SE467952B - Saett och anordning att oeka utnyttjandegraden foer en torr sorbent - Google Patents

Description

467 952 ' 2 samt kontaktreaktorns utformning.

Dä aluminiumoxid är ett starkt slitande stoft medför ökad recir- kulation av det avskilda materialet och därmed ökad stoftkoncentration att slitaget pà transportledningar och stoftavskiljare ökar. Detta slitage resulterar även i att aluminiumoxiden förorenas av det bort- slitna materialet, exempelvis järn frán transportledningarna, samt att aluminiumoxidens partikelstorlek minskar. Minskad storlek pà aluminium- oxidens partiklar medför bl.a. att fina aluminiumoxidpartiklar sprids i den elektrolysugnarna omgivande processhallen, vilket inte är önskvärt ur arbetsmiljösynpunkt. Ökad stoftkoncentration i stoftavskiljaren medför även att tryckfallet och därmed energiförbrukningen i denna ökar.

Om aluminiumoxidpartiklar med hög ihastighet kolliderar med metalliska ytor kan aluminiumoxid avlagras pâ ytorna och bilda belägg- ningar, som sedan kan lossna från ytorna i form av skarpa och hårda aluminiumoxidskal. Dä ovannämnda stoftavskiljare vanligtvis utgörs av ett slangfilter, vars slangar på kort tid skulle slitas sönder av dessa "skal", är stoftavskiljaren oftast försedd med en föravskiljare, som avskiljer dessa "skal" från avgaserna, innan dessa bringas att passera genom filterslangarna. I föravskiljaren avskiljs dock även de grova aluminiumoxidpartiklarna, vilket medför att de grova sorbentpartiklarna med störst yta och därmed störst reaktionspotential inte avsätts i det på slangarnas utsida ansamlade stoftet, i vilket de resterande, gas- formiga föroreningarna bringas i nära kontakt med aluminiumoxiden och omvandlas till partikelformiga föroreningar.

Dä aluminiumoxiden bara uppehåller sig några fâ sekunder i reaktorn, men sitter kvar på slangarna tills dessa rensas, vilket sker ungefär 1 - 10 gånger per timme, blir aluminiumoxidens uppehállstid pä filterslangarna några hundra gånger större än i reaktorn. Detta medför att de fina aluminiumoxidpartiklarna, som behöver kort tid för att reagera med de gasformiga föroreningarna, får en lång sammanlagd uppehàllstid, medan de grova aluminiumoxidpartiklarna, som behöver läng tid för att reagera med de gasformiga föroreningarna, får en kort sammanlagd uppehâllstid. För att öka de grova partiklarnas uppehâllstid och därmed utnyttjandegraden för aluminiumoxiden tvingas man således att recirkulera aluminiumoxiden ett stort antal gånger, vilket medför diverse olägenheter för avgasreningsanläggningen.

I US-4 501 599 föreslås exempelvis att färsk och recirkulerad 3 467 952 aluminiumoxid tillsätts till avgaserna fràn elektrolysugnarna i en speciell blandningkammare, innan de införs i en stoftavskiljare för avskiljning av reagerad och oreagerad aluminiumoxid samt från elektro- lysugnarna medbringat stoft. Blandningskammarens uppgift är att åstad- komma en intim blandning mellan avgasernas gasformiga föroreningar och aluminiumoxiden, så att den större delen av dessa föroreningar bringas i kontakt med aluminiumoxiden och omvandlas till i stoftavskiljaren avskiljbara, partikelformiga föroreningar.

Stoftavskiljaren utgörs i detta fall av ett textilt spärrfilter, som försetts med en föravskiljare för avskiljning av de grova par- tiklarna. Härigenom bringas de grova partiklarna bara i kontakt med de gasformiga föroreningarna i blandningskammaren. Dä uppehållstiden i blandningskammaren är kort hinner bara en del av dessa partiklar, trots den intima blandningen i kammaren, att reagera med dessa föroreningar, innan de avskiljs i föravskiljaren. Trots anordnandet av den komplice- rade och dyra blandningskammaren måste även i detta fall det i det textila spärrfiltret avskilda materialet cirkuleras flera gånger mellan blandningskammaren och spärrfiltret för att erhålla ett acceptabelt utnyttjande av sorbatorn.

I DE-38 01 913 föreslås att den färska sorbenten skall tillföras till avgaserna omedelbart före dessas inträde i ett slangfilter, som fungerar både som kontaktreaktor och stoftavskiljare. Det i slang- filtret avskilda materialet behöver således bara recirkuleras internt inuti filtret för att på nytt bringas i kontakt med orenade avgaser.

Det sker inte heller någon separat avskiljning av det avskilda materi- alets grova partiklar, utan både fina och grova partiklar cirkuleras tillsammans i filtret. Det grova stoftet får således en lika lång uppehállstid i filtret som det fina stoftet. Detta innebär att avgas- reningsanläggningen varken behöver förses med en särskild föravskilja- re, kontaktreaktor eller särskilda ledningar för transportering av det avskilda materialet frän slangfiltret till kontaktreaktorn. Detta ger en både enkel och billig anläggning, samtidigt som de ytor som kan utsättas för slitage minskar.

Dä den inre recirkulationen av det avskilda materialet sker med hjälp av en del av de delvis renade avgaserna erhålls här även en áterföring av avgaserna. Detta medför att volymflödet och därmed avga- sernas hastighet inuti filtret ökar, vilket resulterar i ett större ' slitage på filterslangarna samt en minskning av de gasformiga förore- 467 952 Q 4 ningarnas koncentration. Det senare medför i sin tur en lägre verk- ningsgrad för sorptionsprocessen. På grund av att avgaserna med hög hastighet bringas att strömma genom ett rör inuti filtret, innan de bringas i kontakt med filterslangarna, är det dessutom stor risk för att det bildas "skal" inuti filtret, se sid 2, andra hela stycket.

Strax innan det avskilda materialet bringas i kontakt med de orenade avgaserna bringas det att passera över med hål försedda stoft- ledplattor, genom vars hål en del av det avskilda materialet avleds till den nedre delen av filterhuset för vidare transport till elektro- lysugnarna. Utväljandet av vilka partiklar av det avskilda materialet som inte skall recirkuleras tillbaka till avgaserna sker således helt slumpmässigt, vilket för övrigt även gäller vid avgasreningsanlägg- ningen enligt ovannämnda amerikanska patent. Detta innebär att färska, reaktiva sorbentpartiklar kan avledas efter en cirkulation inuti filtret, medan sådana sorbentpartiklar som redan recirkulerats åtskil- liga gånger och har en hög mättnadsgrad recirkuleras till avgaserna.

Det finns med andra ord ingen styrning av hur många gånger den färska sorbenten cirkuleras, innan den bortförs till elektrolysugnarna, vilket resulterar i en låg utnyttjandegrad för sorbenten.

REDOGÖRELSE FÖR FÖRELIGGANDE UPPFINNING TEKNISKT PROBLEM Det är således ett tekniskt problem att åstadkomma en hög utnyttjande- grad för sorbenten samtidigt som den skall ge så litet slitage som möjligt på avgasreningsanläggningens komponenter.

UPPFINNINGENS SYFTE Syftet med föreliggande uppfinning är därför att lösa ovannämnda tekniska problem med att åstadkomma en hög utnyttjandegrad för sorbenten samtidigt som slitaget minimeras.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ovannämnda syfte uppnås genom att en större andel av processgasen ' införs vid stoftavskiljarens sorbentinlopp än vid dess sorbentutlopp s 467 952 medelst ett i gasinloppet anordnat styrorgan, varigenom den via sorbent- inloppet tillförda sorbenten bringas att röra sig i riktning mot sorbent- utloppet samtidigt som den cirkuleras åtminstone två gånger inuti stoft- avskiljaren, utan samtidig återföring av förorenad processgas.

Stoftavskiljaren utgörs av ett textilt spärrfilter med ett gas- inlopp för tillförsel av den förorenade processgasen, ett gasutlopp för bortförsel av den renade processgasen, åtminstone ett sorbentinlopp för tillförsel av färsk sorbent och åtminstone ett, från sorbentinloppet âtskilt, sorbentutlopp för bortförsel av cirkulerad sorbent, och den har enligt uppfinningen ett tvärsöver gasinloppet sig sträckande styrorgan för styrning av den förorenade processgasens införsel i spärrfiltret samt sorbentens införsel i den förorenade processgasen, varvid styrorganets yta ökar i riktning från spärrfiltrets sorbentinlopp till dess sorbent- utlopp. * ALLMÄN BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Enligt föreliggande uppfinning löses ovannämnda problem med att åstad- komma en hög utnyttjandegrad för sorbenten samtidigt som slitaget minimeras genom åstadkommandet av en sådan styrning av den färska sorbentens rörelse inuti stoftavskiljaren att inga färska sorbent- partiklar avlägsnas från stoftavskiljaren, innan de cirkulerats åtminstone två gånger inuti denna. Slitaget minimeras genom att cirku- lationen sker internt inuti stoftavskiljaren, utan att sorbentpartiklar med hög hastighet bringas att kollidera med några metalliska ytor, och att det inte sker någon samtidig återföring av förorenad processgas, se sid 3 och 4, de två sista resp första stycket.

Sorbenten cirkuleras företrädesvis 2 - 100, särskilt 2 - 20, gånger inuti stoftavskiljaren.

En större andel av processgasen införs vid stoftavskiljarens sorbentinlopp än vid dess sorbentutlopp. Härigenom bringas processgasen att strömma på ett sådant sätt inuti stoftavskiljaren att sorbenten, _under sin cirkulation inuti stoftavskiljaren, tvingas att röra sig på så vis att krossning av Sorbenten undviks.

Sorbenten bringas företrädesvis att utföra en skruvlinjeformad rörelse under sin cirkulation inuti stoftavskiljaren.

Processgasen bibringas företrädesvis en turbulent strömnings- konfiguration vid införseln i stoftavskiljaren. 467 952 ' 6 För att åstadkomma ovannämnda styrning av den färska sorbentens rörelse inuti stoftavskiljaren utformas denna som ett textilt spärr- filter med ett gasinlopp för tillförsel av den förorenade processgasen, ett gasutlopp för bortförsel av den renade processgasen, åtminstone ett sorbentinlopp för tillförsel av färsk sorbent, åtminstone ett, från sorbentinloppet åtskilt, sorbentutlopp för bortförsel av recirkulerad sorbent och ett tvärsöver gasinloppet sig sträckande organ för styrning av den förorenade processgasens införsel i spärrfiltret samt sorbentens införsel i den förorenade processgasen.

Då sorbentutloppet är åtskilt från sorbentinloppet måste den färska sorbenten förflyttas en viss sträcka inuti spärrfiltret, innan den kan bortföras fràn detta. Under denna förflyttning bringas sorbenten, genom processgasens strömning, som styrs av styrorganet, att röra sig på ett sådant sätt att den flera gånger tillförs till och avskiljs från processgasen, varigenom ett högt utnyttjande av sorbenten säkerställs. g Det textila spärrfiltret utgörs företrädesvis av ett slangfilter.

Styrorganets yta ökar företrädesvis i riktning från spärrfiltrets sorbentinlopp till dess sorbentutlopp. Härigenom åstadkommas att en större andel av processgasen införs vid det ställe i spärrfiltret där den färska sorbenten tillförs än vid det ställe där den recirkulerade i sorbenten bortförs. Detta medför att koncentrationen av sorbentpartik- larna är högst vid det ställe i spärrfiltret där sorbentpartiklarnas mättnadsgrad är högst.

Styrorganet är företrädesvis utformat som en sågtandad platta.

Härigenom åstadkommes att sorbentpartiklar sprids över en större del av gasinloppets tvärsnittsyta än vad som hade varit fallet om styrorganet hade varit utformat som en rak platta. Plattans tänder skapar även virvlar i processgasen, dvs processgasen bibringas en turbulent ström- ningskonfiguration. Dessa effekter resulterar i en jämnare fördelning av sorbentpartiklarna i processgasen.

Längden på plattans tänder minskar företrädesvis i riktning från sorbentinloppet till sorbentutloppet.

Ett eller två sorbentinlopp är företrädesvis anordnade vid en resp två av spärrfiltrets sidor, medan ett eller två sorbentutlopp företrädesvis är anordnade vid en annan resp två andra av spärrfiltrets sidor.

Ett sorbentinlopp är företrädesvis anordnat vid spärrfiltrets ena .;, 7 467 952 sida, medan ett sorbentutlopp företrädesvis är anordnat vid en annan av spärrfiltrets sidor.

Sorbentutloppet är företrädesvis anordnat vid en den ena sidan motstàende sida.

Styrorganet sträcker sig företrädesvis frân gasinloppets ena sida, som är anordnad i anslutning till spärrfiltrets ena sida, till dess motstàende sida, som är anordnad i anslutning till spärrfiltrets motstàende sida.

BESKRIVNING AV FÖRESLAGEN UTFÖRINGSFORM Uppfinningen skall beskrivas närmare i det följande under hänvisning till bifogade ritningar.

Fig 1 visar schematiskt, i en vy sedd från sidan, en anordning enligt föreliggande uppfinning.

Fig 2 visar anordningen enligt fig 1 i en vy sedd framifrån.

Fig 3 visar anordningen enligt fig 1 och 2 i en vy sedd ovanifrán.

Den i fig 1 visade anordningen utgörs av ett slangfilter 1, som omfattar ett filterhus 2 med ett gasinlopp 3 för införsel av den förorenade processgas som skall renas, exempelvis avgaser från elek- trolysugnar för reduktion av aluminiumoxid, samt ett gasutlopp 4 för bortförsel av den renade processgasen. Filterhusets inre är medelst en platta 5 uppdelat i en nedre filterkammare 6 för den förorenade gasen och en övre filterkammare 7 för den renade gasen, vilka står i förbin- delse med gasinloppet 3 resp gasutloppet 4.

Slangfiltret omfattar även i längdled och tvärled radvis anord- nade filterslangar 8, vanligtvis 100 - 800 stycken, särskilt 540 stycken. Dessa filteslangar är vid sin övre, öppna ände frigörbart monterade i plattan 5. Deras längd varierar mellan 3 och 8 meter, vanligtvis 6 meter, och deras diameter varierar mellan 100 och 300 mm, vanligtvis 130 mm. Avståndet mellan tvâ angränsande slangar varierar i längdled mellan 130 och 500 mm, vanligtvis 160 mm, och i tvärled mellan 130 och 500 mm, vanligtvis 220 mm.

Den nedre filterkammaren 6 utgörs av en bottendel 9 och en filterdèl 10, i vilken filterslangarna 8 är anordnade. Bottendelen 9 har en vertikal, främre vägg 9a, tvâ vertikala, motstàende sidoväggar 9b, 9c, samt en lutande, bakre vägg 9d, som tjänstgör som botten för 467 952 M 8 filterhuset 2. Denna konfiguration medför att bottendelens vertikal- snitt får formen av en rätvinklig triangel, se fig 1, medan dess tvärsnitt får formen av en rektangel, se fig 3. Filterdelen 10 har en vertikal, främre vägg 10a, två vertikala, motstående sidoväggar 1Db, 1Dc och en vertikal, bakre vägg 10d, vilket medför att både dess vertikal- och tvärsnitt får formen av en rektangel.

Som framgår av fig 2 är ett sorbentinlopp 11 för tillförsel av färska sorbentpartiklar, såsom aluminiumoxidpartiklar, anordnat i den ena av bottendelens sidoväggar 9b, medan ett sorbentutlopp 12 för cirkulerade sorbentpartiklar är anordnat vid den motstáende sidoväggen 9c. En ledplatta 13 för avledning av recirkulerade sorbentpartiklar till sorbentutloppet 12 är vridbart förbunden med sorbentutloppets övre ände. Denna ledplatta sträcker sig i höjdled upp till filterslangarnas nedre ände, se fig 2, och i längdled till bottendelens bakre vägg 9d, se fig 3. Av fig 3 framgår även att ledplattans 13 vinkelavvikelse i förhållande till bottendelens 9 sidovägg 9c betecknas med vinkeln ß.

Gasinloppet 3 är placerat vid de nedre ändarna av bottendelens 9 väggar och har en vertikal, främre vägg 3a, två vertikala, motstående sidoväggar 3b, 3c och en vertikal, bakre vägg 3d. Detta medför att både dess vertikal- och tvärsnitt får formen av en rektangel, se fig 1 och 3. För att hindra den orenade gasen från att strömma förbi sorbent- utloppet 12, där förekomsten av sorbentpartiklar är låg, är gasinloppets sidovägg 3c placerad ett stycke innanför bottendelens sidovägg 9c. Dessa sidoväggar är förbundna med varandra medelst en mellanvägg 14 med ett vertikalt parti I4a, som är förbundet med gasinloppets sidovägg 3c, och ett lutande parti l4b, som är förbundet med bottendelens sidovägg 9c.

Sidoväggen 3b är däremot anordnad rakt under bottendelens sidovägg 9b, i vilken sorbentinloppet 11 mynnar, se ovan.

En lutande, sågtandad platta 15 är placerad tvärsöver den övre änden av gasinloppet 3 och är vid sin bakre kant fäst vid den nedre änden av bottendelens 9 bakre vägg 9d. Denna platta är så utformad att spetsarna på dess tänder 16 är placerade pä samma avstånd från in- loppets främre vägg 3a, medan avståndet mellan tändernas rötter och den främre väggen 3a minskar i riktning från sidoväggen 3b till sidoväggen 3c, dvs tändernas 16 längd minskar i denna riktning. Plattans yta ökar däremot i denna riktning, se fig 3, och täcker således en större del av gasinloppets tvärsnittsyta vid sidoväggen 3c än vid sidoväggen 3b. Av ' fig 3 framgår även att tändernas rötter ligger utmed en rät linje, som 'I Jb 9 467 952 bildar en vinkel a med plattans bakre kant.

Som framgår av fig 1 är inte hela filterdelen 10 försedd med filterslangar, utan den första raden med filterslangar är anordnade ca 1 meter från filterdelens främre vägg 10a. Härigenom bildas en ström- ningskanal 17 för den förorenade gasen inuti den nedre filterkammaren 6 rakt ovanför gasinloppet 3.

Dysrör 18 med dysor 19 är så anordnade i den övre filterkammaren 7 att en dysa 19 är placerad ovanför varje filterslangs 8 övre, öppna ände. Under rensningen av filterslangar tillförs dessa en kort, kraftig tryckluftspuls från en icke visad trycktank via dysrören 18 och dysorna 19 enligt ett väl definierat rensningsprogram.

Slangfiltrets funktion skall beskrivas närmare i det följande.

Den med gasformiga föroreningar, såsom vätefluorid, och partikelformiga föroreningar, sàsom fluorhaltigt stoft, förorenade processgasen införs via gasinloppet 3 i den nedre filterkammarens 6 bottendel 9. Härvid bringas processgasen medelst plattan 15 i kontakt med sorbentpartiklarna, som via plattans 15 tänder 16 sprids över den större delen av gas- inloppets tvärsnittyta och blandas med hela den inkommande processgasen.

Denna blandning underlättas av de virvlar som skapas i processgasen av plattans tänder. Adsorbentpartiklarna blandas således med processgasen och dennas gasformiga föroreningar, som till viss del sorberas av sorbentpartiklarna och omvandlas till partikelformiga föroreningar.

Processgasen strömmar sedan upp genom strömningskanalen 17 och in i filterslangarna 8 med en hastighet pá ca 0,025 - 0,04 m/S, varefter den strömmar ut i den övre filterkammaren 7 via filterslangarnas övre, öppna ändar. Därifrån leds processgasen via gasutloppet 4 till en icke visad skorsten för utsläpp i atmosfären.

Dä processgasen passerar genom filterslangarnas filtermaterial, som exempelvis utgörs av polyester, avsätts dess partikelformiga föroreningar pä filterslangarnas utsidor. Vid passerandet av de parti- kelformiga föroreningar som avsatts pà filterslangarnas utsidor sorberas processgasens resterande, gasformiga föroreningar av omättade sorbent- partiklar och avskiljs från processgasen.

Vid filterslangarnas rensning ramlar sedan de partiklar som ansamlats pá filterslangarna ner pà bottendelens 9 bakre vägg 9d och glider längs denna ner till plattan 15, som àterinför partiklarna i den förorenade processgasen. Eftersom processgasen huvudsakligen strömmar in mellan filterslangarna fràn strömningskanalen 17 motverkas sorbator- 4e7 952 v m partiklarnas fallrörelse väsentligen inte av uppâtströmmande processgas.

Detta innebär att partiklarna inte àterförs till filterslangarna, utan att ha passerat förbi plattan 15.

Pà grund av att plattan 15 täcker en större del av gasinloppets tvärsnittsyta vid sidoväggen 3c, där de recirkulerade sorbentpartiklarna bortförs via sorbentutloppet 12, än vid sidoväggen 3b, där de färska sorbentpartiklarna tillförs via sorbentinloppet 11, införs en större del av processgasen vid bottendelens 9 sidovägg 9b än vid den motstàende sidoväggen 9c. Dä processgasen strävar efter att fördelas jämnt över alla filterslangarna 8 medför processgasens ojämna fördelning över gasinloppets tvärsnittsyta att den gas som införs vid sidoväggen 9b strömmar i riktning mot den motstäende sidoväggen 9c och bringar därigenom sorbentpartiklarna att, under sin förflyttning till filter- slangarna 8, röra sig i riktning mot sorbentutloppet. Härigenom tvingas de färska sorbentpartiklarna, som införs vid bottendelens sidovägg 9b via sorbentinloppet 11, att röra sig mot sorbentutloppet 12 vid sido- väggen 9c under det att de bringas att utföra en skruvlinjeformad rörelse. Denna mjuka rörelse säkerställer att sorbentpartiklarna inte krossas under sin recirkulation inuti den nedre filterkammaren 6.

Hur många gånger de färska sorbentpartiklarna cirkuleras inuti den nedre filterkammaren bestämmas av storleken pà vinklarna m och ß.

En ökning av vinkeln a medför nämligen att plattan 15 täcker en större del av gasinloppets tvärsnittsyta vid sidoväggen 3c, varigenom skruv- linjevarvens stigning ökar. En ökning av vinkeln ß medför däremot att en större andel av de cirkulerade partiklarna bortförs. Antalet cirku- lationer med de i fig 3 visade värdena på a och ß är ca 10.

Eftersom processgasens volymflöde är mindre vid bottendelens sidovägg 9c än vid sidoväggen 9b ökar sorbentpartiklarnas koncentration i riktning mot sorbentutloppet 12, där sorbentpartiklarna har en högre mättnadsgrad och således har sämst kvalitet. Detta medför att det även erhålles en acceptabel avskiljning av processgasens gasformiga förore- ningar i bottendelen 9 och filterdelen 10 närmast sidoväggarna 9c och 10c. Ü _ Uppfinningen är naturligtvis inte begränsad till den ovan be- skrivna utföringsformen, utan kan modifieras pa olika sätt inom ramen för efterföljande patentkrav.

Exempelvis kan bottendelen 9 var försedd med tvâ sorbentinlopp och ett sorbentutlopp, istället för att vara försedd med ett sorbent- n 467 952 inlopp 11 och ett sorbentutiopp 12. Sorbentinïoppen kan vara anordnade i bottendeïens sidoväggar 9b och 9c, medan sorbentutioppet kan vara anordnat mitt emeiian sidoväggarna vid bottendeïens bakre vägg 9d. Det är också möjiigt att förse bottendeien 9 med tvâ sorbentutïopp och ett sorbentiniopp, varvid sorbentutioppen kan vara anordnade vid botten- deiens sidoväggar 9b och 9c, medan sorbentinioppet kan vara anordnat mitt emeHan sidoväggarna i den bakre väggen 9d.

Exempeivis kan gasinioppet 3 och fiiterkamrarna 6 och 7 vara utformade med cirkulärt istäHet för rektanguiärt tvärsnitt.

Claims (10)

_. _ 467 952 ' a P A T E N T K R A V

1. Sätt att öka utnyttjandegraden för en torr absorbent och/eller adsorbent, nedan kallad sorbent, för absorption resp adsorption av gasformiga föroreningar, såsom vätefluorid, från en förorenad process- gas, såsom avgaser från elektrolysugnar, varvid sorbenten efter sin reaktion med de gasformiga föroreningarna avskiljs i en stoftavskiljare (1), som har ett gasinlopp (3) för tillförsel av den förorenade pro- cessgasen och ett gasutlopp (4) för bortförsel av den renade process- gasen, varefter en andel av den avskilda sorbenten återförs till den förorenade processgasen genom en intern cirkulation inuti stoftav- skiljaren, varvid färsk sorbent tillförs till stoftavskiljaren (1) via åtminstone ett sorbentinlopp (11), medan cirkulerad sorbent bortförs från stoftavskiljaren via åtminstone ett, från sorbentinloppet åtskilt, sorbentutlopp (12), k ä n n e t e c k n a t av att en större andel av processgasen införs vid stoftavskiljarens (1) sorbentinlopp (11) än vid dess sorbentutlopp (12) medelst ett i gasinloppet (3) anordnat styrorgan (15), varigenom den via sorbentinloppet tillförda sorbenten bringas att röra sig i riktning mot sorbentutloppet samtidigt som den cirkuleras åtminstone två gånger inuti stoftavskiljaren, utan samtidig återföring av förorenad processgas.

2. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att sorbenten cirku- leras 2 - 100, företrädesvis 2 - 20, gånger inuti stoftavskiljaren (1).

3. Anordning för genomförande av sättet enligt något av föregående krav att öka utnyttjandegraden för en torr absorbent och/eller adsorbent, nedan kallad sorbent, för absorption resp adsorption av gasformiga _ föroreningar, såsom vätefluorid, från en förorenad processgas, såsom avgaser från elektrolysugnar, innefattande en stoftavskiljare i form av ett textilt spärrfilter (1) med ett gasinlopp (3) för tillförsel av den förorenade processgasen, ett gasutlopp (4) för bortförsel av den renade processgasen, åtminstone ett sorbentinlopp (11) för tillförsel ~ av färsk sorbent, åtminstone ett, från sorbentinloppet åtskilt, 13 467 952 sorbentutlopp (12) för bortförsel av cirkulerad sorbent, k ä n n e - t e c k n a d av ett tvärsöver gasinloppet (3) sig sträckande styrorgan (15) för styrning av den förorenade processgasens införsel i spärr- filtret (1) samt sorbentens införsel i den förorenade processgasen, varvid styrorganets (15) yta ökar i riktning fràn spärrfiltrets sorbentinlopp (11) till dess sorbentutlopp (12).

4. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att det textila spärrfiltret utgörs av ett slangfilter (1).

5. Anordning enligt krav 3 eller 4, k ä n n e t e c k n a d av att styrorganet är utformat som en sägtandad platta (15).

6. Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att längden på plattans (15) tänder (16) minskar i riktning frän spärrfiltrets (1) sorbentinlopp (11) till dess sorbentutlopp (12).

7. Anordning enligt något av krav 3 - 6, k ä n n e t e c k n a d av att ett eller två sorbentinlopp (11) är anordnade vid en (9b; 9d) resp tvâ (9b, 9c) av spärrfiltrets sidor och att ett eller tvâ sorbentutlopp (12) är anordnade vid en annan (9c; 9d) resp tvâ andra (9b, 9c) av spärrfiltrets sidor.

8. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att ett sorbentinlopp (11) är anordnat vid spärrfiltrets ena sida (9b) och att ett sorbentutlopp (12) är anordnat vid en annan av spärrfiltrets sidor (9a, 9c, 9d).

9. Anordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k ri a d av att sorbentutloppet (12) är anordnat vid en den ena sidan (9b) motstàende sida (9c).

10. Anordning enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d av att styrorganet (15) sträcker sig fràn gasinloppets (3) ena sida (3b), som är anordnad i anslutning till spärrfiltrets (1) ena sida (9b), till dess motstáende sida (3c), som är anordnad i anslutning till spärrfiltrets motstäende sida (9c).