SE468441B - Husgrund med serviceutrymme - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 468 441 2 grundmur eller motsvarande. Mellan det isolerade utrymmet och ett första våningsplan kan genom spalten längs ytterväggens insida luft fås att passera och ledningar dras. Det isolerade utrymmet förses lämpligen med ett centralt sig sträckande urtag, dike eller liknande som gàngutrymme, i det fall det ~isolerande utrymmets höjd skulle befinnas vara för liten för bekväm hantering av i serviceutrymmet befintlig utrustning.

För att visa att en servicegrund med spalt utgör ett fundamentalt nytänkande inom byggnation kan jämförelse göras med den tidigare biltillverkningen enligt Henry Fords idéer.

Byggprocessen har en helt annan bakgrund och ut- veckling. Före industrialisemns genombrott var det i princip ett enmansverk, även om det hade utvecklats olika hantverk, så kunde vars och ens arbete i skapandet av huset styras av byggherren. Med industrialismen förlades produktionen av olika tidigare hantverkstillverkade produkter både bildligt och utformningsmässigt allt längre från byggplatsen och byggherren. Avsteg från en viss tillverkning blev svår att genomföra både ekonomiskt och med funktionsanpassning till övriga produkter. Man har därför kommit allt längre bort från totalkoncept med möjligheter till optimeringar och synnergi- effekter i byggbranschen främst när det gäller styckehus. Vid riktigt stora byggprojekt kan övergripande handlande i olika avseenden förekomma.

I den föränderliga värd vi lever uppstår behov av helt nya produkter. På grund av de drastigt höjda energi- priserna blir det nödvändigt att spara energi på olika sätt, exempelvis släpper fönstren igenom 20-30 % av den förbrukade värmen varför krav finns på en minskning av fönsterytorna alternativt blir en bättre isolering nödvändig. Ventilationen tar även bort energi, varför värmeåtervinning blir aktuell och ytterligare produkter kommer på marknaden.

Det finns emellertid inget organ i vårt samhälle som har till uppgift att på samma sätt som bilfabrikanten utveckla totalkoncept omfattande optimala lösningar för byggandet. Objektivt sett borde utformning och optimerings- 10 15 20 25 30 35 468 441 3 strävanden sträcka sig längre än till själva byggtekniken och även omfatta sociala samhällsekonomiska faktorer. Även be- hovet av nya boendeformer som följd av ändrade sociala be- tingelser borde utvecklas och beaktas i totallösningar.

I vissa stycken anpassar sig industrin som betjänar byggbranschen till vår föränderliga värld. Som följd av vår sociala utveckling i samhället står bostäderna tomma omkring en tredjedel av dygnet då båda föräldrarna förvärvsarbetar och barnen går i skolan eller på dagis eller fritids. Detta ökar stöldbenägenheten varför tjuvlarm säljs som kopplas till dörrlàset.

Men det vore minst lika befogat att koppla den me- kaniska ventilationen, som förutsättes anpassad till en tänkt maximal belastning, till dörrlàset. En sådan produkt är kom- mersiellt troligen svársåld som separat enhet men skulle vara en naturlig om än relativt obetydlig enhet i ett totalkon- cept. Om värmeátervinning av frånluften sker genom uppvärm- ning i tappvarmvatten i stället för av tilluften begränsas denna besparingsmöjlighet. Detta utgör således ett av många exempel på att tekniken numer är så komplicerad att man måste se till konsekvenserna för de totala lösningarna. Slutsatsen blir då att den omständighet att bostaden står tom É timmar dagligen borde som regel ligga till grund även för tekniska lösningar.

Med den mekaniska ventilationens införande i våra bostäder, i stället för självdrag, har det därför blivit ett logiskt steg i utvecklingen att bygga ett isolerat och av- skilt serviceutrymme, vilket utformas med en spalt så att utrymmet utgör en del av ventilationssystemet som inte be- höver kosta mer än en varmgrund eller hel torpargrund (ej enbart plintar) eller en bottenplatta, men som ger en rad installationstekniska fördelar och energibesparing. Även om man då fortfarande bygger i stort sett på marken, använder man och tillgodogör sig de huvudsakliga fördelarna med ett isolerat och avskilt utrymme under våningsplanet. I detta isolerade utrymme kan alla tekniska installationer till huset placeras. Genom denna placering kan alla installationer för- 10 15' 20 25 30 35 468 441 4 enklas och förbilligas med bibehållen efekt. Utseendekraven kan reduceras och behovet av höljen bortfaller. Funktions- kraven blir viktigare än utseendet än då produkten/appa- raturen placeras i bostadsutrymmen. Vid i framtiden komplet- terande installationer eller förändringar i huset ges utan fördyring förenklade möjligheter med den den isolerade servicegrunden. Ventilationssystemet kan vara så utformat att alla kanaler kan göras åtkomliga för rengöring. Från våt- utrymmen drages lämpligen kanalen i närmaste vägg lodrätt ned till serviceutrymmet, där den kan gå vidare horisontellt. I kröken kan monteras en inspektionslucka eller liknande häri- genom kan hela kanalen näs. Taket i ett korridorutrymme kan göras nedsänkt och demonterbart för förenklad àtkomlighet.

Med servicegrunden kan enkelt driften kontrolleras och regleras och underhåll utföras utan att servicepersonal eller handverkare behöver gå in i bodelen och utan annan persons medverkan. Med ett kodlås på servicegrundens ingångs- dörr eller lucka kan berörda personer få lätt tillträde till serviceutrymmet. ~ Figgrbeskriyning Fig. 1a visar förenklat hur en elinstallation kan anordnas i ett hus med en isolerad servicegrund enligt upp- finningen.

Fig. 1b och c visar i detalj en flyttbar elkontakt.

Fig 2a visar förenklat hur ventilationen kan an- ordnas i ett hus med en isolerad servicegrund enligt uppfin- ningen.

Fig. 2b visar i detalj en luftström i en spalt mel- lan yttervägg och golv.

Fig. 3a visar förenklat hur rumsvärme och tappvarm- vatten kan anordnas i ett hus med en isolerad servicegrund enligt uppfinningen.

Fig. 3b visar i detalj en radiatorplacering intill en spalt mellan yttervägg och golv.

Fig. 4 visar förenklat hur en öppen spis kan in- stalleras i ett hus med en isolerad servicegrund enligt upp- finningen. 10 15 20 25 30 35 468 441 5 Fig. Sa visar förenklat hur ett urtag kan anordnas som en gäng i en isolerad servicegrund.

Fig. Sb visar del av grunden enligt fig. Sa från ovan.

Beskrivning av utföringsexempel Den kallaste zonen i en markbostad är alltid över- gången mellan golv och yttervägg. Det naturliga skulle där- för vara att till denna zon tillföra värme i första hand.

Hus har idag oftast mekanisk ventilation, varför det då blir mest naturligt att värma bostäderna genom att värma upp luf- ten pà ett eller annat sätt. Direktverkande el undviks nu- mera, medan däremot acepteras Vattenburen el. Det blir därför lämpligast att förlägga värmeavgivande vattenburna element på ett sätt så att den mekaniskt spridda luftströmmen tvingas att passera elementen. Element placeras därför vanligen under fönster vid ytterväggar, där de dock tar plats.

I föreliggande utföringsexempel av uppfinningen med isolerad servicegrund förläggs i stället de vattenburna ele- menten i anslutning till en spalt mellan golv och yttervägg under golvet. Elementens utformning kan vara anordnad pà känt sätt. Regleringen av elementen kan ske pá traditionellt sätt med termostat och luftväxlingen kan hållas konstant oavsett existerande temperaturskillnad i rummet.

Om en byggnation sker på så sätt att en markbostad förses med ett isolerat serviceutrymme 1, kan installationen av all utrustning för huset ske på ett snabbt och billigt sätt och samtidigt fás ett varmt golv som har en synnergi- effekt av ventilationssystemets utformning. En spalt 2 an- ordnas därvid för luft mellan golv och yttervägg och avslutas i rummet med en sockel 3, som har ett avstånd till väggen av lämplig storlek ca. 5 - 7 mm. Sockeln 3 läggs runt rummet med samma avstånd och kommer att uppfattas som en skugglist unge- fär som i ett tak. Det är endast vid ytterväggen skugglisten behöver ha förbindelse med det isolerade kryputrymmet. I spalten 2 kan ocksà löpa en elledning 4 för en väggkontakt 6.

Vid den första ledningsdragningen anpassas ledningen så att väggkontakten kan placeras så långt bort som möjligt, dvs. 10 15 20 25 30 35 4-68 441 6 där den längsta ledningen krävs. När man sedan önskar vägg- kontakten placerad på en annan plats. som innebär kortare elledning, stoppas den överskjutande ledningen helt enkelt ned i eller genom spalten 2 vid ytterväggen. Väggkontakten 5 5 kan lämpligen utformas så att utgående ledningar ansluts "underifrån", varigenom både ett estetiskt och tilltalande . utseende erhålles och kanske ett barnsäkrare dito, man kan ej heller se in i kontakterna på sedvanligt sätt. Genom att grunden har ett serviceutrymme kan hela elcentralen placeras där med ett utförande som mer påminner om de elskåp, som an- vänds under byggnadsuppförandet dvs. utseendekraven kan redu- ceras. Serviceutrymmet kan exempelvis nås via golvet i en klädkammare eller från insidan. Manövreringen skulle kunna ske med svagström. Från väggkontakter skulle då kunna dras svagströmsledningar till dörrfoder eller liknande, med för- monterade svagströmskontakter. I princip kan takbelysningar undvikas men belysningar över fönster kan användas, som kan utföras med såväl indirekt belysning av taket som direkt av rummet. På så sätt erhålls en belysning som liknar den som är på dagen, än om man skulle ha ren centrisk takbelysning.

Elledningar har hittills placerats i plaströr, som oftast fällts in i väggarna. Tillvägagångssättet kan vara be- .roende av byggnadsmaterialet. Med plaströren på plats i bygg- naden dras. sedan en eller flera elledningar i rören. Led- ningarna ansluts i dosor till väggkontakter, strömbrytare el- ler eldrivna anordningar. Även dosorna måste fällas in i väggmaterialet, vilket också är tidsödande och därmed kost- samt och arbetsmomenten med ledningsdragningen måste också samordnas med andra byggskeden.

I det isolerade serviceutrymmet enligt uppfinningen kan ett proppskàp 6 placeras, från vilket elledningar utgår.

Från proppskàpet är en ledning med kontakt framdragen till “ exempel undersidan av en garderob 7 i huset. I golvet under garderoben görs ett hål och i garderobsbotten finns en lucka. " Hålet i golvet måste vara stort nog för att en flervägskon- takt skall kunna föras igenom utan att demonteras. Från ut- rymmet under garderoben läggs en ledning 8 exempelvis i ett 10 15 20 25 30 35 468 441 7 spår i sockeln eller springan mellan vägg och sockel. Vägg- kontakten 5 kan lämpligen placeras med en ledningslängd som tillåter en placering så långt bort från garderoben som möj- ligt. Väggkontakten blir sedan flyttbar längs hela väggen, dock måste överloppsledningen 4 stickas ned i springan till servicegrunden längs husets yttervägg där den kan få hänga fritt. Inkopplingen av t.ex. en tvättmaskin, diskmaskin eller spis kan ske genom att dessa från leverantören kan ha för- setts med tillräckligt lång sladd för inkoppling i propp- skåpet 6. Själva kontakten förs genom ett lika stort hål 9 i golvet under maskinen, där hålet fylls med en lös plugg med urtag för själva sladden.

Tillförsel av vatten kan ske utifrån eller från en borrad brunn som förlagts till utrymmet under huset, dà borr- hålet gjordes innan huset började byggas. Att förlägga den borrade brunnen i utrymmet under huset behöver inte innebära några större problem vid användning av moderna nedsänkbara pumpar. Avloppssystemet kan anordnas konventionellt men helst då med möjlighet till värmeåtervinning fràn handfat, bad och dusch, som sedan värme avgivits kan exempelvis användas för spolning av en toalett. Med den isolerade servicegrunden ges god tillgänglighet under och efter installationen av vatten och avlopp. Stora installationsförenklingar kan göras, då inga större isoleringskrav finns och ledningarna behöver inte byggas in i golv och väggar. Allt finns lättillgängligt för service och framtida modifieringar. För att förvärma kall- vattnet kan eventuellt en slinga med slang 25 för kallvattnet läggas i serviceutrymmet.

De flesta moderna bostäder har i dag mekanisk ven- tilation. Ur energibesparingssynpunkt har det visat sig vara nödvändigt att också tillvarata energi i den använda luften.

Ventilationskanalerna har på grund av traditionell byggnads- teknik alltid dragits helt eller delvis utanför den uppvärmda volymen exempelvis på den oftast oisolerade vinden. Detta ställer stora krav på isoleringen för att undvika värmeför- luster. Luften tillförs i omvänd riktning mot naturlig cir- kulation. 10 15 20 25 30 35 468 441 8 Genom att placera utrustningen för den mekaniska ventilationen i det isolerade serviceutrymmet, kan därför kanaldragning ske helt och hållet inom en uppvärmd volym.

Själva serviceutrymmet 1 utgör i sig en kanal för till- luften till alla innerutrymmen och innehåller sålunda upp- värmd luft som ger en varm och väsentligen ljudlös luft- strömning genom spalten. All luft eller enbart luft från våtutrymmena kan fås att passera en värmeväxlare 11, som får värma upp den friska luften 12 som tas in utifrån. Den friska luften13A som därvid lämnar värmeväxlaren kan således vara delvis uppvärmd, men den friska luften kan dock behöva tillskottsvärme. värmetillskott kan då fås genom att luften får passera radiatorerna 14, vilka också är förlagda i serviceutrymmet i anslutning till golvbjälk- laget utmed grundens ytterväggar. Den övriga luftcirku- lationen från andra än våtutrymmen kan uppnås med en eller flera separata fläktfunktioner. Den typ av fläkt som skall användas skall kännetecknas av låg energiförbrukning, lång livslängd och låg ljudnivå. Med det isolerade serviceut- rymmet fås en betydligt enklare och därmed billigare ven- tilationsanläggningsinstallation. Med pilar i figurerna visas luftströmningsriktningens riktning, där pilen 13B betecknar utventilerad luft.

Eventuellt uppkommen kondens i ventilationssyste- met kan enkelt àterföras till den ventilerade luften i serviceutrymmet för att bibehålla den rätta relativa fuktig- heten, genom att kondensen direkt får absorberas av den up- värmda luften. Även utan mekanisk ventilation som värmeátervinning av frånluften är det helt tänkbart att göra det isolerade serviceutrymmet som en självständigt isolerad enhet eller som en isolerande enhet, där plats finns för alla husets tek- niska funktioner. Om spalt finns runt ytterväggarna för luft- genomsläpp kan det även då vara tänkbart att anordna upp- värmningen av intagen friskluft i det isolerade serviceut- rymmet och få varmt golv. Den uppvärmda luften får sedan efter passage genom spalten passera våningsutrymmet genom 10 15 20 25 30 35 468 441 självcirkulation till utsläpp i huset. Att bara anordna ett« isolerat, avskilt och slutet serviceutrymme till ett hus innebär i sig alltid helt eller utan nämnda anordningar en förbättrad värmeekonomi för huset. Det varma golvet gör att temperaturen kan sänkas generellt. Eventuell fuktinträngning i det isolerade serviceutrymmet kan aldrig få en skadlig inverkan om bara utrymmet ventileras något och förses med dräneringsmöjligheter.

Alla enheter som ingår i de kompletta systemet för uppvärmning 15 - 17 av radiatorerna 14 och tappvarm- vatten har också placerats i det uppvärmda isolerade ser- viceutrymmet 1, men manöverpanel regulatorer 18 och termo- stater 19 har placerats i korridorer eller liknande i bostadsutrymmet. Den kallaste zonen i en bostad är som tidigare nämnts alltid området mellan golv och yttervägg.

Genom att placera radiatorerna 14 omedelbart under bjälk- laget längs större delen av ytterväggarna nära spalten 2 mellan yttervägg och golv fàs därför den bästa uppvärmningen av huset.

Radiatorerna 14 kan vara av en ny typ bestående av ett relativt klent rör med ett stort antal radiella koppartrådar, som leder ut värmen frán rörets varmvatten.

Med dubbla ledningar kan individuell uppvärmning erhållas på olika delsträckor. Monteringen av radiatorerna är mycket enkel, då de kan fästas direkt i själva bjälklaget.

Frán radiatorerna kan en manöverledning föras upp till det uppvärmda utrymmet för att kopplas till en termostat 19. Den eventuellt delvis redan uppvärmda ventilationsluften från det isolerade serviceutrymmet passerar radiatorerna och uppvärms ytterligare och går sedan genom springorna 2 mellan golv och ytterväggar till bostadsutrymmena och ger en jämn värme till rummen, vilkas temperatur skulle kunna regleras individuellt. En värmeanläggning som placeras i det isolerade utrymmet kan bestå av värmepatron med cirkulationspump 15, expansionskärl 16, radiatorer 14 och Varmvattenberedare 17. I boningsutrymmet placeras regleranordningen och en manöverpanel 18. Alternativt kan 10 15 20 25 30 35 '468 441 10 en värmepump användas för uppvärmning. Varm- och kall- vattenledningar hängs eller läggs pá den "hylla" som det högre planet i servicegrunden utgör i förhållande till ett."gàngstrák" med stáhöjd eller i det närmaste stáhöjd under golvbjälklaget och tas upp direkt genom golvet till respektive anslutningsenhet. Med det isolerade serviceut- rymmet kan även eventuell överskottsvärme från vattenrör och avlopp tas till vara genom att luften i serviceutrymmet uppvärms. Eventuell fuktinträngning eller läckage frán vat- tensystemen kan lätt detekteras och behöver inte nämnvärt skada isoleringen i serviceutrymmet. Isoleringen 20 kan väsenltigen bestå av lösa bärande plattor eller block av isoleringsmaterial exempelvis av typen frigolit direkt lagda pá marken. Eventuellt måste markytan ges en jämn struktur eller måste formanpassande isolermattor läggas under för att plattorna eller blocken skall ligga stadigare. Serviceut- rymmet, som är isolerat nedàt, kan förses med ett tunnare lager av cement och en golvbrunn 24, vilket underlättar-ren- göring av utrymmet genom direkt vattenavspolning. Vid behov kan markytan anordnas för fuktavgivning och/eller vattenav- rinning. Ej heller finns frysrisk av de vattenförande led- ningarna i utrymmet då alla ligger i det isolerade utrymmet.

Alla anläggningar, system och även luftreningsfilter, ledningar för telefon och centraldammsugare som befinner sig i det isolerade serviceutrymmet kommer att vara lätt- tillgängliga för service, underhåll m.m. genom att serviceutrymmet görs stort eller exempelvis förses med ett centralt urtag 23'eller gàngliknande kanal med stàhöjd till golvplanet. I nämnda urtag eller kanal läggs dräne- ringsrör och anordnas en golvbrunn 24 för uppsamling av eventuellt inträngande vatten fràn exempelvis ett läckage i systemen. ' Sättet att använda elden som värme i bostäder har utvecklats genom àrhundrandenas gång. Kakelugnen var en för sin tid avancerad lösning som gav både värme för stunden och långt därefter. Under modern tid kom kakelugnen att ersättas av den öppna spisen med sin 'o 10 15 20 25 30 35 _1168 441 11 betydligt större och mer fascinerade eldstadsöppning men med betydligt sämre verkningsgrad exempelvis jäm- fört med en kakelugn. Under de senaste 20 àren har vi fàtt olika former av spisinsatser och s.k. braskaminer, som bättre tillvaratar och sprider värmen även sedan elden har-slocknat. I Med en inbyggnadsspis 21 med luftkanaler 22 för uppvärmning kan varmluft tillföras till det isole- rade serviceutrymmet för vidare spridning och fördelning och för uppvärmning av eventuell inkommande friskluft.

Den uppvärmda luften kan sedan tillföras boningsutrymmet genom spalterna 2 mellan yttervägg och golv. En sådan spiskonstruktion skulle också kunna förses med en till- sats för vatten- och luftuppvärmning av typen flermantlat höljesrör för rökgaskanalen, där de inre koncentriska rören mellan sig innehåller vattenförande rör för uppvärm- ning av vattnet till huset och de yttre koncentriska rören mellan sig ger utrymme åt och uppvärmning av ett luftflöde, exempelvis inkommande friskluft. Med serviceutrymmet skulle nedifràn denna typ av vatten och luftuppvärmningsanordning kunna göras lätt tillgänglig vid service och underhåll. Även vid sotning och askurtagning skulle servicegrunden kunna förenkla arbetet genom att under rökgaskanalen i serviceutrymmet anordna en borttagbar lucka, som gav direkt tillträde till rökgaskanalen. Även om till väsentliga delar endast en utförings- form av den föreliggande uppfinningen har visats pà rit- ningarna och beskrivits ovan torde det förstås att upp- finningen icke är begränsad till denna utföringsform utan endast begränsas av det i patentkraven angivna.

Claims (7)

468 441 12 PATENTKRAV

1. Husgrund till en byggnation såsom ett hus eller lik- nande, k ä n n e t e c k n a d av att ett isolerat utrymme (1),ett serviceutrymme, för drift och service är anordnat på marken under ett golvplan och innanför en omslutande grund- mur eller liknande till byggnationen, att en öppen spalt (2) är anordnad längs byggnationens ytterväggar mellan yttervägg och golvplan och direkt förbunden med det isolerande utrymmet (1) och ett utrymme ovanför golvplanet för luftgenomström- ning och/eller ledningsdragning, varvid luft, exempelvis uppvärmd friskluft, är anordnad att kunna strömma från hela det isolerade utrymmet (1) direkt till spalten (2) och vidare till utrymmet ovanför golvplanet.

2. Husgrund enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k- n a d av att en värmeavgívning är anordnad med en eller flera radiatorer (14) placerade i anslutning till spalten (2) under golvplanet.

3. Husgrund enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e- t e c k n'a d av att anordningar (11, 15, 16, 17) för upp- värmning av luft och/eller vatten för värmeavgivning är anordnade i serviceutrymmet. '

4. Husgrund enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k- n a d av att anordningar (11) för husets ventilation är anordnade i serviceutrymmet.

5. Husgrund enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k- n a d av att anordningar (6) för husets anslutning och fördelning av el är anordnade i serviceutrymmet.

6. Husgrund enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k- n a d av att det isolerande serviceutrymmets isolering (20) utgörs av löst liggande isolerande och bärande block eller plattor.

7. Husgrund enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k- n a d av att serviceutrymmets botten är anordnad i tvâ plan med en fördjupning (23), dike eller liknande anordnad som servicegàng och för eventuell vätskeuppsamling och/eller vätskeavledning. 1 \.-