SE467594B - Motmassa foer rekylfria vapen - Google Patents

Description

.MJ 594 2 vapnet biir tyngre, genom att eidröret då måste dimensioneras krafti- gare.

Ett ändamâi med föreiiggande uppfinning år att tiiihandahåiia en motmassa som medger att vapnets kapacitet kan förbättras utan att nämnda nackdeiar uppstår. fa Detta och andra ändamåi och fördeiar med uppfinningen som närmare framgår av den föijande beskrivningen uppnås med en motmassa som definieras av patentkraven.

Eniigt uppfinningen innefattar motmassan en motmassekropp som är deformerbar vid det tryck och den temperatur som råder i eidröret vid avskjutningen av projektiien och som har minst en genomströmningskanai för krutgaser, viiken kanal har formen av en bakåt vidgande dysa.

Lämpiigen är genomströmningskanaien en centrait i kroppen piacerad axie11 kanai.

Det tryck som accelererar motmassekroppen byggs upp framför genom- strömningskanaiens trängsta sektion. Genom att genomströmningskanaien har formen av en bakåt vidgande dysa, kommer den acceiererande kraften att angripa i motmassekroppens framkant (mot förbränningsrummet vända dei). Härigenom säkerstäiies att heia kroppens massa acceiereras på ett förutsägbart sätt och den nedan beskrivna tryckregieringen på grund av kroppens deformation uppnås. Om genomströmningskanaien har en annan form, t ex ett cyïindriskt håi, kan små variatioer i kanaiens utformning, yta etc göra att den acceiererande kraften angriper i andra deiar av kroppen och siiter sönder denna. Motmassans beteende kan såiedes beräknas och tryck-tid förioppet styras med större exakt- het när genomströmningskanaien har en bakåt vidgande dysform.

Kroppen är uppbyggd av ett materiai som har ett pïastiskt, visköst, viskopiastiskt eiier aiira heist ett frifiytande puivers ideaipiastis- * ka beteende vid det aktueiia trycket och temperaturen. .ps GH -J C11 xD 4":- En dei av den bakåtriktade impulsen erhåiles genom att motmassemateri- ai kontinuerïigt under skjutförïoppet dispergeras i de genom genom- strömningskanaien utströmmande krutgaserna och acceiereras ti11 en mycket hög hastighet. Genomströmningskanaien tenderar därför att vidgas viiket motverkas av att motmassekroppen är deformerbar vid det tryck och den temperatur som råder i eïdröret under avskjutningen av projektiïen. Motmassekroppen kommer därför att sammanpressas av trög- hetskrafterna under acceierationen i eidröret och materiai att om- fördeias mot genomströmningskanaien. På detta sätt kan även en ökad strypning av gasgenomströmningen uppnås när motmassekroppen acceiere- ras kraftigt.

Med motmassan eniigt uppfinningen uppnås ett sänkt maxtryck i bränn- kammaren och samtidigt en iängre varaktighet av ett reiativt högt tryck i eïdröret. Vapnets kapacitet kan därigenom ökas jämfört med tidigare kända rekyifria vapen utan att dess vikt ökar. Aïternativt kan Vapnets vikt med bibehåiien kapacitet minskas. Dessutom b1ir med den nya motmassan gasutströmningen genom eïdrörets bakände utsträckt i tiden viïket minskar tryckpâverkan pâ omgivningen och skytten.

Uppfinningen ska11 i det föïjande närmare beskrivas i anslutning tili bifogade figurer.

Figur 1 visar ett iängdsnitt genom en utföringsform av en motmassa eniigt uppfinningen inpiacerad i ett schematiskt visat eidrör ti11 ett rekyifritt vapen.

Figur 2-3 visar snitt genom aïternativa utföringsformer av en motmassa eniigt uppfinningen.

Figur 4a-c iiiustrerar ett sätt att framstäïia en motmassa eniigt uppfinningen.

Figur 5a-c iïiustrerar motmassans funktion vid oiika tidpunkter under avskjutningen av projektiien.

I figur 1 betecknat 1 ett eidrör ti11 ett rekyifritt vapen. Övriga ti11 vapnet hörande detaïjer såsom avfyringsmekanism, handtag, sikten 467 594 mm har utelämnats. 2 betecknar vapnets projektil, 3 dess drivladdning, 4 en anfyringssats och 5 en motmassa enligt uppfinningen.

I det visade utförandet består motmassan av en motmassekropp 5 med en central axiell genomströmningskanal 6 som vidgar sig bakåt i en dys- form.

Framför motmassan finns en tätningsbricka 7. En motsvarande tätnings- bricka kan även vara anordnad bakom motmassan. Alternativt kan kanalen 6 initialt vara igensatt av en massa eller dylikt som blåses ur efter viss tids tryckpåverkan eller vid ett förutbestämt tryck i eldröret under begynnelseskedet av avfyringen.

Figur 2 visar ett snitt genom en motmassa bestående av flera efter varandra anordnade separata motmassekroppar 8-11, vilka var och en har en central dysformad genomströmningskanal.

Figur 3 visar en likartad utföringsform av en motmassa med flera motmassekroppar 12-15. Utföringsformen skiljer sig från vad som visas i figur 2 genom att genomströmningskanalens inloppsarea är olika stor för de olika motmassekropparna och minskar ju längre bak i motmassan kroppen är placerad.

Motmassekroppen är uppbyggda av ett material som deformeras vid krop- pens acceleration i eldröret under avskjutningen av projektilen.

Material kommer då att omfördelas mot genomströmningskanalen t ex genom plastisk flytning om materialet ges plastiska egenskaper eller propagerande ras genom skjuvning om materialet ges ett sprött bundet pulvers friflytande egenskaper. Motmassekroppen kan på detta sätt fås att minska genomströmningskanalens tvärsnitt vid kraftig acceleration.

Med hänsyn till riskområdet bakom vapnet är det lämpligt att motmas- sekroppen är uppbyggda av ett sammanbundet pulverformigt material som snabbt fragmenteras vid utträdet ur eldröret.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen är motmassekroppen uppbyggd av relativt sprött bundet pulver, vilket visat sig ge fördel- aktiga egenskaper såväl vad gäller kroppens tryckreglerande funktion »M under dess uppehåiistid i eidröret som snabb och fuiiständig fragmen- tering vid utträdet ur eidröret. Materiaiet sammansâtts därvid av ett puiverformigt baiiastmateriai av viss kornstorieksfördeining och kornform och ett bindemedei. Fiera oiika typer av puïver kan ingå i biandning.

Kornstorieksfördeining, kornform och bindemedeishait väijs så att en porvoiym av 30-70% erhåiies hos den färdiga kroppen. Specieiit före- drages en porvoiym av 45-55% när iitet riskavstând bakom vapnet efter- strävas.

Den porösa strukturen har visat sig medföra att de motmassedeiar som iämnar eidröret utan att dessförinnan ha dispergerats i krutgaserna, erfar en mycket snabb och fuiiständig fragmentering vid utträdet ur eidröret och därmed en snabb inbromsning i den omgivande iuften. En bidragande orsak ti11 detta är att kropparnas porösa struktur tryck- sätts av gastrycket i eidrörer. Det finkorniga puivergasmoin som kroppen biidar bakom eïdröret verkar dessutom effektivt dämpande på chockvâgen från eidrörets bakände.

Baiiastmateriaiet kan t ex vara siiikatminerai, metaiipuiver, gips, bariumsuifat och tunga materiai innehâiiande woifram, koppar järn etc.

Kornstorieken bör vara mindre än 2 mm i diameter för att snabbt brom- sas i iuften vid utträdet ur eidröret och större än 0,05 mm för att fragmentera.

Bindemedeishaiten är iämpiigen I-10 vikts% räknat på baiiastmateriait och kan t ex bestå av socker, härdpiast, iim, portiandcement eiier gips. Specieiit goda resuitat har erhåiiits med fenoiharts som binde- medel varvid bindemedeishaiten iegat på omkring 5 % av baiiastmateria- iets vikt.

Motmassekroppen kan framstäiias genom att puivret biandas med binde- mediet och pressas e11er gjuts i en form.

I figur 4 visas en utföringsform av en sådan form 16 för framstäiining av en motmassekropp. Fiera sådana motmasskroppar med oiika utform- ningar av genomströmningskanaien och även av olika materiai kan ingå i 467 594 uppbyggnaden av den slutliga motmassan som monteras i vapnet. Formen 16 har en innerdiameter somflsvarar mot eldrörets diameter och ett centralt koniskt element 17 för att ge kroppen en dysformad genom- strömningskanal. Pulver av viss kornstorleksfördelning blandas med t ex pulverformigt fenolharts, kompakteras i formen 16 genom skakning och värmehärdas. Den så framställda motmassekroppen kan därefter delas i ett antal mindre kroppar 18-21 såsom visas i figur 4b. Var och en av ° dessa kroppar vänds därefter så att den konfiguration som visas i figur 4c erhålles. Varje motmassekropp får på detta sätt en expander- ande dysformad genomströmningskanal vars inloppsöppning minskar från kropp till kropp bakåt i motmassan.

Motmassans funktion skall i det följande närmare beskrivas i anslut- ning till figur 5a-c, där figurerna a-c visar motmassans beteende vid olika tidpunkter under avfyringen av vapnet. Figurerna visar en motmassa av samma utförande som i figur 1 och samma hänvisningsbeteck- ningar har använts.

Under begynnelseskedet av avfyringen (ej visat) antänder anfyringssat- sen 4 drivladdningen 3 och gastrycket ökat så att tätningsbrickan 7 framför motmassan fragmenteras och därefter tätningsbrickan eller motsvarande bakom motmassan. När motmassan består av ett sprött bundet pulver, fyller förbränningsgaserna ut kaviteter i motmassan som därvid antar eldrörets tryck.

I figur 5a visas förhållandena när krutet i drivladdningen är helt övertänt. Trycket i eldröret har börjat accelerera projektilen 2 och motmassekroppen 5. Samtidigt strömmar krutgaser ut genom genomström- ningsöppningen 6 vilket sänker tryckmaximum i förbränningskammaren.

Små materialdelar från motmassematerialet dispergeras hela tiden i den utströmmande gasen och accelereras till stor hastighet.

I figur 5b har förbränningsgaserna fortsatt att accelerera projektilen och motmassekroppen 5. Under accelerationen sammanpressas kroppen 5 ï och motmassematerial tillföres genomströmningskanalen 6, som därigenom ökar sin strypning av gasgenomströmningen. “ 467 594 I figur 5c visas hur den ännu inte dispergerade deïen av motmassekrop- pen iämnar eidrört och hur gastrycket i genomströmningskanaien 6 och i kroppens kaviteter bidrager tiii en snabb fragmentering.

Motmassekroppens deformerbarhet i kombination med gasgenomströmnings- kanaien gör att ett relativt högt gastryck upprätthåiies i eidröret under en längre tid än när en konventioneii motmassa används. Motmas- san kan sägas fungera som en övertrycksventii som sänker det kortvari- ga maxtrycket och föriänger tryckets varaktighet i eidröret. Vapnets kapacitet kan därigenom ökas utan att eidröret dimensioneras kraftiga- re.

Genom att gasfiödet genom vapnets bakände är utsträckt i tiden minskar även tryckpåverkan på omgivningen och skytten.

När motmassekroppen är uppdeiad i fiera mindre kroppar kan dessa fås att acceierera konsekutivt i eidröret med början bakifrån. Genom att utforma genomströmningskanaien med expanderande dysform eventueiit kombinerad med minskande inioppsarea från kropp ti11 kropp bakåt i motmassan, erhâiies det högsta tryckfaiiet och den högsta acceieratio- nen på den motmassekropp som i varje tidpunkt befinner sig iängst bak i eidröret. Detta konsekutiva acceïerationsföriopp medför en ytterii- gare förbättring av motmassans förmåga att sänka det kortvariga max- trycket och samtidigt upprätthåiia ett reïativt högt gastryck under en iängre tid än när en konventioneii motmassa används.

Claims (8)

' f 467 594 Patentkrav:

1. Motmassa för rekyifria vapen för piacering bakom en ti11 vapnets projektii hörande driviaddning och avsedd att avgå med de bakåt ut- strömmande krutgaserna när projektiien avskjuts framåt, innefattande en motmassekropp (5) som har minst en genomströmningskanai (6) för krutgaser kännetecknad av att genomströmningskanaien (6) har formen av en bakåt vidgande dysa och att motmassekroppen (5) är deformerbar vid det tryck och den temperatur som råder i eidröret vid avskjut- ningen av projektiien.

2. Motmassa eniigt krav 1 kännetecknad av att motmassekroppen är anordnade att deivis dispergeras i de genom genomströmningskanaien utströmmande krutgaserna.

3. Motmassa enligt krav 2 kännetecknad av att motmassekroppen är uppbyggda av reiativt sprött bundet puiver.

4. Motmassa enïigt krav 3 kännetecknad av att motmassekroppens porvoiym är 30-70%, företrädesvis 45-55%.

5. Motmassa enïigt krav 1-4 kännetecknad av att genomströmningskana- ïen är en centrait i motmassekroppen pïacerad axieii kanai.

6. Motmassa eniigt krav 1-5 kännetecknad av att den består av fiera efter varandra anordnade separata motmassekroppar (9-12).

7. Motmassa eniigt krav 6 kännetecknad av genomströmningskanaiens inioppsarea är oïika stor för de oiika separata motmassekropparna och minskar ju iängre bak i motmassan kroppen är piacerad.

8. Motmassa eniigt krav 1 kännetecknad av att genomströmningskanaien initiait är igensatt vid motmassans bakre ände och anordnad att blåsas ur under begynneiseskedet av avfyringen.