SE462587B - Anordning vid maerkning av arbetsstycken med skrift- eller andra tecken - Google Patents

Description

462 587 10 15 20 25 30 35 maskinstativets övriga delar höj- och sänkbart uppspänningsbord för arbetsstyckena. På maskinen måste anordningar för fastspänning av arbetsstyckena finnas.

De schabloner, som i regel används för ingraveringen av teck- nen, utgöres av en sats lösa typer för varje bokstav eller annat tecken. Typerna plockas ur förvaringsfack och skjutes en efter en in i en med fästspár försedd hållarlinjal. Utöver denna i sig om- ständliga handsättning av texten som skall graveras skall även ett inpassningsarbete utföras. Textens läge i linjalens längdriktning skall bestämmas skalenligt såväl i fråga om höger- och vänstermar- ginaler som avstånd mellan åtskilda textgrupper på samma skrivrad.

I ändarna på varje grupp skall ändstopp fästas. Vidare skall tex- tens läge i linjalens tvärriktning uträknas skalenligt, och om mer än en hàllarlinjal används för sättning av mer än en textrad, skall linjalerna inpassas med skalenligt uträknade radavstånd. Man måste även på arbetsbordet inpassa och fästa arbetsstycket, så att det kommer i rätt läge i förhållande till den uppbyggda schablontexten, och eventuellt justera uppspänningsbordets höjd för överensstämmel- se med arbetsstyckets tjocklek. Efter utförd märkoperation skall alla de använda typerna, ändstoppen och distansstyckena för ordmel- lanrum plockas bort och läggas tillbaka i förvaringsfack.

De ovan beskrivna inställnings- och inpassningsoperationerna vid maskinerna av pahtograftyp är tidsödande och omständliga. Med de numeriskt styrda maskinerna kan märkningsarbetet utföras betyd- ligt snabbare, men användningsomràdet för dessa maskiner begränsas av att de hittills kända konstruktionslösningarna resulterar i ett komplicerat och dyrt utförande, vilket skall diskuteras närmare i det följande.

Kort redogörelse för uppfinningstanken Pâ grund av de relativt komplicerade inställnings- och in- passningsoperationer som är nödvändiga vid de kända maskinerna med pantograf eller liknande armsystem krävs en van operatör för att en märkoperation skall kunna utföras utan orimligt stor tids- åtgång, och även för en van operatör blir tidsàtgàngen för förbe- redelse- och avslutningsmomenten avsevärd.

Föreliggande uppfinning tar sikte på att vid nyssnämnda maskintyp åstadkomma sådana förenklingar betr. inpassning och in- 10 15 20 25 30 35 462 587 fästning av arbetsstycket samt ínpassning av schablontexten relativt detta, att tidsåtgången avsevärt minskas och en märkoperation lätt kan utföras även av en ovan operatör. Vidare uppnås med den uppfin- ningsenliga anordningen, att den på ett speciellt fördelaktigt sätt låter sig kombineras med en av sökanden separat patentsökt, i det följande närmare beskriven schablonutrustning och hållaranordningar m. m. för denna, som ersätter den kända tekniken med handsättning medelst lösa typer på ovan beskrivet sätt, varvid denna kombination ger ytterligare förenklingar och tidsinbesparing.

De ovannämnda, genom föreliggande uppfinning àstadkomna förenklingarna av arbetsstyckets inpassning och infästning kan även tillämpas för byggande av en numeriskt styrd märkmaskin i ett avse- värt förenklat och förbilligat utförande, enligt vad som närmare kommer att framgå av efterföljande beskrivning.

De ovannämnda fördelarna i form av tidsvinster och förbilli- ganden har uppnåtts med den uppfinningsenliga anordningen sådan den definieras i patentkraven.

Kort beskrivning av bifogade ritningar Fig. 1 är en vy från sidan av en såsom en gravermaskin med förmiskande pantograf visad utföringsform av den uppfinningsenliga anordningen i arbetsläge, fig. 2 en sidovy av densamma med en övre stativdel i ett upplyft läge, fig. 3 en vy uppifrån av anordningen och fig. 4 likaledes en vy uppifrån med den övre stativdelen bort- tagen. Fig. 5 och 6 är vyer från sidan resp. uppifrån av en såsom en numeriskt styrd gravermaskin visad utföringsform av den upp- finningsenliga anordningen.

Detaljerad beskrivning av en första utföringsform av uppfinningen Den uppfinningsenliga anordningen exemplifieras på ritnings- figurerna 1 - 4 som en gravermaskin med en undre stativdel 1 och en övre stativdel 2. Stativdelarna är förbundna med varandra medelst två par armar Ba, 3b och Ha, Äb, fästa på axlar 5 som är vridbart lagrade i stativdelarna, så att den övre stativdelen kan svängas upp från den undre, varvid de fyra vridcentra på vardera sidan av Stativdelarna bildar en parallellogram, så att stativdelarna alltid förblir parallella med varandra. Åtminstone en axel 5 till varje armpar 3a-b resp. 4a-b bör vara genomgående från den ena sidan av 462 587 10 15 20 25 30 35 resp. stativdel till den andra och vridfast förbinda sitt armpar, så att båda armarna i paret tvingas utföra samma svängningsrörelse och avvikelser mellan de båda sidorna därigenom förhindras.

Den undre stativdelen 1 har en mottagningsyta 6 För mottag- ning av arbetsstycken. På denna visas ett arbetsstycke 7 i Form av en skylt inplacerat. På mottagningsytan är i Fig. 4 ett rutnät B av linjer antytt, som bildar ett koordinatsystem. En kraftigare markerad linje 9 i detta anger, till ledning för inplacering av arbetsstycken, gränslinjen åt vänster för ett till gravermaskinen hörande graververktygs arbetsområde.

På mottagningsytan 6 är ett sldoanslag 10 för arbetsstyckena anordnat Förskjutbart och låsbart i läge. Detta kan åstadkommas exem- pelvis genom att en nedvikt kant 11 på sidoanslaget kan föras längs ett spår 12 i mottagningsytan och klämmas Fast genom nedtryckning i spåret resp. lossas genom upplyftning med hjälp av ett utskjutande handgrepp 13. Sidoanslaget 10 skall ha lägre höjd över mottagnings- ytan 6 än arbetsstyckena och kan t.ex. vara gjort av 1 mm plåt eller ett plastmaterial.

En skrivlinjemarkör 14 är anordnad att med en markeringskant 15 passera över mottagningsytan 6, sidoanslaget 10 och ett inpla- cerat arbetsstycke 7. Skrivlinjemarkören är bygelformad och har två i rät vinkel mot markeringskanten 15 gående bygelben 16, 17. Dessa avslutas av parallellt med markeringskanten, i rät vinkel från by- gelbenen utskjutande axeltappar 18, 19. Tapparna och bygelbenen är nedförda i spår 20, 21 bildade på ömse sidor av mottagningsytan 6, och tapparna är vridbart lagrade i högre än spåren belägna sido- partier 22, 23 av den undre stativdelen 1. Radien av markerings- kantens 15 svängningsrörelse kring tapparna 18, 19 är lika stor som radien av den rörelse en punkt på den övre stativdelen 2 utför vid svängning relativt den undre stativdelen 1. Den vridbara lagringen av axeltapparna 18, 19 är närmare bestämt så utförd, att tapparna passerar genom slitsar 24 i stativdelen 1 och är lagrade i ena änden av ekcenterstänger 25, 26, som med sina motsatta ändar är lagrade kring vridaxlar 27, 28 i armarna 4a-b. Vridaxlarna är ex- centriskt placerade i Förhållande till armarnas vridcentra 5. Vid svängning av armarna Aa-b pålägger därför excenterstängerna axel- tapparna 18, 19 en åkrörelse i slitsarna 24.

Det som en skylt exemplifierade arbetsstycket 7 har fyra skrivfält 29-32, två i en övre rad och två i en undre. 10 15 20 25 30 35 AA? 587 .t-L Den övre stativdelen 2 är lämpligen utförd som en platta 33 med upphöjda sidopartier 34, 35 för uppstyvning av plattan. På den övre stativdelen är en pantograf 36 monterad, som i fig. 3 endast schematiskt återgivits. Denna är på helt sedvanligt sätt vridbart lagrad på en i normalläge vertikal huvudaxel 37, vilken även kan vara svängbar till lutande lägen kring en ej visad horisontal vrid- axel. Pantografen har på vanligt sätt ett armsystem, som är led- bart kring vridaxlar 38-41 och som uppbär dels ett förarstift 42, dels ett graververktyg 43. Båda dessa kan på ej närmare visade sätt vara anordnade för inställning i höjdled. Graververktyget kan där- jämte vara försett med ett ställbart djupanslag för inställning av graverdjupet och har dessutom på vanligt sätt en drivanordning, som ej visas. Üverhuvud taget är pantografen endast ungefärligt åter- given, då den i allt väsentligt är av helt känd typ.

Pantografens graververktyg 43 är anordnat att i arbetsläge skjuta ned i en långsmal Öppning 44 i övre stativdelen 2 för att kontakta ett arbetsstycke placerat på den undre stativdelen 1.

Intill ena kanten av nämnda öppning är ett urtag 45 gjort på under- sidan av den övre stativdelen 2, vilket ger plats för skrivlinje- markören 14 då den övre stativdelen fälles ned till anliggning mot den undre eller mot ett på denna placerat arbetsstycke.

Den övre stativdelen 2 har vid sin ena ände ett breddat parti 46. På detta är två'långsträckta skenor 47, 48 anordnade, mellan vilka en långsträckt schablonbärare 49 är anordnad förskjutbar längs styrkanter 50, 51 på skenorna. På ett ej närmare visat sätt är skenan 47 lämpligen anordnad att, exempelvis genom fjäderpåver- kan, klämma mot schablonbäraren 49 för kvarhållning av denna i ett intaget läge och kunna tryckas undan mot fjäderkraften för frigö- ring av schablonbäraren, när denna skall förskjutas till ett nytt läge. Schablonbäraren 49 är försedd med schablontecken 52, såsom t.ex. bokstäver och siffror, bildade av spår i densamma. Tecken- raden är så placerad, att skrivlinjen 53, som sammanfaller med tecknens underkanter (med undantag för de nedåtgående staplarna i vissa gemena bokstäver, t.ex. "y"), oberoende av tecknens höjd all- tid befinner sig på samma avstånd från styrkanten 51, när schablon- bäraren 49 anligger mot denna. Avståndet mellan styrkanterna 50 och 51 samt schablonbärarens motsvarande bredd bör vara så valda, att med utgångspunkt från den nämnda skrivlinjen plats finnes för den största teckenstorlek som avses komma till användning. Med använ- 462 587 6 10 15 20 25 30 35 dande av samma standardbredd kan då schablonbärare med olika tec- kenhöjd (stilgrad) tillverkas, vilka samtliga passar mellan styr- kanterna 50 och 51. Växling mellan olika teckenstorlekar kan här- igenom ske snabbt, och de skrivlinjer som förarstiftet 42 och därmed även graververktyget 43 följer förblir oförändrade, varför inga som helst omställningar krävs vid byte från en schablonbärare till en annan. Schablonbärarens längd kommer givetvis, vid lika antal tec- ken, att variera i beroende av hur tecknens bredd ökar resp. min- skar i proportion till höjden. Det kan vara lämpligt att förse schablonbäraren med tecken på två sidor för att inbespara längd, varvid man exempelvis enkelt kan växla mellan gemena bokstäver och versaler genom att vända densamma.

Skenorna 47, 48 kan vara så utförda, att man mellan dem i stället för schablonbäraren 49 även kan fästa en hållarlinjal för sättning med lösa typer på sedvanligt sätt, eller direkt mellan skenorna inplacera sådana.typer.

Till skenan 48 ansluter ett parti 48b, som på sin översida är försett med ett spår 54. I detta är sidolägesvisare 55-58 förskjut- bart anordnade, vilka är avsedda att tjäna till markering av valda vänster- eller högermarginaler för skriften och även, på liknande sätt som tabulatorstoppare på en skrívmaskin, kan markera valda startlägen för teckengrupper på olika ställen inom marginalerna.

Schablonbärarén 49 är under sin rad av tecken försedd med streck 59, som markerar avståndet från början, dvs. vänstra änden, av ett tecken till början av nästa tecken. Den är även försedd med kortare streck 60, 61, som tjänar till ledning för val av andra teckenavstånd vid graveringsarbetet än de normalavstånd, som marke- ras av de längre strecken 59. Under tecknen finns även horisontala streck 62, som sträcker sig ett stycke åt höger från strecken 59 och tjänar till ledning för att ta ut avstånd mellan ord eller andra teckengrupper.

På skenan 48 är en teckenlägesvisare 63 anordnad förskjutbar i skenans längdriktning. Visaren är lämpligen gjord av transparent material och är försedd med en kant 64, avsedd att indikera läget för vänstra kanten av ett tecken 52, vars spår förarstiftet 42 skall följa. Teckenlägesvisaren är förskjutbar med ett lätt frik- tionsmotstånd just ovanför schablonbäraren 49 utan att beröra den- na. Förskjutning av schablonbäraren rubbar därför inte teckenläges- visaren ur läge eller vice versa. 10 15 20 25 30 35 462 587 På två motstående sidor av den undre stativdelen 1 är anslag 65 anordnade, som vid uppsvängning av den undre stativdelen bestämmer ändläget för uppsvängningsrörelsen genom anliggning mot armparet 3a, 3b och som härigenom även bestämmer skrivlinjemarkö- rens 14 indikeringsläge. För noggrann injustering av detta läge kan anslagens lägen vara inställbara (ej visat).

I anslutning till spåret 54 är en skala 66 anordnad, som med förstoring svarar mot de sidoavstånd som kan avläsas på rutnätet 8 på den undre stativdelen 1.

Den uppfinningsenliga anordningens funktion och fördelar vid den beskrivna första utföringsformen Med hjälp av anordningen enligt uppfinningen kan en grave- ringsoperation utföras på följande sätt, varvid som exempel väljes ingravering av texter i de fyra skrivfälten 29-32 på ett arbets- stycke 7, vilket utgöres av en skylt.

Den övre stativdelen 2 svänges upp från den undre till det läge som visas i fig. 2. Pantografen 36 är genom en fjäder- eller motviktsanordning lämpligen anordnad att, när den fälles ihop till det i figuren visade, inaktiva läget, av sig själv hållas upplyft ovanför stativdelen, så att varken graververktygets 43 spets eller förarstiftet 42 slår eller skrapar emot några ytor på denna.

Skylten 7 skjdtes in under skrivlinjemarkören 14 och placeras i önskat läge i sidled samt så att den önskade textradens underkant sammanfaller_med skrivlinjemarkörens markeringskant 15. Läget i sidled kan bestämmas genom anliggning av skylten mot det inställ- bara sidoanslaget 10, som bör vara placerat så att textens vänster- marginal sammanfaller med marginalstrecket 9 (betecknat med mått- siffran "0" i rutnätet 8), varigenom pantografens hela räckvidd åt höger kan utnyttjas. I och med att man förlagt vänstermarginalen för graververktygets 43 arbete på skylten 7 till siffran noll på rutnätet 8 vet man, att startläget för förarstiftet 42 skall vara invid motsvarande skalstreok noll på skalan 66 på den övre stativ- delen 2. Man markerar därför detta läge med sidolägesvísaren 55, om den inte redan befinner sig där - normalt kan den alltid stå i detta vänstermarginalläge. På rutnätet 8 på den undre stativdelen 1 kan man även avläsa, att startläget för gravering i skyltens båda högra skrivfält 30, 32 bör vara ett par delstreck till vänster om måttsiffran sju i rutnätet 8. Man flyttar därför sidolägesvísaren 462 587 10 15 20 25 30_ 35 56 så att dess vänstra kant intar motsvarande läge på skalan 66.

De två sidolägesvisarna 57, 58 behöver i detta fall inte användas utan är lämpligen undanförda till högra änden av spåret 54.

Det är, som framgår av ovanstående, mycket enkelt att lägga skylten på rätt plats och avläsa samt indikera såväl vänstermargi- nal som "tabulatorlägen" för skriftblock till höger om denna. När detta är gjort, svänges den övre stativdelen 2 ned till läget en- ligt fig. 1, varvid skylten 7 klämmes fast mellan den övre och den undre stativdelen.

Vid uppsvängningen av den övre stativdelen 2 till ett ändläge av armarna 3a, 3b mot anslagen 65 (fig. 2) utför excenterstängerna 25, 26 en rörelse kring armarnas vridaxlar 5, så att den med tap- parna 18, 19 i excenterstängerna lagrade skrivlinjemarkören 14 drages till ett läge, som vid nedfällning av dess markeringskant 15 mot ett arbetsstycke motsvarar underkanten av den teckenrad, som graververktyget 43 kommer att ingravera. Vid nedsvängningen av den övre stativdelen till arbetsläget enligt fig. 1 skjuter excenter- stängerna 25, 26 undan skrivlinjemarkören några millimeter nedanför nämnda underkant av teckenraden, så att markören inte är i vägen för graververktygets spets. Härigenom möjliggörs gravering av tec- ken, som delvis går nedanför skrivlinjen, exempelvis de nedåtrik- tade staplarna av gemena bokstäver som g, j, p, q och y. Det blir dessutom möjligt att exakt ange läget av skrivlinjen - om markören inte fördes undan skulle det vara nödvändigt att utföra markeringen ett kort stycke under skrivlinjen för att undvika kontakt med gra- verspetsen, varigenom markeringen bleve inexakt.

Det kan vara lämpligt att med hjälp av en klen bladfjäder e.d., såsom antytts vid 67, åstadkomma att skrivlinjemarkören svänger upp ett kort stycke ovanför ytan av ett lågt arbetsstycke 7, så att man med ett lätt tryck av handen får hålla ned markören mot arbetsstycket för indikering av skrivlinjen. Man slipper då lyfta upp markören för att kunna skjuta in arbetsstycket under den, och vidare elimineras risken för att markören skall rubba arbetsstycket ur läge, när den så som ovan beskrivits föres undan från skrivlin- jen vid nedsvängning av den övre stativdelen 2. Den av fjädern 67 åstadkomna uppsvängningsrörelsen av skrivlinjemarkören kan vara kort, så att frigång åstadkommas endast mot arbetsstycken med låg höjd. Det är endast tunna och lätta arbetsstycken som riskerar att rubbas ur läge, om markören glider längs deras yta, medan en sådan 10 15 20 25 30 35 462 587 glidrörelse däremot inte har någon inverkan på tjockare och tyngre arbetsstycken.

Under det sista skedet av den övre stativdelens 2 nedsväng- ningsrörelse går skrivlinjemarkörens mellan bygelbenen 16 och 17 gående parti in i ett urtag 45 i stativdelens undersida, så att stativdelen kan ligga an mot arbetsstycket utan hinder av markören.

När den övre stativdelen 2 svängts ned, så som beskrivits ovan, är arbetsstycket fastklämt i rätt läge, och graveringsopera- tionen kan påbörjas. Antag att ordet TEST skall ingraveras i skriv- fältet 29 på skylten 7. Schablonbäraren 49 förskjutes i sitt spår mellan skenorna 47, 48, så att dess bokstav T med sin vänstra ände står mitt för skalstrecket noll på skalan 66, vilket läge även mar- keras av sidolägesvisaren 55. Vänstra kanten av teckenlägesvisaren 63 föres till framkanten av schablonbärarens nästa tecken, dvs. U, varvid visaren anger läget för nästa bokstav som skall graveras.

Bokstaven T graveras nu, varefter schablonbäraren förskjutes så att framkanten av E sammanfaller med teckenlägesvisarens vänstra kant, varpå visaren flyttas till nästa bokstav, F, och bokstaven E grave- ras. Därpå inställes bokstaven S mot visaren, osv. För varje gång en bokstav förskjutits till rätt plats, och innan den graveras, förflyttas alltså teckenlägesvísareo till rätt läge för nästa bok- stav som skall graveras.

Förflyttningsavstånden är lämpligen markerade på schablon- bäraren 49 medelst streck 59 nedanför dess bokstäver eller andra tecken, vilket ger en tydligare indikation än om man enbart skall följa kanterna av de olikformade bokstäverna och tecknen. Strecken 59 markerar normalavståndet mellan skrifttecknen, medan de kortare strecken 60 resp. 61 på ömse sidor om strecken 59 kan användas för att ta ut kortare resp. längre avstånd, om det är önskvärt att tränga samman eller spärra skriften.

Att märka är, att förflyttningsavståndet av teckenlägesvisa- ren 63 från framkanten av ett tecken till nästa varierar med det breddutrymme som resp. tecken upptar. En förflyttning från fram- kanten av I till intilliggande bokstav J blir således betydligt kortare än från framkanten av M till N. Härigenom blir alla tecken- avstånd i den graverade texten typografiskt riktiga, så att man får en snygg skrift.

När man på ovan beskrivet sätt har graverat ordet TEST i skrivfältet 29 och därefter vill gravera in en text även i skriv- 10 462 587 10 15 20 25 30 35 fältet 30, ställer man helt enkelt, genom förskjutning av schablon- bäraren 49, in första bokstaven i denna nya text i det läge som indi- keras av den vid inplaceringen av arbetsstycket inställda sidolä- gesvisaren 56 och fortsätter att arbeta på samma sätt som ovan be- skrivits.

Vill man sedan fortsätta att gravera i den undre radens skriv- fält 31, svänger man upp den övre stativdelen 2 så att arbetsstycket frilägges, skjuter detta ett stycke bakåt längs kanten av sidoan- slaget 1U till dess skrivlinjemarkörens markeringskant 15 anger lämplig skrivlinje i fälten 31, 32 och svänger åter ned stativdelen.

På samma sätt som tidigare börjar man med första tecknet i vänster- marginalläget vid noll på skalan 66 och kan, sedan skrivfältet 31 graverats, gå till startläge vid sidolägesvisaren 56 för gravering i skrivfältet 32. Man behöver sedan bara svänga upp den övre stativ- delen och plocka bort arbetsstycket.

Om ett arbetsstycke har sådan bredd att pantografens räckvidd i sidled blir otillräcklig, är det enkelt att flytta till ett skrivfält långt åt höger genom att efter uppsvängning av den övre stativdelen 2 förskjuta arbetsstycket åt vänster. Att märka är, att mellanrummet mellan stativdelarna 1 och 2, frånsett bygelbenen 16, 17 på skrivlínjemarkören, inte har några andra hinder i sidled än lagringsställena för armarna 3a-b, ha-b vid stativdelarnas ändar.

Genom att ta bort sidoanslaget 10 och lägga ett par distansstycken under arbetsstycket, så att detta ligger ovanför markören, kan man gravera skyltar e.d. av godtycklig längd och låta dessas ändar skjuta utanför stativdelarnas sidor. Den enda nackdelen med detta är att man inte omedelbart ser det exakta läget för rätt skrivlinje utan får prova eller mäta sig fram till detta. Man har härvid god hjälp av rutnätet 8. Det i fig. 1 och 2 visade böjda utförandet på armarna 3a-b, 4a-b är valt för att erhålla största möjliga fria utrymme mellan armparen.

Ett alternativ till att åstadkomma utrymme för skrivlinje- markören under arbetsstycket med hjälp av distansstycken är att, såsom visas vid 68, göra ett spår i undre stativdelen 1, i vilket markören kan svängas ned.

I det föregående har beskrivits, hur man med hjälp av strec- ken 59 på schablonbäraren 49 genom förflyttning av teckenlägesvisa- ren 63 tar ut normalavstånd mellan bokstäver eller andra tecken.

Om man emellertid inte endast skall ta ut ett avstånd mellan två 10 15 20 25 30 35 11 U AÅ9 RQ7 tecken inom samma ord eller annan sammanhängande teckengruppßutafi U ' skall ta ut ett ordmellanrum, stannar man inte vid nästföljande streck 59 utan fortsätter med teckenlägesvisaren till högra änden av det vågräta streck 62, som börjar under varje streck 59.

Vid anordningen enligt uppfinningen är det möjligt och lämp- ligt att utföra pantografen 36 med helt oföränderliga lägen för de olika ledpunkterna i armsystemet och med helt oföränderligt för- hållande (exempelvis 1:3) mellan centrumavståndet från huvudaxeln 37 till graververktyget 43 och centrumavståndet från detta till förarstiftet 42. Läget av den skrivlinje 53, utmed vilken förar- stiftet arbetar, är även oföränderligt, varigenom samma även gäl- ler för den motsvarande linjen för graververktygets 43 arbete.

I stället för att, som på kända gravermaskiner, behöva dra isär pantografen för att nå den bortersta av flera skrivlinjer an- ordnade den ena under den andra på ökande avstånd från pantografens huvudaxel, har man vid föreliggande uppfinning en enda skrivlinje på kortast möjliga och en'gång för alla bestämt avstånd från huvud- axeln. Härigenom kan man maximalt utnyttja pantografens räckvidd i sidled. Det är nämligen så, att ju kortare en linje vinkelrätt från skrivlinjen till pantografens huvudaxel är - vid en given längd på pantografarmsystemet - desto bättre räckvidd får pantografen i sid- led. I Det är vid föreliggande uppfinning enkelt och billigt att tillverka en stabil och bra pantograf, eftersom denna dels inte behöver utföras med någon extra längd på armarna för att kunna täcka flera skrivrader, dels inte behöver förses med några om- ställningsanordningar och med dessa sammanhängande mätskalor för olika förmínskningsgrader.

Anordningen enligt föreliggande uppfinning ar speciellt för- delaktig att använda i kombination med den i det föregående be- skrivna förskjutbara schablonbäraren 49 och teckenlägesvisaren 63.

, Det är emellertid även möjligt att, såsom nämnts i det föregående, mellan skenorna 47, 48 i stället för schablonbäraren fästa en hål- larlinjal för sättning med lösa typer på sedvanligt sätt, eller att direkt mellan skenorna inplacera sådana typer. Detta kan vara fördelaktigt vid graveringsarbeten som innebär, att man ett flertal gånger upprepar en och samma text. Den omständliga handsättningen kompenseras då av tidsvinst vid varje upprepning med användande av ett färdigsatt textblock. Det utgör därvid ingen svårighet att gra- 462 587 10 15 20 25 30 35 12 vera mer än en rad, eftersom man efter varje färdig rad byter till nytt textblock och, såsom i det föregående beskrivits, flyttar arbetsstycket till nytt läge. Om man har textblocken färdigsatta i hållarlinjaler som passar mellan skenorna 47, 48, är det enkelt att på det nämnda sättet skifta linjaler.

En nackdel med användande av lösa typer är emellertid - för- utom det omständliga sättningsförfarandet - att det behövs flera exemplar av varje enskilt tecken, eftersom samma bokstav eller an- nat tecken kan återkomma flera gånger i en text. Dessutom behövs ett antal ändstopp och distansbitar av olika slag. En komplett schablonsats består i regel av mer än 150 enheter och blir därför dyr. Kostnaden blir alltså betydande, om man skall ha ett flertal schablonsatser med olika stilstorlek för att kunna variera den graverade skriftens storlek i stället för att ställa om pantogra- fens förminskningsgrad.

Vid användande av schablonbärare 49 är det däremot billigt att hålla sig med ett varierat stilsortiment, eftersom kostnaden för en schablonbärare är mycket lägre än för en komplett schablon- sats av ovannämnda slag.

Man har även vid sättning med lösa typer samma nytta av de i det föregående beskrivna anordningaroa för snabba marginal- och andra lägesinställningar som vid arbete med schablonbäraren 49.

Vid föreliggande uppfinning ligger översidan av ett arbets- stycke 7 alltid på samma nivå i förhållande till den övre stativ- delen 2 och pantografen 36, oavsett arbetsstyckets höjd - detta eftersom arbetsstyckets översida alltid ligger an mot undersidan av den övre stativdelen, när denna svänges ned till arbetsläge.

Några anordningar för höjdomställning av graververktyg och/eller förarstift för gravering i arbetsstycken av varierande höjd behövs således inte, utan endast på sedvanligt sätt ett djupanslag för fininställning av önskat djup på de i arbetsstycket ingraverade linjerna. Även detta innebär en förenkling av pantografen.

Höjningen och sänkningen av den övre stativdelen 2 sker inte rakt uppåt och nedåt utan i en cirkelbågformad bana styrd av ar- marna 3a-b, 4a-b. Läget av den skrivlinje, utmed vilken graververk- tyget 43 ingriper med ett arbetsstycke 7, förändras alltså beroende på var längs denna krökta bana graververktyget befinner sig, när den övre stativdelen kommit till anliggning mot översidan av ar- betsstycket, dvs. beroende på arbetsstyckets höjd. Denna förändring 10 15 20 25 30 35 13 462 587 av skrivlinjens läge i relation till arbetsstyckets höjd indikeras av skrivlinjemarkören 14, så som illustreras med streckade linjer i fig. 1. Skrivlinjemarkören är nämligen så utförd, att dess marke- ringskant 15 följer samma cirkelbågbana som stativdelens 2 sväng- ningsrörelse och så att dess bygelben 16, 17 vid markörens anligg- ning mot arbetsstycket, när stativdelen 2 är uppsvängd, ligger i samma lutning som en linje mellan de båda vridcentra i motsatta ändar av varje arm 3a-b, 4a-b, när den övre stativdelen 2 anligger i mot samma arbetsstycke efter att ha svängts ned. Oavsett arbets- styckets höjd erhålles alltså alltid rätt indikering av hur arbets- stycket skall placeras för att märkningen på detsamma skall bli rätt placerad.

Som nämnt ovan är det, speciellt i kombination med schablon- bärare 49 av det beskrivna slaget, som medger växling mellan olika schablonstorlekar till låg kostnad, möjligt att utföra pantografen utan inställningsanordning för variation av förminskningsgraden.

Det är emellertid inte heller något som hindrar, att man förser pantografen med dylik inställningsanordning, så att om så önskas en helt steglös förändring av den ingraverade skriftens storlek kan ske. Denna anordning bör i så fall utföras så, att man samti- digt ändrar huvudaxelns 37 läge på stativdelen 2 och graververkty- gets 43 läge relativt huvudaxeln på sådant sätt att de två ändring- arna tar ut varandra, dvs. så att läget av graververktygets skriv- linje förblir oförändrat.

Detaljerad beskrivning av en andra utföringsform av uppfinningen Denna utföringsform av uppfinningen exemplifieras pà ritnings- figurerna 5 och 6 som en numeriskt styrd gravermaskin. Det visade utförandet är i princip helt lika som den i det föregående beskrivna första utföringsformen vad beträffar maskinstativet med en undre stativdel 1, en övre stativdel 2, armarna 3a-b, Ha-b med sina axlar 5 samt skrivlinjemarkören 14 med tillhörande anordningar, jämte an- ordningarna för uppläggning och lägesbestämning av arbetsstycket 7 och fastklämningen av detta mellan stativdelarna. Alla delar, som är gemensamma för de båda utföringsformerna, är pà ritningarna beteck- nade med samma nummer, varför beskrivningen av den första utförings- formen torde vara helt tillräcklig för förståelsen av den andra vad de gemensamma dragen beträffar. 462 10 15 20 25 30 35 587 14 Liksom vid den första utföringsformen är maskinen försedd med ett graververktyg 43, vars drivanordning (exempelvis för åstadkom- mande av rotation av en i verktyget monterad frässtickel) ej visas.

Skillnaden är, att graververktyget i detta fall ej styres medelst ett armsystem av pantograftyp via spàrförsedda schabloner och ett 1,1 förarstift utan i stället av en numerisk styrenhet typ mikrodator eller liknande. I övrigt arbetar verktyget på exakt samma sätt som tidigare beskrivits genom öppningen ÄH i den övre stativdelen 2.

Styrenheten betecknas på fig. 5 och 6 med referensnumret 69.

Den är försedd med ett tangentbord 70 och ett displayfönster 71. På tangentbordet finns teckenvalstangenter 72 samt ett antal kommando- tangenter 73. Från styrenheten utskjuter, genom en långsträckt slits i dess ena sida, en rörlig skrivarm 74, som uppbär ett märkverktyg H3. Skrivarmen utgör en del av en inut rörelseöverföringsmekanism, som ej visas men till vilken på fig. 6 hänvisning sker med referénssiffran 36, som är densamma som i det föregående använts för att generellt beteckna pantografen vid den första utföringsformen av uppfinningen.

Den upgfinningsenliga anordningens funktion och fördelar vid den beskrivna andra utföringsformen Upp- placering och fastklämning av ett arbetsstycke 7 sker på samma sätt och nedsvängning av den övre stativdelen 2 samt in- som beskrivits för den första utföringsformen. Lägesbestämningen av arbetsstycket sker således exakt så som visas i fig. U, medelst en skrivlinjemarkör 14 och ett sidoanslag 10, Val av märktecken, teckenstorlek, start- och stopplägen för teckengrupper, inmatning i styrenhetens minne samt utmatning - dvs. utförande av märkoperationen - görs pà känt sätt med hjälp av de olika tangenterna på tangentbordet.

De fördelar som vinnes med anordningen enligt uppfinningen är följande: Lägesbestämning och fastklämning av arbetsstycket sker mycket snabbt och enkelt. Vad man dock framförallt vinner genom möjligheten att snabbt och enkelt kunna förflytta arbetsstycket dels vinkelrätt mot skrivradernas långdriktning för byte av skrivrad, dels i skriv- radernas längdriktning för ökning av radlängden, är en starkt för- enklad och förbilligad märkmaskin av numeriskt styrd typ, som kan tillgodose användarbehov pà områden där de kända datoriserade märk- 10 15 20 25 30 35 15 462 587 maskinerna inte är lönsamma genom för hög anskaffningskostnad.

Ytterligare bidragande till detta förenklande och förbilligande av maskinen är det faktum, att vid den uppfinningsenliga anordningen märkverktyget #3 ~ såsom beskrivits i det föregående - alltid intar rätt höjdläge relativt arbetsstycket 7, oavsett dettas höjd. Den övre stativdelen 2, som uppbär märkverktyget, vilar ju på arbets- stycket och rättar därmed automatiskt sitt höjdläge efter dettas tjocklek, dvs. höjd.

Vid konstruktionen av kända gravermaskiner av numeriskt styrd eller datortyp har man utgått från att arbetsstycket på vanligt sätt skall spännas fast på ett arbetsbord och i normalfallet kvarhållas i samma läge under hela graveroperationen.

Den rörelseöverföringsmekanism som styr graververktyget skall därför kunna täcka en stor yta, och vidare fordras höjdinställ- ningsanordningar för olika tjocklek pà arbetsstyckena. Detta gör att mekanismen inte på samma enkla sätt som föreslås vid före- liggande uppfinning kan förses med en kort, fribärande skrivarm 7ü utan kräver såväl kraftigare som avsevärt mer komplicerade anord- ningar för att stadigt hàlla och styra graververktyget över hela arbetsområdet. Maskinerna är dessutom i regel utrustade med avancerade programmerings- och styrfunktioner, som ger möjlighet till ingravering av olika mönster, såsom firmamärken o.d., vilket även bidrar till att.göra dem komplicerade och dyra i anskaffning.

Vid det föreslagna utförandet enligt fig. 5 och 6 är tanken den att använda sig av en enkel typ av numerisk styrenhet 69, som i huvudsak är avsedd för att kunna märka arbetsstycken såsom t.ex. typskyltar för maskiner med korta texter innehållande bokstäver, siffror och ytterligare tecken såsom bindestreck o.d. Styrenheten kan vara utformad i huvudsak lika som de numeriskt styrda textningsmaskiner, som redan finns i marknaden och som till sin utformning i allt väsentligt överensstämmer med vad som visas i fig. 5 och 6. Dessa textningsmaskiner är i huvudsak avsedda för textning på ritningar och kan monteras på de ritapparater som används på konstruktionskontor. På skrivarmen 7ü monteras då en tuschpenna e.d. Skrivarmens arbetsområde täcker i regel endast en eller två skrivrader. Den enda egentliga förändring som behövs för 462 587 16 10 15 20 25 användning av i princip samma konstruktionslösning vid föreliggande uppfinning är att skrivarmen 7ü och den med denna förbundna, inuti styrenheten befintliga rörelseöverföringsmekanismen 36 måste utföras robustare än vid de existerande textningsmaskinerna för att stadigt kunna styra ett graververktyg. Genom att, vid anordningen enligt föreliggande uppfinning, arbetsstycket 7 enkelt kan flyttas och lägesbestämmas med hjälp av skrivlinjemarkören lfl för byte av skrivrad, kan skrivarmen 7ü mycket väl utföras för rörelse endast längs en och samma rad utan möjlighet till radbyte. Detta förenklar såväl det elektroniska styrprogrammet som den mekaniska delen av rörelseöverföringsmekanismen. En stadig styrning av märkverktyget 43 blir lätt att åstadkomma, genom att skrivarmen 74 kan utföras med kort fribärande längd.

Närmare definition av ramen för uppfinningen Uppfinningen är tillämplig inom hela det omrâde som defi- nieras i ingressen till patentkrav 1. För enkelhetens skull har i anslutning till det första utföringsexemplet i huvudsak refererats till ett armsystem av typ förminskande pantograf, och vidare har i beskrivningen i huvudsak refererats_till graververktyg och grave- ring, vilket endast skett i exemplifierande syfte. Uppfinningen är således inte begränsad till dessa utföringsformer, utan armsystemet kan vara av annan typ, t.ex. för återgivning av tecken i skala 1:1 eller med förstoring, och märkverktyget kan vara avsett för annan form av teckenanbringande än gravering, t.ex. ritsning eller färg- pâföring. Även i övrigt är variationer möjliga inom ramen för uppfinningen. 11.

Claims (7)

10 15 20 25 30 35 17 462587 Patentkrav

1. Anordning vid maskiner för märkning av arbetsstycken med skrift- eller andra tecken, vilka maskiner innefattar ett märkverk- tyg, som anbringar tecknen på arbetsstycket, och anordningar för teckenval samt styrning av verktygets rörelser för erhållande av förutbestämd teckenform och teckenstorlek, k ä n n e t e c k n a d a v att den består av en undre stativdel (1), avsedd att mottaga arbetstycket (7), och en pà denna höj- och sänkbart anordnad övre stativdel (2), som uppbär märkverktyget (43) samt teckenvals- och styranordningarna (36-42, 47-52, 69-74), varvid den övre stativ- delen (2) är anordnad att under märkoperationen vila på arbets- stycket (7) och klämma detta mot den undre stativdelen (1) samt är försedd med en öppning (44), genom vilken märkverktyget arbetar mot arbetsstycket.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att en skrivlinjemarkör (14) är anordnad att, när den övre stativdelen (2) höjts från den undre (1), indikera utmed vilken linje längs ett på den undre stativdelen (1) inplacerat arbetsstycke (7) märkverk- tyget (43) kommer att arbeta, när den övre stativdelen (2) ned- sänkts till att vila pà arbetsstycket och märkoperationen utföres.

3. Anordning enligt krav 2, k å n n e t e c k n a d a v att skrivlinjemarkören (14) är anordnad att vid sänkning av den övre stativdelen (2) till viloläge mot arbetsstycket (7) undanföras ett kort stycke från det märkverktygets (43) arbetslinje markerande läget, så att markören inte är i vägen vid märkoperationen.

4. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d (6) är försedd med markeringar anordnade att bilda ett koordinat- a v att den undre stativdelens (1) mottagningsyta system (8) till ledning för inplacering av arbetsstycken (7) På nämnda yta.

5. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d a v att den undre stativdelen (1) är försedd med åtminstone ett till olika lägen förflyttbart anslag (10) för läges- 18 462 587 10 15 bestämning av ett arbetsstycke (7) genom anliggning i sidled mot detta, varvid anslaget har lägre höjd än arbetsstycket.

6. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d 1)* a v att på den övre stativdelen (2) sidoläges- visare (55-58) är förskjutbart anordnade för att indikera *I marginaler, eller startlägen mellan dessa, för text- eller andra teckengrupper, med vilka ett arbetsstycke (7) skall märkas.

7. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d a v att pá den övre stativdelen (2) en mått- skala (66) är anordnad, vilken återger lägesangivelser i sidled, dvs. parallellt med längdriktningen av en vid en märk- operation àstadkommen skriftrad, vilka i förstorad skala svarar mot dylika angivelser som kan avläsas från den undre stativ- delens (1) koordinatsystem (8).