SE462569B - Anordning vid husbyggnadsstommar - Google Patents

Description

462 569 2 komplicerad fästoperation, medför därför stora svårigheter och därjämte olycksrisker.

Emellertid erbjuder det vissa svårigheter att åstadkomma en anordning för nämnda hopsättning, vilken verkligen är enkel och snabb att handha, emedan en sådan anordning vid byggnadsstommar måste utformas att kunna uppta stora krafter under fasthállning av elementen i bestämda lägen. Den skall också tillåta samman- sättning av elementen även vid mindre precisa lägen hos dessa, när hopsättningsoperationen påbörjas. Genom sin tyngd och andra omständigheter mäste nämligen elementen vanligen hanteras medelst lyftredskap, varvid möjligheterna till hållande i bestämda lägen innan fastsättning skett.

Föreliggande uppfinning har till ändamål att åstadkomma en anordning, som tillåter hopfästning av element såsom pelare och balkar i en byggnadsstomme, vilken anordning förmår uppta de stora krafter, som därvid uppkommer och samtidigt tillåter en enkel och snabb hopsättning även i de fall svårigheter föreligger att föra fram elementen till precisa lägen.

Uppfinningen ändamål uppnås genom att utföra anordningen med de i patentkrav 1 angivna kännetecknen.

På bifogade ritningar visas en utföringsform av uppfinningen.

I figurerna visar därvid fig. l en perspektivvy av en uppbärande pelare i en byggnadsstomme med en fästanordning, fig. 2 visar en balk för anslutning till nämnda pelare visad i fig. 1 och i läge att fastsättas vid pelaren. Fig. 3 visar i större skala än fig. 1, 2 en sidovy av pelaren med anordningen enligt uppfinningen. Fig. 4 visar ett snitt genom pelaren längs linjen IV-IV i fig. 3; fig. 5 visar i större skala än i fig. 4 ett snitt längs linjen V-V i fig. 4; och fig. 6 visar i mindre skala ett avsnitt av en byggnads- stomme med två pelare och två balkar och fig. 7 visar en byggnads- stomme.

Enligt fig. 1 innefattar i en byggnadsstomme pelare 1 och primärbalkar 2. Sådana primärbalkar är upphängda, vanligen i två pelare och kan i sin tur bära sekundärbalkar för vilka balkskor 3 kan vara anordnade. Om en pelare befinner sig i byggnadens fasad kan den även uppbära fasadlivbalkar 4, se fig. 2. Balken 4 i fig. 2 är visad på avstånd från pelaren 1 och i läge för att anslutas till densamma. I fig. 5 visas mera översiktligt två pelare 1, vilka uppbäres av plintar 6. Mellan pelarna 1 sträcker 3 462 569 sig nämnda primärbalkar 2. I fig. 6 visas två primärbalkar, som sammanbinder pelarna 1 på två nivåer och balkarna kan härvid tillsamans med primärbalkar ingå i vardera en trossbotten.

En byggnadsstomme, som på detta sätt är sammanbyggd av pe- lare och balkar, kan givetvis ha en mångfald olika utseenden och vad som visas i figurerna är endast delar av en sådan byggnads- stomme. I fig. 1, 2 visas dessutom*endast delar av de ingående elementen: Sålunda är pelaren 1 avskuren nedtill och balkarna 2 och 4 visas endast med sina ändar och sekundärbalkarna, som ej beröres av uppfinningen visas över huvud taget ej alls.

Uppfinningen hänför sig, som angivits inledningsvis till sammanfogningen mellan pelarna och de till dessa med sina ändar direkt anslutande balkarna. Dessa balkar kan enligt vad som visas i fig. 1 och 2 vara primärbalkarna 2 och i vissa fall fasadliv- balkar såsom balken 4. Därvid kan en mängd olika konfigurationer uppkoma. Vid den placering av pelaren som visas i fig. l, 2 sträcker sig således primärbalken inåt i byggnaden medan fasad- livbalken 4 sträcker sig i dess fasad. I motsatt läge till bal- ken 4 kan finnas en motsvarande balk, men om pelaren befinner sig i ett innerhörn.kan istället en fasadlivbalk sträcka sig i mot- satt riktning till riktningen för den visade primärbalken 2.

Pelare, som befinner sig mitt inne i en byggnad uppbär i allmän- het fyra primärbalkar, vilka korsformigt utstrålar från pelaren.

I detta fall skall pelaren vara försedd med fastsättningsanord- ningar på alla fyra sidorna och ett sådant utförande torde kunna betraktas som ett normalfall. Emellertid kan fastsättningsanord- ningar förekomma på endast vissa av sidorna även om här endast beskrives ett utförande med fastsättningsmöjligheter för balkar på pelarens 1 samtliga sidor. Alla de nämnda varianterna, som kan uppkomma vid en byggnadsstomme, torde dock vara välbekanta för fackmannen och skall därför ej närmare behandlas här.

Fästanordningen enligt uppfinningen uppvisar för varje an- slutningsställe, således på pelarens fyra sidor och i alla de nivår, där balkar skall anslutas, en halva 8 till ett fästele- ment, vars respektive andra halva 9 befinner sig vid änden av de balkar 2 och 4, som skall fastsättas vid pelaren. I sin helhet betecknas fästelementet med 10 och består således av de båda halvorna 8 och 9. 462 569 Enligt fig. 1-4 består elementhalvan 8 av en skena med två, V-formigt från vararandra utböjda flänsar 12, en flänsarna för- bindande botten 13 och ett övre ändstycke 14. I sin längdrikt- ning, dvs i höjdriktningen på pelaren konvergerar flänsarna 12 mot varandra i riktning uppåt, så att elementhalvan från sidan sett uppvisar kilform. Enligt fig. 3 utgöres, när pelaren 1 är av stål, lämpligen elementhalvan av ett utstansat och bockat plåt- stycke, vilket svetsats vid pelaren. Ändstycket 14 kan vara svet- sat vid elementhalvans huvuddel eller inbockat mot densamma från sama materialstycke.

Elementhalvorna 9, som tillhör balkarna, uppvisar en yttre vägg 16 i vilken är upptaget en kilformad öppning 17, vars kanter befinner sig på sådant avstånd från varandra, att de kan gripa över den inre delen av flänsarna 12, där de således är närmast varandra. Nedåt är öppningen 17 fritt öppen medan dess övre del avslutas med en tvärkant 18. Längden hos denna tvärkant, således avståndet mellan sidorna i öppningen 17 vid detta ställe, är lika med eller något större än avståndet mellan flänsarna 12 vid det smalaste stället, som således är i jämnhöjd med plattan 14. Väg- gen 16 med öppningen 17 är således elementhalvans 9 huvudparti, som skall samverka med elementhalvan 8. I övrigt uppvisar ele- menthalvan 9 partier för fastsättning vid balkänden. Ett för- delaktigt utförande är det, som framgår särskilt av fig. 2, där väggen 16 bildar livet i en U-formig profil, vilken i övrigt består av flänsar 19. Dessa flänsar är försedda med hål 20 och är anordnade att omsluta balkens 4 ände samt fastsättas vid denna medelst skruvar eller bultar genom hålen 20. Detta utförande passar väl vid balkar av trä. Detta utförande kan emellertid även användas vid balkar av stål. För balken 2 antydes att den består av två U-profiler 21 mellan vars flänsar en U-formig element- halva 9 är inskjuten och fastsatt exempelvis medelst svetsning.

Elementhalvan bildar således här, utom att den ingår i fästele- mentet 10, även ett distanselement mellan profilerna 21.

I fig. 4 visas en elementhalva 9 i snitt och fastsatt på en av elementhalvorna 8 tillhörande den i denna figur visade pela- ren 1.

När balkarna skall fastsättas med sina ändar på de uppbä- rande pelarna förutsättes att dessa element är prefabricerade och försedda med respektive halvor 8 och 9 av fästelementen 10. När 462 569 fastsättning av en balk 2 vid två pelare 1, såsom visas i fig. 6, skall ske hålles balken mitt för pelarna med sina respektive ändar men över fäststället, såsom visas med balken 2 i punkt- streckad form i förhållande till pelaren 1. Pelarna förutsättes således vara resta. Om balken nu sänkes ned, i pilarnas 27 rikt- ning såsom visas i fig. 6, kommer den vida, nedåtriktade delen av öppningen 17 i väggen 16 till respektive elementhalva 9 att äntra över den smalare, övre delen till pelarens respektive element- halvor 8. I detta nmment finns ett avsevärt spel mellan öpp- ningens 17 kanter och elementhalvans 8 övre ände och även vid mindre precist läge hos balken i förhållande till pelarna kan de båda elementhalvorna sammanföras.

Under fortsatt sänkning kommer öppningen 17 att föras allt längre in över elementhalvan 8 och genom kilformen kommer spelet att bli allt mindre. I slutläget slår ändkanten 18 mot ändplat- tan 14 varigenom balken erhåller ett exakt höjdläge. Samtidigt har öppningens 17 kanter fått kontakt med elementhalvornas 8 flänsar 12 eller uppvisar ett obetydligt spel i förhållande till dessa.

Vid den passning, som uppträder i sidled (i riktning uppåt och nedåt i förhållande till fig. 4), kommer elementhalvan 9 att genom flänsarnas 12 vidgning utåt, att tvingas in mot pelaren 1 och i anliggning mot denna, jämför fig. 4.

Efter påhängning av balken har den således i förhållande ill de uppbärande pelarna erhållit utomordentlig styrning gent- emot sidoförflyttning och vridning och har erhållit en god an- slutning till pelaren genom antryckning med sin ände mot den- samma. Samtidigt har ett exakt höjdstopp erhållits.

I allmänhet kan man lita till en kvarhållning av balkarna genom den tyngd, som belastar dessa. Om så skulle vara erforder- ligt kan emellertid balkarna ytterligare förankras vid pelarna.

Exempelvis kan hål 22, se fig. 2, vara anordnade, så att de är åtkomliga från väggens 16 insida för införande av ett låsorgan i ett motsvarande hål 23, se fig. 3, i pelaren 1.

Inom ramen för efterföljande patentkrav är vissa modifika- tioner av det nu beskrivna utförandet möjligt utan att uppfin- ningstanken frångàs. Sålunda behöver öppningens 17 kanter ej vara raka utan kan vara försedda med ursparingar för att minska an- liggningsytan mot elementhalvan 8. Den senare kan vara anordnad 462 569 s för lösbar fastsättning pá pelarna, exempelvis fastskruvning eller fastbultning om pelarna är av trä. Om balkarna skall bära stor vikt kan flera fästelement vara anordnade på samma sida av pelaren parallellt med varandra. Fästelementen 8 och 9, som här angivits tillordnade pelarna respektive balkarna, kan skiftas även om det visade Éltförandet är ett föredraget sådant.

Claims (3)

462 569 PATENTKRAV

1. Anordning vid husbyggnadsstommar, vilka innefattar ett antal pelare (1) och pelarna förbindande balkar (2, 4) samt mellan pelarna och till respektive pelare anslutande balkars ändar an- ordnade fästelement (10), vardera uppvisande två halvor (8, 9), av vilka den ena är fastsatt vid respektive pelare och den andra vid respektive balkände samt anordnade att förenas med varandra för sagda förbindande av pelarna och balkarna, k ä n n e t e c k - n a d d ä r a v, att av varje fästelement (10) utgöres den ena halvan (8) av en frán det element av pelaren (1) eller balken (2, 4), som uppbär ifrågavarande halva, utskjutande kilformig kropp med en övre, smalare ände och en nedre, bredare ände samt dessa ändar förbindande sidor (12), vilka sträcker sig snett ut från elementets yta, och i riktning utåt från varandra, så att sidor- nas yttre ytor i ett horisontellt tvärsnitt bildar en utåt från elementet sig vidgande kilform, medan den andra halvan (9) upp- visar en försänkning (17) i elementets sammanfogningsyta (16), med en nedre, nedåt öppen ände, vars bredd är anpassad till den första halvans bredare, nedre ände och med en sluten övre ände, vars bredd är anpassad till den första halvans smalare, övre ände samt mellan dessa ändars sidor, som är anpassade att åtminstone delvis anligga mot den första halvans sidor.

2. Anordning enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den andra halvan (9), som tillordnas balkarna (2, 4), bildas av en U-formig profil, vars liv med sin utsida bildar elementet sagda sammanfogningsyta (16) och vars flänsar är anord- nade att sträcka sig längs balkens längdsidor och är anordnade för fastsättning vid balken, varvid försänkningen utgöres av en öppning (17) i livet. 462 569 S/

3. Anordning enligt patentkrav l eller 2, k ä n n e t e c k - n a d d r a v, att den första halvan (8) uppvisar en ändav- slutning (14) med en övre, uppåtvänd yta och att den andra halvans (9) försänkning (17) har en tvärgáende, övre avslutnings- yta (18), vilken är anordnad att anligga mot den första halvans övre avslutningsyta och att därvid kroppens yttersidor vid dess, inre smalare del befinner sig nära intill eller i kontakt med försänkningens (17) sidor.