SE500197C2 - Kommunikationsnät, förfarande att åstadkomma en förbindelse samt registreringsförfarande i ett sådant nät - Google Patents

Description

7 1 \C 550 'i av funktioner är standardiserat i EIA/TIA is-41. Dessutom användes standarden av konkurrerande operatörer endast där de blir tvungna till det av deras abonnenter och inte alls över hela USA.

När det gäller olika länder, t ex i Europa, så har varje land en eller flera operatörer. Deras samarbete utformas så att, de medverkar endast till funktioner som ger dem inkomster. Exem- pelvis, om. en abonnent i Frankrike knuten till det. globala mobilradiosystemet GSM ringer en GSM abonnent med hemvist i Sverige och den svenska abonnenten är på tjänsteresa i Spanien med sin GSM-mobilstation så är det avtalat att den svenska operatören inte lämnar ut någon information från sitt. hem- malokaliseringsregister för att möjliggöra direkt uppkoppling Frankrike-Spanien, trots att detta vore tekniskt möjligt i GSM-systemet, utan samtalet kopplas Frankrike-Sverige-Spanien därför att den svenske operatören inte skulle få någon inkomst vid en direkt uppkoppling.

(Home Location Register HLR) Ett annat problem i långdistanstrafiken är interstandard roaming.

Om en svensk NMT (Nordic Mobile Telephone Network) abonnent gör en tjänsteresa till England och där hyr en TACS mobiltelefon, finns ingen möjlighet för honom att debitera sitt NMT abonnemang och begränsad möjlighet (endast ett visst antal siffror kan lagras för det hänvisade numret) samtal från Sverige direkt till England. Han kan endast uppmana i en NMT telefonsvarare i Sverige att ringa ett angivet nummer i att dirigera om inkommande England.

Den publicerade europapatentansökningen EP-A2¥454 647 beskriver ett mobilt kommunikationssystem där den växel som är närmast en viss A-abonnent och som begär ett utgående samtal till en viss B- abonnent inhämtar information om B-abonnentens vistelseort för att sedan koppla upp en förbindelse dit på den kortaste vägen istället för via B-abonnentens hemmaväxel. Nackdelen med denna lösning att finna en optimal uppkopplingsväg är att den kan användas endast om inblandade mobilradioväxlar tillhör samma operatör eller tillhör operatörer som samarbetar. Det vore "fïñ fi(\” bLJU IJII önskvärt att hitta en allmän lösning som inte är beroende av operatörerna och som kan åstadkommas utanför de inblandade mobilradiosystemen i nätet.

Svenska patentansökan 9200465-4 beskriver ett sätt och en anordning som kan utnyttjas tillsammans med föreliggande uppfinning för att lösa de ovan beskrivna problemen. nnnosönstss rön uvvrnmnzesn Ett ändamål med föreliggande uppfinning är sålunda att möjliggöra effektiv internationell och interregional trafik med.hög funktio- nalitet till och fràn personer som annars är åtkomliga endast via invecklade procedurer eller åtkomliga med icke optimalt vägval, eller otillfredsställande funktionalitetsnivå vid samarbete mellan de nationella eller regionala operatörerna. I det följande, där det talas om olika länder menas även regioner i ett stort land. som ges Detta ändamål löses enligt uppfinningen genom ett internationellt " overlay-nät av servicenoder (SN) spridda över flera länder.

Abonnenter till cellulära eller fasta nät kan teckna abonnemang hos SN-tjänsten som lagrar och håller uppdaterat information om abonnenternas funktonalitet och i vilket land abonnenterna befinner sig. Abonnenterna medverkar till att hålla SN-tjänsten uppdaterat om deras funktionalitet och uppehållsland genom automatiska eller manuella registreringssamtal till SN-tjänsten när det byter land. SN-tjänsten använder den registrerade informationen för att koppla samtal med önskad funktionalitet och önskad B-abonnent. SN-tjänsten har billigaste vägen till åtminstone en accessnod ("servicenod" eller "gateway") per land.

Accessnodernautgöröverordnadehemmalokaliseringsregister(HLR), där endast information om uppehållsland lagras, medan den detaljerade informationen om uppehàllsort tillhandahållas av landets cellulära mobiltelefonsystem i deras hemmalokaliserings- register. SN-noderna står i förbindelse med varandra via datalänkar för utbyte av information om uppehållsland och de står 590 17 \f) i förbindelse med varandra via trafikkanaler (t ex 'telefon- ledningar) för abonnenternas tal- och datatrafik. Långdistans- samtal inleds exempelvis med en service-prefix (020 i Sverige, 800 i USA, osv) t ex 123456, som identifierar SN-tjänsten och som medför uppkoppling till närmast belägen SN-nod. Sedan överför man det önskade B-numret, t ex 010 3487685, till SN-tjänsten, som ordnar resterande uppkoppling. plus ett servicenummer, Ytterligare ett ändamål med uppfinningen är att offerera till sina abonnenter olika tjänster som de inte kan få i de publika näten, som t ex olika samtalskvaliteter till olika priser vid olika talkodnings- långdistanssamtal, användning av hastigheter. genom Ytterligare ett ändamål för uppfinningen är att offerera till sina abonnenter dessa tjänster utan att belasta dem med nya procedurer, sä långt detta är möjligt. Detta uppnås genom speciella terminaler som översätter vanlig nummertagning till den speciella nummertagningen, t ex 020 123456 010 3487685, som krävs för att koppla utgående långdistanssamtal via närmaste SN-nod. De speciella terminalerna kan innehålla en analysator som bestämmer i vilka fall samtal skall ställas upp via SN-noden och i vilka fall de skall ställas upp direkt. Analysatorns beslutstabell kan uppdateras från en SN-nod i ett nytt land abonnenten nyss kom till genom en överföring till den speciella terminalen av en uppdaterad tabell.

Kommunikationsnätet enligt uppfinningen är kännetecknat så som det framgår av patentkravet 1.

Ett förfarande för' uppkoppling av förbindelser i. ett sådant kommunikationsnät är kännetecknat så som det framgår av patent- kravet 8. ygoo 197 Ett registreringsförfarande som används i ett sådant kom- munikationsnât som patentkravet 1 avser är kännetecknat så som det framgår av patentkrav 12.

FIGURBESKRIVNING Uppfinningen skall närmare beskrivas med.hânvisning till bifogade ritningar där Figur 1 visar ett blockschema över ett kommunikationsnât med tre mobilradiosystem enligt uppfinningen; Figur 2 visar ett flödesschema i anknytning till systemen enligt figur 1 och som visar ett förut känt förfarande att uppkoppla samtal; Figur 3 visar ett flödesschema i anknytning till systemen enligt figur 1 som visar metoden enligt föreliggande uppfinning; Figur 4 visar ett blockschema över en känd mobiltelefon-apparat som modifierats i enlighet med uppfinningen; Figurerna 5-6 visar flödesscheman för uppkoppling resp registre- ring enligt uppfinningen. Ü 'š 9 7 urrönzucarommn Figur 1 visar schematiskt ett blockschema över tre olika mobilradiosystem i vilket de för beskrivningen av uppfinningen relevanta blocken medtagits. De tre systemen utnyttjar alla en och samma standard, men har inbördes olika systemidentifiering och kan ha sinsemellan olika operatörer. Som illustrerande exempel och för att underlätta den efterföljande beskrivningen, antas att den gemensamma standarden är EIA/TIA IS-54 dvs den i USA antagna standarden för mobilradiosystem. Systemen S1,S2,S3 antas vara utnyttjade av olika operatörer, dvs två olika operatörer utnyttjar systemen S2 och S3 resp S1 och samarbetar för att de tre olika systemen skall kunna kommunicera med varandra. Vidare har vart och ett av systemen ett för systemet ifråga karakteristiskt system identifieringsnummer (SID) som används av de mobila radioenheterna vid exempelvis registrering.

Mobilradiosystemet S1 innefattar i det här visade fallet en i och för sig känd mobiltelefonväxel MSCI ansluten till det trádbundna sätt förmedlar telefonnätet PSTN, känt publika vilket på trådbundna samtal till och fràn abonnenter inom täckningsomrádet för systemet S1 och som även förmedlar interurbansamtal till och från systemet S1 till övriga system S2,S3 och mellan system i andra områden t ex till utlandet om systemen S1-S3 alla tillhör ett visst land.

En viss mobil abonnent A, exempelvis en mobiltelefon kan upprätta eller få en förbindelse upprättad med mobiltelefonväxeln MSCl via en här ej närmare visad basstation på i och för sig känt sätt, för samtal till en annan mobil eller tràdbunden abonnent inom eller utanför systemet S1. En tràdbunden abonnent A1, exempelvis en vanlig telefon kan få en förbindelse upprättad vid det publika telefonnätet PSTN för samtal med en annan tråd-bunden eller trådlös abonnent.

Mobilradiosystemt S2 är här visat bestående av likaledes en mobiltelefonvåxel MSC2 av känt slag vilken har en förbindelse med det publika telefonnätet PSTN. I systemet S2 har också medtagits ett första register HLR, et sk hemmalokaliseringsregister (home location register) som pá känt sätt innehåller en förteckning över samtliga mobila abonnenter som hör till systemet S2, de s k hemmamobilerna oberoende av var dessa befinner sig. Vidare är visat ett andra register VLR, ett s k besökslokaliseringsregister (visitor location register), som innehåller en förteckning över de mobiler som strövat in i systemet S2 som besökare, men som hör till andra mobilradiosystem.

Mobilradiosystemet S3 innehåller likaledes en mobiltelefonvâxel MSC3 och tillhörande hemmalokaliseringsregister HLR3 och besökslokaliseringsregister VLR3. Det antas att den abonnent, betecknad B i figur 1, som A-abonnenten i systemet S1 vill samtala med har strövat från sitt hemmasystem, system S2, och vid tidpunkten för anrop från abonnenten A befinner sig i systemet S3. 560 197 Om abonnenten A i systemet S1 vill koppla upp sig till den strövande abonnenten B i systemet S3 såsom visat i figur 1, kan han enligt förut känd teknik göra detta via B-abonnentens hemmasystem S2 enligt det flödesschema som är visat i figur 2.

Enligt detta flödesschema antas att den mobila abonnenten A vill upprätta förbindelse med abonnenten B numera i systemet S3.

Abonnent A anropar därför sin mobil-telefonväxel MSCI, vilken upprättar förbindelse med mobiltelefonväxeln MSC2 i system S2 (block 2 i flödesschemat).

Växeln MSC2 förfrágar sitt lokaliseringsregister HLR2, eftersom abonnent B hör hemma i systemet S2 och för att få reda på att abonnenten B befinner sig i system S3 (block 3 och 5).

Mobiltelefonväxeln MSC2 kopplar därefter förbindelsen som inkom från MSC1 vidare via PSTN till telefonväxeln MSC3. Växeln MSC3 kopplar därefter upp mot den mobila abonnenten B efter att ha lokaliserat abonnent B genom förfrågan i besöksregistret VLR3 och abonnent A har därmed fått samtalsförbindelse med abonnent B, block 6,7 i figur 2. Operatören för systemet S2 debiterar därmed en viss avgift för den tid som samtalet nyttjar förbindelsen från system S2 till system S3.

Enligt den föreslagna uppfinningen införs för mobila kom- munikationsnät, exempelvis ett sådant som är visat i figur 1, servicenoder och terminaler som kan samarbeta med dessa noder, bUU 197 dvs man inför en ny tjänst för abonnenterna i de system som abonnenterna kan röra sig i vid strövning från ett system till ett annat. Transitväxlar företrädesvis av PABX-typ införs därför i systemkomplexet enligt figur l vilka fungerar som access- och servicenoder för abonnenterna i de system som var och en av noderna betjänar. I exemplet enligt figur 1 betjänar en nod (PABX-växel) endast ett bestämt system men det är underförstått att en sådan nod även kan utsträckas till att betjäna flera system, kännetecknade av var sitt systemidentifieringsnummer (SID).

Beteckningen PSTN står här för det allmänna publika telenätet, i detta fall över hela USA, innefattande bl a lokalväxlar och transitväxlar och förbindelser dem emellan.

Till nätet PSTN ansluts en PABX-växel PABX1 av i och för sig känt slag för att bilda en servicenod för abonnenterna inom systemet S1. Växeln PABX1 utgörs exempelvis av en s k privatvâxel MD 110, vilken är beskriven i "System ASB 501 04" med dokumentnummer 1551-ASB5010Ä Uen från ERICSSON, och är ansluten till exempelvis en lokalväxel i det publika nätet PSTN medelst en vanlig PABX-via till lokalväxeln. Abonnenten A, antingen denna är mobil eller trádbunden, kan därför koppla upp sig till PABX-växeln PABXI på vanligt sätt.

Privatväxeln PABX2 är också ansluten till det publika telefon- nätet PSTN, exempelvis ansluten till en lokalväxel i nätet PSTN på liknande sätt som privatväxeln PABXI är ansluten till en I! \O _l'“l I l C) rzfi SLM lokalväxel i PSTN vid systemet S2. Slutligen är en servicenod i systemet S3 bildad genom att en privatväxel PABX3 anslutits till det publika nätet PSTN på liknande sätt. Beteckningen PSTN har samma betydelse här som enligt vad som ovan nämnts.

Privatväxlarna PABXI-PABX3 lagrar och uppdaterar infor-mation om tillhörande abonnenters funktionalitet och var dessa uppehåller sig. Uppdateringen om uppehàllsort (land eller omrâde) görs av abonnenterna själva, antingen automatiskt eller manuellt genom att exempelvis knappa in en kod som utgör access till hemmanoden dvs i detta fall växeln PABX2 och som anger vart abonnenten har förflyttat sig, i detta fall till omrâdet för system S3. Detta kommer närmare att beskrivas i samband med figur 6.

Uppdateringen kan även göras av tillhörande (betjänande) mobiltelefonväxlar, i det beskrivna fallet växeln MSC2 med hjälp av registret HLR2, för sådana mobiltelefonabonnenter som abonnerar på denna tjänst hos sin mobiltelefonoperatör. Detta samarbetar med dock att mobilteleoperatörerna förutsätter tjänsten enligt uppfinningen. I detta fall kan abonnenterna använda kända standard mobiltelefonapparater, som ej behöver registrera sig (enligt vad som beskrivs i samband med figur 6) utöver den standardiserade registreringen.

En signalväg S är bildad mellan noderna PABX1, PABX2 och PABX3 och kan utgöras av redan befintliga datatransmissionsförbindelser med tillhörande modemutrustning i respektive växel PABX1,PABX2 och PABX3. Över denna förbindelse utväxlas information från resp. ll 500 197 till dessa växlar angáende uppehàllsort och eventuellt funktiona- litet om abonnenterna i resp. system. Sålunda sänder abonnenten B, med hemmasystem S2, men som har förflyttat sig till systemet S3 information till sin hemmaservicenod dvs växeln PABX2 om denna förflyttning. Abonnenten B har ett visst minnesutrymme i sin servicenod och då denne har strövat till annat system, i detta exempel systemet S3, inskrives koden för detta system. Service- noden för system S1, dvs växeln PABX1 kan därför inhämta information om denna strövning via dataförbindelsen S.

På samma sätt meddelar sig abonnenten A i systemet S1 till sin PABX, i det fall att denna abonnent har strövat till ett annat system, koden för det system som abonnent A har strövat till och denna kod inskrives i det minnes-utrymme i sin PABX som reser- verats för abonnent A. Denna strövning berörs ej av föreliggande uppfinning och är därför ej beskriven här.

Växlarna PABX1- PABX3 som utgör respektive nod tillordnade systemen S1-S3 kan enligt vad som ovan beskrivits betraktas som transitväxlar och som överordnade hemma-register HLR utöver de register HLRI- HLR3 som hör till respektive system S1-S3.

Med hänvisning till flödesschemat enligt figur 3 skall nu närmare beskrivas det fall då abonnent A skall upprätta en samtalsförbin- delse enligt den föreslagna metoden.

Abonnenten A, som exempelvis är en mobiltelefonabonnent, anropar sin basstation (ej visad här) och blir ansluten till närmaste _ _ 12 bÜO 'š91/ mobiltelefonväxel MSC1. I anropet ingàr ett tjänstenummer, som anger att abonnenten A vill bli kopp-lad via den tjänst som ges av servicenoden hörande till dennes hemmasystem S1. Block 1 i flödesschemat.

Tjänsteanropet kopplas till PABX1 över exempelvis en lokalväxel i PSTN och en PÅBX-via, block 2 :i flödes-schemat, och PABX1 sänder en förfrågan om abonnentens B nummer till abonnent A, block 3 i flödesschemat.

Växeln PABX1 mottar numret på abonnent B och signalerar till växeln PABX2 över signaleringsvägen S och får reda på att abonnent B strövat till system S3. Block 4-5, 8 i flödesschemat.

I det fall att växeln PABX2 anger att abonnent B är i sitt hemma system, "Ja", sker uppkoppling via PABX1 och PABX2 enligt block 6,7 i figur 3.

Då PABX1 konstaterat att abonnent B befinner sig i system S3, ("Nej" vid block 5) begär PABX1 en förbindelse med PABX3 över det publika nätet PSTN. Detta görs genom ett PABX-nummer pá i princip samma kända sätt som en vanlig abonnent skulle genomkopplats från PABX 1. till PABX 23 av PSTN. PABX1 sänder dock samtidigt en begäran till PABX3 att först koppla upp sig till abonnent B i system S3, block 9,10 i flödesschemat. Om därvid PABX3 bekräftar att abonnent B är uppkopplad i system S3 ("Ja" vid block 10) sker genomkoppling (block 11) mellan abonnenterna A och B över en väg: A - MSC1 - PSTN - TransitPABXl - PSTN - TransitPABX3 - PSTN - MSC3 - B. 13 580 397 Denna genomkopplingsväg har visats med pilar i figur 1.

Om B-abonnenten ej har blivit uppkopplad av PABX3 kan detta bero på att B-abonnenten ej svarat ännu. Då väntas en viss tid, block 11, innan samtalet kopplas genom PABX1-PABX3.

Det nya anrops- och uppkopplingsförfarandet enligt uppfinningen skiljer sig från det enligt förut känd teknik främst i att den uppringda abonnentens B hemma-system ej behöver vara engagerad i något uppkopplingsförfarande och ej heller behöver bli belagt med samtalstid som egentligen det besökta systemet skall handha.

Fördelen med detta är uppenbar, beläggningsgraden på hemma- systemet blir avsevärt mindre för alla strövande hemmaabcnnenter, vilket avsevärt höjer kapaciteten hos hemmasystemet för de icke strövande hemmaabonnenterna och för besökande abonnenter, som inte kan utnyttja förfarandet enligt uppfinningen. Vidare slipper B-abonnenten att betala för den onödiga merkostnaden för routing via hemmasystemet.

I ett annat kommunikationsnät än det som ovan behandlats finns en abonnent A från ett visst land (Frankrike), som vill ringa upp en strövande abonnent B från sitt hemmaland (Sverige), men som befinner sig i ett tredje land (Spanien). Operatörerna för dessa länder är olika, däremot är liksom i figur 1 standarden samma för de olika systemen i länderna. Som exempel på gemensam standard tas det globala mobilradiosystemet GSM, vilken är gemensamt för Sverige, Frankrike och flera europeiska länder, exempelvis Spanien. Principen för 'tjänsteanrop till servicenoden IPABXI, 25A 14 (H ÜÛ 4:97 förfrågan och uppkoppling blir samma som i fallet enligt figur 1.

Ett tredje fall av kommunikationsnät skiljer sig från föregående genom att man förutom flera länder och flera operatörer även har flera standarder. Som exempel kan antas att länderna är Frankrike med GSM-standard, system S1, Sverige med NMT-standard system S2 och Italien med TACS-standard, system S3.

I detta fall med tre olika standarder GSM,NMT och TACS, är det överhuvudtaget ej möjligt att på förut känt sätt koppla ett samtal från abonnent A i Frankrike till en svensk abonnent B som strövat till Italien. Detta beror pà att NMT-mobiltelefonväxeln MSC2 i Sverige ej är programmerad att koppla en abonnent till TACS-mobiltelefonväxeln MSC3 i Italien, jfr figur 1. Det finns således i detta fall inget realistiskt alternativ till förfaran- det enligt uppfinningen.

Förfarandet enligt uppfinningen blir i detta tredje fall samma som fallet enligt figur 1. Enda skillnaden är att servicenoden PABX2 i Sverige lämnar till servicenoden PABX1 i Frankrike utöver numret till noden PABX3 i Italien det TACS-nummer som den svenske abonnenten använder sig av i Italien.

Problemet för växeln PABXI är att den ej kan veta vilket TACS- nummer som den strövande abonnenten B har fått i Italien.

Abonnent B kan ha hyrt en TACS-apparat och därvid fått ett nummer som ej finns tillgängligt i växeln PABX1. Abonnent B gör därför en registrering hos sin hemmaservicenod genom att ringa upp _ 20 500 ”#97 växeln PABX2 på det sätt som kommer att beskrivas i samband med figur 6. Denna kan i sin tur sedan meddela PABXl om det nya numret pá abonnent B enligt det sätt som tidigare beskrivits i samband med signalering mellan PABXI och PABX2.

Det antas att växeln PABXI enligt ovan har fått reda på TACS- numret för abonnent B. Växeln PABXI ger detta nummer till växeln PABX3 som därvid med hjälp av mobiltelefonväxeln MSC3 och tillhörande hemma- och besökslokaliseringsregister HLR3,VLR3 konstaterar att abonnent B befinner sig i Italien och anropar Därefter sker uppkoppling pá samma sätt som enligt denne. figur 1.

Metoden och systemet enligt föreliggande uppfinnning att. nå access till servicenoderna PABX1-PABX3 erfordrar att en smärre modifiering utförs i de mobila apparater som används i mobil- radiosystemen S1-S3 och som har tecknat abonnemang på tjänsten enligt uppfinningen.

Figur 4 visar ett blockschema över en i och för sig känd mobilstation enligt svenska patentansökan 9200336-7, men som är modifierad så att exempelvis abonnent A kan an-vända denna enligt vad som ovan beskrivits i samband med figur 1.

Mobilstationen 700 har en antenn 710. En sändare 720 är ansluten till antennen 710 och är styrd av en sändarkontrollenhet 752.

Sändaren är också ansluten till signalprocessorenheten 740. En mottagare är likaledes ansluten till antennen och utnyttjas i 16 f. «~ :7 2:00 :9 tidsmultiplex tillsammans med sändaren. Även mottagaren 730 är ansluten till signalprocessorenheten 740. Radioutrustning för modulering respektive demodulering och utjämnare är inkluderade i blocken 720 och 730.

Signalprocessorenheten 740 innefattar kanalkodníng, kanalavkod- ning och signalbehandling av tal i inkommande och utgående riktning. Signalprocessorenheten 740 är dessutom ansluten till mikrofon och hörtelefon i block 741 och till kontrollogiken 750.

Denna kontrollogik är i sin tur ansluten till sändarkontroll- enheten 752 och till ett I/O-block 753 som anpassar signalerna för knappsats och visningsfönster i block 760. Modifieringen av mobilstationen enligt uppfinningen realiseras i form av data eller programsekvens i styrlogiken 750 och har betecknats med 751 “tilläggslogik".

Flödesschemat enligt figur 5 visar närmare funktionen hos mobilradioapparaten enligt figur 4 då dess abonnent tillämpar servicenoderna enligt figur 1 och flödesschemat enligt figur 3.

Abonnenten A i figur 1 vill upprätta ett samtal med den abonnent B som strövat från sitt hemmaområde S2 till S3, vilket abonnent A ej vet om. Abonnent. A knappar in B-abonnentens nummer' på knappsatsen 760 enligt figur 4 på sin apparat, vilket analyseras av AL-enheten 751 i mobilapparatens styrenhet 750. Block 1 och 2 i figur 5. 17 506 197 Logiken 751 undersöker därvid om det slagna abonnentnumret tillhör en abonnent inom samma system S1 som den egna abonnenten befinner sig i. eller om det slagna numret tillhör ett annat system. I exemplet enligt figur 1 tillhör abonnent B systemet S2 (San Francisco) men har strövat till systemet S3 (Los Angeles) under det att abonnent A befinner sig i system S1 (Chicago). Om nu logiken 751 finner att den slagna abonnenten B är en främmande abonnent (dvs en abonnent som ej hör hemma i systemet S1), "Nej" vid block 3 i flödesschemat enligt figur 5, anropar apparaten sin närmaste servicenod dvs i detta fall PABX-växeln PABXl medelst ett vanligt anrop till en sådan växel och över det publika telenätet PSTN. Den fortsatta proceduren för att koppla upp ett samtal mellan abonnent A och abonnent B sker pà det sätt som tidigare beskrivits i samband med figur 1.I det fall att apparaten A konstaterat att det uppringda abonnenten B tillhör samma system som abonnent A befinner sig i, "Ja" vid block 3 i flödesschemat, anropas B-abonnenten på helt vanligt och känt sätt enligt den standard som föreskrivs för systemet, block 4, i detta exempel den amerikanska standarden IS-54.

Varje abonnent som är ansluten till den servicetjânst som servicenoderna enligt ovan kan tillhandahålla màste registrera sig hos dessa noder för att den uppringande abonnents servicenod skall få information om vilket system den uppringda abonnenten har strövat till. Abonnentens apparat, antingen denna är den egna apparaten som medtagits till det besökande systemet eller år en hyrd apparat, måste därför ha ett program i sin styrlogik 750 som utför denna registrering. Flödesschemat enligt figur 6 visar 18 ÛÛ 197 (fl detta. Jämför dock med vad som ovan nämnts för det fall då mobiltelefonoperatörerna samarbetar och då uppdateringen kan göras av tillhörande mobiltelefonväxlar.

Det antas att abonnent B, som är ansluten till servicetjänsten och som befinner sig i besökssystemet S3 har hyrt en apparat med tilläggslogik enligt ovan, och slår på denna för att kunna ta emot eventuella inkommande anrop. Apparaten mottar ett s k "overhead message train" (OMT, som är standard i USA) från besökssystemets mobiltelefonväxel MSC3, vilket bl a innehåller systemets identifieringsnummer SID3. I apparaten finns ett lagrat systemidentifieringsnummer SID2 för den föregående uppehåll- sorten, i detta fall systemet S2, och apparaten undersöker om dessa två identifieringsnummer är lika, block 1-3 i figur 6. Om dessa är lika, "Ja" vid block 3, vidtas inga ytterligare åtgärder av apparaten. Om däremot dessa är olika, "Nej", anropar apparaten sitt hemmaservicenod dvs växeln PABX2 och registrerar sig där, eftersom abonnenten hör hemma i system S2. Apparaten registrerar sin identitet och sin systemidentifiering SID i det system S3 han besöker.

Om abonnenten enligt ovan strövar in i besökssystemet S3 med sin hyrda apparat påslagen, sker registreringen på samma sätt som ovan med början att apparaten läser ovannämnda OMT.

Registreringen enligt ovan, dvs översändande av abonnentens anrop och identitet, kan lämpligen ske över en trafikkanal till skillnad från registrering på vanligt sätt mellan en mobilstation 19 och en mobiltelefonväxel, som utförs medelst standardiserad signalering.

En annan typ av samtal som kan bli nödvändigt att utföra i samband med utnyttjande av servicenoderna enligt uppfinnigen är sk “karakteriseringssamtal". Ett sådant samtal avser främst att ladda nya data i blocket AL i mobiltelefonapparaten enligt figur 4, främst telefon-numret till närmaste servicenod (PABX). Men även andra parametrar i abonnentapparaten kan komma ifråga. Ett sådant samtal kan initieras av en servicenod (PABX) eller kan göras i samband med ovannämnda registrering då en viss ser- vicenod, exempelvis växeln PABX2 är uppkopplad till abonnenten, i detta fall abonnent B pá grund av en ny SID-registrering.

Växeln PABX2 laddar logiken i styrenheten 751 i abonnentapparaten med den nya informationen enligt ovan.

Uppfinningen har beskrivits med exempel på att noderna utgörs av privatväxlar PABX anslutna i PSTN abonnentmultipeln. Det är emelletid uppenbart för fackmannen att noderna alternativt kan utgöras av växlar i det publika nätet PSTN, varvid uppkoppling till dessa kan ske med ett enkelt prefix framför önskat B-nummer, t ex 300 010 3487685, där 300 är prefixet, eller utan något prefix alls om det publika telefonnätet PSTN använder tjänsten enligt uppfinningen för alla abonnenter.

Uppfinningen har också beskrivits med exempel pà att noderna alla finns i telefonnät. Det är dock uppenbart för fackmannen att noderna alternativt kan anslutas till andra nät, t ex mobila f _ , ,_ 20 :GG 197 datanät eller till flera nät samtidigt såsom beskrivits i svenska patentansökan 9200465-4 omnämnd ovan. Detta fall medger bl a att man kan söka B-abonnenten i flera nät samtidigt.

Det är även möjligt att centralisera lagringsfunktionen i noderna genom att sammanföra informationen om i vilket system den strövande abonnenten B befinner sig från de enskilda PABX- växlarna (enligt figur 1) till en utbruten central enhet som är ansluten till PSTN.

Claims (12)

10 15 20 25 21-' 588 197 PÄTENTKRAV

1. . Kommunikationsnät innefattande åtminstone tre mobilradiosystem (S1,S2,S3) , vilka vart och ett innehåller, (MSCl-MSC3) för ett antal mobila abonnenter, vilka var och en har ett av nämnda system (S1-S3) som minst en mobilradioväxel sitt hemmasystem och vilka kommunicerar med en mobilradioväxel (MSCl) som hör till det system där abonnenterna befinner sig, samt ett hemmalokaliseringsregister (HLRl-HLRB) för vart och ett av mobilradiosystemen, vilket lagrar information om var en abonnent tillhörande det systemet befinner sig och som är tillgänglig endast för det systemets mobilradioväxel, varvid varje mobilradioväxel (MSCI-MSCB) kan upprätta förbindelse med ett fast allmänt telenät (PSTN), vilket utför teletrafiktjänster mellan och inom de områden som täcks av nämnda mobilradiosystem (S1-S3) , och varvid åtminstone en abonnent (B) som anropas av en annan abonnent (A) har strövat fràn det mobilradiosystem (S2) som utgör abonnentens hemmasystem till ett annat (S3) av mobilradiosystemen (S1-S3) , kännetecknat avatt telekommunikationsnoder (PABXl-PABX3) , vilka var och en är tillordnad ett visst mobilradiosystem (S1-S3) , och där var och en a) lagrar information om funktionen hos vissa abonnenter ii det mobilradiosystem (S2) som utgör abonnenternas hemmasystem, och b) lagrar information om i vilket av nämnda mobilradiosystem nämnda anropade abonnent (B) befinner sig, c) var och en (PABXl) av nämnda noder (PABX1-PABX3) är anordnad att fràn tillhörande mobilradiosystem (S1) uppkoppla förbindelse med motsvarande nod (PABX3) som är tillordnad det mobilradiosystem 10 15 20 25 30 Uï Cu CU T: 4 B (S3) där den anropade abonnenten (B) befinner sig, varigenom den anropande abonnenten (A) kan upprätta förbindelse med den anropade strövande abonnenten (B).

2. Kommunikationsnät enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k - n a t av att åtminstone nämnda information om var nämnda anropade abonnent (B) befinner sig lagras i hemmalokaliseringsregister (HLR), vilka är överordnade de i respektive mobilradiosystem befintliga hemmalokaliseringsregistren (HLRI-HLRB) .

3. Kommunikationsnät enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k - n a t av att nämnda överordnade hemmalokaliseringsregister (HLR) är lokalt anordnade i respektive telekommunikationsnod (PABX1- PABXIB) .

4. Kommunikationsnät enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda överordnade hemmalokaliseringsregister (HLR) är centralt anordnade för samtliga nämnda servicenoder (PABX1- PABX3) .

5. Kommunikationsnät enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k - n a t av att nämnda telekommunikationsnoder vardera utgörs av en växel (PABX) av i och för sig känt slag, vilken har en inkommande och en utgående kommunikationsväg, varvid för den växel (PABX1) , som betjänar den anropande abonnenten (A), den inkommande kommunikationsvägen kan anslutas över kopplingsorgan i nämnda publika telefonnät (PSTN) till den mobilradioväxel (MSCl) som hör till den anropande abonnenten (A), och att den växel (PABX3) som hör till det mobiltelefonsystem, i vilket den strövande abonnenten (B) befinner sig kan anslutas med sin inkommande kommunikationsväg via det publika telenätet (PSTN) till den utgående kommuni- kationsvägen hos den anropande abonnentens växel (PABXl) och den utgående kommunikationsvägen hos förstnämnda växel (PABX3) är ansluten över kopplingsorgan i det publika telefonnätet (PSTN) till den anropade abonnentens (B) mobilradioväxel (MSC3) , samt att en signaleringsväg (S) är anordnad mellan den anropande växeln (PABXI) och den växel (PABX2) som hör till det mobilradiosystem (S2) som utgör hemmasystem för den anropade abonnenten (B). 10 15 20 25 za 568 19?

6. Kommunikationsnät enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k- n a t av att nämnda växel utgörs av en växel inom det publika telekommunikationsnätet (PSTN) .

7. Kommunikationsnät enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k- n a t av att en eller flera av nämnda växlar vardera utgörs av en privatväxel (PABX1-PABX3) .

8. Förfarande att åstadkomma en teleförbindelse mellan en första fast eller rörlig abonnent (A resp. Al) och en andra rörlig abonnent (B) i minst ett kommunikationsnät, innefattande ett antal mobilradiosystem (Sl-S3) av vilka ett utgör det system (S1) där den första abonnenten (A) befinner sig och ett andra mobil- radiosystem (S2) utgör hemmasystem för den andra abonnenten (B) , men där den andra abonnenten strövat till ett tredje mobil- radiosystem (S3) , varvid den första abonnenten anropar den andra abonnenten, kànnetecknat av att a) den första abonnenten (A) ansluts till en första servicenod (PABX1), b) information om den anropade (B) abonnentens funktion och hemvist efter att ha strövat till nämnda tredje mobilradiosystem (S3) lagras i en andra servicenod (PABX2) , som kan nås av den första servicenoden (PABX1) , c) den första abonnenten (A) uppkopplas för att få åtkomst till nämnda första servicenod (PABX1) , och den andra abonnentens (B) identitet lämnas till denna servicenod (block 1-4, figur 3), d) förfrågan utsänds från nämnda första servicenod (PABXl) till en andra servicenod (PABXZ) i den andra abonnentens hemmasystem ( S2) om var den andra abonnenten befinner sig, vilket meddelas den första servicenoden (block 5,8), 10 15 20 25 30 590 'iš97 2” e) den första servicenoden (PABX1) begär förbindelse med en tredje servicenod (PABX3) tillhörande det mobilradiosystem (S3) där den andra abonnenten (B) befinner sig och begär att den tredje servicenoden (PABX3) kopplar upp en förbindelse med den andra abonnenten (block 9), samt f) att då förbindelsen enligt steg e) är uppkopplad, en trafik- förbindelse genomkopplas fràn den första till den andra abonnen- tef] .

9. Förfarande enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda andra mobilradiosystem (S2) , vilket utgör hemmasystem för den andra abonnenten (B) är samma som det första mobilradiosys- temet (S1) , vilket utgör mobilradiosystem där den första abonnen- ten (A) befinner sig.

10. Förfarande enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n a t av att åtkomst till nämnda första servicenod för en anropande abonnent på denna servicenod kan nås genom ett för servicenoden specifikt tjänstenummer.

11. Förfarande för registrering av en mobilradioapparat med en viss identitet i ett mobilradiosystem i samband med att åstadkomma en teleförbindelse mellan en första fast eller rörlig abonnent (A) och en andra rörlig abonnent (B) medelst ett antal servicenoder (PABX1-PABX3) var och en tillordnad ett av ett antal mobil- radiosystem (S1-S3) , av vilka ett första (S1) utgör det system där den första abonnenten (A) befinner sig och ett andra mobilradio- system ( S2) utgör hemmasystem för den andra abonnenten (B) men där den andra abonnenten strövat till ett tredje mobilradiosystem (S3) , varvid den första abonnenten sänder ett anrop för att få en förbindelse tillhörande (PABX1,PABX3) , till den andra abonnenten (B), men saknar infor- uppkopplad över servicenoder mation om i vilket system den anropade abonnenten befinner sig, k ä n n e t e c k n a t av att den andra abonnentens apparat inhämtar information från det tredje mobilradiosystemet (S3) om dess systemidentitet (SIDl) och anropar den servicenod (PABX2) som 15 SUG 197 är tillordnad den andra abonnentens hemmasystem (S2) för att till denna servicenod kunna lämna nämnda information.

12. Förfarande enligt patentkrav 12, k ä n n e t e c k n a t av att för det fall att även information om apparatidentiteten saknas, denna information inhämtas från det tredje mobilradiosystemet (S3) och nämnda servicenod (PABXZ) anropas för att till denna ser- vicenod kunna lämna information om apparatidentiteten.