SE462982B - Silplaat - Google Patents

Description

462 982 öppningarna är placerade på den uppströms belägna sidoplanet av rillan. Denna lösning är emellertid inte den bästa möjliga.

Då man strävar efter ett gott silningsresultat, ställs man inför två mot varandra stridande krav. Å ena sidan efter- strävas en så ren massa som möjligt, vilket fordrar en anordning med mycket små hål, men å andra sidan borde man avskilja en maximal mängd accept, dvs. godkända fibrer, vilka fordrar en relativt stor öppen hålarea för att kunna tränga igenom silplåten.

Följande faktorer inverkar på silanordningsmekanismen i en trycksil: a) de hydrodynamiska förhållandena omkring silhålen b) sammanverkan mellan fibrerna, dvs. förtjockning c) hålens samt hål- eller slitsdelningens och partiklarnas relativa skillnader i storlek.

Man försöker normalt inverka på detta sä, att man för varje massa åstadkommer ett optimalt resultat. Det finns emellertid begränsande faktorer, som man kan eliminera eller motverka genom att utforma silplåten på rått sätt.

Nära silplåten i en sil bildas tre olika massaskikt, som har olika fiber- och stickhalter. Närmast silplåten finns ett skikt som huvudsakligen består av prima fibrer. Det följande skiktet innehåller långa fibrer, styva fiberknippen och stickor. Det längst borta från silplåten belägna skiktet inne- håller fibrer och grövre partiklar. Detta skikt år till sina egenskaper likartat med den inkommande massan.

Med tanke på silningseffektiviteten är det av avgörande betydelse, att kraftiga hydrodynamiska strömningar förekommer i skiktet av prima fibrer nära silytan. Dessa strömningars fria rörlighet förhindras av skiktet som har en hög fiber- och stickhalt, och som bildar ett nätverk. Den med rillor försedda silplåten enligt uppfinningen minskar detta skikts menliga inverkan genom att lämna rum för strömningar i axiell 462 982 riktning. Fibernätverket kommer ej i beröring med rillornas botten. Dessutom förhindrar rillans kant och nätverket på rillan radiella strömningar, varför den axiella strömningen förstärks.

Ett med avseende på silningen väsentligt resultat är utom att acceptet är rent, att ej för mycket prima fibrer avgår med rejektet.

För att uppnå ideala silningsförhållanden borde massan i silningszonen hållas i ett homogent suspensionstillstånd. l praktiken uppstår emellertid fiberflockar och förtjockning.

Fiberflockarna avgår lätt med rejektet och därvid även prima fibrer.

Rilltopparna i silplåten enligt uppfinningen åstadkommer mikroturbulenser, varigenom flockarna slås upp och förhindrar sålunda förtjockning. Därigenom erhålls ett bättre långfiber- utbyte då speciellt de långa fibrerna har benägenhet att förtjockas.

Då hål- eller slitsstorleken minskas, sjunker kapaciteten kraftigt och att öka den öppna hålarean genom att minska hål- delningen är omöjligt, speciellt då det är fråga om långfibriga massor. Då kan två bredvid varandra liggande hål sträva efter att acceptera samma fiber, varvid fibern fastnar med ändorna i var sitt hål. Detta sk. klammerfenomen åstadkommer en snabb igensåttning av silplåten. Som en följd därav är speciellt slitsade silplåtars kapacitet begränsad.

I silplåten enligt uppfinningen är det effektiva avståndet mellan två bredvid varandra liggande slitsar eller hål ca. 1.5 gånger delningen, varför delningen i motsvarande mån kan minskas jämfört med en konventionell silplåt med slät yta utan att risk för klammerfenomenet uppstår. Därigenom kan man uppnå en större kapacitet, vilket speciellt då det är fråga om slitsade trummor är en stor fördel. 462 982 Ovan framförda teorier stöds av den ökade kapaciteten och minskade stickhalten i rejektet som erhållits i utförda prov.

Väsentligen kännetecknande för silplåten enligt uppfinningen är, att silhålen är placerade i rillornas bottnar, som är väsentligen plana. Rillornas riktning avviker väsentligt från den inkommande massans strömningsriktning. Rillornas form dikteras av egenskaperna hos den massa, som skall silas.

Genom att ändra på geometrin hos rillornas sidoytor kan man reglera turbulenskraften, som inverkar på fibernätet.

I de fall då laminärströmning fordras eller t.ex. vid vibrationssilar, är uppströms sidoytan vinkelrät mot sil- ytans enveloppyta och nedströms sidoytan är lutande i för- hållande till nämnda enveloppyta.

I de fall då stark turbulens kan utnyttjas för att erhålla hög kapacitet och då en uppslagningseffekt är till nytta, t.eX. för returpapper, år uppströms sidoytan lutande Qd1ned- ströms sidoytan vüflmirät mot silplåtsytan.

En silanordning som inbegriper uppfinningen kan ha en sil- plåt, som bildar en vinkel med horisontalplanet så, att dess ena ände ligger högre än den andra, ett tråg för mot- tagande av acceptfraktionen av den massa som skall silas, i vilket silplåten är elastiskt fâstat för víbrering, ett inlopp för det osilade materialet på silplåtens övre sida i dess nedre del, ett utlopp för rejektfraktíonen av mas- san vid övre ânden av silplåten, och ett utlopp för accept- fraktionen, som passerat öppningarna i silplåten. 462 982 Uppfinningen beskrivs i det följande närmare med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. 1 visar en siltrumma, där uppfinningen har tillämpats, fig. 2a visar ett snitt längs linjen A-A i fig. 1 i större skala, fig. Zb visar ett snitt motsvarande fig. 2a av en alternativ utföringsform av uppfinningen, fig. 3 visar en alternativ utföringsform, fig. H visar en annan alternativ utföringsform, fig. 5 visar en ytterligare alternativ utföringsform, fig. 6 visar ett vertikalsnitt av en vibrationssil enligt uppfinningen, och fig. 7 visar ett tvärsnitt längs linjen C-C i fig. 6.

Den i fig. 1 visade siltrummans 1 inre yta uppvisar axiellt riktade rillor 2. Massan i silen bringas att rotera i pilens B riktning och rör sig samtidigt i rotationsaxelns riktning mot rejektändan. Då rörelsens komponent i trummans periferis riktning är avsevärt större än komponenten i den axiala riktningen, avviker vinkeln mellan rillorna och massans strömningsriktning endast obetydligt från en rät vinkel. l de i fig. 2a och 2b visade utföringsformerna består rillan av en bottenyta 3, som är väsentligen parallell med silytans enveloppyta 9, ett uppströms beläget sidoplan H och ett nedströms beläget sidoplan 5. 462 982 l fig. 2a är vinkeln u mellan enveloppytan 9 och det uppströms belägna sidoplanet 4, eller exaktare yttryckt vinkeln mellan det plan, som tangerar enveloppytan vid nämnda sidoplan, och sidoplanet c:a 90° och vinkeln B mellan enveloppytan och det nedströms belägna sidoplanet 5 - 600, företrädesvis c:a 300.

Med denna utformning åstadkoms en pulserande rörelse i fiber- nätet som bildas på silytan utan att helt bryta ned det.

Fig. 2 b visar en utformning som avser att åstadkomma en kraftig nedbrytning av fibernätverket. Här är vinkeln a 5 - 600 och vinkeln B c:a 900. anordnade i bottenytan 3 av rillorna. Öppningarna 6 i silplåten är Rillans bottenytas bredd (I) är minst lika stor som öppningens diameter eller bredd. Rillans djup (h) kan vara större eller mindre än öppningarnas diameter eller bredd, lämpligen 0,H - H Rillornas totalbredd (L) år beroende av hål- eller slitsdelningen. mm beroende på massan som skall silas.

Då man silat returpappersmassa innehållande pappersflagor har det visat sig, att det bästa silningsresultatet erhålls, om massans strömningsriktning i förhållande till silplåten är sådan, att de mot strömningen i huvudsak vinkelräta sido- väggarna i rillorna är belägna nedströms. Detta beror för- modligen på att de därvid åstadkommer en pappersflagorna uppslâende effekt, varvid silens kapacitet ökar.

Den i fig. 3 visade utföringsformen skiljer sig från de tidigare beskrivna huvudsakligen därigenom, att mellan rillor- nas 2 sidoytor ß och 5 finns en yta 7 löpande i enveloppytans riktning. Avsikten med denna är närmast att förbättra sil- plåtens nötningsbeständighet jämförd med silpläten i fig. 2a, där den spets, som bildas mellan ytorna 4 och S, är utsatt för slitage. l den i fig. U visade utföringsformen är rillorna 2 U-formiga, varvid båda sidoväggarna Q och 5 är väsentligen vinkelräta mot (1 462 982 enveloppytan 9. l den i fig. 5 visade utföringsformen är silytan vågformig och rillornas 2 båda sidoytor 4 och 5 lutar i förhållande till enveloppytan.

Den i fig. 6 och 7 visade silanordningen innefattar ett tråg 10 i vilket en silplåt ll är anordnad lutande i förhållande till horisontalplanet så att dess ena ända ligger höger än den andra. Silplåten är elastiskt fästad för vibrering på i och för sig känt sätt. Tråget innefattar ett inlopp 12 för tillförsel av den osilade materialsuspensionen på övre sidan av silplåten så, att en ansamling av materialsuspension bildas på silplåtens nedre del, ett utlopp 13 för rejektfraktionen vid den övre ändan av silplåten och ett utlopp lä i nedre delen av tråget för acceptfraktionen som trängt igenom öpp- ningarna 6 i silplåten. Silplåten bringas att vibrera i pilens D riktning så, att materialet på silplåten rör sig i riktning mot dess övre ända och rejektutloppet. Öppningarna i silplåten är anordnade i bottnen av rillor 2, vilkas riktning väsentligt avviker från det inkommande materialets rörelseriktning.

Rillornas uppströms belägna sidoytor Ä år väsentligen vinkel- räta mot silytans enveloppyta 9. Rillornas nedströms belägna sidoytor 5 lutar i förhållande till enveloppytan.

Uppfinningen är ej begränsad till de som exempel visade utföringsformerna utan kan modifieras och tillämpas inom ramen för den av patentkraven definierade uppfinningstanken.

Claims (9)

462 982 8 PATENTKRAV

1. l. Silplåt, vars silhål (6) är placerade i rillor (2) i en silyta, vilka rillors riktning väsentligen avviker från strömníngsriktningen för den inkommande massa, som skall silas, k ä n n e t e c k n a d därav, att rillornas (2) bottnar (3) är väsentligen plana, varvid silhålen (6) är an- ordnade i nämnda plana bottnar (3).

2. Silplåt enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a d därav, att rillorna (2) är anordnade på tvären i förhållan- de till strömningsriktníngen.

3. Silplåt enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e - t e c k n a d därav, att rillornas (2) bottenytor (3) är väsentligen parallella med silytans enveloppyta (9).

4. Silplåt enligt patentkravet 1, 2 eller 3, k ä n n e - t e c k n a d därav, att rillornas (2) båda sidor (4,5) är lutande i förhållande till silytans enveloppyta (9).

5. Silplåt enligt patentkravet 1, 2 eller 3, k ä n n e - t e c k n a d därav, att rillornas (2) uppströms belägna sidoytor (4) är väsentligen vinkelräta mot silytans enve- loppyta (9) och att rillornas nedströms belägna sidoytor (5) är lutande i förhållande till enveloppytan (9).

6. Silplåt enligt patentkravet l, 2 eller 3, k ä n n e - t e c k n a d därav, att rillornas (2) nedströms belägna sidoytor (5) är väsentligen vinkelräta mot silytans enveloppyta (9) och att rillornas uppströms belägna sidoytor (4) är lutande i förhållande till enveloppytan (9).

7. Silplåt enligt patentkravet 1, 2 eller 3, k ä n n e - t e c k n a d därav, att rillornas (2) ena sidoyta (5) bildar en vinkel av 60 - 50 med sílrtans enveloppyta. 9 462 982

8. Silplåt enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k - n a d därav, att ríllornas (2) nedströms belägna sídoyta (5) bildar en vinkel av 300 med sílytans enveloppyta.

9. Silplåt enligt något av de föregående patentkraven, k ä n n e t e c k n a d därav, att rillornas nedströms belägna sidoytor (5) och uppströms belägna sidoytor (4) förenas med varandra av huvudsakligen i sílytans envelopp- ytans riktning gående ytor (7).