SE467983B - Anordning i en bromsenhet - Google Patents

Description

467 983 I vissa fall är det ett krav att denna egenskap finns, vilket i pneumatiska installationer ofta uppnås med hjälp av en s.k. fjäderbromsaktuator. Egenskapen ° ger inte blott den nödvändiga säkerheten vid förlust av reglersignal, men den kan också ge ett enkelt och effektivt sätt att erhålla. en parkeringsbroms.

Uppfinningen Vid en elektromekanisk bromsenhet av ovan be- skrivet slag kan den önskade säkerhets- och parke- ringsbromsegenskapen enligt uppfinningen uppnås genom att spärrfjädern har en något mindre vilodiameter än iden borrning i huset med vilken den är avsedd att samarbeta och att reglermotorn är försedd med organ för att hålla den mot rotation i dess viloläge, om inte 'dess strömmatning är bruten. ' Det föredragna sättet att uppnå egenskapen med att hindra reglermotorn att rotera i dess viloläge är att motorn är försedd_ med en elektriskt reglerad broms, företrädesvis en elektromagnetisk broms .

Alternativt kan reglermotorn hållas mot rotation i I sitt viloläge med hjälp. av .en viss strömmatning till 'dess lindningar. i Figurföireckning, Uppfinningen skall beskrivas närmare i det föl- _ jande under hänvisning -_ till den bifogade ritningen, vilken i en sidovy, delvis i' sektion, visar en aktu- nator, närmare bestämt 'en elektromekanisk bromsenhet, enligt uppfinningen.

Detaljerad beskrivning av en föredragen utföringsform En aktuator _ eller elektromekanisk bromsenhet 'jenligt uppfinningen är i grunden densamma som den i EP-A-O 4334 43-4. beskrivna, ' och den enda ritningen i denna publikation är fig 1 i tidigare nämnda publika- tion.

»AI Vi? 467 983 s En relativt kort beskrivning av hela kon- struktionen ges därför här, och hänvisning görs till den tidigare publikationen. Vikt läggs vid den för- bättring som uppnås genom föreliggande uppfinning.

° Den elektromekaniska bromsenheten har ett hus 1 med lock 2 och 3. Enheten är även försedd med en kraftöverförande del 4, som är axiellt rörlig i för- hållande till huset 1. Huset 1 och delen 4 är försedda med fästen 5 för enhetens montering, exempelvis i en konventionell skrivbromstàng hos ett rälsfordon.

En kraftig spiralfjäder eller klockfjäder 6 är anordnad i huset 1. Fjäderns 6 yttre ände är förankrad vid en roterbar motorhylsa 7 och dess inre ände vid en roterbar drivhylsa 8, som är lagrad i huset 1. En elmotor 10, som är fäst vid huset 1, är drivande förbunden med en kuggring 7' pà motorhylsan 7. En spärrfjäder 12 gör att motorhylsan 7 blott kan roteras i riktning för spiralfjäderns 6 uppspänning.

Koaxiellt med drivhylsan 8 är en roterbar drivring 13 i splines-ingrepp med en spindelring 14, som är fäst vid en roterbar spindel 15.

En roterande kraftöverföring mellan drivhylsan 8 och drivringen 13 sker med hjälp av ett arrangemang bestående av tre koncentriska delar, nämligen en yttre spärrfjäder 16, en reglerhylsa 17 och en inre spärr- fjäder 18.

Reglerhylsans 17 yttre ände är försedd med en kuggring 17' i ingrepp med motsvarande kuggar pà den roterande motoraxeln 19 hos en elektrisk reglermotor 20 fäst vid locket 3. Motorns 20 axel 19 är försedd med en skiva 21 i samarbete med ett fast ok 22. Skivan 21 har omkretshàl, som kan räknas av oket 22 för reglering av reglermotorns 20 rotation.

En kraftöverförande hylsa _23 är fäst vid den kraftöverförande delen 4. En kulmutter 25, som till- sammans med spindeln 15 bildar en kulskruv, är icke roterbart fäst vid den kraftöverförande hylsan 23. 467 983 4 Spindeln 15 är lagrad i den kraftöverförande hylsan 23 med hjälp av ett radialkullager 26 och i en kraft- kännande kopp 27 med hjälp av ett kullager 28.

En elastisk skiva 30 är inspänd mellan den kraft- -kännande koppen 27 och locket 3. En kraftgivare 31 är anordnad i locket 3 i kontakt med den elastiska skivan 30.

Samverkan mellan de olika delarna, särskilt de två spärrfjädrarna 16 och 18 och reglerhylsan 17, skall nu beskrivas.

Den yttre spärrfjädern 16, som även kan kallas en ansättningsfjäder av skäl som framgår nedan, tjänar till att hindra drivhylsan 8 från att rotera i för- hållande till huset 1 i den ena riktningen, och dess vänstra ände är låst vid drivhylsan 8. Vid den tidigare anordningen enligt EP-A-O 334 434 är huvuddelen av fjädern 16 anordnad med sin yttre yta i kontakt med koaxiella, cylindriska innerytor hos hylsan 8 och huset 1, vilket med andra ord betyder att fjäderns vilo- diameter är större än diametern hos nämnda innerytor.

Vid den nya anordningen har fjädern 16 en vilodiameter som är något mindre än diametern hos nämnda innerytor och står sålunda inte i kontakt med huset 1, förutsatt att inget yttre vridmoment är pålagt. Ett fåtal varv av spärrfjädern 16 har mindre diameter och står med sin inneryta i ingrepp med den cylindriska reglerhylsans 17 yttre yta. _ Den inre spärrfjädern 18, som även kan kallas en returfjäder, tjänar till att överföra roterande rörelse i den ena riktningen mellan drivhylsan 8 och drivringen 13 men tjänstgör även som ett organ för att överföra roterande rörelse i den andra riktningen mellan regler- hylsan 17 och drivringen 13. Spärrfjäderns 18 inre yta står i kontakt med koaxiella, cylindriska ytterytor hos drivhylsan 8 och drivringen 13. Fjäderns 18 högra ände är låst vid drivringen 13, medan dess vänstra ände är försedd med en uppskjutande ände 18' i ingrepp med ett (å, ¿fl 5 axiellt utskott 17" vid reglerhylsans 17 vänstra ände.

För att skydda reglermotorn 20 kan fjädern 18 - som ett alternativ till att vara försedd med den utskjutande änden 18' - ha ett fåtal varv till vänster med större 'diameter i ingrepp med reglerhylsan 17.

Funktionen hos det hittills beskrivna arrange- manget är följande: Förutsatt att spiralfjädern 6 är spänd eller upplindad av elmotorn 10 och bakátrotation av denna förhindras av envägskopplingen 12, utsätts drivhylsan 8 för ett stort vridmoment i den ena rota- tionsriktningen. Om reglerhylsan 17 hålls mot rotation av organ i eller vid reglermotorn 20, kommer denna rotationsrörelse att öka diametern hos ansättnings- fjädern 16, sà att hylsan 8 låses mot rotation i denna riktning av fjädern.

Genom att vrida reglerhylsan 17 (med hjälp av reglermotorn 20) är det emellertid möjligt att "öppna" ansättningsfjädern 16, dvs att vrida den i riktning mot spärriktningen, med hjälp av fjädervarven i ingrepp med reglerhylsan 17. Härigenom kommer drivhylsan 8 att vara fri att vrida sig under verkan av spiralfjädern, 6, tills ansättningsfjädern 16 àter låser' hylsan 8 vid huset 1. Drivhylsans 8 vridrörelse motsvarar med andra ord den hos reglerhylsan 17. Under denna vridrörelse överför den inre spärrfjädern 18 - tack vare sin spärriktning - vridrörelsen och vridmomentet till drivringen 13.

Det till drivringen 13 överförda vridmomentet överförs genom kulskruvsspindeln 15 till en axiell kraft i kulmuttern 25, den kraftöverförande hylsan 23 och den kraftöverförande delen 4. Ansättningsslaget sker àt vänster pà ritningen.

Drivhylsan 8 kan rotera (för överföring av vrid- momentet till drivringen 13 via den inre spärrfjädern 18) då och i den utsträckning som reglerhylsan 17 roteras av reglermotorn 20 i den upplàsande riktningen 467 985 för ansättningsfjädern 16 men även - tack vare att ansättningsfjädern 16 inte står i kontakt med huset 1 i sitt viloläge - då reglermotorn 20 icke hålls mot -rotation. ' ' Det har framgått att reglermotorn 20 tjänar till att reglera ansättningsslaget (men även returslaget).

Om reglermotorn emellertid inte positivt hålls mot rotation eller roteras under kontroll, kommer ett vridmoment från drivhylsan 8 att överföras genom ansättningsfjädern 16, som härvid inte står i läsande kontakt med huset 1. Ändamålet med denna konstruktion är att uppnå den säkerhetsegenskapen att ett ansätt- ningsslag sker om strömmatningen till reglermotorn avbryts av något skäl. En enkel parkeringsbroms uppnås även.

Det finns minst två alternativ för att hindra reglermotoraxeln 19 från att rotera, nämligen antingen att förse reglermotorn 20 med en elektromagnetisk broms (som frigörs vid frånvaron av strömmatning) eller att mata motorlindningarna med en hållström i ett viloläge.

Returslaget eller -rörelsen hos den kraftöver- förande delen 4 och hylsan 23 åt höger på ritningen beskrivs i EP-A-O 334 434, till vilken hänvisning görs.

Returslaget påverkas inte i princip av modifikationen av ansättningsfjädern 16 och funktionen hos regler- motorn 20. _ 4 Som ett alternativ till drivhylsans reglering med hjälp av en motor, är det möjligt att uppnå samma resultat med. hjälp av' elektromagneter. I ett sådant fall hålls ifrågavarande elektromagnet i sitt hyls- hållande läge, tills strömmatningen bryts. Detta alternativ avses att täckas av huvudkravets formu- lering. vi)

Claims (3)

e)- 467 983 PATENTKRAV

1. Bromsenhet, innefattande ett hus (1), en drivhylsa (8) utsatt för ett vridmoment av en förspänd spiralfjäder (6), en spärrfjäder (16) mellan driv- hylsan, vid vilken den är fäst, och huset för att tillåta rotation av den förra i en första riktning, samt en reglerhylsa (17), som är roterbar av en regler- motor (20) i den första riktningen för att öppna spärrfjädern, vilken är ansluten till reglerhylsan med sin ena ände, och låta den därmed koncentriska driv- hylsan rotera lika långt i vinkelled som reglerhylsan, kännetecknad därav, att spärrfjädern (16) har en något mindre vilodiameter än den borrning i huset (1), med vilken den är avsedd att samarbeta, men normalt hålls i ingrepp med borrningen av vridmomentet från drivhylsan (8), och att reglermotorn (20) är försedd med organ för att hålla den mot rotation i dess viloläge, om inte dess strömmatning är bruten.

2. Bromsenhet enligt krav 1, kännetecknad därav, att reglermotorn (20) är försedd med en elektriskt reglerad broms, företrädesvis en elektromagnetisk broms.

3. Bromsenhet enligt krav 1, kännetecknad därav, att reglermotorn (20) hålls mot rotation i sitt vilo- läge med hjälp av en viss strömmatning till dess lindningar.