SE469617B - Paketkopplad och kretskopplad vaeljare daer varje ansluten enhet disponerar oever aatminstone en styrtidlucka - Google Patents

Description

469 617 2 två abonnenter sker linjesignaleringen via de nämnda signalled- ningarna, även kallade signallänkar, medan själva informations- överföringen, dvs. tal om det gäller en talförbindelse eller sändning av digitala data om det är två datorer som kommunice- rar med varandra, sker över de länkar som från resp. termina- lenhet går in mot väljaren.

På varje terminalenhet sitter en lokal processor vilken över- vakar aktiviteten av de till terminalenheten anslutna organen.

När ett organ vid en terminalenhet önskar upprätta en för- bindelse, genom väljaren, till ett organ vid en annan termina- lenhet signalerar den lokala processor en begäran om uppkopp- ling till sin regionala processor, vilken i sin tur signalerar detta till den centrala processorn, som utför nummeranalys och tilldelar de två organen lediga multipellägen i väljaren.

En nackdel med detta kända telekommunikationssystem är att separata signallänkar erfordras efter linjetermineringskretsar- na. Förutom signallänkarna erfordras kommunikationsutrustning för signalering över signallänkarna. Signallänkarna i sig är kostsamma och kräver separat underhåll. Även de länkar över vilka informationsöverföringen sker måste ha egen kommunika- tionsutrustning och kräver eget underhåll. De två kommunika- tionssystem som krävs för informationsöverföringen resp. linjesignaleringen måste anpassas så att de fungerar till- sammans .

I kända kretskopplade väljare är tiderna för uppställning och brytning av en förbindelse långa¿_Såsom ett typexempel kan nämnas att uppställningstiden resp. tiden för brytning vardera ärvi storleksordningen 10 millisekunder. Detta är en olägenhet i det fall att den informationsmängd som skall överföras över den kretskopplade förbindelsen är liten. Sker förbindelsen mellan två processorer och den ena processorn endast skall skicka en bekräftelsesignal till den andra blir tiden för uppställning och brytning av förbindelsen lång i förhållande till förbindelsens datafas, dvs. tiden för att överföra in- formationen från den ena processorn till den andra. - 3 469 617 En nackdel med den kända väljaren är även att de anslutna organen resp. terminalenheterna tilldelas en fast bandbredd som inte kan ändras utan omfattande ingrepp i terminalenheterna.

REnocöRELsE FÖR UPPFINNINc-mr Uppfinningen syftar till att åstadkomma en programstyrd digital väljare som använder samma länkar för signalering som för informationsöverföring.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en väljare av det inledningsvis beskrivna slaget i vilken en enhet, som tilldelats en förutbestämd bandbredd, lätt skall kunna till- delas en ny bandbredd skild från den förutbestämda. Det skall på detta sätt vara möjligt att anpassa bandbredden till en- hetens bandbreddsbehov.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en snabb programstyrd digital väljare i vilken tiden för uppställning resp. tiden för brytning av en kretskopplad förbindelse är extremt kort, i storleksordningen 13 mikrosekunder eller kortare. .Ännu ett -ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en väljare i vilket tidluckorna är av två slag, datatidluckor och styrtid- luckor. Styrtidluckorna transporteras i ett paketkopplat nät i väljaren och används bl.a. till att initiera uppkoppling och nedkoppling av kretskopplade förbindelser medan datatidluckorna används till att överföra information på de kretskopplade förbindelserna. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en väljare som innefattar ett antal multiplexeringsorgan för multiplexe- ring av strömmen av tidluckor på resp. länk på olika sätt i beroende av tidluckans typ, närmare bestämt på sådant sätt att datatidluckor multiplexeras ramorienterat medan styrtidluckor multiplexeras paketvis. 469 617 4 Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en väljare som medger att varje distribuerad enhet själv kan manövrera väljaren. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en väljare ° av det beskrivna slaget vid vilken en till väljaren ansluten enhet skall kunna uppställa en förbindelse mellan två andra ' till väljaren anslutna terminalenheter. Ännu ett ändamål för uppfinningen är att åstadkomma en väljare i vilken varje enhet som är ansluten till en länk tilldelas åtminstone en styrtidlucka. Varje enhet erhåller därmed möjlig- het att vid initialstart av väljaren, d.v.s. vid spänningspå- slag, direkt manövrera den kretskopplade väljaren med ledning av kommandon som sänds på den styrkanal som de nämnda styrtid- luckorna bildar i det paketförmedlande nätet. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en väljare av det nämnda slaget i vilken varje enhet, som är ansluten till en länk tilldelas en förutbestämd bandbredd. Denna förutbestäm- da bandbredd kan uttryckas som ett visst antal tidluckor per ram. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en väljare av det beskrivna slaget där en enhet som tilldelats en förutbe- stämd bandbredd, och därmed ett förutbestämt antal styr- och datatidluckor per ram, skall ha möjlighet att under drift flygande ändra proportionen mellan den bandbredd som utnyttjas för signalering resp. den bandbredd som utnyttjas för informa- tionsöverföring. Enligt uppfinningen åstadkommes detta genom att fördelningen av datatidluckor och styrtidluckor ändras inom det förutbestämda antalet tidluckor per ram. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att ordna så att de tidluckor över vilka en enhet disponerar skall kunna ändra typ från att vara en styrtidlucka till att bli en datatidlucka resp. från att vara en datatidlucka och bli en styrtidlucka. 469 617 Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en väljare av det inledningsvis nämnda slaget vilken medger typmärkning av de på länkarna förekommande tidluckorna så att varje tidlucka bär med sig information avseende sin identitet såsom varande styrtidlucka eller datatidlucka. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en väljare av det inledningsvisbeskrivna slaget vilken medger typmärkning av de på länkarna förekommande tidluckorna så att de kan vara av vilken dedicerad typ som helst.

Uppfinningen avser även en väljare av det inledningsvis be- skrivna slaget i vilken tidluckorna inte bär med sig någon information avseende sin identitet, varvid identiteten i stället finns lagrad i tilldelningsminnen vilka samverkar med organ för sändning resp. mottagning av tidluckor på en länk.

De för uppfinningen utmärkande särdragen framgår ur de bifogade patentkraven.

FIGURFÖRTECKNING Olika utföringsformer av uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan i anslutning till de bifogade ritningarna, i vilka Fig. 1 är ett schematiskt blockschema över ett känt telekom- munikationsnät som utnyttjar separata signallänkar för signalering, Fig. 2 är ett förenklat blockschema över väljaren enligt föreliggande uppfinning där samma länkar används för såväl signalering som meddelandeöverföring, Fig. 3A visar en tidlucka bestående av flera bitar, Fig. 3B visar ett antal ramar var och en bestående av ett förutbestämt antal tidluckor, vilka ramar sänds cy- kliskt från en enhet till en annan över en länk, 469 617 6 Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig. 3C visar ett meddelande bestående av ett antal datatid- luckor, var och en extraherad från successiva ramar och var och en uppvisande en och samma position i successiva ramar, 3D visar ett styrpaketmeddelande som sänds från en enhet till en annan, 4A- 4C visar bitmönster för de olika flaggor som används i den paketkopplade väljaren, 4D- 4E visar en typmärkt styrtidlucka resp. en typmärkt data- tidlucka, 4F- 4G visar en omärkt styrtidlucka resp. en omärkt datatid- lucka, varvid typmärkningen för resp. tidlucka finns lagrad i cykliskt avsökta minnen belägna på vardera sidan av den länk över vilken tidluckorna överförs, visar ett tidsdiagram på hur en kretskopplad förbin- delse ställs upp och rivs med hjälp av kommandon som sänds på styrkanalen, 6 visar ett förenklat logiskt blockschema av den kom- binerade paket- och kretskopplade väljaren enligt uppfinningen, 7 visar ett detaljerat logiskt blockschema av den i fig. 6 visade väljaren, 8 visar terminalsturkturen för väljarkärnan, väljarter- minalenheterna och terminalanslutningsenheterna i den distribuerade paketkopplade väljaren enligt uppfin- ningen, Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig. ll 12 13 14 7 469 617 visar ett blockschema av en första utföringsform av ett multiplexeringsorgan för multiplexering av tid- luckor i riktning in mot väljarkärnan, varvid tidluck- ornas typmärkning förekommer i ett cykliskt avsökt tilldelningsminne, visar ett blockschema av en första utföringsform av ett multiplexeringsorgan för demultiplexering av tid- luckor i riktning ut från väljarkärnan, varvid tid- luckornas typmärkning förekommer i ett cykliskt avsökt tilldelningsminne, är ett blockschema som visar tílldelningsminnen vid sändande och mottagande ändar av en länk såväl i den expanderande som koncentrerande rikningen av väljaren, visar ett blockschema av en andra utföringsform av ett multiplexeringsorgan för multiplexering av tidluckor i riktning in mot väljarkärnan, varvid tidluckorna själ- va bär med sig sin typmärkning, är ett blockschema över ett organ för ändring av typ- märkning av tidluckor som själva bär med sig sin typ- märkning, är ett blockschema över ett organ för tilldelning av åtminstonde en styrtidslucka till en enhet, och är ett blockschema över ett organ för hantering av tidluckor inuti väljarkärnan.

DETALJERAD BESKRIVNING Fig. 1 visar förenklat i blockschemaform ett känt telekommuni- kationsnät som innefattar en väljare 1 till vilken terminaler 3, 5 är anslutna via länkar 7 resp. 9. Till varje terminal är ett antal organ anslutna såsom t.ex. vanliga telefoner, data- terminaler, tonomvandlingskretsar etc. En lokal processor 11 vid terminalen 3 övervakar aktiviteten av de anslutna organen.

En motsvarande lokal processor 13 finns vid terminalen 5. 469 617 8 Regionala processorer 15, 17, 19 är via signallänkar 21, 23, 25 anslutna till terminalerna resp. till väljaren 1 och övervakar terminalernas resp. väljarens aktivitet. De regionala pro- cessorerna 15, 17. 19 är anslutna till en signalbussledning 27 till vilken även en central processor 29 är ansluten. Den centrala processorn har en databas 31 innehållande nummertabel- ler för anslutna abonnenter och motsvarande. När abonnent A önskar samtala med abonnent B lyfter A på luren och får kopp- lingston varefter han slår telefonnumret till B. Azs aktivite- ter övervakas av den lokala processorn ll som signalerar till den regionala processorn 15 att A har lyft på luren. Därefter sker nummertagning, nummeranalys, reservering av väg genom väljaren 1 samt sändning av rington till abonnent B. När B lyfter på luren uppställs en kretskopplad förbindelse genom väljaren 1 mellan abonnenterna A och B och parterna börjar samtala. När endera parten sedemera lägger på luren avkänns detta av motsvarande lokala processor som signalerar till den regionala processorn att luren lagts på. Den regionala pro- cessorn i sin tur signalerar att luren lagts på till den centrala processorn 29 vilken därefter beordrar nedkoppling av förbindelsen.

En nackdel med detta kända telekommunikationssystem är att separata signallänkar 21, 23, 25, 27 erfordras för signale- ringen och att meddelandeöverföringen sker på separata länkar 7 och 9. Nackdelarna med sådana signalledningar har beskrivits inledningsvis.

.En ytterligare nackdel med det kända telekommunikationssystemet är att anslutna organ såsom t.ex. terminalenheten 3 eller 5 inte kan manövrera väljaren 1 direkt utan att all manövrering måste ske indirekt via den centrala processorn 29. Nackdelen med detta är att det tar lång tid att etablera förbindelsen mellan A och B.

Fig. 2 visar schematiskt en väljare 33 i enlighet med före- liggande uppfinning samt hur denna kan ingå i ett telekommuni- kationsnät. Delar som motsvarar varandra i fig. l och 2 marke- ras med samma hänvisningsbeteckningar. En central processor 35, 9 469 617 som är likartad processorn 29 och som samverkar med databasen 31 kan anslutas direkt till väljaren 33 över en länk 37 på samma sätt som en terminal 3 eller 5 ansluts till väljaren.

Väljaren 33 är utförd som en kombinerad kretskopplad väljare och en distribuerad paketkopplad väljare. Den kretskopplade väljaren uppställer kretskopplade förbindelser mellan enheter som skall kommunicera med varandra medan den paketkopplade väljaren är distribuerad i ett paketkopplat nät vars noder innefattar nämnda enheter, dvs. väljaren 33 terminalerna 3, 5 och den centrala processorn 35. Över detta paketkopplade nät kan varje terminalenhet manövrera väljaren 33 direkt utan omvägen över en central processor.

Med uttrycket paketkopplad väljare menas att adressförsedda paket sänds i det paketkopplade nätet och att adresserna läses i nätets routingnoder. Dessa routingnoder är utspridda i nätet till skillnad från det fall att nätet har en central routing- punkt till vilken alla paket dirigeras. Väljaren enligt upp- finningen har en adresseringsstruktur som är beskriven i vår svenska patentansökning 90002982-7 och som bidrar till att förkorta tiderna för uppställning och rivning av en förbindel- se. Andra faktorer som påverkar den korta tiden för uppställ- ning och rivning av en kretskopplad förbindelse kommer att beskrivas närmare nedan och hänger samman med den bandbredd som väljaren 33 tilldelar de olika till väljaren anslutna enheter- na. En ytterligare faktor som gör att väljaren blir en snabb väljare avser möjligheten att med endast en order åstadkomma så att en sändande enhet kan ställa upp hela sitt databandbredds- behov. Denna möjlighet att med endast en order, som är riktad till väljaren, utvidga bandbredden beskrivs i vår svenska patentskrift 461 310.

Tidluckor - paket Innan uppbyggnaden och funktionen av den kombinerade väljaren enligt uppfinningen förklaras skall först vissa grundläggande pprinciper beträffande tidluckor och paketkoppling beskrivas med ledning av fig. 3A-3D och fig. 4A-4G. 469 617 1° Fig. 3A visar en datatidlucka DTS, som i det visade illustrera- de exemplet, till vilket emellertid uppfinningen inte är begränsad, består av nio bitar numrerade BO, B1....B8. Mot varje bit svarar en elektrisk signal, vilken kan inta hög eller låg logisk nivå. Bit BO sänds först i tiden, därefter bit Bl etc.

I syfte att illustrera hur ett meddelande överförs från abon- nent A till abonnent B antas i det följande att tidluckan nr. 3 är förknippad med abonnentens A telefon. Ett antal tidluckor, var och en förknippade med varsin av de övriga, ej visade telefoner som är anslutna till terminalenheten 3, sänds i tidsföljd efter varandra. Om exempelvis åtta abonnenter är anslutna till terminalenheten 3 erhåller varje abonnent varsin datatïdlucka. Den lokala processorn 11 tilldelas också en datatidlucka. Totalt sänds således nio tidluckor från termina- len 3. Tidluckor från andra, i fig. 2 ej visade terminaler multiplexeras på ett nedan närmare beskrivet sätt samman med tidluckorna från den visade terminalen 3 och sänds på en och samma länk 7. I fig. 3B antas att 2560 tidluckor sänds på länken 7 i följd efter varandra. Tidluckorna organiseras i ramar där varje ram avgränsas av ett ramlåsningsord R. Dessa ramar sänds också i tidsföljd efter varandra på länken. Den inbördes ordningen mellan tidluckorna i en ram bibehålls från ram till ram. På detta sätt kommer en ström av ramar, var och en bestående av ett antal tidluckor, att överföras på en och samma länk. Denna bitström visas i fig. 3B. Tidlucka nummer 3 visas med vågrät schraffrering. Är det meddelande som skall överföras exempelvis 31 oktetter långt åtgår det 31 tidluckor för att överföra meddelandet.

Disponerar A endast över en tidlucka per ram är den tid som åtgår för att överföra meddelandet lika lång tid som det tar att överföra 31 ramar. Figur 3C visar ett meddelande sammansatt av tidlucka 3, som extraherats ur strömmen av ramar i fig. 3B.

En tidlucka med en på förhand bestämd position i ett ram kan logiskt kan uppfattas som en kanal till det avsändande organet A. I den föredragna utföringsformen av uppfinningen är en ram 11 469 617 125 mikrosekunder. Ramen är uppdelad i ett antal tidluckor.

Tidluckorna kan behandlas som individuella virtuella kanaler.

Tidluckor kan slås samman till en virtuell kanal med större bandbredd. Ju flera tidluckor som slås samman, ju större blir den individuella virtuella kanalens bandbredd.

I analogi med detta kan tidluckorna i position nr. 3 i följden av ramar sägas bilda en kanal över vilken abonnenten A kan signalera. Pâ motsvarande sätt kan abonnenten B vara tilldelad en annan tidlucka, t.ex. tidluckan nr. 9 i en ram. För att överföra informationen från A till B genom väljaren 1 skall innehållet i tidlucka nr. 3 kopieras i tidlucka nr. 9. Detta sker i den kretskopplade delen av väljaren 33 på i och för sig känt sätt. Denna kretskopplade del av väljaren fungerar som en konventionell TS-väljare. Jämför "Telecommunication Telephone Network 2" Ericsson, Televerket and Studentlitteratur, 1987, Kapitel 9. "Digital Switching Systems".

Tidluckorna på länken 7 kan enligt uppfinningen vara av tvâ olika slag, nämligen datatidluckor och styrtidluckor. I ex- emplet i fig. 3A-3C visades datatidluckor. Ett meddelande är ramorienterat, vilket innebär att meddelandet sänds oktettvis, i detta fall med en oktett per ram.

Paket bildade av styrtidluckor kallas nedan för styrpaket. Alla meddelanden i det paketkopplade nätet sänds i styrtidluckor.

Inom en ram kan styrtidluckorna sändas utspridda i tiden. Alla styrpaketmeddelanden sänds logiskt sammanhållna, vilket innebär att styrtidluckor från olika styrpaket inte sänds sammanflätade i varandra. Styrpaketen är således paketorienterade. Paketen i det paketkopplade nätet säns inte ramorienterade, vilket innebär att styrtidluckorna i ett paketmeddelande inte sänds på förutbestämda tidluckor valda bland de styrtidluckor en ram har sig tilldelad.

Information som sänds på datakanalerna sänds i datatidluckor.

Paketmeddelanden på datakanalerna sänds ramorienterade, vilket innebär att datatidluckorna sänds på förutbestämda tidluckor valda bland de datatidluckor en ram har sig tilldelad. Olika 469 617 12 datapaketmeddelanden kan tidsmässigt sändas inflätade i varan- dra. Såsom omnämnts ovan kan ett organ tilldelas många tid- luckor, dvs. flera datakanaler. Genom att bandbredden på en datakanal kan utvidgas, dvs. ökas, kan dataförbindelsens kapacitet avsevärt höjas vilket bidrar till korta dataöverför- ingstider. Ett mått på en förbindelses kapacitet är det antal kanaler förbindelsen består av.

Fig. 3D visar ett styrpaketmeddelande som sänds i väljarens paketkopplade nät. Hur detta paketkopplade nät är uppbyggt kommer att beskrivas närmare nedan. I detta nät sänds styrpake- ten paketorienterat, vilket innebär att så fort en enhet i väljaren önskar sända ett styrpaket eller mottar ett styrpaket på en länk skickas alla styrtidluckor i styrpaketet vidare till sin destínationsenhet bit för bit i en och samma ram ända tills hela styrpaketet är ivägsänt. Styrpaket har start och slut- flaggor adressfält, informationsfält samt destinationsflagga, avsändarflagga och informationsflagga. Hur detta går till skall beskrivas i anslutning till den multiplexering som sker vid de pakethanterare som finns i den paketkopplade väljaren.

Bandbredd Antag att varje ram består 2560 oktetter och att tiden för att sända hela ramen är 125 mikrosekunder. Om en sändande terminal har sig tilldelat en tidlucka per ram och det meddelande som skall överföras är fyra tecken långt tar det således 500 mikrosekunder att överföra meddelandet. Om den sändande termi- nalen istället tilldelats två tidluckor per ram kommer det att ta endast 250 mikrosekunder att överföra samma meddelande eftersom två tecken kan överföras per varje ram. Om istället den sändande terminalen tilldelats fyra tidluckor per ram tar det endast 125 mikrosekunder att överföra meddelandet. Ur detta förenklade resonemang inses att ju fler tidluckor en sändande terminal är tilldelad ju större bandbredd disponeras av enheten och ju snabbare kan enheten överföra ett meddelande.

Fig. 4A, B och C visar karaktäristiska bitmönster för de flaggor som används i det paketkopplade nätet i väljaren enligt uppfinningen. I fig. 4A visas karaktäristiska bitmönster för en 13 469 617 destinationsflagga, en informationsflagga, en avsändarflagga, en slutflagga och en rundsändningsflagga. Fig. 4B visar en tomgângsflagga, dvs. en flagga som ställs ut för att ange att en enhet inte har någon information att sända. Fig. 4C visar olika flaggor för flödesstyrning, dvs. styrning av flödet av styrpaket mellan sändande och mottagande enheter. Sådana flödesstyrande flaggor är konventionella och beskrivs därför inte närmare. ACC betyder accepterat, d.v.s. godkänd kvittens på att ett styrkommando mottagits, HLD betyder vänta, RTS betyder begäran om omsändning och NAC betyder icke accepterat, d.v.s. något har mottagits men innebörden oklar,.d.v.s. negativ kvittens. De styrtidluckor som förekommer i den paketkopplade väljaren har olika användningsområden. Såsom redan beskrivits kan de användas till att åstadkomma manövrering av den krets- kopplade väljaren, de kan också användas till att konfigurera de länkar vilka ingår i det nät som väljaren enligt uppfin- ningen betjänar. Styrtidluckorna kan även användas till att dynamiskt allokera bandbredd till anslutna enheter. Styrtid- luckorna används även för drift och underhåll av väljaren och utnyttjas t.ex. för sändning av felsignaler. Styrtidluckorna kan också användas till att identifiera de enheter som är anslutna till väljaren. Styrtidluckorna används även för konfigurering av de till väljaren anslutna enheterna. Slutligen kan även styrtidluckorna användas lokalt på en enda länk för styrning av flödet av de paket som överförs på länken.

Den distribuerade paketkopplade väljaren, som beskrivs nedan och som ingår i väljaren enligt uppfinningen uppvisar kon- centrations- och expansionspunkter. I en koncentrationspunkt multiplexeras signalerna från inkommande länkar till en enda utgående länk och i en expansionspunkt inträffar det omvända, dvs. signalerna från en enda inkommande länk demultiplexeras och sprids ut på flera utgående länkar. Av ekonomiska skäl är det lämpligt att indela länkarna i olika hastighetsklasser på sådant sätt att de länkar som ligger närmast väljaren uppvisar höga bithastigheter på länken medan de som ligger längst perifert från väljaren har låg bithastighet på länkarna.

Mellanliggande länkar har en tredje bithastighet som är lägre än den högsta men större än den lägsta bithastigheten. 12,69 617 14 Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen förekommer följande standardiserade hastighetsklasser på länkarna. För samtliga hastighetsklasser gäller att ramfrekvensen är 8 kHz.

Hastighetsklass USI2 USI3 USI4 Linj ehastignet, 12 , zss 61 , 44 184 , 32 Mb/s Transporthastighet 8,192 49,152 163,84 MB/s Tidluckor/ram 128 768 2560 Med linjehastighet avses bithastigheten på länken. Anledningen till att använda flera hastighetsklasser är att det är billiga- re att använda länkar för lägre hastighet i det fall den informationsmängd som skall överföras är måttlig. Såsom exempel på måttliga informationsmängder kan nämnas att ett linjekort för vanliga telefoner har åtta kanaler och en lokal processor.

Således har detta organ ett behov av 9 x 64000 kb/s = 576000 kb/s medan den centrala processorn 29 kan kräva ända upp till 13 Mb/s för signalering till väljaren.

Fig. 4D-4E visar styr- resp. datatidluckor för hastighetsklas- sen USI4 varvid tidluckorna enligt uppfinningen är försedda med en märkbit som identifierar tidluckan såsom varande antingen datatidlucka eller styrtidlucka. Märkbitarna markeras med streckade linjer. Fig. 4F-4G visar en styrtidlucka resp. en datatidlucka där märkbitar inte används.

Uppställning av en förbindelse mellan A och B Den följande beskrivningen refererar till fig. 2 och är förenk- lad. Avsikten är endast illustrera samspelet mellan kretskop- plade förbindelser och paketkopplade förbindelser vid upp- ställning av ett telefonsamtal mellan två parter A och B av vilka A är den uppringande och B den uppringde. Länkarna 7 och 9 kan ha bandbredden enligt USI2, USI3 eller USI4 varav för ett telefonsamtal endast 64 kbit/s utnyttjas. Ett telefonsamtal 469 61.7 behöver endast en tidlucka per ram för att fullgod talkvalité skall erhållas. När A önskar ringa till B lyfter A på luren.

Den lokala processorn ll detekterar lurens avlyftande. Med hjälp av styrkanalen sätter den lokala processorn 11 upp en första kretskopplad förbindelse till den centrala processorn . Med uttrycket kretskopplad förbindelse avses en virtuell kanal i vilken datatidluckor överförs. På denna första krets- kopplade förbindelse överförs informationen om att A har lyft på luren. Den centrala processorn 35 skall nu se till att abonnent A får rington. Den centrala processorn 35 kopplar därför nu en tonmottagare 39 till abonnent A. Tonmottagaren 39 är kopplad till väljaren 33 på samma sätt som enheterna 3, 5, . Tonmottagaren kopplas till A genom att den centrala pro- cessorn 35 över styrkanalen sänder en order om uppställning av en andra kretskopplad förbindelse mellan A och tonmottagaren 39. Denna order sänds till väljaren 33. över den andra kret- skopplade förbindelsen sänds nu rington till A. När A får rington slår han siffrorna i telefonnumret till abonnent B.

Siffrorna går över den andra kretskopplade förbindelsen till tonmottagaren 39 som analyserar siffrorna. De siffror som tonmottagaren kommer fram till att A har slagit skall nu sändas från tonmottagaren till den centrala processorn 35. Tonmottaga- ren ordnar detta genom att på styrkanalen sända en order om uppställning av en tredje kretskopplad förbindelse mellan tonmottagaren och den centrala processorn. Sedan sänder ton- mottagaren över den tredje kretskopplade förbindelsen, de nämnda siffrorna, dvs. telefonnumret, till den centrala pro- cessorn 35 som nu får reda på att abonnent A slagit de nämnda siffrorna. Nu gör den centrala processorn 35 nummeranalys och finner att A skall förbindas med B och att ringsignal skall sändas till B. För att ordna detta sänder den centrala pro- cessorn 35, över styrkanalen, en order till väljaren 33 om uppställning av en fjärde kretskopplad förbindelse mellan A och B genom att till väljaren, tillsammans med nämnda kommando, sända uppgift om abonnenternas A och B multipellägen i väljaren 33. Väljaren 33 ställer nu upp den beordrade fjärde kretskop- plade förbindelsen mellan A och B genom att på känt sätt förbinda tidluckor på länk 7 med tidluckor på länk 9. Därefter sänder den centrala processorn 35, via styrkanalen, en order 469 617 16 till väljaren 33 att ställa upp en femte kretskopplad för- bindelse till den lokala processorn 13 vid Bzs terminal 5 för att på denna förbindelse sända en order till den lokala pro- cessorn 13 att ordna med sändning av ringsignal till B. Ett lokalt organ, som är beläget vid terminalenheten 5 men som ej visas i fig. 2, sänder på order från den lokala processorn 13 en ringsignal till B. När B lyfter på luren skall ringbrytning ske, vilket ordnas lokalt av den lokala processorn 13. Därefter är A sammankopplad med B via den fjärde kretskopplade för- bindelsen. På denna fjärde kretskopplade förbindelse sänds nu talet i en datakanal, som är bildad av en datatidlucka.

Ovanstående beskrivning är förenklad och beskriver ett exempel på hur en förbindelse kan sättas upp. De olika tidpunkter vid vilka nedkoppling av de kretskopplade förbindelserna sker har inte beskrivits. Den ordningsföljd i vilken de olika momenten genomförs kan vara annorlunda. Om A och B representerar två processorer mellan vilka datainformation skall överföras är bandbredden större än en tidlucka per ram.

Fig. 5 visar ett tidsschema över den mekanism som utnyttjas för att med hjälp av styrpaket ställa upp resp. riva en av de nämnda kretskopplade förbindelserna. Nedtill i figuren visas en tidsaxel. Såsom kommer att förklaras under avsnittet “kon- figurering av länkarna" nedan förekommer i väljaren enligt uppfinningen en styrkanal på vilken de tidigare nämnda styrpa- keten sänds. Vidare förekommer i väljaren enligt uppfinningen ett antal datakanaler. I fig. 5 visas en datakanal, som alltså kan bestå av en eller flera tidluckor, och som går mellan en sändande enhet, vilken är belägen till vänster i fig. 5, och en mottagande enhet, vilken är belägen till höger i fig. 5. När den sändande enheten önskar uppställa en förbindelse sänder den först ett styrpaket 32 genom styrkanalen. Styrpaketet innehål- ler kommandot "begäran av uppställning av kretskopplad för- bindelse". Styrpaketet går till en närmare nedan beskriven väljarkärna, vilken vid mottagning av styrpaketet 32 uppställer en kretskopplad förbindelse mellan sändande och mottagande enhet samt sänder tillbaka ett styrpaket 34 innehållande en kvittens på att förbindelsevägen är uppställd. Denna förbindel- 17 469 617 seväg är realiserad med hjälp av den visade datakanalen.

Därefter sker datatransmissionen mellan sändande och mottagande enheter vilket betecknas med blocket 36. Den tid det tar att genomföra datatransmissionen beror givetvis på de informations- mängder som skall överföras. När datatransmissionen skall avslutas sänds en begäran om nedkoppling av den kretskopplade förbindelsen. Denna begäran om nedkoppling sänds i ett styrpa- ket 38 som går till väljarens centrala kärna på styrkanalen.

När väljarkärnan har nedkopplat förbindelsen sänder den en kvittens 40 på styrkanalen. Denna kvittens 40 sänds till den enhet som beställde nedkopplingen. Därefter är den kretskopp- lade förbindelsen bruten. Tiderna för uppställning och brytning av en kretskopplad förbindelse är dimensionerbara genom antalet tilldelade styrtidluckor. Antalet tilldelade styrtidluckor, d.v.s. längden av styrfasen i fig.5, bör stå lämplig relation till längden av datafasen. Tiden för en styrfas kan göras kortare än 10 mikrosekunder. Ur fig. 5 framgår att styrpaketet för uppställning av väg genom väljaren måste sändas och be- kräftas innan den egentliga datainformationen kan börja sändas.

Väljarens uppbyggnad Fig. 6 visar i blockschemaform att väljaren 33 enligt upp- finningen innefattar en kretskopplad väljare 43 som samverkar med en paketkopplad väljare 53. Den paketkopplade väljaren 53 innefattar en central pakethanterare 51 samt ett antal geogra- fiskt utspridda lokala pakethanterare 55. Den kretskopplade väljaren 43 innefattar en central kretskopplad väljare 47 samt ej visade multiplexeringssteg. Den centrala pakethanteraren 51 bildar tillsammans med den centrala kretskopplade väljaren 47 en väljarkärna 45. De lokala pakethaterarna 55 är belägna på olika terminalenheter. De terminalenheter som ligger längst bort från väljarkärnan kallas väljarterminalenheter 57 eller kort och gott terminalenheter som över gränssnitt 59 medger anslutning av organ såsom t.ex. processorer, linjekort, tonom- vandlingskretsar etc.vilka i fig.6 allmänt betecknas med hänvisningssiffran 65. Mellan väljarterminalenheterna 57 och väljarkärnan förekommer terminalanslutningsenheter 61 och 85.

Mellan en väljarterminalenhet 57 och en terminalanslutningsen- het 61 finns en länk 63 och mellan en terminalanslutningsenhet 469 617 18 61 och en terminalanslutningsenhet 85 finns en annan länk 129.

På motsvarande sätt finns ytterligare en länk 67 mellan termi- nalanslutningsenheten 85 och väljarkärnan 45. Som framgår ur fig. 6 är länkarna logiskt sett uppdelade i länkar för styrtid- luckor resp. datatidluckor. De logiska länkarna för datatid- luckor betecknas med 71 och de för styrtidluckorna med 73. Det inses emellertid att de logiska länkarna 71, 73 fysiskt sett utgörs av en och samma länk 63. På samma sätt är länkarna 129 och 67 vardera uppdelade i en logisk länk för styrtidluckor och en logisk länk för datatidluckor.

Fig. 7 visar den logiska konstruktionen av väljaren enligt uppfinningen. Med logisk menas att man kan föreställa sig den paketkopplade väljaren 53 som symmetriskt uppdelad i en sändan- de sida och en mottagande sida, varvid symmetrilinjen visas med den streckade linjen 75. Således består exempelvis den vänstra väljarterminalenheten 57 i fig. 6 av en sändande väljartermina- lenhet 57S i fig. 7 och en mottagande väljarterminalenhet 57M i fig. 7. Enheterna 57S och 57M sitter på ett och samma fysiska komponentkort. På samma sätt är exempelvis terminalanslutnings- enheten 61 till vänster i fig. 6 visad såsom om den bestod av en sändande terminalanslutningsenhet 61S och en mottagande terminalanslutningsenhet 61M i fig. 7. Den del som ligger till höger om symmetrilinjen 75 i fig. 7 kan således tänkas vara upplyft ur figurens plan samt vikt över linjen 75 och anbringad över den vänstra halvan av fig. 7 så att exempelvis 57M kommer att ligga över 57S. Den mottagande väljarterminalenheten 57M uppvisar en tilldelningsminnesterminal 77. Den mottagande terminalanslutningsenheten 61M uppvisar en annan tilldelnings- minnesterminal 79 och en avbildningsminnesterminal 81. Termina- lanslutningsenheten 85M uppvisar en tilldelningsminnesterminal 87 samt en avbildningsminnesterminal 89. Väljarkärnan 45 uppvisar på den mottagande sidan en tilldelningsminnesterminal 91. Väljarkärnan innefattar också en kretskopplingsterminal 93, som beskrivs närmare nedan under rubriken adressering.

I fig. 7 har, i likhet med fig. 6, inte den kretskopplade väljarens 43 multiplexerings- och demultiplexeringssteg kretsar för datatidluckor visats i detalj. Dessa ej visade multiplexe- 19 469 617 rings- och demultiplexeringssteg är belägna i enheterna 57, 61 och 85 och har en vikt struktur liknande motsvarande multi- plexerings- och demultiplexeringsstegen för styrtidluckorna. I figur 7 visas datatidluckornas multiplexerings- och demulti- plexeringskretsarkretsar schematiskt vid de streckade rektang- larna 97,99.

Den paketkopplade väljarens 53 väljarterminalenhet 57 innefat- tar, såsom visas i fig. 7, på den sändande sidan ett multi- plexeringssteg l01S och på den mottagande sidan ett demulti- plexeringssteg l01M. Terminalanslutningsenheten 61 uppvisar på sin sändande sida ett annat multiplexeringssteg 1038 och på den mottagande sidan ett demultiplexeringssteg 103M. Terminal- anslutningsenheten 85 uppvisar på sin sändande sida ett multi- plexeringssteg 105S och på sin mottagande sida ett demulti- plexeringssteg 105M. Väljarkärnan 45 uppvisar på sin sändande sida ett multiplexeringssteg 1078 och på sin mottagande sida ett demultiplexeringssteg 107M. Till varje väljarterminalenhet 57 finns ett antal terminalfunktioner betecknade 109-111. På sändarsidan betecknas dessa med 109S...1l1S och på mottagarsi- dan 109M...111M. Ett antal väljarterminalenheter 57 kan vara anslutna till en terminalanslutningsenhet 61 såsom antyds vid de från multiplexeringsstegen utstickande strecken och på motsvarande sätt kan ett antal terminalanslutningsenheter 61 vara anslutna till en terminalanslutningsenhet 85 såsom antyds vid multiplexeringsstegets 105 utstickande streck. Flera terminalanslutningsenheter 85 kan i sin tur vara anslutna till väljarkärnans multiplexeringssteg 107 såsom antyds vid sist- nämnda stegs utstickande streck. Motsvarande gäller för demul- tiplexeringsstegen på mottagningssidan.

Den centrala kretskopplade väljaren 47, som är av i och för sig känt slag innefattar ett antal väljarminnen 49 och ett antal styrminnen 95. Vidare innefattar den centrala kretskopplade väljaren 47 ett antal inkommande portar 115 och ett antal utgående portar 117. Den centrala kretskopplade väljaren 47 in- nefattar lika många styrminnen 95 som antalet länkar, vilka är anslutna till den centrala kretskopplade väljaren 47. Väl- 469 617 2° jarminnena 49, vilka symboliskt visas av de korslagda strecken i fig. 7 består av minnesmoduler vars antal är lika stort som antalet länkar i kvadrat, närmare bestämt det antal länkar som är anslutna till den kretskopplade väljaren. När en kretskop- plad förbindelse skall uppställas kommer, på paketkanalen, ett styrpaket till kretskopplingsterminalen 93. Detta styrpaket innehåller allt data som krävs för koppeluppställningen av den centrala kretskopplade väljaren 47. När den kretskopplade förbindelsen väl är uppställd av kretskopplingsterminalen 93 skickas datainformationen på datakanalerna 71 (fig. 6) direkt in till den kretskopplade väljarens väljarminnen 49. En retu- radress byggs på det styrpaket som kommer från den enhet vilken begärt uppkoppling av en kretskopplad förbindelse. Denna returadress byggs upp av multiplexorerna 101,103,105. Returad- ressen används för att skicka en kvittens till den enhet som begärt uppkopplingen av förbindelsen. Denna kvittens sänds över paketkanalen. Det bör observeras, att den enhet som begärt uppkoppling av en kretskopplad förbindelse inte själv behöver beröras av förbindelsen ifråga utan förbindelsen kan beröra någon annan enhet. Denna kvittens talar om för den beställande enheten att den anropade enheten är ledig. Är den anropade enheten upptagen, erhålls en annan kvittens som anger att enheten var upptagen.

Väljarterminalenheten 57 uppvisar ett sändande organ 1215 och ett mottagande organ l21M. På motsvarande sätt innefattar terminalanslutningsenheterna 61 och 85 samt väljarkärnan 45 varsitt sändande organ 1238, 1258, 1275 resp. varsitt mottagan- de organ 123M, 125M resp. 127M. Dessa sändande och mottagande organ är sambyggda och förekommer på samma kort.

I fig. 8 visas ett exempel på terminalstrukturen för en väljare enligt uppfinningen. Terminalstrukturen visas inte utvikt såsom i fig.7 utan varje terminals sändande sida och mottagande sida visas som en konstruktiv enhet. Organ på den sändande sidan kan sända dels i riktning in mot väljarkärnan, kallad koncentra- tionsriktningen, dels i riktning ut från väljarkärnan, kallad expansionsriktningen. Organ på den mottagande sidan kan motta 21 469 617 signaler på väg i riktning in mot väljarkärnan och signaler som är på väg i riktning ut från väljarkärnan.

Förutom de hitintills beskrivna enheterna innefattar till- delnings-minnensterminalen 77 ett tilldelningsminne 131. Varje tilldelningsminnesterminal 79, 87 och 91 innefattar vardera två tilldelningsminnen; terminalen 79 tilldelningsminnen 133,134, terminalen 87 tilldelningsminnen 135,136 och terminalen 91 tilldelningsminnen 137,138. Vidare innefattar varje avbild- ningsminnesterminal 81, 89 varsitt tillkommande avbildnings- minne 139, 141. Fig. 8 visar hur väljaren kan vara implemente- rad i praktiken. Länken 67 visas gå in till väljarkärnan 45.

Mellan terminalanslutningsenheterna 61 och 85 går länken 129. I praktiken förekommer nittiosex fysiskt olika länkar vilka går in till väljarkärnan. Varje terminalanslutningsenhet 85 termi- nerar i sin tur två terminalanslutningsenheter 61 och i prakti- ken förekommer således 192 olika terminalanslutningsenheter 61 och 97 olika terminalanslutningsenheter 85. Varje termina- lanslutningsenhet 61 terminerar i sin tur 12 olika länkar 63.

Således förekommer 2304 olika väljarslutenheter 57 i utförandet i exemplet i fig. 8. Givetvis kan antalet anslutna väljarslu- tenheter och terminalanslutningsenheter vara annorlunda än det beskrivna och uppfinningen är således inte begränsad till utförandet i fig. 8.

Konfiggrering av länkarna En i fig. 2 visad processor 145 har hand om start av väljaren och konfigurering av väljarens länkar. Processorn 145 är ansluten till väljaren 33 via en länk 147. I princip kan processorn 145 utgöras av en del av den centrala processorn 35 men för tydlighets skull visas den vara en separat enhet.

Processorn 145 innehåller ett uppstartningsprogram som finns lagrat i ett ej visat ROM-minne. Via paketkanalen avsöker processorn 145 varje enhet som är ansluten till väljarens länkar och begär att enheten skall identifiera sig så att processorn skall få uppgift om den avfrågade enhetens typ och bandbreddsbehov. Dessa uppgifter behövs vid länkens konfigure- ring. Enheterna sänder sina svarsmeddelanden till processorn 145 via paketkanalen under utnyttjande av den returadress som 469 617 22 byggs på styrpaketet utmed dess väg till den avfrågade enheten.

Ett svarsmeddelande kan exempelvis bestå av att den avfrågade enheten anger sin identitet i form av en kod, t.ex. ett antal alfanumeriska tecken. Processorn 145 översätter koden och kan med ledning av denna avgöra vilken typ av utrustning enheten representerar och hur enheten skall konfigureras. Processorn 145 kan nu skicka konfigureringspaket till de terminalanslut- ningsenheter som betjänar den avfrågade enheten för att anpassa terminalanslutningsenheterna till den avfrågade enhetens databandbreddsbehov. Konfigureringsinformationen består av det antal styrtidluckor enheten tilldelas och detta antal lagras i enhetens tilldelningsminne. Konfigureringsinformationen består även av det antal datatidluckor en enhet har sig tilldelad samt av uppgifter om den plats datatidluckorna skall ha i en ram. De enheter som sedan konfigureras är tilldelnings- och avbild- ningsminnen i terminalenheterna.

En förutsättning för att konfigureringen över huvud taget skall äga rum är att varje enhet som är ansluten till väljarens länkar initialt tilldelas åtminstone en styrtidlucka så att processorn 145 verkligen kan nå alla anslutna enheter. Själva konfigureringsförloppet går därför långsamt till en början men när väl de anslutna enheterna tilldelats styr- och datatid- luckor kan enheterna börja sända med den tilldelade bandbredden varvid väljaren kommer att arbeta snabbt. Det organ med vars hjälp varje enhet initialt tilldelas åtminstone en styrtidlucka beskrivs i samband med fig. 13.

Andring av bandbredd Såsom nämnts är tiden för att ställa upp en förbindelse mellan två abonnenter åtskilliga millisekunder i gamla mekaniska väljare. Om samtalslängden är lång, i storleksordningen några minuter, spelar det inte någon roll att uppkopplingstiden är lång. Om det däremot gäller kommunikation mellan två processo- rer där meddelandet som skall sändas kan vara 50-100 tecken långt duger det inte med en uppkopplingstid på flera millisek- under när överföringstiden bara är några tiotal mikrosekunder lång. Det är därför önskvärt att upp- och nedkopplingstiden av en förbindelse står i paritet med dataöverföringstiden. Vid 23 469 617 konfigureringen av länkarna tilldelar processorn 145 de anslut- na enheterna en bandbredd som motsvarar enhetens behov. Till- delningsminnet lagrar fördelningen mellan data- och styrtid- luckor inom enhetens tilldelade totala antal tidluckor. Om en ansluten enhet önskar ändra på fördelningen mellan styr- och datatidluckorna skickar enheten en motsvarande begäran på paketkanalen till processorn 145.

I det fall nya enheter ansluts till en länk måste konfigure- ringen av länken ändras. Processorn 145 avkänner med med förutbestämd periodicitet vilka de organ är, som är anslutna till väljarens länkar. Upptäcker processorn 145 att ett nytt organ anslutits beställer processorn 145 uppgift om organets identitet och vidtar en förnyad konfigurering av den länk till vilken den nya enheten har anslutits.

Såsom beskrivits ovan ökar bandbredden för en förbindelse ju fler tidluckor en ansluten enhet disponerar över. Det är således dels det totala antalet tidluckor som tilldelas en enhet vilket avgör enhetens bandbredd och dels fördelningen mellan data- och styrtidluckor.

Adressering Följande avsnitt refererar till fig.7, som visar ett exempel på utformningen av ett nät, i vilket väljaren enligt uppfinningen ingår. Det inses att andra nätkonfigurationer än den visade kan förekomma, varför uppfinningen inte är begränsad till det visade nätet.

I den paketkopplade väljaren är grundprincipen för adressering- en att alla paket som saknar destinationsadress skall adresse- ras till kretskopplingsterminalen 93. Övriga paket med destina- tionsadress routas genom väljarens noder i det visade nätet.

När paket som är på väg in mot väljarkärnan passerar en nod skickar noden paketen vidare. Vid vidaresändningen av ett paket tillägger noden adressen till den länk från vilken paketet inkom såsom en svans på existerande avsändaradress. När paketet kommer till destinationen avläser mottagande organ hela av- sändaradressen och får därigenom kunskap om vilket det av- 469 617 24 sändande organet var som skickade iväg styrpaketet. När paket som är på väg bort från väljarkärnan passerar en nod analyserar noden adressen och tar hand om paketet om det var adresserat till denna nod, i annat fall skalar noden av från destination- sadressen, adressen till den länk till vilken paketet skall sändas. Detta adresseringsförfarande finns beskrivet i vår svenska patentansökning 9002982-8 med titeln "Sätt och anord- ning för adressering i ett paketnät".

Multiplexering En väljarterminalenhet eller en terminalanslutningsenhet in- nefattar ett antal inkommande dubbelriktade länkar och en utgående dubbelriktade länk - sett i transmissionsriktningen från en terminalenhet till väljarkärnan. Den utgående länken har en maximal bandbredd som är bestämd av länkens typ och inom denna maximala bandbredd kan förhållande mellan datatidluckor och styrtidluckor inställas. För att den utgående länkens till- gängliga bandbredd för styrtidluckor skall utnyttjas effektivt tillämpas enligt uppfinningen en effektivitetsprincip som är tillämplig för styrtidluckorna på de inkommande länkarna.

Effektivitetsprincipen är så beskaffad att ej utnyttjade styrtidluckor, dvs. styrtidluckor som en enhet är tilldelad men som är tomma och inte används för informationsöverföring, slängs och multiplexeras inte över till den utgående länken in mot väljarkärnan. Detta innebär att alla styrtidluckor som finns på de inkommande länkarna inte samtliga multiplexeras över till den utgående länken.

Alla datatidluckor på samtliga inkommande länkar måste multi- plexeras över till den utgående länken för att ingen data skall gå förlorad.

För att belysa hur multiplexeringen av datatidluckor och styrtidluckor går till när tidluckorna rör sig i riktning in mot väljarkärnan (koncentrering) visas i fig. 9 såsom ett exempel multiplexeringssteget 103 i terminalanslutningsenheten 6lS. Transmissionsriktningen anges av riktningen för pilen 149.

Till denna terminalanslutningsenhet finns, såsom omnämnts, i det visade exemplet tolv fysiskt skilda inkommande länkar. I 469 617 fig. 9 visas endast den ena av dessa, nämligen länken 63. Till varje inkommande länk hör en första multiplexerare 153 som demultiplexerar styrtidluckorna och datatidluckorna. I fig. 9 antas tidluckorna själva sakna typmärkning. I stället finns tidluckornas typmärkning lagrade i ett minne, i detta fall tilldelningsminnet 134K. Suffixet K står för koncentration och förklaras närmare nedan i samband med fig. 11. För att lagra typmärkningen har tilldelningsminnet 134K en särskild bit- position 150 vilken beskriver tidluckans typ, varvid t.ex. 0 anger att tidluckan är en styrtidlucka och 1 anger att den är en datatidlucka. Multiplexeraren 153 har en väljararm 157 vars läge styrs av innehållet i nämnda typidentifierande bitposition av tilldelningsminnet. En adresspekare, symboliskt visad med en pil 155, i tilldelningsminnet ställs på minnesposition 1 av ramlåsningsordet. När den första tidluckan inkommer identifie- rar adresspekaren tidluckans typ. Är tidluckan en styrtidlucka, representerat av 0, ställs väljararmen 157 i läge CTS1 som leder in till ett första minne 161/1 av typen först-in-först ut (fifo-minne). Är tidluckan av datatyp ställs väljararmen 157 i läget DTSl som leder till ett annat minne 163/1 av samma typ som minnet 161. Därefter stegar adresspekaren 155 ned till nästa minnesposition 2 och nästföljande tidlucka, tidlucka nummer 2, i ramen analyseras med avseende på om det är en styrtidlucka eller datatidlucka. Förfarandet att ställa väl- jararmen 157 upprepas tidlucka för tidlucka tills ramens samtliga 2560 tidluckor genomsökts. Övriga minnen 161/2...161n, 163/2...163/n i fig.9 hör till motsvarande ej visade multi- plexorer vid övriga länkar, i detta fall elva länkar, i det allmäna fallet N-1 länkar där N är ett godtyckligt heltal, som är anslutna till terminalanslutnings-enheten 6lS. På ingången av varje minne 161 finns en portvakt 187 som detekterar start- och slutflaggorna av ett styrpaket. Minnena 161 utgör ingångar till en andra multiplexerare 165 med en väljararm 167 och minnena 163 utgör ingångar till en tredje multiplexerare 169 med en väljararm 171. Minnena 161 har ett djup som rymmer längden av ett paket. Väljararmen 171 i den tredje multiplexe- raren 169 styrs av avbildningsminnet 139. Utgången av den andra multiplexeraren 165 och utgången av den tredje multiplexeraren 169 går till en fjärde multiplexerare 181 vars utgång utgörs av ' 30 469 617 26 nästföljande länk 129. Den fjärde multiplexeraren 181 har en väljararm 183 som styrs av ett tilldelningsminne 133K. Även här anger suffixet K koncentrationsriktning.

Den andra multíplexeraren 165 styrs av om det finns styrpaket lagrade i något av minnena 161. Såsom omnämnts är styrpaketen inte ramorienterade vilket betyder att om ett styrpaket före- kommer på en inkommande länk 63 kommer portvakten 187 till motsvarande länks minne 161 att avkänna startflaggan av ett styrpaket och som gensvar härpâ öppna in till sitt minne 161 och ligga kvar öppen ända tills styrpaketets slutflagga detek- teras. Under denna öppettid lagras hela styrpaketet in i aktuellt minne 161. När ett komplett styrpaket lagrats i aktuellt minne 161 ställer portvakten en signalflagga som indikerar att styrpaketet är komplett och redo för vidaresänd- ning mot destinationsadressen. Den andra multiplexeraren 165 avsöker kontinuerligt samtliga minnen 161 och när en signal- flagga detekteras stannar väljararmen 167 på motsvarande' position i multiplexeraren och står kvar i denna position ända tills hela paketet lästs ut och skickats vidare._ Den tredje multiplexeraren 169 multiplexerar samman datatid- luckorna tidlucka för tidlucka_under styrning från avbildnings- minnet 139 som håller reda på tidluckornas position i ramen.

Båda minnena 133K och 139 styrs av en ej visad tidluckeräknare som finns på den utgående länken 129.

.Tilldelningsminnet 133K i terminalanslutningsenheten 61 har samma innehåll som tilldelningsminnet 136K i terminalanslut- ningsenheten 85 och erhåller löpande, t.ex. över paketkanalen, eventuella ändringar i tilldelningsminnet 136K i terminalen- heten 85. I f I Avbildningsminnet 139 anger från vilket minne 163 den datatid- lucka skall plockas som skall skickas ut på länken 129,_ Väljararmen 167 avsöker buffertminnena 161 cykliskt. Finns ingen information att sända sänds ett tomgångsmönster. Så snart 27 469 617 en signalflagga detekteras stannar avsökningen och hela styrpa- ketet sänds iväg i en följd på de tillgängliga styrtidluckorna.

Fig. 10 visar multiplexeringssteget l03M i terminalanslutnings- enheten 61M i det fall tidluckorna TS ej är typmärkta. Här är transmissionsriktningen den omvända relativt fig.9 och tid- luckorna på länken 129 expanderas i multiplexeringssteget 103M.

En första multiplexerare 189 sitter på den mottagande sidan av länken 129 och har två utgångar CTS och DTS för styrtidluckor resp. datatidluckor. Multiplexeraren 189 har en väljararm 190 som styrs av innehållet i tilldelningsminnet 133E. Suffixet E anger expansionsriktning. Adresspekaren 155 framstegas genom minnespositionerna med hjälp av en ej visad tidluckeräknare och avläser för varje inkommande tidlucka om tidluckan är en styrtidlucka eller datatidlucka genom att titta på innehållet i motsvarande bitposition 150. Är den inkommande tidluckan en styrtidlucka går denna till en andra multiplexerare 191 med en väljararm 192 som ställs i olika lägen svarande mot olika utgående länkar 73/1...73/N (jfr fig.6). Den del av destina- tionsadressen som förbrukas klipps bort innan en första adressavkodare 193 ställer väljararmen 192 i ett läge svarande mot den länk som går till den destinationsadress som anges av den borttagna adressdelen. Hänvisnings-siffrorna 194/1, 194/2 etc. anger buffertminnen av typen first-in-first-out (fifo- minnen) i vilka styrtidluckorna lagras innan de vidaresänds.

Om den mottagna tidluckan är en datatidlucka går denna till en tredje multiplexerare 195 med en väljararm 196. Den tredje multiplexeraren har utgångar som är anslutna till varsin utgående länk 71/1, 71/2... (jfr. fig. 6). Ett avbildningsminne 197 ställer väljararmen 196 på den länk som anges i avbild- ningsminnet. Innehållet i tilldelningsminnet 133E på den inkommande sidan av länken 199 i fig. 10 styrs av innehållet i ett tilldelningsminnet 136E i terminalenheten 85 på den sändan- de sidan av länken 129. Tilldelningsminnet 136E kan överföra sitt innehåll till tilldelningsminnet 133E över t.ex. styrka- nalen. På så sätt garanteras att innehållet i minnena 133E och 136E överensstämmer med varandra. 469 617 28 Tidluckorna i minnena 194,233 multiplexeras samman länkvis. För varje länk 71/1...71/N, 73/1...73/N finns för detta ändamål varsin multiplexerare 199 med en väljararm 200, som styrs av ett tilldelningsminne 134E, vilket innehåller uppgifter om varje tidluckas typ. I fig.l0 visas endast multiplexeraren 199 för länkarna 71/N-2,73/N-2. Innehållet i tilldelningsminnet 134E kopieras från tilldelningsminnet 131E, t.ex. genom att överföras på en styrkanal.

Det är således tydligt att i det fall tidluckorna saknar märkning består de organ som håller ordning på tidluckornas typ av två tilldelningsminnen, i det illustrerade exemplet 134E och 131E, som samverkar med varandra. Varje minne innehåller en förteckning över var och en av tidluckorna i ramen och på varje minnesposition finns en särskild bitposition 150 som anger tidluckans typ.

Eftersom fig. 8 inte visar terminalstrukturen i utvikt form kan tilldelningsminnena 13l,133,135,137 och 134,136 och 138 inte visas separerade. I själva verket kan varje tilldelningsminne vara separerat i två delminnen, ett för den expanderande riktningen och ett annat för den koncentrerande riktningen. I fig. 11 visas terminalenheterna 61 och 85 i utvikt form och länken 129 mellan dessa visas uppdelad i två logiska länkar, den ena för transport av styrpaket i den koncentrerande rikt- ningen och den andra för transport av styrpaket i den expande- rande riktningen. I den koncentrerande riktningen finns på den sändande sidan av terminalenheten 61 ett tilldelningsminne 133K och på den mottagande sidan i terminalenheten 85 ett till- delningsminne 136K. I den expanderande riktningen finns på den sändande sidan av länken 129 ett tilldelningsminne 136E och på den mottagande sidan i terminalenheten ett tilldelningsminne 133E. På motsvarande sätt förhåller det sig vid vart och ett av tilldelningsminnena 131,134 på båda sidor av länken 63 och tilldelningsminnena 135,138 på båda sidor av länken 67.

Fig. 12 visar multiplexeringssteget 105M i en terminalanslut- ningsenhet 85 i det fall tidluckorna är typmärkta, dvs. själva bär med sig information om att de är en styrtidlucka eller en 29 469 617 datatidlucka. Transmissionsriktningen är densamma som i fig.10 och innebär att tidluckorna expanderas. En ström av typmärkta tidluckor inkommer på länken 67. En typmärkningsavkännande krets 201 avkänner typmärkningen av varje lucka och ställer en väljararm 221 i en första multiplexerare 223 i ett övre läge om tidluckan var av datatyp och i ett undre läge om tidluckan vara av styrtidlucketyp. Nu skall adressen läsas på styrpaketet och detta utförs med hjälp av ett adressläsningsorgan 225. En andra multiplexerare 229 har en väljararm 231 som styrs av adressläs- ningsorganet 225 för styrtidluckorna och ställs i ett läge som motsvarar den länk som leder till nästföljande terminalanslut- ningsenhet. Styrpaketet lagras i ett buffertminne 233 innan det går vidare ut på den länk som leder till destinationsadressen.

Hänvisningssiffran 227 betecknar ett avbildningsminne som styrs av en tidluckeräknare, vilken symboliskt markeras av den vertikala pilen. En tredje multiplexerare 235 med en väljararm 237 som styrs av avbildningsminnet 227 till att inta ett läge som motsvarar den uppställda kretskopplade förbindelsen till den enhet till vilken datatidluckan skall gå. Data- och styr- tidluckor hopmultiplexeras på samma sätt som beskrivits i samband med multiplexeraren 199 i fig.10.

Jämförs fig. 10 med fig. 12 inses att tilldelningsminnet 133E bortfaller i det fall tidluckorna är märkta och ersätts av en typmärkningsidentifierande krets. Tilldelningsminnet 134E före- kommer vare sig tidluckorna är märkta eller ej.

.Skulle tidluckorna i fig.9 vara märkta skulle tilldelnings- minnet l34K ersättas av en typmärkningsidintifierande krets likartad kretsen 201. Däremot måste alltid tilldelningsminnet 133K förekomma.

Om tidluckorna ej bär med sig sin typmärkning innehåller en terminalenhet således fyra tilldelningsminnen, t.ex. l33E, 133K, 134E och 134K. Om tidluckorna bär typmärkningen med sig innehåller en terminalenhet endast två tilldelningsminnen, t.ex. 133K och 134E, samt två typmärkningsidentifierande kretsar 201. 469 617 3° Fig. 13 visar ett organ som gör det möjligt för väljaren att ändra typmärkning av en tidlucka som själv bär med sig in- formation om sin identitet. Sådan typändring kan göras medan väljaren är i drift och sker på begäran från en ansluten enhet.

Organet är anbringat vid den sändande änden av en länk, ex- empelvis vid det sändande organet 1215 på väljarterminalenheten 57. Denna enhet innefattar en multiplexerare 241 med en ingång DTS för datatidluckor och en annan ingång CTS för styrtid- luckor. Multiplexeraren 241 har en väljararm 242 som styrs av innehållet i tilldelningsminnet 131K om organet sitter i väl- jarterminalenheten 57, av innehållet i tilldelningsminnet 133K om organet sitter i terminalanslutningsenheten 61, av innehål- let i tilldelningsminnet 135K om organet sitter i terminal- anslutningsenheten 85, av innehållet i tilldelningsminnet 137K om organet sitter i väljarkärnan 45. En tidluckeräknare 243 synkront med varje utgående tidlucka. Tilldelningsminnet 131K styr märkningen av tidluckorna och innehåller information om I typen av alla de tidluckor som sänds på länken. Tilldelnings- minnet 131K vet alltså om en tidlucka skall vara av typen DTS eller CTS. I det fall märkningen av en tidlucka skall ändras ändras innehållet i tilldelningsminnet l31K. Tílldelningsminnet 131K erhåller informationen om tidluckornas typ via t.ex. paketkanalen.

Motsvarande organ för ändring av typmärkning av tidluckorna finns även i väljarens expansionsriktning.

Det är således tydligt att de organ med vars hjälp tidluckorna identifieras består av en typmärkningsavkännande krets, real- iserad i form av läget av väljararmen 242, i kombination med ett tilldelningsminne.

Multiplexeringen av datatidluckorna styrs av innehållet i avbildningsminnena 139 och 141. Ett avbildningsminne har lika många minnespositioner som antalet tidluokor i den ram som sänds på länken. På varje minnesposition anges den terminalen- het från vilken en tidlucka skall avläsas. Avläsningen sker minnes;osition för minnesposition i ordningsföljd och i takt med en ej visad tidluckeräknare. Avbildningsminnena laddas från 31 469 617 avbildningsminnesterminalen 81 resp. 89 i samband med kon- figureringen. En avbildningsminnesterminal kan nås med styrpa- ket via det paketkopplade nätet. Avbildningsminnet 139 styr hopmultiplexeringen av datatidluckorna från alla de terminalen- heter 57 som är anslutna till terminalenheten 61 i fig. 8.

Avbildningsminnet 141 styr hopmultiplexeringen av datatid- luckorna från alla de terminalenheter 61 som är anslutna till terminalenheten 85 i fig. 8. I den centrala kretskopplade väljaren 47 skrivs alla inkommande tidluckor in i väljarminnena 49. Mot varje tidlucka i en ram, som kommer in till väljarkär- nan, svarar en bestämda position i väljarminnena. Genomkoppling av datatidluckor genom den kretskopplade väljaren sker sedan på konventionellt sätt genom att styrminnena 95, på motsvarande minnesposition i väljarminnena, läser ut samplet i den tidlucka som skall genomkopplas. I väljarminnena 49 sker inskrivning cykliskt en gång per ram, varvid de sample som skrevs in under en föregående ram blir överskrivna. På samma sätt sker en demultiplexering av datatidluckorna på den expanderande sidan av väljarkärnan 45.

Tilldelning av styrtidlucka till enhet Fig. 14 visar en anordning med vars hjälp åtminstone en styr- tidlucka tilldelas var ansluten enhet. Anordningen är likartad den i fig. 13 visade och innefattar en på den sändande sidan av en länk anordnad enhet 245, vilken är likartad enheten 121S i fig. 13. Enheten 245 innefattar den nämnda multiplexeraren 241 vars väljararm 242 även i detta fall styrs av ett tilldelnings- minne 131K, 133K, 135K eller 137K beroende på i vilken termina- lenhet anordningen 245 sitter. I det följande antas enheten sitta i väljarterminalenheten 57. Tilldelningsminnet 131K har en adresspekare 155 vilken framstegas av en tidluckeräknare 243 på samma sätt som beskrivits i samband med fig. 9. Tidlucke- räknaren 243 är anordnad att tvångsstyra tilldelningsminnet 13lK på sådant sätt att det på en förutbestämd minnesposition, som är fastlagd av enheten själv, alltid skrivs in att tid- luckan är en styrtidlucka. Detta ordnas på så sätt att räknes- tällningen för tidluckeräknaren 243 kontinuerligt avkodas. Vid 469 617 32 en på förhand bestämd räkneställning, som bestäms av enheten själv, och som således bestämmer tidluckans position i ramen, tvångsställer tidluckeräknaren multiplexorn 241 så att dess arm 242 ställs i läget CTS. Genom att således löpande, medan tidluckeräknaren räknar tidluckorna, avkoda tidluckeräknarens räkneställning och tvångsstyra väljararmen 242 till att inta läget CTS när den förutbestämda räkneställningen uppnås ernås att enheten alltid garanteras minst en tidlucka. Det inses att en enhet kan garanteras två tidluckor genom att vid två förut- bestämda räkneställningar för tidluckeräknaren utlösa det nämnda inskrivnings- och omställningsförloppet.

Samma enhet 245 finns också i den expanderande riktningen och vid varje terminalenhet.

I den föredragna utföringsformen av väljaren enligt uppfin- ningen är väljaren triplerad och arbetar parallellsynkront.

Detta görs av redundansskäl och är konventionell teknik varför detta inte beskrivs närmare. Av intresse i sammanhanget är emellertid att den tripplerade väljaren terminerar eller slutar i väljarterminalenheterna 57.

Såsom exempel på organ vilka kan önska manövrera andra organ direkt kan nämnas att ett utgående, ej visat, överdrag till väljaren kan upptäcka förlust av sin synkronisering. Överdraget önskar meddela detta till systemet. Sådant meddelande gör överdraget genom att den processor som sitter på överdragskor- tet gör en beställning, via paketkanalen, om uppställning av en kretskopplad förbindelse till en processor i ett driftsövervak- ningssystem.

Fig. 7 och 15 visar slutligen hur data- och styrtidluckor hanteras inuti väljarkärnan 45. På den inkommande länken 67 till väljarkärnan finns en multiplexerare 249 som har en väljararm 251, vilken kan inta två lägen. Väljararmen 251 styrs antingen av den märkning som tidluckorna bär med sig eller av ett tilldelningsminne vars innehåll uppdateras från tilldel- ningsminnet 135K i den sändande delen av inkommande länken 67.

Multiplexeraren 249 har tvâ utgångar av vilka den övre DTS 33 469 617 leder in till väljarens väljarminne 49 och den undre CTS leder till ett minne 253 av typen först-in-först-ut. Den centrala pakethanteraren 51 avkänner minnet 253. Om styrpaketet är adresserat till kretskopplingsterminalen 93 sänds styrpaketet till kretskopplingsterminalen 93, som i sin tur alstrar styrin- formation till väljarens styrminnen 95.

Den ovan beskrivna utföringsformen av uppfinningen kan varieras och modifieras. Nätstrukturen i fig.8 kan vara en annan än den visade och beskrivna. Såväl fler som färre terminalanslutnings- enheter 61,85 kan förekomma. Andra flaggor än de i fig.4A-C visade kan förekomma och flaggornas bitmönster kan vara an- norlunda. De styrbara multiplexorerna som beskrivs i figurerna 9,10 och 12 finns närmare beskrivna i vår samtidigt härmed ingivna patentansökning med titeln "Styrbar multiplexor vid digital TS-väljare". Detta patent beskriver ett sätt att mappa beffertminnen realiserade i form av fifo-minnen.

Det skall betonas, att sändnings- och mottagningsorganen 121,123,125 och 129 för sändning och mottagning av styrpaket är identiskt uppbyggda ehuru de anges med olika hänvisningssiffror i de olika terminalenheterna.

Claims (19)

10 15 20 25 30 34 4-69 617 P A T E N T K R A V

1. väljare innefattande ett antal enheter (45,85,61,57), som är distribuerade lokalt och som är förbundna med varandra medelst fysiska länkar (67,l29,63), varvid en (45) av nämnda enheter, kallad väljarens kärna, innefattar en i sig känd kretskopplad väljare (43) för uppställande av kretskopplade förbindelser, vilken kretskopplade väljare (43) innefattar en central kretskopplad väljare (47) med dels inkommande (115) och utgående (117) portar och dels styrminnen (95) som definierar vilka inkommande portar som skall förbindas med vilka utgående portar för etablering av de kretskopplade förbindelsernas vägar genom väljaren, kännetecknad av att en distribuerad paketkopplad väljare (53) finns anordnad, vilken innefattar ett antal pakethanterare (51,55) som vardera innefattar i sig kända sändnings- och mottagningsorgan (l21,l2- 3,l25,127) för sändning resp. mottagning av styrpaket, vilka är uppbyggda av tidluckor, att av nämnda antal pakethanterare är en pakethanterare (51,55) anordnad vid varsin av enheterna varigenom pakethanterarna och länkarna tillsammans bildar ett paketkopplat nät genom vilket styrpaketen switchas av den paketkopplade väljaren, att den pakethanterare (51) som är anordnad vid väljarens kärna (45), kallad den centrala pakethanteraren, uppvisar krets- kopplingsorgan (93) för samverkan med styrminnena (95), och att styrpaket, som är adresserade till den centrala paket- hanteraren (51) och som vardera innehåller ett kommando med begäran om hantering av en förbindelse, vid sin mottagning i den centrala pakethanterarens (51) opererar den centrala kretskopplade väljaren (47).

2. § Väljare enligt patentkrav 1, kännetecknad av att tidluckor- na är av minst av två slag, datatidluckor (DTS) och styrtid- luckor (CTS), av vilka styrtidluckorna utgör kanaler för 10 15 20 25 30 35 469 617 överföring av styrpaket och datatidluckorna utgör kanaler för överföring av datainformation.

3. Väljare enligt patentkrav 2, kännetecknad av att pakethan- terarna (5l,55) innefattar multiplexeringsorgan (101,103,105, 107) för multiplexering av strömmen av tidluckor på resp. länk (67,l29,63) på olika sätt i beroende av tidluckans typ, närmare bestämt på sådant sätt att datatidluckor (DTS) multiplexeras ramorienterat medan styrtidluckor multiplexeras paketvis.

4. Väljare enligt patentkrav 3, kännetecknad av att väljar- kärnan innefattar multiplexeringsorgan (249) för multiplexering av inkommande datatidluckor till den kretskopplade väljarens väljarminne (49) medan inkommande styrpaket multiplexeras till ett minne (253) av typen först-in-först-ut, ur vilket minne (253) styrpaketets styrtidluckor läses av den centrala paket- hanteraren (51) för alstring av styrinformation som sänds till väljarens styrminnen (95) och som utnyttjas för uppställning av de kretskopplade förbindelserna genom väljaren.

5. Väljare enligt patentkrav 4, kännetecknad av att varje enhet (45,85,61,57) i det paketkopplade nätet disponerar över åt- minstonde en styrtidlucka (CTS) varigenom varje enhet har möjlighet till kommunikation med vilken som helst av de övriga enheterna, inklusive väljarkärnan (45), via det paketkopplade nätet.

6. Väljare enligt patentkrav 5, kännetecknad av att varje enhet (45,85,61,57) är försedd med en identifikation som anger åtmin- stonde en bandbredd med vilken enheten önskar disponera över vid sin kommunikation med andra enheter, vilken bandbredd är relaterad till det antal styrtidluckor (CST) och det antal datatidluckor (DTS) över vilket enheten önskar disponera.

7. Väljare enligt patentkrav 6, kännetecknad av att vid nämnda sändning sändnings- och mottagningsorganen (127) i väljarkärnan är anordnade att vid mottagning av ett kommando med en begäran om önskad aktivitet över paketkanalen sända, till den enhet som sände kommandot, en kvittens på att kommanot mottagits. 10 15 20 25 30 469 m7 36

8. väljare enligt patentkrav 7, kännetecknad av att kommandona är valda bland den grupp som består av uppställning av en för- bindelse, nedkoppling av en förbindelse, konfigurering av länkarna, begäran om identifiering av anslutna enheter, kon- ventionella flödeskommandon (ACC,HLD,RTS,NAC, fig.4) som används internt per länk.

9. Väljare enligt patentkrav 8, kännetecknad av att nämnda enheter i väljaren förutom väljarkärnan (45) innefattar: (i) väljarterminalenheter (57) vid vilka den paketkopplade väljaren (53) terminerar och till vilka väljarexterna organ (65) är anslutna via gränssnitt (59), (ii) ett antal terminalanslutningsenheter (61,85) anslutna i kaskad mellan väljarterminalenheterna (57) och väljarkär- nan (45) och (iii) i förekommande fall tillkommande terminalanslutnings- enheter (61/2...6l/N,85/2...85/N) och väljarterminalenheter (57/l...57/N) anslutna till termínalanslutningsenheterna (61,85).

10. Väljare enligt patentkrav 9, kännetecknad av att väljar- kärnan (45) och varje terminalanslutningsenhet (61,85) in- nefattar varsitt tilldelningsminne (l3l; 133,l34;1 35,136; 137,l38) med minnespositioner innehållande uppgift om den ordning i vilken multiplexering av styrtidluckor och datatid- luckor sker.

11. ll. Väljare enligt patentkrav 10, kännetecknad av att varje terminalanslutningsenhet (61,85) innefattar varsitt avbild- ningsminne (l30,141) innehållande uppgift om den ordning i vilken multiplexering av datatidluckor sker.

12. Väljare enligt patentkrav ll, kännetecknad av en processor (145) anordnad att avfråga varje enhet och begära uppgift om enhetens nämnda identifikation och att med ledning av identi- fikationen bestämma den bandbredd som skall tilldelas enheten samt fördelningen av antalet styrtidluckor och antalet da- tatidluckor inom den tilldelade bandbredden. 10 15 20 25 30 37 469 617

13. Väljare enligt patentkrav 12, kännetecknad av märkorgan (133K,136K,136E,133E,fig. 9; 241,fig.12) för märkning av tidluckorna med identitet som anger om tidluckan är en styrtid- lucka eller en datatidlucka.

14. Väljare enligt patentkrav 13, kännetecknad av att pro- cessorn samverkar med alla enheters märkorgan för överföring av nämnda bandbredds- och fördelningsinformation till varje enhets respektive tilldelningsminne.

15. Väljare enligt patentkrav 14, kännetecknad av att varje enhet (45,61,57) uppvisar definieringsorgan (243,131K,155) för definiering av åtminstonde en tidlucka såsom varande av typen styrtidlucka, vilken styrtidlucka uppvisar en och samma posi- tion i de ramar som cykliskt sänds av enhetens sändningsorgan (121,123,12s,127).

16. Väljare enligt patentkrav 15, kännetecknad av att de nämnda definieringsorganen innefattar en tidluckeräknare (243) för räkning av antalet tidluckor i en ram, enhetens tilldelnings- minne (131) och en av tidluckeräknaren framstegad adresspekare (155), som pekar mot en minnesposition i tilldelningsminnet, vilken minnesposition motsvarar den räknade tidluckans position inom en ram, och att när räknaren uppnår en förutbestämd räkneställning en märkbit inskrivs på en mot tidluckans posi- tion i ramen svarande plats i tilldelningsminnet, vilken märkbit definierar tidluckan såsom varande en styrtídlucka.

17. Väljare enligt patentkrav 16, kännetecknad av att nämnda definieringsorgan (131K,243,151) även tjänar som nämnda märkor- gan för typmärkning av tidluckorna i en ram, varvid varje tidluckas typmärkning skrivs in på en förutbestämd bitposition (position 8) i den räknade tidluckan.

18. Väljare enligt patentkrav 17, kännetecknad av att nämnda definieringsorgan även tjänar som organ för ändring av den bandbredd som en enhet har sig tilldelad. 10 15 38 469 617

19. Väljare enligt patentkrav 18, kännetecknad av att nämnda märkorgan innefattar, på den sändande sidan av en länk, en tidluckeräknare (243) för räkning av antalet tidluckor i en ram, enhetens tilldelningsminne (133K; 136E) och en av tid- luckeräknaren framstegad adresspekare (155), som pekar mot en minnesposition i tilldelningsminnet, vilken minnesposition dels motsvarar den räknade tidluckans position inom en ram dels in- nehåller uppgift om den räknade tidluckans typ, och på den mottagande sidan av nämnda länk, en tidluckeräknare (243) för räkning av antalet tidluckor i en ram, enhetens tilldelnings- minne (136K; 133E) och en av tidluckeräknaren framstegad adres- spekare (155), som pekar mot en minnesposition i tilldelnings- minnet, vilken minnesposition dels motsvarar den räknade tidluckans position inom en ram dels innehåller uppgift om den räknade tídluckans typ, varvid innehållet i tilldelningsminnet (133K; 136E) på den sändande sidan överförs till tilldelnings- minnet (136K; 133E) på den mottagande sidan med hjälp av tid- luckor, som sänds över länken mellan den sändande och den mottagande enheten.