SE463681B - Foergasaranordning - Google Patents

Description

-465 681 2 fig. 4 ett elektriskt schema för anordningen, fig. 5 ett spänningsdiagram.

Den allmänna uppbyggnaden av anordningen enligt uppfinningen visas i fig. 3 som är en genomskärning av densamma. Ett förgasarhus 10 av en membranförgasare har en genomströmningskanal ll med venturi 12, ett gasspjäll 13 och ett chokespjäll 14.

Kanalens inloppsände är ansluten till ett luftfilter 15 och utloppsänden till ett för- bindelserör 16 till en motor. Nedre delen av huset 10 inrymmer dels en luftkammare 17 dels en bränslekammare 18, vilka är åtskilda av ett membran 19. Detta påverkar på vanligt sätt en inloppsventil 20 för bränsle som inkommer via ledningskanaler 21 och rör 22 från en pump. Från bränslekammaren ledes bränsle via kanaler 23, 24 och nålskruvar 25, 26 till ett par munstycken 27, 28 i kanalens ll sidovägg. Detta är ett vanligt utförande av en membranförgasare som därför här inte behöver någon närmare förklaring.

I det följande beskrives den speciella del av anordningen som avser tillbehören till membranförgasaren. Dessa ingår i en förbindelse mellan ett tryckuttag 29 i röret 16 med anslutning till en ledning 30 till en tryckregulator 31 och en magnetventil 32, en utjämningsöppning 33 och en anslutning till luftkammaren 17.

I röret 16 uppträder under drift ett undertryck som varierar med last och varvtal.

Tryckregulatorn begränsar undertrycket till ett värde som är lämpligt valt i förhållande till det önskade reglerområdet för A/F och tryckfallet i venturin. Den har i det visade exemplet en med membranmekanismen i förgasaren liknande konstruktion. Den har således två kamrar 34, 35 åtskilda av ett membran 36, som styr en luftinloppsventil.

Den ena kammaren, 34, har atmosfärstryck via en öppning 37 i kammarens vägg och den andra, 35, har via ledningen 30 det nämnda begränsade undertrycket, som åstadkommas tack vare inloppsventilen och membranet. Undertryckets värde bestämmas av elastici- teten i membranet och kraften av en på detsamma verkande fjäder 38. Denna tillsammans med undertrycket och nämnda elasticitet håller emot atmosfärstrycket på membranet, och så snart undertrycket får en tendens att ändras, reagerar fjädern och därmed inloppsventilen via en hävstång 39, och utjämnar snabbt tendenser till ändring av undertrycket. Detta ledes vidare till magnetventilen 32 som har en elektro- magnetiskt styrd ventilkropp 40, en spole 41 med elektriska anslutningar 42, 43 samt ett ventilhus 44. Ventilkroppen påverkas av en fjäder 45 som håller ventilen stängd, då spolen är strömlös. Mellan ventilen och förgasaren sitter utjämningsöppningen 33, som vid stängt läge hos ventilen ger atmosfärstryck i kammaren 17. Därvid arbetar förgasaren på sitt ursprungliga sätt, dvs. som om tillbehören 29 - 32 inte fanns (karak- teristik enligt fig. l).

Vid öppet läge hos ventilen 32 verkar undertrycket från tryckregulatorn på förgasaren. En liten del av undertrycket går förlorad genom att luft kommer in genom öppningen 33, men denna förlust är försumbar. En möjlighet att helt eliminera denna ¥~ 3 463 .681 förlust är att använda en tvåvägsventil istället för den visade envägsventilen 32. Denna tvåvägsventil skulle då i viloläge hålla en utjämningsöppning 33 öppen och i aktivt läge hålla denna öppning stängd.

Då magnetventilen aktiveras med strömpulser av förutbestämd längd kommer förhållandet mellan tid i öppet läge och tid i stängt läge att påverka storleken av det undertryck som ledes till förgasaren. Ledningen 30, volymen av luftkammaren 17, och tryckutjämningen genom öppningen 33 bidrager till att dämpa pulsationen i under- trycket, så att ett differenstryck Å p nu kan anses vara en funktion av strömpulsernas längd. Genom att reglera differenstrycket medelst en matningskrets (fig. 4) för ström- pulser med varierbar längd kan man uppnå ett idealt blandningsförhållande A/F över hela varvtalsområdet (fig. l, streckad linje). Varje motor har dock individuella egen- skaper på bekostnad av enhetligheten. Anpassning av en förgasare med de nya tillbehören 29 - 33 till en speciell motor är enkel tack vare ett reglerområde på minst i' 10% i funktionen A/F utan andra åtgärder än variationen av pulslängd till ventilen.

Som framgått i det föregående kan uppfinningen tillämpas även på en flottör- förgasare. Den ändring som då företas är att tillbehören anslutes till flottörhuset istället för luftkammaren l7.

Fig.4 är ett principiellt schema för matningskretsen, som aktiverar magnet- ventilen 32. På ingångssidan av en mikrodator 46 anges en signalkälla 47 som med utgångspunkt från varvtal (tändfrekvens), last eller liknande ger ett är-värde på motorns drifttillstånd. På ritningen anges beteckningen för en lämplig mikrodator vilken även ger tillräcklig kapacitet för styrning av motorns tändning m.m. I ett minne i densamma är värden lagrade för utgångssignaler i beroende av de inkommande från källan 47. En styrsignalnivå utgår då på en ledning 48 till en komparator 49. Denna har yttterligare en ingång 5D som mottar triangelformad spänning från en triangelvåg- generator 51, vars frekvens bestämmer den pulsfrekvens som påverkar magnetven- tilen 32. Mellan komparatorn och denna finns ett drivsteg 52 vilket förstärker de fyrkantpulser som avges från komparatorn. Denna jämför styrsignalnivån på ledningen 48 med triangelspänningen på ingången 50 och avger i beroende härav de fyrkantpulser som ledes till en ingång 53 av drivsteget. Genom att öka styrsignalnivån ökar pulslängden. Detta visas i fig. 5, där en sígnalnivåa ger pulslängden v, och en förhöjd nivåb ger en förlängd puls z. Då signalnivån överstiger triangelspänningen, övergår pulsspänningen till konstant spänning. Drivstegets uppgift är att förse magnet- ventilen med tillräcklig pulsspänning för åstadkommande av den till/frånfunktion hos densamma som tidigare omtalats.

De lagrade värdena i mikrodatorn ger en programmerad karakteristik åt funktionen A/F utan noggrann styrning efter de eventuella föroreningar som kan finnas i avgaserna. Som en variant kan dock systemet kompletteras med en s.k. lambdasond 57 i avgasröret av motorn, vilken sond avger en signalnivå, som efter omvandling kan 1 o o 6463 681 4 ersätta signalen på ledningen 48 och därmed ge en återkoppling från avgassystemet till förgasaren med uppgift att styra A/F efter det aktuella syreöverskott som vid varje tillfälle råder i avgassystemet. En dylik variant kan användas även på motorer som saknar mikrodator.

Det nu beskrivna utförandet är att anse som exempel pá hur uppfinningen kan realiseras. Givetvis kan komponenter bytas ut eller flyttas i systemet och andra tillkomma utan att uppfinningstanken frangàs.

Claims (9)

5 463 681 Patentkrav

1. Förgasaranordning försedd med förgasarhus med genomströmskanal (ll), ett i denna anordnat gasspjäll (13) och venturirör (12) samt en bränslekammare (18), från vilken utgår förbindelse till minst ett munstycke, beläget i genom- strömskanalen, en vid eller i bränslekammaren anordnad luftkammare (17) med ' en anslutning till en referenstryckkälla, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att nämnda referenstryckkälla innefattar ett tryckuttag (29) i genomströmskanalen (1 l) eller denna tillhörande förlängning (16) samt en med detta uttag förenad tryckregulator (31) med komponent (32) för en till/frånregleringsfunktion för nämnda referenstryck fram till anslutningen till luftkammaren, vilken anslutning innehåller en öppning (33) till omgivningen, och att nämnda komponent (32) för till/frånfunktion är ansluten till en variabel matningsanordning varmed för- gasarens blandningsförhållande A/F styres ut efter en matningsanordningen tillordnad karakteristik.

2. Förgasaranordning enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att komponenten för till/frånfunktionen är en magnetventil.

3. Förgasaranordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att tryckregulatorn (31) är av konstanttrycktyp.

4. Förgasaranordning enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att matninganordningen är en elektrisk pulsgenerator (49,5l,52) med reglerbar längd på pulserna. _

5. Förgasaranordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att bränslekammaren och luftkammaren är åtskilda av ett membran (19) och förgasaren sålunda är en membranförgasare.

6. Förgasaranordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att bränslekammaren och luftkammaren bildar ett flottörhus och förgasaren sålunda är en flottörförgasare.

7. Förgasaranordning enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att matningsanordningens karakteristik är lagrad i ett elektroniskt minne, vars ingång matas med kod för tändfrekvens (r/s) eller syreöverskott ( Ä. ) och utgång representerar en signalnivå till en komparator (49) som tillsammans med tri- angelvåggenerator (51) och drivsteg (52) bildar den elektriska pulsgeneratorn.

8. Förgasaranordning enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att till ingången av minnet är kopplad en s.k. lambdasond (54).

9. Förgasaranordning enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att till ingången av minnet är kopplad en signalkälla (47) med omvandling av tändfrekvens till kod.