas 15 visas i fig. 1 kan flera databaser förekomma. Exempelvis kan en databas vara specialiserad för vissa typer av tjänster medan en annan är specialiserad för andra typer av tjänster.

I fig. l visas endast en tjänsteleverantör 16 men flera sådana kan förekomma och en tjänsteleverantör kan leverera endast en viss del av den beställda tjänsten och därefter överlåta till en underleverantör att leverera en återstående del av den beställda tjänsten. Likaså kan en underleverantör i sin tur anlita en annan underleverantör för en viss del av den beställda tjänsten.

Ingen av noderna 10, 11, 12 och 18 behöver ha kunskap om accessportar till tj änsteleverantörer, t jänsteunderleverantörer, resursnoder eller andra enheter som är inblandade i tjänstens utformning. Det enda dessa noder 10, ll, 12 och 18 behöver kunna är att koppla förbindelser till angivna destinationer. Dessa noder visas därför i form av rektanglar och har alla en kon- ventionell kretskopplad väljare eller en paketväljare åskåd- liggjord av en rektangel med korslagda streck, t.ex. såsom visas vid hänvisningssiffran 10. Noderna 15, 16 och 17 behöver däremot inte ha någon väljare utan kan bestå av datorer med tillhörande program samt utrustning för signalering över ett signaleringsnät. 10 15 20 25 30 500 822 19 Tjänsteleverantören 16 kan utse en mötesnod 18 på många olika sätt. Ett lämpligt sätt att välja mötesnod är att förlägga mötesnoden 18 så nära resursnoden 17 som möjligt så att resursno- den belastas i minsta möjliga grad av kostnaderna för för- bindelsen eftersom det är användaren A som önskar förbindelsen. Även det motsatta fallet kan vara aktuellt, varvid mötesnoden väljs så nära A som möjligt därför att tjänsteleverantören påtar sig kostnaderna.

Olika debiteringsprinciper kan förekomma, t.ex. den inledningsvis beskrivna principen med 020-nummer ( vilket i USA motsvaras av 800-nummer) eller den kända principen med toll-ticketing.

Principen med 020-nummer innebär att användaren ringer ett 020- nummer och därefter kopplas till tjänsteleverantören 16 till kostnaden för ett lokalsamtal av kopplingsväg.

Tjänsteleverantören har tecknat avtal med operatören av nätet T och debiteras av denne dels för den del som nämnda samtal kostar utöver kostnaden för ett lokalsamtal och dels kostnaden för tjänsten och för den tid det tar att leverera tjänsten. Tjänste- leverantören debiterar sedan i sin tur tjänstebeställaren A för den utförda tjänsten. oberoende Principen med toll-ticketing innebär att samtalsdata, såsom B- abonnentnummer, A-abonnentnummer, datum, tidpunkt för för- bindelsens början och slut registreras, t.ex. på magnetband. De registrerade uppgifterna ligger sedan till grund för debitering.

Enligt uppfinningen kompletteras nämnda samtalsdata med uppgift om IA-nummer som gör det möjligt för nätoperatören och tjänstele- verantören 16 att avtala om hur ett samtal skall taxeras. Såsom nämnts ovan har tjänsteleverantören full kontroll över var mötespunkten skall förläggas och kan på så sätt bestämma hur långt i nätet tjänstebeställaren A får' koppla sig på egen bekostnad för att möta tjänsten i mötesnoden. Mötespunkten kan nära tjänstebeställaren, varvid huvuddelen av tjänsteleverantören, eller nära läggas t.ex. samtalskostnaden bärs av tjänsteleverantören, varvid huvuddelen av samtalskostnaden bärs lO 15 20 25 30 w ul 500 822 zo av tjänstebeställaren A, eller så kan mötespunkten läggas någonstans mellan tjänstebeställaren A och tjänsteleverantören 16, varvid samtalskostnaden fördelas i en motsvarande proportion mellan tjänsteleverantören och tj änstebeställaren A. Med ledning av nämnda registrerade samtalsdata kan nätoperatören debitera tjänsteleverantören och tjänstebeställaren. Tj änsteleverantören kan också avtala med nätoperatören om egna rabatter på samtal- staxan om tjänsteleverantören är en stor kund hos nätoperatören.

Tjänsteleverantören 16 kan själv äga alla resurser varvid signaleringen åskàdliggjord av pilarna 4 och 7 bortfaller och förbindelsen 8 uppställs från tjänsteleverantören mot mötesnoden.

Databasen 15 behöver inte finnas i en separat nod utan kan vara samlokaliserad med tjänsteleverantörscentralen 12.

Såsom alternativ kan databasen 15 helt utelämnas och tjänsteleve- rantörscentralen 12 besitter då kunskap om vem som skall leverera den beställda tjänsten. Då kan tj änsteleverantörscentralen 12 sända tj änstebeställningen direkt till tjänsteleverantören och signaleringen, symboliserad av pilarna 2, 3, ersättas med en enda signaleringspil direkt till tjänsteleverantören 16.

Ett program i resursnoden 17 håller hela tiden reda på antalet bokade resurser. Är alla resurser bokade och en förfrågan kommer från en tjänsteleverantör om att leverera en tjänst förklarar resursnoden 17 i den av pilen 4 markerade dialogen att inga resurser för närvarande står till förfogande. Tj änsteleverantören 16 kan då vända sig till en annan, i fig. l ej visad, resursnod med samma bokningsförfrågan.

Skulle på traditionellt sätt alla tj änsteaccessnummer (TA-nummer) kopplas fram till resursnoden 17, varifrån tjänsten levereras, och alla resurser vore upptagna skulle spärr uppstå. Med förfarandet enligt uppfinningen inträffar inte detta eftersom förbindelsen till resursnoden 17 ännu inte kopplats upp när beställningen inkommer på signalnätet. Tj änsteleverantören 16 har 10 15 20 25 30 500 822 21 fortfarande möjlighet att över signalnätet vända sig till andra innehavare av motsvarande resurser. Inte förrän en resursnod förklarat sig 'villig att leverera, tjänsten. översänds IA(B)- numret .

Om tjänsteleverantören 16 finner att hela den beställda tjänsten inte kan levereras från resursnoden 17 kan tjänsteleverantören 16 boka den resurs som återstår i en annan resursnod för att tjänsten skall bli fullständig. När resursnoden 17 levererat sin andel av tjänsten kopplar resursnoden 17 ner sin förbindelse 8 mot mötesnoden 18 och dessförinnan signalerar tjänsteleverantören 16 till mötesnoden 18 och manar denna att inte koppla ner för- bindelsen. mot 'tjänstebeställningscentralen 12. Mötesnoden 18 uppmanas att ligga kvar i vänteläge och invänta ett förnyat anrop som har IA(B) som destinationsadress. Därefter sänder tjänstele- verantören 16 IA-numret IA(B) till den nya resursnoden, som gör ett anrop med detta IA-nummer IA(B). Mötesnoden 18 identifierar ett inkommande anrop, gör nummeranalys och upptäcker att anropsnumret är ett IA-nummer. Mötesnoden 18 ser efter i sin nummertabell för vilket ändamål IA-numret, i detta fall IA(B), utdelats och finner att numret är associerat med LA(A). Då förbinder mötesnoden 18 den port, på vilken anropet från den nya resursnoden inkom med den port på vilken förbindelsen 8 från tjänstebeställningscentralen 12 finns närvarande. th; är för- bindelsen mellan A och den nya resursnoden etablerad. Fördelen med detta förfarande är att användaren A inte märker att tjänsten levereras från olika resursnoder. Användaren behöver heller inte göra något förnyat anrop mot den nod som skall leverera den återstående delen av tjänsten. Med andra ord är mötesnoden 18 helt transparent ur användarens Azs synpunkt. Såsom tidigare omnämnts behöver inte heller mötesnoden 18 ha någon kunskap om den tjänst som tjänsteleverantören levererar.

Det är även möjligt att anvisa en ny mötesnod när en ny resurs skall anslutas. 10 15 20 25 30 500 822 22 Fig. 2 visar ett flödesschema över kommunikationsförfarandet enligt fig. 1. I fig. 2 hänvisar ruta 1 till pilen l i fig. 1, ruta 2 till pilen 2 etc. När en tjänstebeställning TB inkommer till tjänstebeställningscentralen 12 parkeras anropet, noteras den port på vilken anropet inkommit och skapas en referens AAI av uppdragsprocessen 13. Företrädesvis upptagetmarkeras A också.

Uppdragsprocessen intar därefter ett väntetillstånd i avvaktan på att den skall få reda på vart det inkommande samtalet skall vidarekopplas. Tj änstebeställningen TB signaleras tillsammans med referensen.AAI till en tjänsteleverantörsförmedlare, i detta fall databasen 15. Tjänsteleverantörsförmedlaren utser tjänstele- verantör TL och sänder referensen AAI till den utsedde tjänstele- verantören. Tjänsteleverantören TL kan i sin tur kanske inte leverera tjänstebeställningen utan väljer att skicka denna vidare, representerat av pilen 20, ända tills en tjänsteleveran- tör påträffas vilken förklarar sig villig att leverera den beställda tjänsten. Detta representeras av ruta 3. Den utsedde tjänsteleverantören utser därefter de resurser som behövs för att leverera den beställda tjänsten, ruta 4. När erforderliga resurser utsetts bokas dessa, visat vid ruta 4A. I det fall tjänsteleverantören själv förfogar över nödvändiga resurser bortfaller steget i ruta 4 och resursen bokas direkt såsom visas vid pilen 21.

Sedan resurserna bokats öppnas signalvägar mot båda parter, dvs. tjänstebeställningscentralen resp. den bokade resursen. För att tjänsteleverantören skall kunna referera till rätt tjänstebes- tällning adresseras tjänstebeställningscentralen med referensen AAI. Dessa åtgärder finns àskådliggjorda i ruta 5. Därefter utser tjänsteleverantören mötesplats, ruta 6, samt begär mötesreferen- ser från den nod som tjänar såsom mötesplats. Tjänsteleverantören mottar dessa mötesreferenser IA(A) och IA(B) och sänder den ena, IA(A) till tjänstebeställningscentralen 12 och den andra IA(B) till den bokade resursen 17. Samtidigt uppmanar tjänsteleveran- tören de två parterna att göra ett anrop med de översända mötes- referenserna, ruta 7. 10 15 20 25 30 35 500 822 23 Nästa steg i förfarandet, ruta 8, innebär att tjänstebeställ- ningscentralen anropar mötesnoden genom att som destinationsad- ress ange IA(A) samt att den nod i vilken den bokade resursen finns också anropar mötenoden men nu med destinationsadressen IA(B).

I mötesnoden 18 övervakas aktivitet på de inkommande portarna löpande. Mötesnoden vet för vilket ändamål mötesreferenserna utdelats. Så snart det vid en ingångsport finns en part närvaran- de, vilken åberopar det ena av de två utdelade mötesreferenserna, och det samtidigt vid en annan port finns närvarande en annan part, vilken åberopar den andra mötesreferensen har mötesnoden till uppgift att hopkoppla dessa två inkommande portar med varandra, ruta 9, varvid förbindelsen mellan de två parterna är etablerad. När den beställda tjänsten är levererad nedkopplas parternas förbindelse med mötesnoden samt annulleras alla referenser till mötesnoden resp. till uppdragsprocesserna. Det inses att dessa referenser därefter kan användas för nya inkommande tjänstebeställningar.

Fig. 3 visar det ovan nämnda förhållandet när en resurs eller tjänsteleverantör finner att han inte kan leverera hela den beställda tjänsten utan behöver hjälp från annat håll varvid den ursprungliga resursen 17 överför sin mötesreferens IA(B) till en ny resurs betecknad med 22 från vilken anrop sker mot mötesnoden 18 med angivande av IA(B) såsom destination. För användaren A är mötesnoden 18 fortfarande transparent och den tjänst som till en början levererades från resursnoden 17 levereras nu från en ny resursnod 22. Ehuru inte. utvisat i fig. 3 samordnar eller synkroniserar tjänsteleverantören de aktiviteter som krävs för att överflytta tjänsteleveransen från resursnoden 17 till resursnoden 22. Sådan samordning sker genom signalering på ett signalnät.

Fig. 4 visar en variant av kommunikationsförfarandet enligt uppfinningen, varvid mötesnoden 18 är förlagd till samma nod i vilken tjänsteleverantören 16 och resursnoden 17 finns. I detta 10 15 20 25 30 500 822 24 fall uppställs kopplingsväg från tjänsteleverantören 18 till tj änstebeställningscentralen 12 såsom markeras med den heldragna pilen 8 . Signalvägen markeras fortfarande med den streckade pilen 5.

Fig. 5 visar ett alternativt utförande av kommunikationsför- farandet enligt uppfinningen, varvid resursnoden 17 är förlagd till tjänsteleverantören 16 och mötesnoden 18 är förlagd till tjänstebeställningscentralen 12. I detta fall har det antagits, att det är tjänstebeställningscentralen 12 som har rollen som leverantör 18 av förbindelsen medan tjänsteleverantören har rollen av beställare av förbindelsen. I detta fall uppställs kopplingsväg från tj änstebeställningscentralen 18 mot tjänstele- verantören 16 såsom markerats med den heldragna pilen 8.

Signalförbindelsen mellan parterna betecknas med den streckade pilen 5.

Fig. 6 visar en variant av kommunikationsförfarandet enligt uppfinningen enligt vilken det är möj ligt att flytta mötesplatsen från den ursprungliga mötesnoden 18 till en ny mötesnod 23, vilken flyttning åskådliggörs av den punktstreckade pilen 24. I exemplet i fig. 6 har tjänsteleverantören 16 tillgång till all utrustning som behövs för att leverera den begärda tjänsten.

Således står tjänsteleverantören 16 i förbindelse med mötesnoden 18 och levererar tjänsten via en uppställd förbindelse represen- terad av de två heldragna pilarna 8. När mötesplatsen skall förflyttas till den nya mötesnoden 23 måste båda parterna 12 och 16 bryta förbindelserna till den gamla mötesnoden 18. Därefter vänder sig tjänsteleverantören 16 till den nya mötesnoden 23, över ett ej visat signalnät, och begär två nya mötesreferenser vilka den nya mötesnoden 23 överför på singalnätet till tjänste- leverantören 16. När tjänsteleverantören 16 erhållit de två nya mötesreferenserna, betecknade IA(A)/NY resp. IA(B)/NY, överförs mötesreferensen IA(A) /NY till tj änstebeställningscentralen 12 via en signalförbindelse, representerat av den streckade pilen 5.

Tj änstebeställningscentralen 12 anropar den nya mötesnoden 23 med användande av den nya mötesreferensen IA(A)NY och tjänsteleveran- 10 15 20 25 30 b) 1)! 500 822 25 tören 16 anropar också den nya mötesnoden 23 med användande med den nya mötesreferensen IA(B)/NY. När den nya mötesarrangören 23 finner att båda parter är närvarande sammankopplas parterna med varandra i den nya mötesnoden 23. Parterna har nu mötts i den nya mötesnoden 23 och tjänsteleveransen kan fortsätta.

Nedtill i fig. 6 visas olika dataposter som alstras i de olika noderna. Längst till vänster visas ett exempel på en post med mötesreferensen AAI som alstras av uppdragsprocessen 13 som svar på att användaren A beställer en tjänst. För varje inkommande tjänstebeställning skapas en ny datapost motsvarande posten AAI.

Sådana tillkommande poster visas med rektanglarna bakom datapos- ten AAI. Nedtill i mitten av fig. 6 visas den datapost som alstras av uppdragsprocessen 19 i mötesnoden 18 när en för- bindelsebeställning inkommer från tjänsteleverantören 16. Denna datapost kallas mötesindivid MI och refererar till det beställda mötet. I dataposten MI finns olika fält som innehåller uppgifter om portar och referenser över vilka program mötesnoden 18 mäste förfoga för att kunna etablera förbindelsen mellan A och tjänsteleverantören 16. För varje mötesbeställning alstras en motsvarande datapost MI.

Längst till höger nedtill i fig. 6 visas en datapost som alstras av den uppdragsprocess 20 som startas i tjänsteleverantören 16 när en tjänstebeställning mottas. kallas tjänsteindivid TI, består av flera fält, bl.a. ett fält i vilket adressen, dvs. AAI, till uppdragsprocessen 13 anges. Inskrivning av uppgifter i de olika fälten styrs av överordnade styrprocesser i resp. nod. För varje tjänstebeställning alstras en motsvarande datapost TI, som refererar till aktuell beställning.

Denna datapost, Enligt uppfinningen är det möjligt för tjänstebeställaren A att begära att få tjänsten levererad till en annan accessport än den från vilken tjänstebeställningen görs. Fig. 7 visar ett exempel pà en trafiksituation där en tjänstebeställare A över det vanliga telefonnätet beställer en tjänst, t.ex. en prislista av tjänsteleverantören 16 och begär, att tjänsten skall levereras 10 15 20 25 30 35 500 822 26 via fax till en abonnent C, som har en adress, vilken leder till en nod 25, som är skild fràn den nod 10 i vilken tjänstebeställa- ren har access till telekommunikationsnätet T.

I likhet med vad som beskrivits ovan i samband med fig. 1 kopplas tj änstebeställarens samtal fram till tj änstebeställningscentralen 12, i vilken A gör sin beställning. En användaraccessindivid AAI skapas och efter samverkan med databasen 15 utser tj änstebeställ- nings-centralen en tjänsteleverantör 16 till vilken AAI översänds på signalvägen 3 för att tjäna som referens till beställningen fràn A. Pá samma signalväg översänds även destinationsadressen för den beställda tjänsten, i detta fall telefaxnumret till C.

Eftersom tjänstebeställaren A inte längre är aktuell som mottagare av leveransen från tjänsteleverantören, nedkopplas förbindelsen mellan A och tjänstebeställningscentralen 12 och tjänsteleverantören 16 utser dels mötesnod 18 och dels under- leverantör. Underleverantören finns i resursnoden 17. Tj änstele- verantören sänder därefter, över signalvägen 6, en förbindelse- beställning till den utsedda mötesnoden 18.

När mötesnoden 18 mottar förbindelsebeställningen startas en uppdragsprocess som b1.a. (a) reserverar ett interaktionsnununer, nedan kallat IA(B) , (b) sänder över det reserverade interaktions- numret till tjänsteleverantören 16 via signalvägen 7, (c) gör ett utgående anrop med telefaxnumret till C som destinationsadress, ställer sig i väntläge i avvaktan pà att mottaga ett inkommande anrop med destinationsadressen IA(B), (d) förbinder internt i mötesnoden 18 den utgående förbindelsen mot C med en inkommande förbindelse vilken som destinationsadress använder interaktions- numret IA(B) och (e) bryter den interna hopkopplingen av nämnda tvà förbindelser när bàda dessa har blivit rivna.

När mötesnoden gör det utgående anropet mot C och C svarat pà anropet uppställs en förbindelse 8(1) mot C, via en nod 25, som ger C access till telekommunikationsnätet. 15 20 25 30 500 822 27 När tjänsteleverantören 16 mottar interaktionsnumret IA(B) anropar tjänsteleverantören underleverantören 17 över signalvägen 14 och uppmanar underleverantören att leverera tjänsten, d.v.s att sända prislistan per fax och som destinationsadress använda, inte faxnumret till C, utan interaktionsnumret IA(B).

När underleverantören gör det nämnda anropet med användande av IA(B) som destinationsadress etableras en förbindelse 8(2) mot mötesnoden.

Detta detekteras av uppdragsprocessen i mötesnoden och internt i mötesnoden förbinds nu förbindelserna 8(l) och 8(2) med varandra enligt processen (d) ovan. Parterna 17 och C har nu förbindelse med varandra och underleverantören 17 sänder nu över prislistan till C. När tjänsten är levererad avslutar bàda parterna, förbindelserna 8(l), 8(2)cxfl1den interna hopkopplingen av 8(l) cxflx 8(2) bryts. Uppdragsprocesssen i. mötesnoden an- nuleras.

Observera, att de mellan parterna 17 och C liggande noderna 18 och 25 inte har något med tjänstens utformning att göra, de har endast fungerat som kopplingsnoder.

Som ett alternativt utförande till det ovanstànde är det möjligt att uppdragsprocessen i mötesnoden 18 i stället för steget (c) utnuttjar personsökningsförfarandet enligt vår samtidigt härmed ingivna patentansökning nr. 9200466-2 i kombination med det inledningsvis nämnda kommunikationsförfarandet enligt sökandens samtidigt härmed ingivna patentansökning nr. 9200465-4.

Det är alltså tydligt, att tjänstebeställare och mottagare inte behöver finnas pà samma ort. Av tidigare exempel framgår också att tjänstebeställare och tjänsteleverantör inte behöver finnas pà samma ort och att en tjänst kan levereras från flera orter. 10 15 20 25 30 35 500 822 28 Fig. 8 visar ett exempel på hur kommunikationsförfarandet enligt uppfinningen kan tillämpas i samband med mobiltelefoner av det slag som har inbyggd personsökare och som beskrivs i den amerikanska patentansökan 686 600 ingiven 1991-04-17 med titeln "A communications system for integrating a paging system with cellular radio telephones". Förutsättningen för exemplet är att det finns ett vanligt telefonnät 30, ett mobiltelefonnät 31, ett personsökningsnät 32 och ett antal mobiltelefoner 33 av det nämnda slaget. I det beskrivna exemplet behöver mobiltelefonerna 33 inte registrera sig under förflyttning. Detta är' nytt i förhållande till traditionell mobiltelefoni där varje mobiltele- fons geografiska belägenhet upprepat registreras i. ett s.k. hemmalokationsregister när mobiltelefonen är' påslagen. Sådan registrering sker även om ingen telefonering pågår under hand som mobiltelefonen rör sig. Enligt det i fig. 8 visade exemplet är mobiltelefonerna 33 emellertid avstängda när de inte används för telefoni vilket bl.a. registrera.sigi.nàgot hemmalokationsregister. Fördelenrmuidetta innebär att telefonerna då inte kan exempel är dels att signaleringsresurser i mobiltelefonnätet frigörs och att mobiltelefonernas 33 batterier sparas. Mobiltele- fonerna 33 går att väcka antingen med hjälp av den inbyggda personsökningsapparaten,schematisktvismdvidhänvisningssiffran 34, eller när abonnenten' vill göra ett utgående samtal på mobiltelefonen.

I telefonnätet 30 finns ett antal väljarnoder symboliserade med cirklar. I mobiltelefoninätet 31 finns ett antal noder däribland två mobiltelefonstationer betecknade MSCA och MSCB, ett modifie- rat hemmalokationsregister betecknat HLR samt en mötesnod 35.

I fig. 8 betecknar den heldragna pilen 36 att en fast abonnent A söker komma i kontakt med en annan abonnent B genom att slå abonnentens Bzs mobiltelefonnummer. Anropet går genom_ olika kopplingsstationer i telefonnätet 30 och med ledning av mobilte- lefonnumret tolkas anropet så att det skall termineras i en mobiltelefon. Via kopplingsnoderna kopplas samtalet till den mobiltelefonstation MSCA som ur geografisk synpunkt är belägen 10 15 20 25 30 ul 500 822 29 närmast abonnenten A. I mobiltelefonstationen MSCA tas anropet om hand av mobiltelefonnätet 31. I MSCA parkeras anropet samt startas en uppdragsprocess som har till uppgift att initiera kommunikationen mellan A och B.

För detta ändamål frågar uppdragsprocessen i MSCA hemmaloka- tionsregistret "HLR" var B finns registrerad. Denna förfrågan markeras med pilen 37.

Inom parentes kan nämnas att om hemmalokationsregistret skulle fungera enligt traditionell standard skulle B vara registrerad i HLR och HLR skulle tala om för MSCA 1 vilken MSCB som B finns registrerad.

När förfrågningen från MSCA inkommer till HLR startas en uppdragsprocess UP. I "HLR" står noterat att B kan nås via personsökning med en angiven personsökningsadress. Svaret från "H_L_R" till MSCA är således att B skall personsökas med ett angivet personsökningsnummer. Steg 3 i processen, visad vid pilen 38 innebär att uppdragsprocessen i MSCA sänder en begäran om personsökning av B till en personsökningscentral 39 i personsökningsnätet 32. Tillsammans med beställningen sänds B:s personsökningsreferens, dvs. personsökningsnumret varefter personsökningscentralen sänder ut ett sökmeddelande symboliserat av den sågtandformade pilen 38. Sökmeddelandet mottas av personsökningsapparaten 34 som väcker mobiltelefonen, vilket symboliseras med pilen 40. Eftersom Bzs mobiltelefon väcks av ett inkommande anrop skall B registrera sig i mobiltelefonnätet och enligt uppfinningen göra ett utgående anrop. Det utgående anropet visas vid pilen 41. Enligt uppfinningen ringer nu B sitt eget mobiltelefonnummer. Anropet mottas av den mobiltelefonstation som betjänar B där B för tillfället befinner sig. Denna mobiltelefon- station betecknas MSCB. När anropet från B inkommer parkeras B i MSCB och en ny uppdragsprocess UP startas och kontrollerar vad som skall göras med detta inkommande samtal. Uppdragsprocessen i MSCB frågar nu hemmalokationsregistret "HLR" var B, alltså anropande abonnent, själv befinner sig, vilken förfrågan markeras 10 15 20 25 30 u) m 500 822 30 av pilen 42. Vid den mot förfrågningen svarande undersökningen hittar uppdragsprocessen den datapost som hör till B och som beskriver Bzs situation. I denna datapost står att B är upptaget- markerad därför att A står parkerad och väntar på att B skall höra av sig. Svaret från "HLR" betecknas med pilen 43. Upp- dragsprocessen UP som avser B och som betecknas UP(B) i MSCB får således från "HLR" det beskedet att B skall ställas i väntan i avvaktan på att ett möte skall anordnas. En ny uppdragsprocess startas i "HLR" och denna uppdragsprocess, betecknad UPU-ILR), har tillgång till referensen till uppdragsprocessen UP( A) i MSCA plus en referens UP(B) till uppdragsprocessen i MSCB. Uppdragsproces- sen UP(HLR) har nu nästan alla uppgifter för att skapa en förbindelse mellan A och B. I detta skede utser uppdragsprocessen i "HLR" en mötesnod, dvs. utser var mötet skall äga rum baserat på HLR:s information om var A och B befinner sig. Samtidigt med att mötesnoden utses sänder "HLR" en begäran om två mötesreferen- ser. Denna begäran markeras med pilen 44 och sänds till mötesno- den, i detta fall mötesnoden 35. Som svar på denna begäran sänder mötesnoden två interaktionsnummer IA(A) och IA( B) till upp- dragsprocessen UP(HLR) i "HLR". "HLR" vidaresänder de erhållna mötesreferenserna till MSCA resp. MSCB på så sätt att IA(A) jämte referensen UP(A) till uppdragsprocessen i MSCA sänds till MSCA medan IA(B) plus referensen UP(B) till uppdragsprocessen i MSCB sänds till MSCB. MSCA knyter nu samman det parkerade samtalet från A med ett utgående koppel som har destinationen IA(A). På samma sätt knyter MSCB samman den parkerade förbindelsen från B med ett utgående koppel som har destinationsadressen IA(B).

Samtalen från resp. mobiltelefonstation betecknas med de två heldragna pilarna 45. Dessa samtal går genom kopplingsstationerna i telefonnätet 30 vilka enbart uppställer de begärda förbindel- serna utan att på något sätt ha kunskap om för vilket ändamål förbindelserna är avsedda. När båda parter har kopplat sig fram till mötesnoden 35 upptäcker mötesnoden att samtal med båda mötesreferenserna har inkommit. Mötesnoden knyter nu samman dessa två inkommande förbindelser med varandra, vilket symboliseras av linjen 46. Parterna A och B kan nu samtala med varandra. 10 15 20 25 30 500 822 31 Sedan samtalet är avslutat bryts de uppställda förbindelserna och uppdragprocesserna annulleras.

Såsom ett alternativ till att förbindelserna 45 går genom telefonnätet 30 kan dedicerade ledningar i mobiltelefonnätet 31 finnas mellan mötesnoden 35 och MSCA resp. mellan mötesnoden och MSCB. Ännu ett alternativ till exemplet i fig. 8 är att personsökningen av B inte sker'över persökningsnätet 32 utan över'mobiltelefonnä- tet, varvid mobiltelefonen 33 måste vara av ett slag som är aktiverad för att kunna motta en alertsignal.

I exemplet i fig. 8 och i de angivna alternativen till detta är det således inte A som ringer till B utan båda parter A och B ringer mot en gemensam mötesplats. Förbindelserna genom de olika näten sker på samma sätt som i traditionella nät. Befintliga noder i mobiltelefonnätet kan utnyttjas och de behöver enbart förses med ny programvara för uppdragsprocesserna och med programvara för överordnad styrning av dessa.

I fig. 9 visas exempel på de olika dataposter som alstras av de olika uppdragsprocesserna i MSCA, MSCB, HLR och i mötesnoden 35.

Den uppdragsprocess som startas i MSCA när A ringer alstrar en datapost 47 som får referensen UP(A). Denna referens används av "HLR" och mötesnoden 35 vid kommunikation med MSCA. Posten innehåller flera fält bl.a. ett fält för den port på vilken samtalet från A inkommer i MSCA. Ett annat fält anger att samtalet från A är parkerat. Ett tredje fält indikerar att ett överordnat program skall fråga "HLR" hur den av A adresserade personen skall sökas. Ett fjärde fält anger det svar som "HLR" ger till MSCA, nämligen att:B skall personsökas. Uppdragprocessen lämnar, till mötesnoden en adress som refererar till just denna datapost UP(A). Ännu ett fält anger att uppdragsprocessen ställs i väntan på mottagning av en mötesreferens, dvs. ett IA-nummer.

Ett sista fält anger att uppringning skall ske mot den erhållna referensen. 10 15 20 25 30 (0 (I: 500 822 sz En motsvarande datapost 48 med referensen UP(B) startas av uppdragsprocessen i MSCB när B gör ett anrop. Det svar som denna uppdragsprocess erhåller' vid förfrågan i. HLR är' att samtal väntar.

Den uppdragsprocess som löper i "HLR" alstrar vid anrop från A en datapost 49 med referensen UP(HLR). Denna datapost har ett fält som ger information om B huruvida B är aktiv eller icke aktiv, ett annat fält anger personsökningsnumret till B, ett tredje fält anger om B är upptagetmarkerad eller ej, ett fjärde fält innehåller uppgift om adress till referensen UP(A), en femte post som innehåller uppgift om adressen till posten UP(B) samt övriga fält som styrs av överordnade processer och som anger bl.a. om B är parkerad eller ej.

I fig. 9 visas en datapost 50 som har referensen MI(AB), och som refererar till en mötesindivid avseende mötet mellan 5 och §.

Denna post alstras av en uppdragsprocess som starta1'i mötesnoden 35 när en mötesbeställning inkommer. Dataposten MI(AB) innehåller ett första fält i vilket adressen anges till dataposten UP(A), ett andra fält med referensen till dataposten UP(B), ett tredje fält med mötesreferensen IA(A) till den första dataposten UP(A) och slutligen ett fjärde fält med mötesreferensen (IA(B)) till den andra dataposten UP(B). Dessa två sistnämnda mötesreferenser IA(A) och IA(B) väljer mötesnoden 35 ur sin egen nummerserie.

Fig. 10 visar en situation i det vanliga telenätet PSTN (Public switched telephone network) där flera tusen abonnenter, schema- tiskt visade vid de vågräta pilarna längst till höger i fig 9, samtidigt ringer mot en resursnod 17, i vilket det finns en tjänst 51 som alla de ringande vill komma i kontakt med. Tjänsten kan t.ex. innebära att komma i kontakt med en programledare på en TV-station. I resursnoden 17 finns också ett antal lokala användare, kollektivt betecknade med 52. Tillämpades inte uppfinningens principer skulle, när tusentals abonnenter ringer mot samma nummer i resursnoden 17, spärr uppstå för de lokala användarna 52 och hela telenätet PSTN skulle snedbelastas till 10 15 20 500 822 33 följd av stark trafiktäthet vid de, i figuren ej visade, telefonstationer som ligger nära resursnoden. När uppfinningens principer tillämpas kommer de ringande abonnenterna först att komma fram till sina respektive tjänstebeställningscentraler 12 och där parkeras. Varje tjänstebeställningscentral 12 kommer att via ett signalnät, schematiskt visat med den streckade pilen 53, försöka kontakta en tjänsteleverantör 16. Först när kontakt med tj änsteleverantören erhållits och nödvändiga resurser reserverats initierar tjänsteleverantören val av mötesplats och tilldelar IA- nummer till ett möte. Uppkopplingar genom nätet sker då endast i den takt tjänsteleverantören kan betjäna. Övriga tj änstebestäl- lare väntar parkerade nära sina resp. tjänstebeställnings- centraler. I telefonstationerna i telenätet PSTN inträffar ingen snedbelastning och de lokala abonnenterna 52 i resursnoden påverkas ej av masspáringningen mot tjänsten 51. Vid överbe- lastning av tjänsten kommer många användare att vänta vid resp. tjänstebeställningscentral. Om de därvid lägger pá har deras tj änstebeställningar ej inneburit att några onödiga uppkopplingar skett i nätet.

Claims (1)

10 15 20 25 30 35 500 822 34 PATENTKRAV

1. Sätt att utnyttja åtminstone ett telekommunikationsnät för att åstadkomma kommunikation mellan fyra aktörer, nämligen: (1) (2) (3) (4) en tjänstebeställare (A) som beställer en tjänst vilken adresseras med en destinationsadress, en tjänstebeställningscentral (12) som kan identifiera att ett inkommande anrops destinationsadress avser en tjänst, en tjänsteleverantör (l6,l7) som administrerar och levererar tjänster och som utses av tjänstebeställ- ningscentralen, och (A;C) för en tjänstemottagare mottagning av en beställd t j änst, vilket sätt innefattar följande steg: - att tjänstebeställaren (A) beställer en tjänst, - att tjänstebeställningen dirigeras till en lämplig tjänste- beställningscentral (12) i vilken beställningen inkommer pá en inkommande förbindelse (1), k ä n n e t e c k n a t av - att tjänstebeställningscentralen (12): (1) (2) (3) - att den utsedda tjänsteleverantören parkerar det inkommande anropet frán (A), startar en uppdragsprocess (14) som skapar en tjänste- beställningsindivid, vilken tilldelar tjänstebeställ- ningen en beställningsidentitet (AAI) som relaterar tjänstebeställningen till tjänstebeställaren (A;X) sänder ut en enkelriktad alert, som tillika innehåller beställningsidentiteten (AAI), vilken alert vidarebe- fordras via noder (15), av vilka en nod slutgiltigt fastställer den tjänsteleverantör (l6,l7) varifrån den beställda tjänsten skall levereras, (l6,l7) skapar en signalförbindelse (5) till tjänstebeställningsindividen för att över signalförbindelsen komma överens med tjänstebe- ställningsindividen pà vilket sätt en förbindelse, som är avsedd att användas vid leverans av den beställda tjänsten, skall etableras, varvid tjänsteleverantören vid upprättan- 10 15 20 25 30 35 500 822 35 det av signalförbindelsen använder beställningsidentiteten som referens, - att den utsedda tjänsteleverantören (16,l7) bokar resurser (17) som erfordras för leverans av den beställda tjänsten, - att tjänsteleverantören (16,l7) och tjänstebeställaren (A) bestämmer vardera partens uppgift att originera eller ter- minera den nämnda förbindelsen som är avsedd att användas vid leverans av den beställda tjänsten, - att tjänsteleverantören (16,l7) levererar' den. beställda tjänsten till tjänstemottagaren (A;C).

2. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av - att tjänsteleverantören (16,l7) överflyttar ansvaret för tjänsteleveransen till en underleverantör (17).

3. Sätt enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av - att tjänstemottagare (C) och tjänstebeställare (A) är belägna pà geografiskt skilda platser.

4. Sätt enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t .av - att den som levererar tjänsten själv utformar det sätt pá vilket tjänsten skall levereras.

5. Sätt enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t av - att 'tjänstebeställningscentralen cxflu tjänsteleverantören tilldelas varsin adresseringsinformation (IA(A), IA(B)) som används av resp. part för att begära uppställning av varsin kommunikationsförbindelse (8) mot en gemensam nod (16, 17, 18 eller 12) i vilken kommunikationsförbindelsen från tjänsteleverantören mot den gemensamma noden och kommuni- kationsförbindelsen fràn tjänstebeställningscentralen mot den gemensamma noden sammankopplas med varandra. 10 15 20 25 30 35 500 822 36

6. Sätt enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av - att tjänsteleverantören väljer den gemensamma noden.

7. Sätt enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av - att tjänsteleverantören (16,l7) överför sin adresseringsin- formation (IA(B)) till underleverantören (17) i samband med överflyttningen, - och att underleverantören (17) initierar uppställningen av kommunikationsförbindelsen (8) mot den gemensamma noden.

8. Sätt enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t av - att överflyttningen verkställs genom att tjänsteleverantör- en (16,l7) signalerar till underleverantören (17) över ett godtyckligt signalnät som är valt bland de telekommunika- tionsnät över vilka tjänsteleverantören och underleveran- tören gemensamt förfogar.

9. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av - att signalförbindelsen (5) mellan tjänstebeställnings- centralen (12) och tjänsteleverantören (16,l7) sker över ett godtyckligt signalnät som är valt bland de telekommuni- kationsnät över vilka tjänsteleverantören (16,l7) och tjänstebeställningscentralen (12) gemensamt förfogar.

10. Sätt enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a t av - att tjänstebeställningscentralen (12) över den inkommande förbindelsen (1) förhandlar med tjänstebeställaren (A) om det telekommunikationsnât över vilket den önskade tjänsten skall levereras, vilka telekommunikationsnät är valda bland de över vilka tjänstebeställaren (A) och tjänsteleverantör- en (16, 17) gemensamt förfogar. 10 15 20 25 30 35 ll. 500 822 37 Sätt enligt patentkrav 1, varvid kommunikationen skall åstadkommas mellan à ena sidan tjänstebeställare i form av mobiltelefoner (33) och användare (A) och á andra sidan 'tjänstebeställningscentraler i form av mobiltelefonsta-tioner (MSCA, MSCB), varvid tjänsteleverantörsförmedlaren innefattar ett ("HLR") som associerade med hemmalokationsregister inne-håller dataposter som är individuella biltelefoner, innefattande följande steg: att tjänstebeställaren (A) gör ett anrop med användande av ett biltelefonnummer som adress till den anropade mobil- telefonen (33), att anropet routas till en mobiltelefonstation (MSCA), att mobiltelefonstationen (MSCA) signalerar till hemmaloka- tionsregistret ("HLR") för att informera detta om det in- kommande samtalet och för att frán hemmalokationsregistret begära uppgift om den adresserade mobiltelefonens temporära adress, att med ledning av den temporära adressen en förbindelseväg (45) uppställs mellan användaren och mobiltelefonen (33), och att mobiltelefonstationen (33) alerteras om det inkommande samtalet, k ä n n e t e c k n a t av att anropet parkeras :L mobiltelefonstationen (MSCA) och tilldelas en beställningsidentitet (AAI), att hemmalokationsregistret, i den datapost som är associerad med den adresserade mobiltelefonen (33), som svar pà mobiltelefonstationens (MSCA) begäran registrerar beställningsidentiteten och uppgiften om att samtal väntar, att som svar pá alerteringen mobiltelefonstationen (33) anropar sig själv med angivande av sitt mobiltelefonnummer som adress, att anropet från mobiltelefonen pà i och för sig känt sätt routas till en mobiltelefonstation (MSCB), nedan kallad gästmobiltelefonstation, som betjänar det område inom vilket mobiltelefonstationen (33) befinner sig, 10 15 20 25 30 35 500 822 12. 38 att gästmobiltelefonstationen signalerar till hemma- lokationsregistret ("HLR") för att informera detta om det inkommande samtalet och för att frán hemmalokations- registret begära uppgift om den adresserade mobiltelefonens temporära adress, att hemmalokationsregistret ("HLR") som svar pà sistnämnda begäran initierar uppställning av förbindelseväg mellan det inkommande samtalet från mobiltelefonen (33) och det par- kerade anropet i mobiltelefonstationen (MSCA) med använ- dande av beställningsidentiteten (AAI). Sätt enligt patentkrav ll, k ä n n e t e c k n a t av 13. att uppställningen av kopplingsväg sker genom: (a) användning av två adressreferenser (IA(A),IA(B)), vilka adresserar en gemensam nod (35) i mobiltelefonnätet, (b) signalering av den första mötesreferensen (IA(A)) till mobiltelefonstationen (MSCA) med en uppmaning att denna mobiltelefonstation (MSCA) dels skall begära uppställning av en första utgående förbindelse, vilken som destination (IA(A)), dels skall sammankoppla den första utgående förbindelsen med den för- bindelse på vilken anropet från tjänstebeställaren (A) skall ha den första mötesreferensen inkom, _ (c) signalering av den andra mötesreferensen (IA(B)) jämte beställningsidentiteten (AAI) till gästmobiltelefonstatio- nen (IA(B)) med en uppmaning att gästmobiltelefonstationen (MSCB) dels skall begära uppställning av en andra utgående förbindelse, vilken som destination skall ha den andra mötesreferensen (IA(B)), dels skall sammankoppla den andra utgående förbindelsen med den förbindelse på vilken anropet från mobiltelefonen (33) inkom, (c) sammanknytning av den första och andra förbindelserna med varandra i den gemensamma noden. Sätt enligt patentkrav 12, k ä n n e t e c k n a t av 500 822 39 - att hemmalokationsregistret (“HLR") signalerar mötes- referenserna till resp. mobiltelefonstation (MSCA,MSCB).

14. Sätt enligt patentkrav 13, 5 k ä n n e t e c k n a t av - att den gemensamma mötesnoden (35) signalerar mötes- referenserna till resp. mobiltelefonstation (MSCA,MSCB).

15. Sätt enligt patentkrav 14, 10 k ä n n e t e c k n a t av - att alerteringen av mobiltelefonen (33) sker via ett personsökningsnät (32) och en med mobiltelefonen (33) samverkande personsökare (34). 15 16. Sätt enligt patentkrav ll, k ä n n e t e c k n a t av - att en mobiltelefon (33) registrerar sig i en mobil- telefonstation endast när mobiltelefonen skall användas, d.v.s. som svar pà en inkommande alert resp. när inne- 20 havaren önskar göra ett utgående samtal.