SE460921B - Excentervaexel samt foerfarande foer grafisk framstaellning av kuggar - Google Patents

Description

460 921 2 Harmonic-Drive är en växeltyp som lyckats kringgå problemet med att kuggarna interfererar (kolliderar) med varandra sam- tidigt som växelns reduktion är hög. I Harmonic-Drive-växeln består det rörliga kugghjulet av en på den utgående axeln in- fäst elastisk kopp. På koppens omkretsyta finns en kugglik- nande lettring. Kopen deformeras av ett på ingående axeln in- fäst elliptiskt kullager som pressar koppens kuggar mot en stationär invändigt kuggad ring. Medelst denna kända anordning är två diametralt motsatta partier av den kuggade ringen i in- grepp med den elliptiskt elastiskt formade koppen. Genom den elliptiska, påtvingade formen förs “de fria kuggarna“ ut från det område där de annars skulle kollidera med den stationära ringens kuggar. För att denna kända konstruktion skall fungera väl och uppvisa litet spel krävs att man håller mycket snäva toleranser på ingående detaljer vilket medför att denna växel blir dyr att framställa. Vidare är såväl tröghetsmoment som friktionsmoment för den ingående axeln stora, vilket är av nackdel t.ex. i servosammanhang.

Cyclo-Drive är en annan växelkonstruktion som kringgår inter- ferensproblemet genom att ej nyttja kugg med evolventprofil utan ett slags cycloidkugg. Den stationära ringen har denna cycloidform mot vilken tappar, axiellt infästa till en skiva på utgående axeln. i tur och ordning rullar av. De radiella krafterna i denna konstruktion blir mycket höga och för att erhålla litet glapp krävs mycket snäva toleranser på ingående detaljer. Den största nackdelen med denna växel är att man erhåller en överlagrad pulsation på utgående axeln, dvs växeln ger inte sann vinke1överföring.Dojan är en variant på denna växeltyp.

En konventionell kuggväxel består av ett antal reduktionssteg.

Ju större total utväxling som önskas desto fler reduktionssteg förekommer. Denna kuggväxel består alltså av ett antal reduk- tionssteg som är hopkopplade i serie. Den totala utväxlingen är produkten av de ingående reduktionsstegens utväxlingar. För att växeln inte skall få för stor radiell utsträckning brukar man sällan använda ett omsättningstal på mer än 6:1 i varje 3 460 921 ' reduktionssteg. I praktiken krävs cirka fyra reduktionssteg för att erhålla en utväxling av l0O:l. Nackdelen med denna kedja av reduktionssteg är att endast ett fåtal kuggar sam- tidigt är i ingrepp i varje reduktionssteg. Växeln fjädrar och det totala glappet är stort. Denna växeltyp lämpar sig inte i servosammanhang, där det är viktigt att växeln har litet glapp och hög styvhet, dvs har liten fjädring.

För att uppnå stora reduktioner används ofta så kallade diffe- rentialväxlar. En sådan växel består vanligen av en planet- växel i vilken solhjulet drivs med ett bestämt varvtal och det yttre, invändiga kugghjulet drivs i den motsatta riktningen med ungefär samma vartal. Därvid uppstår ett skillnadsvarvtal som kan uttagas från planethjulet direkt på den utgående axeln. Den stora nackdelen med dessa differentialväxlar är att verkningsgraden är mycket låg. Är skillnadesvarvtalet mycket litet kan blindeffekterna uppgå till nästan 100%. Eftersom man även här önskar att växeln skall ha litet glapp, krävs att tillverkningstoleranserna är snäva.

Föreliggande uppfinning syftar till att åstadkomma en excen- terväxel av det inledningsvis beskrivna slaget, med en kuggs skillnad i kuggantal. Växeln skall ha hög reduktion, lågt friktionsmoment, lågt tröghetsmoment för den ingående axeln, dynamiskt balanserad drift, försumbart spel och hög styvhet.

Uppfinningen anvisar även ett förfarande för grafisk fram- ställning av kuggar till stationära kugghjul och excenterhjul _i en excenterväxel enligt uppfinningen. Medelst denna grafiska framställning av kugghjulen blir det möjligt att välja skill- naden i antalet kuggar på de två hjulen till att vara den minsta möjliga nämligen l, varvid reduktionen blir den största möjliga samtidigt som antalet kuggar som är i kuggingrepp med varandra blir maximalt och växeln därigenom blir styv.

Uppfinningens kännetecken framgår ur de bifogade patentkraven.

Uppfinningen möjliggör att med normala verkstadstoleranser erhålla ett mycket litet glapp mellan excenterväxelns två 460 921 i 4 kugghjul. För att kunna ha en kuggs skillnad måste kuggen profilförskjutas, stubbas och eventuellt pressvinkelkorrige- ras. Denna korrigering måste göras med hänsyn tagen till att anliggningslängden mellan kuggarna i ingrepp ej blir för liten. En kort anliggningslängd reducerar den möjliga effekten som växeln kan överföra. Samtidigt får frigången mellan kugg- topparna inte bli för snäv. En avvägning mellan dessa två fak- torer måste göras. En förutsättning för att man praktiskt skall kunna använda de korrigerade kugghjulen är med andra ord att excenterorganen eliminerar vissa tillverkningstoleranser.

I annat fall erhålles kugginterferens.

Uppfinningen medger tillverkning av en reduktionsväxel med litet glapp, men ej en växel med stort glapp.

Olika utföringsformer av uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan i anslutning till de bifogade ritningarna, i vilka fig. 1 visar en exploderad vy av en första utföringsform av en excenterväxel i enlighet med föreliggande uppfin- ning, fig. 2 är en frontvy av ett första excenterorgan, fig. 3 är en frontvy av excenterhjulet, fig. 4 är en frontvy av ett andra excenterorgan, fig. 5 är en frontvy av en medbringare, fig. 6 är en sidovy av en i fig. S visade medbringaren, fig. 7 är en projektionsvy lagd utmed linjen 7-7 av med- bringaren enligt fig.'5, fig. 8 är en frontvy av den utgående axeln.

S 460 921 ' fig. 9 är en tvärsektionsvy av växelns utgångsdel i hopmon- terat tillstånd, fig. 10 är en tvärsektionsvy av växelns ingångsdel i hopmon- terat tillstånd, fig. 11 är en tvärsektionsvy av de mot varandra monterade ingångs- odh utgångsdelarna i fig. 9 och 10, fig. 12 är en plan vy av en excenterväxel, okorrigerad, med en kuggskillnad av 8 kuggar, fig. 13 är en plan vy av en excenterväxel, okorrigerad, med en kuggskillnad av 1 kugg, fig. 14 är en plan vy av en excenterväxel, kuggskillnad 1 kugg, korrigerad genom profilförskjutning, stubbning och pressvinkeländring, fig. 15 är en förstorad plan vy som visar ett kuggingrepp med anliggningslängd, och fig. 16 är en förstorad plan vy av ett område som visar ett kuggpar med frigångsmått.

Excenterväxeln innefattar ett cylindriskt hus 1 med ett stationärt hjul 2, som är utfört i ett sammanhängande stycke med huset 1. Det stationära hjulet 2 har formen av en krans av invändiga kuggar. Ett antal skruvar 3 är avsedda för växelns montering vid gaveln av en motor. Excenterväxeln innefattar därutöver ett första excenterorgan 4 med en första motvikt 5.

Ett andra excenterorgan 6 med en motvikt 7, ett första kul- lager 8, ett excenterhjul 9, även kallat satellithjul, en med- bringare 10, två pivåtappar ll, 12, en bussning 13, en utgå- ende axel 14, ett andra kullager 15 en lagergavel 16, ett tredje kullager 17 en bricka 18, en passningsbricka 19 samt en spårryttare 20. » 460 921 6 Ur fig. 2 framgår att det första excenterorganets 4 motvikt 5 har formen av en tunga som likt en fläns är anbringad vid ena ändytan av den såsom excenter tjänstgörande hylsan 4. Det andra excenterorganet 6 som visas i fig. 4 är uppbyggt på samma sätt som det första excenterorganet och beskrivs därför inte närmare. Den såsom excenter tjänstgörande hylsan i det andra excenterorganet 6 har mindre excentricitet än det första excenterorganet 4. Fig. 3 visar excenterhjulet i frontvy. Kug- garna markeras med 21. Excenterhjulet uppvisar dessutom två diametralt motstående öppningar eller “kuggluckor“ 22,23 i sin mot medbringaren vända sidoyta. Vid samma sidoyta uppvisar excenterhjulet en utstående cylindrisk ring 24 för mottagande av det första kullagret l8.

Ur fig. 5-7 framgår att medbringaren innefattar en cylindrisk ring 25 som på sin ena sidoyta är försedd med två tappar eller kuggar 26, 27, vilka är belägna diametralt mittför varandra och vilka är avsedda att kunna glida fram och åter i de lång- sträckta öppningarna 22, 23 i excenterhjulet. För tillförsäk- rande av glappfrihet vid denna fram- och återgående glidnings- rörelse är varje tapp försedd med en slits 28, vilket tydli- gast visas i fig. 7. I den cylindriska ringen finns vidare två radiella, genomgående borrningar 29, 30, vilka dels är belägna diametralt mittför varandra och dels har samma vinkelläge som tapparna 26, 27 på den cylindriska ringen 25. Borrningarna 29, 30 är avsedda att mottaga pivåtapparna ll resp. 12. Med- bringaren 10 uppvisar dessutom avfasade partier 31 resp. 32 på vardera sidoytan av den cylindriska ringen.

Den utgående axeln 14 har i sin ena ändyta en fläns 33 vars radiella utsträckning inte är större än att flänsen 33 ryms inuti medbringarens cylindriska ring 25. Flänsen 33 uppvisar två diagonalt mittför varandra stående borrningar 34, 35 i vilka pivåtapparna ll och 12 är fastpressade. På pivåtapparna ll, 12 är medbringaren vridbart lagrad. Som framgår ur fig. l och 8 uppvisar den utgående axeln en central borrning 36 i sin' ena ändyta. Denna borrning 36 är avsedd att upptaga bussningen 13. Ett cylindriskt spår 37 för spårryttaren 20 är anordnat på 7 460 921 den utgående axeln ett stycke ut från flänsen 33. växelns ut- gående del monteras på följande sätt: Först skjuts pivåtappar4 na ll, 12 in i medbringarens borrningar 29, 30 och vidare in axelns borrningar 34, 35. Bussningen 13, vilken tjänstgör som stödlager för den ännu ej beskrivna ingående axeln till excen- terväxeln, sticks in i den centrala borrningen 36 på den utgå- ende axeln. Därefter skjuts det andra kullagret 15 på den ut- gående axeln och detta andra kullager sticks därefter in i lagergaveln 16. Därefter skjuts det tredje kullagret 17 på den utgående axeln från gavelhusets utsida, brickan 18 jämte passbrickan 19 anbringas och till sist säkras hela aggregatet medelst spårryttaren 20. Den härvid bildade lagringen är således förspänd och ser ut på det i fig. 9 visade sättet.

Denna lagring utgör växelns utgående del.

Växelns ingående del monteras på följande sätt: Huset 1 skruvas medelst skruvarna 3 fast i gavelytan av en i fig. l0 schematiskt visad motor 39 med en utgående axel 40, (fig. 10) som således utgör växelns ingående axel. Det första kullagret 8 limmas därefter i excenterhjulet 9. Lämpligt lim är Araldit eller Lockite. Därefter stryks lim på den utvändiga cylin- driska ytan av hylsan i det andra excenterorganet 6 och detta excenterorgan 6 skjuts in i kullagrets 8 innerring. Därefter påstryks lim på den utvändiga cylindriska ytan av det första excenterorganets 4 hylsa och detta excenterorgan skjuts från excenterhjulets andra sida in i det andra excenterorganet 6, varvid de två excenterorganen 4 och 6 därvid intar ett inbör- des vridningsläge så beskaffat, att den sammanlagda excentri- citeten är minimal. Lim stryks därefter på den invändiga cylindriska ytan av det första excenterorganets 4 hylsa och hela enheten 4, 6, 8, 9 skjuts på motorns utgående axel 40.

Därefter avlägsnas limmet från den del av axeln 41 som skjuter ut över överytan av det första excenterorganet 4 och dess motvikt 5. Excenterorganen 4 och 6 vrids därefter inbördes, varvid excentríciteten ökar, tills inget spel längre förekom- mer mellan de kuggar av excenterhjulet vilka är kuggingrepp- med det fasta hjulets 2 kuggar. Till sist tillåts limmet härda. Genom den nämnda vridningen av excenterorganen relativt 460 921 8 varandra elimineras allt kuggspel till ett minsta möjliga värde och därigenom elimineras även tillverkningstoleranser på excenterhjulet och det fasta hjulet samt för excenterorganen.

Det enda kast som förekommer är det som finns i kullagret 8 och eftersom detta kast normalt inte är större än 5}Jm kan man säga att allt spel i kuggväxeln är eliminerat.

Fig. 10 visar det aggregat som erhålls när växelns ingående del monterats på det beskrivna sättet. De ingående och ut- gående delarna monteras därefter ihop till den i fig. ll visade enheten. Lagergaveln 16 fixeras vid huset 1 med radi- ellt gående pinnar 41, låsskruvar el.dyl.

Det bör observeras att excenterhjulet är fritt lagrat på motoraxeln. Är excenterväxelns reduktion tlex. 89 ggr. innebär detta att när den ingående axeln roterat 89 varv har excenter- hjulet roterat ett varv i motsatt rotationsriktning. Eftersom excenterhjulet roterar synkront med den utgående axeln är den utgående axelns polära tröghetsmoment reducerat till den ingå- ende axeln (=motorns utgående axel) försumbart eftersom utväx- lingen kommer in med en faktor i kvadrat.

Systemets tröghetsmoment J kan betraktas som sammansatt av tröghetsmomentet på den utgående axeln, tröghetsmomentet för medbringaren och tröghetsmomentet för excenterhjulet, alla tre överreducerade till den ingående axeln genom att dividera med utväxlingen (i) i kvadrat. Detta resulterande tröghetsmoment är försumbart. Systemets totala tröghetsmoment är därför endast excenterhjulets massa multiplicerad med excentriciteten i kvadrat. Dessutom tillkommer motvikternas 5, 7 tröghets- moment, vilka torde vara de dominerande. Balanseringsmassans rotationsradie bör hållas låg så att dess inverkan på den in- gående axelns tröghetsmoment blir liten. För ett typiskt excenterhjul är tröghetsmomentet J = 0,046 . 10-8 kgmz och motvikternas tröghetsmoment J = 0,8. lO"8 kgmz, varvid det totala tröghetsmomentet J = 0,9 . lO“8 kgmz. Detta totala tröghetsmoment är således tröghetsmomentet för den ingående axeln och detta värde skall jämföras med t.ex. Harmonic Drive- 9 460 921 växelns ingående tröghetsmoment som för motsvarande växelstor- lek uppges vara 15 . lO"8 kgmz. Trots att excenterhjulet har lågt varvtal roterar dess tyngdpunkt med den ingående axelns 40 höga rotationshastighet.

Fig. 12 visar en konventionell excenterväxel. Excenterhjulet är fritt lagrat på ingående axelns excentriska tapp med excen- tricitet e. Delningsdiametrarna är här 27 resp. 24,6, kugg- modulen 0,3 och kuggantalet 90 resp. 82. Kuggskillnaden är alltså 8 kugg. Detta ger en ganska liten utväxling i = -10,25.

Men redan här ser man att det föreligger interferensfara inom det av pilarna markerade området.

Pig. 13 visar en okorrigerad excenterväxel av samma dimension som i fig. 12 men med en kuggskillnad av l kugg. Utväxling 89:1. En kraftig kugginterferens föreligger, som framgår ur det vid dubbelpilen visade förstorade området.

Fig.l4 visar samma växel som i fig.13 men korrigerad.Kugg~ skillnad l kugg. Utväxling 89:l. Korrigering genom profilför- skjutning xm = -0,18 mm, stubbning och pressvinkeländring till 22 grader. Kuggfrigångsmåttet är här 0,06 mm. Teoretiskt är enbart ett kuggpar i vardera belastningsriktningen samtidigt i íngrepp.I praktiken fjädrar kuggarna en aning under belast- ning. Man kan därför räkna med att cirka 8 kugg samtidigt är i ingrepp i vardera belastningsriktningen vilket ger en mycket bra lastfördelning.

Fig. 14 visar resultatet av det enligt uppfinningen föreslagna förfarandet för grafisk framställning av kuggar till ett fast invändigt kugghjul och ett excenterhjul i excenterväxeln enligt uppfinningen. Det fasta hjulet betecknas med 2 och ex- centerhjulet med 9. 55 betecknar delningscirkeln för excen- terhjulet och 56 delningscirkeln för det fasta hjulet.

Så som ingångsdata för den grafiska framställningen används det önskade utväxlingsförhållandet för excenterväxeln, i detta fall 89. Såsom ingångsvärde för beräkningarna anges även den 46Û 921 10 ungefärliga delningsdiametern 56 (på ritningen betecknad med Ds), vilken i detta fall valts till 27 mm. Såsom sista in- gångsvärde anges även det önskade värdet på kuggmodulen, i detta fall m = 0,3. Ur dessa tre ingångsvärden beräknas där- efter ett första närmevärde på delningsdiametern för det fasta hjulet. Av dessa värden beräknas också en första grundexcen- tricitet eo som är lika med halva delningsdiametern Ds för det fasta hjulet minskat med halva delningsdiametern Dr för excenterhjulet. Vidare beräknas kuggantalet (Z: resp. ZS) för de två hjulen. Blir kuggantalet inte ett heltal ändras del- ningsdiametern 56 och förfarandet upprepas. När kuggantalet blir ett jämnt heltal uppritas, lämpligen med CAD-teknik, de två kugghjulens kuggar i avsevärt förstorad skala, såsom visas i fig. 13, och därefter inspekteras de områden på hjulen där kuggarna interfererar med varandra. I de områden där kuggarna är i kuggingrepp är allt gott och väl men i de områden där kuggarna går ur kuggingrepp får man tillse dels att det ena kugghjulets kuggflanker inte kolliderar med det andra kugg- hjulets kuggflanker, dels att det ena kugghjulets kuggtoppar inte kolliderar med det andra hjulets kuggstoppar. För att korrigera för sådana ej önskvärda kollisioner tillgrips profilförskjutning, varvid grundexcentriciteten ändras till ett nytt värde eo + x. m där m är modulen och x är en profil- förskjutningsfaktor. För att förhindra kuggtopparna att kolli- dera tillgrips stubbning av kuggtopparna. Därefter uppritas de två kugghjulens kuggar med kuggarna korrigerade på de nämnda sättet genom profilförskjutning och stubbning. Resultatet visas i fig. l4.Det inses att profilförskjutningen inte på- 'verkar delningscirklarna. De på så sätt uppritade kugghjulen inspekteras därefter och man fastställer ett minsta avstånd mellan topparna av kuggar som ej är i kuggingrepp. Är detta nämnda avstånd otillräckligt för att kunna accepteras med hänsyn till ej korrigerbara tillverkningstoleranser korrige- ras kuggen ånyo. I fig. 14 betecknar hänvisningssiffran 57 den plats där kuggtopparna avstånd är minimalt, nämligen 0,06 mm, men dock tillräckligt stort för att hindra kollision. Som framgår ur fig. 14 är cirka 8 kuggar i ingrepp med varandra mellan klockan cirka halv elva och klockan halv tolv. Ett mot- 11 460 921 svarande kuggingrepp föreligger mellan klockan halv ett och cirka klockan halv två, dvs spegelsymmetriskt runt den verti- kala axeln i fig. 14. Det är således tydligt att ett stort antal kuggar samtidigt är i kuggingrepp, vilket ökar växelns styvhet. Noteras bör, att kuggingreppen sker i de två nämnda områdena och att ett spel finns i området runt klockan tolv.

Detta är gynnsamt ur glappsynpunkt. I fig. 14 betecknar slut- ligen Zr antalet kuggar (89) på excenterhjulet, ZS antalet kuggar (90) på det fasta hjulet, Gr diametern för den cirkel kuggtopparna på satellitkugghjulet beskriver och QS diametern för den kurva kuggtopparna på det fasta hjulet beskriver. Som framgår ur fig. 14 skär delningsdiametrarna 55 och 56 varandra ungefär klockan halv elva så att delningsdiametern S5 för excenterhjulet ligger utanför delningsdiametern 57 för det fasta hjulet i ett område mellan ungefär klockan halv elva till klockan halv tvâ. Genom att kuggarna stubbats inträffar emellertid inga kollisioner med botten i kuggluckorna inom detta område.

Fig. 15 visar ett kuggpar i ingrepp. Bestämning av anligg- ningslängdens variation kan här göras. Genom ytterligare upp- förstoring och mätning kan man från kuggpar till kuggpar be- stämma hur väl kuggflankerna ansmyger till varandra och even- tuellt göra pressvinkelkorrektioner.

Kuggfrigångsmåttet vid 57 i fig. 14 är mycket viktigt. Ett för litet mått ger risk för kugginterferens och ställer högre krav på ingående detaljers toleranser. Ett för stort mått minskar kuggens anliggningslängd.

Det just beskrivna grafiska förfarandet för framställning av de två kugghjulens kuggar är synnerligen bekvämt jämfört med det mycket omfattande beräkningsarbete som skulle krävas i det fall varje kugg skulle beräknas för sig och som dessutom ger en dålig översikt av kuggsituationen. Utgående från de grafiskt uppritade kugghjulen framställs därefter kugghjulen med användande av känd kuggskärningsteknik. 460 921 12 De ovan beskrivna utföringsformerna av uppfinningen kan på många ätt modifieras och varieras inom ramen för uppfin- ningens grundtanke. I stället för att limma excenterorganen mot varandra kan motvikterna förses med låselement, t.ex. tappar på den ena motvikten och spår eller öppningar på den andra motvikten för fiuíering av det inbördes vridningsläget mellan excenterhylsorna. Endera av excenterorganen 4, 6 kan vara försett med balanseringsvikt för statisk utbalansering av V de excentriska elementens obalansmoment.

Claims (6)

1. r 13 460 921 PATENTKRAV l. Excenterväxel innefattande en ingående axel (40), en ut- gående axel (14). ett fast hjul (2, 43) med en invändigt kuggad ring (21), ett första excenterorgan (4) vridfast anord- nat på den ingående axeln, ett andra excenterorgan (6) lagrat på det första excenterorganet, samt ett excenterkugghjul (9, 45) vridbart lagrat på det andra excenterorganet (6) och i kuggingrepp med den invändigt kuggade ringen (21) på vilken det avrullar, k ä n n e t e c k n a d av att excenterkugg- hjulet (9) och den kuggade ringen (21) har en kuggs skillnad, att kuggarna är korrigerade genom profilförskjutning och stubbning för säkerställande av en minsta kuggtoppsfrigång genom inbördes vridning av de första och andra excenterorganen (4, 6) i och för eliminering av växelns kuggspel.

2. Excenterväxel enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att de första och andra excenterorganen är försedda med balan- seringsvikter för dynamisk utbalansering av de excentriska enheternas (4, 6, 9) obalansmoment.

3. Excenterväxel enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att varje excenterorgan (4, 6) har formen av en cylindrisk hylsa och att varje hylsa vid sin ena ändyta uppvisar en radi- ellt utstående, såsom talansvikt tjänande tunga (S, 7), vilka tungor tillsammans har en massa, som utbalanserar excenter- kugghjulets (9, 45) obalansmoment orsakat av dess excentriska lagring på den ingående axeln (40).

4. Excenterväxel enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att excenteranordningarnas balansvikter (S, 7) är anordnade på varsin sida av excenterkugghjulet (9, 45).

5. Excenterväxel enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att excenterhjulet (9) är lagrat medelst kullager (8) på'det andra excenterorganet (6). 460 921 14

6. Förfarande för grafisk framställning av kuggar till ett fast invändigt kugghjul (2) och till ett excenterkugghjul (9) i en excenterväxel enligt krav l, innefattande följande steg: a) bestämning av önskat utväxlingsförhållande (i) för excenterväxeln. b) bestämning av önskat värde för kuggmodulen (m), c) bestämning av ungefärlig delningsdiameter (Ds) för det fasta kugghjulet, k ä n n e t e c k n a t av d) beräkning av kuggantalet och fastställande av del- ningsdiameter för det fasta hjulet och för excenterkugghjulet utgående från de i stegen a), b) och c) givna initiala vär- dena, e) uppritning av de två kugghjulens kuggar på ett gemen- samt ritningsblad med ledning av rådata för de i steget d) er- hållna värdena, f) visuell inspektion av de uppritade kugghjulen för bestämning av de områden på hjulen där de två hjulens kuggar interfererar med varandra, g) grafisk bestämning av profilförskjutning och stubbning varvid grundexcentriciteten eo ändras till ett nytt värde eo - x . m där m är kuggmodulen, h) uppritning av de två hjulens enligt g) korrigerade kuggar samt ev. restkorrigering av excentriciteten med en faktor s, så att över allt runt hjulen där kuggarna inte är i ingrepp med varandra topparna mellan de två hjulens kuggar uppvisar ett förutbestämt minimumavstånd, varigenom den totala excentriciteten blir: etot=e0+X.fl\-S.