SE455078B - Lasningsfri bromsanordning med reducerventil for bromsoljetrycket for att utjemna trycket med hensyn till belastningen pa resp hjul - Google Patents

Description

ZS 30 35 40 455 078 z en huvudcylinder proportionellt och tillföres den hjul- cylinder som hör till det främre eller bakre hjulet som har den lägre belastningen. Följaktligen reduceras aktive- ringsfrekvensen för det låsningsförhindrande reglersystemet som hör till det främre eller bakre hjul som har lägre belastning för att förlänga reglersystemets verksamma livs- längd, och dessutom förekommer inte någon faktor som för- hindrar strömning av bromsoljan mellan hjulcylindern och bromsreglerorganet, bromsolja återföres väl till broms- reglerorganet från hjulcylindern hörande till det främre eller bakre hjul som har lägre belastning, vilket därmed ökar bromsningsstabilíteten.

Enligt den första delen av uppfinningen är det lämpligt att båda bromsreglerorganen och den proportionella reducer- ventilen är integrerat ihopsatta så att den låsníngsfria bromsanordningen blir kompakt, men också så att avlägsnandet av luft från den proportionella reducerventilen kan utföras lätt och säkert.

Det är därför ett ytterligare ändamål med uppfinningen att åstadkomma en lâsningsfri bromsanordning i vilken broms- oljan i den proportionella reducerventilen bringas att strömma vertikalt för att göra avlägsnandet av luft lätt och säkert.

Enligt den första delen av uppfinningen erhålles även om en olägenhet inträffar i ett bromssystem styrt av broms- reglerorganet en bromskraft av åtminstone erforderlig storlek. _ Det är därför ett ytterligare ändamål vid sidan av det första ändamålet att åstadkomma en låsníngsfrí broms- anordning i\dlka1bromsreglerorganet hos det hjul som har liten belastning är beläget vid ett läge som är lägre än läget för bromsreglerorganet hos det hjul som uppbär större belastning för att därigenom säkert påverka bromsregler- organet för det hjul som uppbär större belastning.

I det låsningsförhindrande reglersystemet, om luft är inblandad i en oljeledning för tillförsel av reglerolja från en behållare till en pump och ínmatning till pumpen, åstadkommes negativt tryck och utövas í sådan storlek för att minska en tryckkraft, resulterande i känslig inställ- ning av oljetrycket i bromsreglerorganet. 10 15 20 25 30 35 40 455 078 Det är därför ett andra ändamål med föreliggande upp- finning att åstadkomma en låsningsfri bromsanordníng i vilken även om luft inblandas i en oljeledning för till- försel av reglerolja från en behållare till en pump luften snabbt matas ut genom behållaren utan att stanna kvar i oljeledningen.

Enligt en andra del av uppfinningen vilken uppfyller det ovan beskrivna andra ändamålet är behållaren belägen vid ett läge högre än det för den sugande anslutningen hos pumpen.

På detta sätt leds luft i oljeledningen sträckande sig från behållaren till pumpen in i behållaren för att naturligt avlägsna luften, och reglerolja under tryck upp till en bestämd nivå kan av pumpen matas in i bromsregler- organet för åstadkommande av inställning av bromstrycket med noggrannhet.

Pâ ritningarna visar fig. 1 en systematisk vy i vilken föreliggande uppfinning är använd i ett fyrhjuligt fordon med motorn placerad fram och med framhjulsdrift varvid be- lastningen på den främre hjulsidan är större än den på den bakre hjulsidan, fig. 2 är en frontvy av ett aggregat del- vis i snitt, fig. 3 är en snittvy av väsentliga delar tagen längs linjen III-III i fig. 2, fig. 4 är enrærspddiv- vy visande ett arrangemang av en pump och en behållare, och fig. 5 är ett blockschema visande uppbyggnaden av en elektronisk reglersektion.

Här nedan beskrives en utformning av föreliggande upp- fínning använd vid ett fyrhjuligt motorfordon med motorn placerad fram och med framhjulsdrift varvid belastningen på framhjulssidan är större än den på bakhjulssidan med hänvisning först till fig. 1, då en bromspedal Z nedtrampas tjänar en dubbel huvudcylinder l till att mata tillförd bromsolja från en oljetank 3 till primära bromsvätske- kamrar 6, 6' hos ett första bromsreglerorgan 5 via ett par utloppsöppningar la, lb och ett par oljeledningar 4, 4' vilka bildar bromsvätskcsystcm oberoende av varandra.

Med hänvisning även till fig. Z innefattar broms- roglcrorganct 5 en cylinder 7 med båda ändar tillslutna av ett par ändväggselement 8, 8'. Ett par skiljcväggar 9, 9' är belägna inuti cylindern 7 vid lägen på avstånd 1. ...___ 10 15 20 25 30 35 40 4s5_o7s 4 från resp. ändväggselement 8, 8'. Ett par stänger 10, 10' vilka innefattar kolvpar 11, 12 resp. 11', 12' vid båda ändar därav och dessa delar mellan de båda kolvarna tränger glídbart genom skiljeväggarna 9, 9' i axelrikt- ningen. En cylinderkammare mellan skiljeväggen 9 och kolven 11 bildar en primär bromsvätskekammare 6 i ett första hydraulsystem vilken kammare står i förbindelse med huvudcylindern 1 via oljeledningen 4, en cylinder- kammare mellan skíljeväggen 9 och kolven 12 bildar en sekundär bromsvätskekammare 14 i det första hydraul- systemet vilken kammare står i förbindelse med en hjul- cylínderkammare 20 hos en hjulcylinder 19 för vänster framhjul via en oljeledning 18, och på andra sidan bildar en cylinderkammare mellan skíljeväggen 9' och kolven 11' en primär bromsvätskekammare 6' i ett andra hydraulsystem vilken kammare står i förbindelse med huvudcylindern 1 via oljeledningen 4', och en cylinderkammare mellan skilje- väggen 9' och kolven 12' bildar en sekundär bromsvätske- kammare 14' i det andra hydraulsystemet vilken kammare står i förbindelse med en hjulcylinderkammare 20' hos en hjulcylinder 19' för höger framhjul via en oljeledning 18'.

En cylinderkammare mellan paren kolvar 11 och 11' bildar en låsningsförhindrande hydraulreglerkammare 13 till eller från vilken låsningsförhíndrande reglerolja tillföres eller utmatas beroende på den förbundna funktionen hos en inloppstryckreglerventil 41 och en utloppstryckregler- ventil 42.

I hydraulreglerkammaren 13 är en tryckfjäder 16 insatt mellan paren kolvar 11 och 11'. I den sekundära bromsvätske- kammaren 14 är en tryckfjäder 17 insatt mellan skilje- väggen 9 och kolven 12, och i den sekundära bromsvätske- kammaren 14' är en tryckfjäder 17' insatt mellan skilje- väggen 9' och kolven 12'. Den elastiska återställande inverkan hos dessa tryckfjädrar 16 och 17, 17' tillåter resp. kolvar 11, 12 och 11', 12' att alltid hållas i bestämda återdragna lägen då bromsarna inte är ansatta.

För att förhindra ett läckage av tryckolja mellan intilliggande cylindcrkamrar är så kallade skålformade tätningselemcnt 11a, 11b och 11a', 11b' med ríngformig form, vilka har en effekt att förhindra ett motsatt Flöde n. --.~ :www-rann .. :hur - ,_......~...\.......-.\.~... .r _ 10 15 20 25 30 35 40 5 455 078 av tryckoljan, monterade på båda sidor av kolvarna 11, 11', skålformade tätningselement 9a, 9a' är resp. monterade på skiljeväggarna 9, 9' på sidan mot de primära broms- vätskekamrarna 6, 6', och skålformade tätníngselement 12a, 12a' är resp. monterade på kolvarna 12, 12' på sidan mot de sekundära bromsvätskekamrarna 14, 14'. Bland dem tjänar paret tätningselement 9a, 9a' till att förhindra ett läckage av tryckolja inuti de primära bromsvätske- kamrarna 6, 6' in i de sekundära bromsvätskekamrarna 14, 14' för att därigenom förhindra att kolvarna 12, 12' för- lorar en funktion att förflytta sig i riktning mot varandra, medan paret tätníngselement 12a, 12a' tjänar till att förhindra ett läckage av tryckolja i de sekundära bromsvätskekamrarna 14, 14' till sidan för oljeledningen 21 för att därigenom garantera att det tillräckliga sekundära bromsoljetrycket åstadkommes.

De primära bromsvätskekamrarna 6, 6' hos det första bromsreglerorganet 5 står resp. i förbindelse med mot- svarande primära vätskekamrar 25, 25' hos ett andra broms- reglerorgan 24 via oljeledningar Zša, 23a', proportionella reducerventiler 22, 22' och oljeledníngar 23b, 23b'. Det andra bromsreglerorganet 24 har huvudsakligen samma konstruktion som det förutnämnda första bromsreglerorganet 5.

Det vill säga det andra bromsreglerorganet 24 inne- -fattar en cylinder 26 med båda ändar tillslutna av ett par ändväggselement 27, 27'. Ett par skiljeväggar 28, 28' är belägna inuti cylindern 26 vid lägen på avstånd från resp. ändväggselement 27, 27'. Ett par stänger 29, 29' vilka innefattar kolvpar 30, 31 resp. 30', 31' vid båda ändar därav och som har dessa delar mellan de båda kolvarna genomtränger glidbart genom skiljeväggarna 28, 28' i axel- riktningen. En cylinderkammare mellan skiljcväggen 28 och kolven 30 bildar en primär bromsvätskekammare 25 i det första hydraulsystemet vilken kammare står i förbindelse med den primära bromsvätskekammaren 6 hos det första bromsreglerorganct 5 såsom omnämnts tidigare. En cylinder- kammare mellan skiljcväggen 28 och kolven 31 bildar en sekundär bromsvätskekammare 33 i det första hydraul- systcmet vilken kammare står i förbindelse med en hjul- 10 15 20 25 30 35 40 455 078 cylinderkammare 39 hos en hjulcylinder 38 för höger bak- hjul via en oljeledning 37. På andra sidan bildar en cylinderkammare mellan skiljeväggen 28' och kolven 30' en primär bromsvätskekammare 25' i det andra hydraul- systemet vilken kammare är förbunden med den primära bromsvätskekammaren 6' hos det första bromsreglerorganet 5 såsom omnämnts tidigare. En cylinderkammare mellan skiljeväggen 28' och kolven 31' bildar en sekundär broms- vätskekammare 33' i det andra hydraulsystemet vilken kammare står i förbindelse med en hjulcylinderkammare 39' hos en hjulcylinder 38'för vänster bakhjul via en oljeledning 37'.

En cylínderkammare mellan paret kolvar 30 och 30' bildar en làsningsförhindrande hydraulreglerkammare 32 till eller från vilken låsningsförhindrande reglerolja tillföres eller bortledes beroende på funktionen hos en inloppstryckregler- ventil 43 och en utloppstryckreglerventil 44, I den reglerande tryckkammaren 32 är en tryckfjäder 35 insatt mellan paret kolvar 30 och 30'. I den sekundära bromsvätskekammaren 33 är en tryckfjäder 36 insatt mellan skíljeväggen 28 och kolven 31 och i den sekundära broms- vätskekammaren 33' är en tryckfjäder 36' insatt mellan skiljeväggen 28' och kolven 31'. Den elastiska åter- ställande verkan hos dessa tryckfjädrar 35 och 36, 36' tillåter resp. kolvar 30, 31 och 30', 31' att alltid hållas i bestämda återdragna lägen då bromsarna inte är ansatta.

Skålformiga tätningselement 30a, 30b och 30a', 30b' är resp. monterade på båda sidor av kolvarna 30, 30', skål- formade tätningselement 28a, 28a' är resp. monterade på skíljeväggarna 28, 28' pá sidan mot de primära bromsvätske- kamrarna 25, Z5', och skálformade tätningselement 31a, 31a' är resp. monterade på kolvarna 31, 31' på sidan av de sekundära bromsvätskekamrarna 33, 33'.

En cylinderkammare mellan ändväggselementet 27 och kolven 31 i det andra bromsreglerorganet 24 bildar en avlastande oljekammare 24 vilken kammare står i förbindelse med oljetanken 3 via oljeledningen 21 och står i förbindelse med en avlastande oljekammare 15 mellan ändväggselementet 8 hos det första bromsreglerorganet 5 och kolven 12 via oljeledníngen 40. En cylinderkammare mellan ändväggsele- mentet 27' i det andra bromsreglerorganet 24 och kolven 31' u. 10 15 20 25 30 35 40 455 078 bildar en avlastande oljekammare 34' vilken kammare står i förbindelse med oljetanken 3 via oljeledningen 21 och står i förbindelse med en avlastande oljekammare 15' mellan ändväggselementet 8' hos det första bromsregler- organet S och kolven 1Z'.

Paret proportionella reducerventiler 22, 22' tjänar till att reglera det primära bromsoljetrycket, speciellt direkt efter påbörjandet av bromsningsoperationen, så att den utövade bromskraften på de bakre hjulen utsatta för mindre belastning blir mindre än den som utövas pà fram- hjulen utsatta för högre belastning i enlighet med för- delningen av belastningen.

Med hänvisning även till fig. 3 innefattar en1noportio- nell reducerventil ZZ en inloppshydraulkammare S7 stående i förbindelse med ett inlopp 56 i förbindelse med en olje- ledning 23a, en utloppshydraulkammare 59 stående i för- bindelse med ett utlopp 58 i förbindelse med en oljeledning Z3b, en kolv 60 förskjutbar inuti bada hydraulkamrarna S7, S9, ett ventilsäte 61 fast anordnat vid ena änden intill ut- loppshydraulkammaren 59 av kolven 60, och en ventílkropp M 62 anordnad mittemot ventilsätet 61. Andra änden av kolven 60 är axíellt förskjutbart och oljetätt inpassad i en styr- urtagning 64 utformad i en kåpa 63 för tillslutning av in- loppshydraulkammaren 57. Denna kåpa 63 är utformad med ett gasströmningshål 65 för att medge förskjutning av kolven 60, varvid gasströmningshàlet 65 står i förbindelse med en tom kammare 67 avskuren från atmosfären av ett membran 66. Gasen mellan kolven 60 och bottnen av styrurtagningen 64 kan sålunda fritt strömma in i den tomma kammaren 67 via gasströmningshâlet 65, och membranet 66 böjs ut för att tillåta sådan gas att strömma så att kolven 60 kan för- skjutas fritt. En radiellt utåt utdragen fläns 68 är anord- nad halvvägs längs kolven 60, och en fjäder 70 är belägen mellan flänsen 68 och ett tätningselement 69 som står i glidande beröring med andra änden av kolven 60 för att åstadkomma en tätning mellan ínloppshydraulkammaren S7 och styrurtagningen 64. Kolven 60 är tvingad mot utlopps- bydraulkammaren 59 av kraften i fjädern 70.

En oljeledning 71 sträckande sig i axelns riktning är utformad intill ena änden av flänsen 68 hos kolven 60, 10 15 20 25 30 35 40 455 078 8 och ventílsätet 61 är fastsatt konccntrískt i förbindelse med oljeledningen 71. Oljeledningen 71 står i förbindelse med inloppshydraulkammaren 57 via ett genomgående hål 74 sträckande sig i en radíell riktning hos kolven 60.

Ventilkroppen 62 är belägen mittemot ventilsätet 61 och inuti oljeledníngen 71, och en uppbärande stav 72 är koncentriskt fastsatt vid ventilkroppen 62, varvid den uppbârande staven 72 sträcker sig genom ventílsätet 61 och har förmågan att komma i beröring med en ändvägg 59a hos utloppshydraulkammaren S9. Denna uppbärande stav 72 har en sådan funktion att den förskjutes mot ändväggen 59a tillsammans med kolven 60 för att därigenom komma i beröring med ändväggen 59a för att förflytta ventilkroppen 62 från ventilsätet 61, dvs. öppna ventilen. Vidare är en fjäder 73 insatt mellan ändväggen intill flänsen 68 hos oljeledningen 71 och ventilkroppen 62, och ventílkroppen 62 tvingas mot ventilsätet 61 av fjäderns 73 kraft.

I den proportionella reducerventílen 22 såsom be- skrivits ovan, då oljetrycken i inlopps- och utlopps- hydraulkamrarna 57, 59 når ett bestämt värde riktas en tryckande kraft ät vänster och nedåt i fíg. 3 (vilken motsvarar ett värde uppnått genom multíplícering av sek- tíonsarean A hos den del av kolven 60 som är insatt i styrurtagningen 64 med oljetrycket hos inlopps- och ut- loppshydraulkamrarna 57, S9) övervinnande en kraft hos kolven 70 pålagd på kolven 60, av oljetrycket utövat på kolven 60, för att förflytta kolven 60 nedåt i fíg. 3.

Därvid blir ventílkroppen 62 belägen på ventilsätet 61 och inloppshydraulkammaren 57 och utloppshydraul- kammaren S9 stängs av. Därefter, om oljetrycket i in- loppshydraulkammaren S7 ökar, övervínner en tryckande kraft riktad uppåt (vilken huvudsakligen motsvarar ett Jmnfiw' _ __“__k___, . __” ._.._...,,,|_....... -. .aaf-møww-ø-u-n-nn- kann... . värde erhållet genom multiplicering av en skillnad mellan en sektionsarea B hos en glidande del med utlopps- hydraulkammaren 59 hos kolven 60 och sektionsarean A med oljetrycket hos inloppshydraulkammaren 57. Här är B > A.) hos kolven resulterande från oljetryck hos in- loppshydraulkammaren 57 en tryckande kraft riktad nedåt (vilken huvudsakligen motsvarar ett värde erhållet genom multipliceríng av nämnda sektionsarea B med oljctrycket 10 15 20 25 30 35 40 9 455 owe hos utloppshydraulkammaren 59) hos kolven 60 resulterande från oljetrycket hos utloppshydraulkammaren 59 för att trycka tillbaka kolven 60 uppåt i fig. 3 för att för- flytta ventilkroppen 62 bort från ventilsätet 61. Båda hydraulkamrarna 57 och 59 står alltså äter igen i för- bindelse med varandra och oljetrycket i utloppshydraul- kammaren 59 ökar följaktligen. Med denna ökning i olje- trycket ökar emellertid den nedåttryckande kraften hos kolven 60 beroende på oljetrycket i utloppshydraulkammaren S9 direkt och kolven 60 förflyttas åter nedåt för att stänga av förbindelsen mellan de båda hydraulkamrarna 57 och S9. Därefter, med en ökning i oljetrycket utövat på inloppshydraulkammaren S7 från inloppet S6 utföres en likadan operation upprepade gånger, vilket leder till att utloppsoljetrycket hos det första bromsreglerorganet S reduceras proportionellt och överföres till det andra bromsreglerorganet 24.

Den andra proportionella reducerventilen ZZ' har samma konstruktion som den förutnämnda proportionella reducerventilen 22 förutom att inloppshydraulkammaren och utloppshydraulkammaren står i förbindelse med oljeled- ningarna 23a' resp. 23b'. Hänvisningssiffror med prim- tecken (') användes för delar svarande mot de hos den proportionella reducerventilen 22. Speciellt direkt efter igångsättning av en bromsningsoperation håller den olje- tryckssänkande funktionen hos paret proportionella re- ducerventiler 22, 22' oljetrycket inuti paret primära bromsvätskekamrar ZS, 25' lägre än det inuti paret primära bromsvätskekamrar 6, 6' i enlighet med fördel- ningen av belastningen för fram- och bakhjul. Som ett resultat, efter igångsättning av bromsningsoperationen, blir oljetrycket alstrat inuti de sekundära bromshydraul- kamrarna 14, 14' på framhjulssidan större än det alstrat inuti de sekundära bromsvätskekamrarna 33, 33' på bak- hjulssidan. Om det sålunda uppträder en olyckshändelse så att det sekundära bromshydraulsystemet på framhjuls- sidan fallerar och inget oljetryck överföres till hjul- cylindrarna 19, 19' på framhjulssidan, då ökas förlusten i bromseffekt för hela fordonet jämfört med fallet då det sekundära bromshydraulsystemet på bakhjulssidan 10 15 20 25 35 40 455 078 '° fallerar, vilket resulterar i ett ofördelaktigt för- hållande. Därför, som ett organ för att förhindra upp- komsten av ett sådant förhållande kan paret oljeledningar 18, 18' stå i förbindelse med motsvarande oljeledningar 37, 37' via oljeledningar 86 resp. 86', vilka innefattar backventiler 85, 85' i de mellanliggande delarna därav.

Med detta, i händelse av att det sekundära bromshydraul- systemet på framhjulssídan fallerar så att det icke upp- kommer något bromsoljetryck i åtminstone ett av paren sekundära bromshydraulkammare 14, 14' och oljetrycket inuti hjulcylinderhydraulkamrarna 39, 39' på bakhjulssídan blir högre än det inuti hjulcylinderhydraulkamrarna 20, 20' på framhjulssidan över det inställda trycket, överföres oljetrycket inuti de sekundära bromshydraulkamrarna 33, 33' på bakhjulssidan direkt till motsvarande hjulcylinder- hydraulkamrar 20, 20' på framhjulssidan.

Det låsníngsförhindrande reglersystemet AL beskrives här nedan. Reglerande olja med tryck från en kolvpump P matas till inloppstryckreglerventilen 41 via en backventil 45 och en oljeledníng 47 som står i förbindelse vid en mellanliggande del med en ackumulator 46, och också med inloppstryckreglerventilen 43 via en oljeledning 48 av- grenad från oljeledningen 47. Å andra sidan matas regle- rande olja utmatad från utloppstryckreglerventilen 42 till en oljetank S1 genom en oljeledning 49, och den reglerande oljan utmatad från utloppstryckreglerventilen 44 matas till oljetanken 51 genom båda oljeledningarna 50 och 49. Den reglerande oljan inuti oljetanken S1 kommer sålunda in i hydraulkällan P via en oljeledníng 53 och en backventil 54 efter att ha passerat genom ett filter 52 för att åter trycksättas.

I en sådan låsníngsförhindrande bromsanordning är det första-bromsreglerorganet 5, det andra bromsregler- organet 24, paret proportionella reducerventiler ZZ, Z2', inloppstryckreglerventilerna 41, 43, utloppstryckregler- ventilerna 42, 44 och oljetanken 51 integrerat utformade som en enhet 75 såsom visas i fig. 2 och 3.

Det första bromsreglcrorganet S och det andra broms- reglerorganet 24 är anordnade upp och ned i olika lägen i aggregatet 75. Dvs. det andra bromsreg1erorgnnctcZ4 är 10 15 20 ZS 30 35 40 ” 455 078 anordnat uppåt huvudsakligen horisontellt, och det första bromsreglerorganet 5 är anordnat nedåt huvudsakligen horisontellt. Dessutom är den proportionella reducer- ventilen 22 anordnad snett i vertikalriktningen med strömningsriktníngen för bromsoljan att vara vertikal, t.ex. med utloppshydraulkammaren S9 belägen uppåt i denna utformning för att förbinda de båda bromsreglerorganen 5 och 24. Den proportionella reducerventilen 22 är anord- nad så att utloppshydraulkammaren S9 kan inta ett läge huvudsakligen svarande mot övre ytan hos cylínderdelen 26 hos det andra bromsreglerorganet 24, och oljeledningen 23b är belägen huvudsakligen horisontellt. En luftningsledning 76 som står i förbindelse med det inre av oljeledningen 23b och cylinderdelen 26 är utformad i aggregatet 75, och en luftningsplugg 78 med en hatt 77 är gänget monterad i av- luftningsledníngen 76. Även oljeledningen 23a i förbindelse med inloppshydraulkammaren S7 hos den proportionella reglerventilen 22 sträcker sig huvudsakligen horisontellt och är utformad i aggregatet 75 och står i förbindelse med cylinderdelen 7 hos det första bromsreglerorganet S.

Den andra proportionella reducerventilen 22' är också belägen med strömníngsriktníngen att vara vertikal, t.ex. snett.vertikal, liksom hos den beskrivna proportionella reducerventilen 22, fastän icke visat i fig. 2 och 3.

De proportionella reducerventilerna 22 och 22' är belägna vertikalt såsom beskrivits ovan varvid avlägsnandet av luft utföres lätt och säkert då bromsolja påfylles i hydraulsystemet. Dvs. hattarna 77, 77' hos avluftnings- pluggarna 78, 78' i lägen motsvarande de övre lägena hos de proportionella reducerventilerna 22, 22' öppnas för att lossa avluftningspluggarna 78, 78' för att avlägsna luft, varvid luften säkert kan utmatas från de proportio- nella reducerventilerna 22, 22'.

Dessutom är det första bromsreglerorganet som utför bromsregleríngen av framhjulssidan utsatt för en större belastning av fordonsvikt då bromsarna ansättes anordnad under det andra bromsreglerorganet 24 och de proportionclla reducerventilerna 22, ZZ' är anordnade vertikalt där- emellan, och därför kan ett avstånd mellan de första och andra bromsreglororganen 5, 24 reduceras och aggrcgatet 12 455 0.78 10 15 20 25 30 35 40 7S som en helhet göras mer kompakt.

Vidare, även om ett besvär uppträder i hydraulsystemet i det andra bromsreglerorganet 24 och det sekundära broms- oljetrycket inte utövas på bromsarna, kan det första broms- reglerorganet som utför bromsregleringen pà framhjulssidan utsatt för en större belastning av fordonsvikt da bromsarna ansättes säkert aktiveras, utan att pâverkas därav, för att säkert utföra bromsningen av bilen.

I vanliga bilar ökar framhjulssidan i viktbelastning från fordonet då bromsarna ansättes. Emellertid i händelse av en speciell bil i vilken bakhjulssidan är utsatt för större delen av fordonets vikt och fördelningen av vikt- belastningen förblir i stort sett oändrad även då bromsarna är ansatta, är det nödvändigt att det andra bromsregler- organet 24 som utför bromsregleringen på bakhjulssídan är beläget i ett läge lägre än det för det första bromsregler- 'organet, omvänt mot det förra fallet.

Med hänvisning till fig. 4 är en suganslutningsdel 87 i pumpen P belägen i ett läge lägre än behållaren S1. Även om luft är inblandad i oljeledningen 53 förflyttas alltså luften uppåt av sin egen flytkraft och når behållaren 51 utan att stanna i oljeledningen 53 och frísläppes sedan.

Som resultat är det möjligt att effektivt förhindra luft inuti oljeledningen 53 från att förflyttas mot pumpen P och sänka trycket i regleríngsoljan.

Här nedan beskrives ett öppnings- och stängnings- reglersystem för inloppstryckreglerventilen 41, 43 och ut- loppstryckreglerventilerna 42, 44 i det låsningsförhindrande reglersystemet.

Med hänvisning nu till fig. 5 är både inloppstryck- reglerventilen 41 och utloppstryckreglerventílen 42 styrda att öppnas och stängas av en senare låsningsförhindrande _ hydraulmatare 95 av stegpåverkad typ, medan både inlopps- tryckreglerventilen 43 och utloppstryckreglerventilen 44 är styrda att öppnas och stängas av en tidigare låsnings- förhindrande hydraulmatare 96 av stegpåverkad typ. En hjulhastighetsavkännare 97 för höger framhjul alstrar en signal som omvandlas till en hjulhastighetssignal proportionell mot rotationshastighetcn hos höger framhjul av en hjulhastighetsberäknare 99 och sänds sedan till en n. u un. 10 15 20 ZS 30 35 40 13 . 455 078 höghastighetssignalväljare 101 såsom en högväljarkrets, medan en hjulhastighetsavkännare 97' för vänster fram- hjul alstrar en signal som omvandlas till en hjulhastig- hetssígnal proportionell mot rotationshastigheten hos vänster framhjul av en hjulhastighetsberäknare 99' och sänds sedan till höghastíghetssignalväljaren 101. Hög- hastighetssígnalväljaren 101 väljer en av hjulhastíghets- signalerna svarande mot det av vänster och höger framhjul som har den högre rotationshastigheten, och överför den valda signalen till en framhjulsreglerkrets 103. Framhjuls- reglerkretsen 103 beräknar eftersläpningsfaktorn och ändringen i hastighet pà det av vänster och höger framhjul som har den högre periferihastígheten och håller normalt inloppstryckreglerventilen i stängt läge och utlopps- tryckreglerventilen 42 i öppet läge. Men då det av vänster och höger framhjul som har den högre periferihastigheten, dvs. det hjul som senare kommer till låst läge, förs till det låsta läget förmår reglerkretsen 103 inloppstryck- reglerventilen 41 att ändra till öppet läge och utlopps- tryckreglerventílen 42 att omedelbart ändra till stängt w läge så att den reglerande oljematningen.från pumpen P kan införas i den låsningsförhíndrande hydraulkammaren 13. Å andra sidan alstrar en hjulhastighetsavkännare 98' för höger bakhjul en signal som omvandlas till en hjul- hastíghetssígnal proportíonell mot periferíhastigheten på höger bakhjul av en hjulhastighetsberäknare 100', och sänds sedan till en låghastighetssignalväljare 102 såsom en lågväljande krets, medan en hjulhastighetsavkännare 98 för vänster bakhjul alstrar en signal som omvandlas till en hjulhastighetssignal proportionell mot periferi- hastigheten hos vänster bakhjul av en hjulhastighets- beräknare 100 och sänds sedan till låghastighetssígnal- väljaren 102. Låghastighetssígnalväljaren 102 väljer en av hjulhastighetssígnalerna svarande mot det av vänster och höger bakhjul som har den lägre periferihastigheten, och överför den valda signalen till en bakhjulsregler- krets 104. Bakhjulsreglerkretsen 104 beräknar efter- släpníngsfaktorn och ändringen i hastighet hos det av vänster och höger hjul som har den lägre periferíhastig- heten, och håller normalt ínloppstryckreglerventilen 43 10 15 20 25 30 35 40 455 078 14 i stängt läge och utloppstryckreglerventilen 44 i öppet läge. Men då det av vänster och höger bakhjul som har den lägre periferihastigheten, dvs. det hjul som tidigare kommer till låst läge, förs till läst läge förmår regler- kretsen 104 inloppstryckreglerventilen 43 att ändra till öppet läge och utloppstryckreglerventilen 44 att ändra till stängt läge omedelbart, så att den reglerande olje- matningen från pumpen P kan införas i den lásnings- förhindrande hydraulkammaren 32.

Inloppstryckreglerventilerna 41, 43 och utlopps- tryckreglerventilerna 42, 44 kan vara elektromagnetiska reglerventiler för att påverkas av elektromagnetiska solenoider. I detta fall kan inloppstryckreglerventilerna 41 och 43 vara utformade så att de hålls i stängt läge då de inte är aktiverade och i öppet läge då de är aktiverade, medan utloppstryckreglerventilerna 42 och 44 kan vara ut- formade så att de hålls i öppet läge då de inte är aktive- rade och i stängt läge då de är aktiverade.

Här nedan beskrives nu funktionen hos utformningen av föreliggande uppfinning.

Dä bromspedalen 2 trampas ned för en bromsningsopera- tion överföras bromstrycket alstrat inuti huvudcylindern 1 till de primära bromsvätskekamrarna 6, 6' på framhjuls- sidan via oljeledníngarna 4, 4' och också in i de primära bromsvätskekamrarna 25, 25' på bakhjulssidan via olje- ledningarna 23a, 23a', de proportionella reducerventilerna 22, 22' och oljeledningarna 23b, 23b'. Som resultat för- skjuts vardera paret kolvar 11, 11' och 30, 30' på grund av det primära bromsoljetrycket inuti de primära broms- vätskekamrarna 6, 6' resp. ZS, 25', så att stavarna 10, 10' och 29, 29' förflyttas för att närma sig varandra i axel- riktningen i motsvarande cylindrar 7, 26, därvid påverkande det sekundära bromsoljetrycket inuti resp. sekundära broms- vätskekammare 14, 14' och 33, 33'. Vid detta tillfälle ut- för paret proportionella reducerventiler 22, 22' en juste- ring på så sätt att det primära bromsoljetrycket inuti de primära bromsvätskekamrarna 25, 25' på bakhjulssidan blir lägre än det inuti de primära bromsvätskekamrarna 6, 6' på framhjulssidan i enlighet med fördelningen av belastningen för de båda hjulen. Följaktligen intar det 10 15 20 25 30 35 40 “S 455 078 sekundära bromsoljetrycket alstrat inuti de sekundära bromsvätskekamrarna 33, 33' på bakhjulssidan ett lägre värde än det alstrat inuti de sekundära bromsvätske- kamrarna 14, 14' på framhjulssidan i enlighet med för- delningen av belastningen för«báda hjulen.

Det sekundära bromsoljetrycket alstrat inuti de sekundära bromsvätskekamrarna 14, 14' pá framhjulssidan överföres direkt till hjulcylinderhydraulkammaren 20 hos hjulcylindern 19 för vänster framhjul och cylinderhydraul- kammaren 20' för hjulcylindern 19' för höger framhjul via oljeledningarna 18 resp. l8', därvid ansättande broms- kraften på vänster och höger framhjul. Under tiden över- föres det sekundära bromsoljetrycket alstrat inuti de sekundära bromsvätskekamrarna 33, 33' på bakhjulssidan direkt till hjulcylinderhydraulkammaren 39 hos hjulcylindern 38 för höger bakhjul och hjulcylinderhydraulkammaren 39' hos hjulcylindern 38' för vänster bakhjul via oljeled- ningarna 37 resp. 37', därvid ansättande bromskraften på vänster och höger bakhjul.

Om det sekundära bromshydraulsystemet på framhjuls- sidan fallerar av något skäl och, vid tiden för broms- ningen, oljetrycket inuti hjulcylinderhydraulkammaren 39 eller 39' på bakhjulssidan blir högre än det inuti broms- cylinderhydraulkammaren 20 eller 20' på framhjulssidan över det inställda trycket för motsvarande backventil 85 eller 85', överföres oljetrycket inuti motsvarande sekundära bromsvätskekammare 33 eller 33' på bakhjuls- sidan direkt till hjulcylinderhydraulkammaren 20 eller 20' på framhjulssidan via oljeledníngen 86 eller 86', för att därigenom kompensera förlusten i bromskraft på framhjuls- sidan.

Under bromsning då det av vänster och höger framhjul som senare kommer till låst stadium förs till det låsta stadiet ändras ínloppstryckreglerventilen 41 från det stängda läget till öppet läge och utloppstryckregler- ventilen 42 ändras från det öppna läget till stängt läge genom inverkan från den senare låsningsförhindrande hydraulmataren 95 av stegpåverkad typ, varvid den styrande oljematningen från pumpen P direkt införes in i den lås- ningsförhindrnndc hydraulkammaren 13 för att pressa paret J., - *f- lfifihlrèe v- . - .'- *'-fl"-.-"*~$'-'^"1'1~+'-~W~n-.-r-z-n~ wf-W ..---,.,-..., .... 10 15 20 25 455 078 16 kolvar 11 och 11' i riktning bort från varandra. Som re- sultat sänks det sekundära bromsoljetrycket inuti de sekundära bromshydraulkamrarna 14, 14' så att broms- kraften utövad på vänster och höger framhjul från hjul- cylindrarna 19, 19' minskas eller avlastas tills vänster och höger bakhjul blir fria från det låsta läget. Under denna process trycks olja inuti de avlastande oljekamrarna 15, 15' av kolvarna 12, 12' för att återföras till olje- tanken 3 via oljeledningarna 40, 40', avlastningsolje- kamrarna 34, 34' och oljeledningen 21. 5 I det fall då åtminstone ett av vänster och höger É bakhjul är läst, verkar den tidigare läsningsförhindrande hydraulmataren 96 av stegpåverkad typ för att öppna tryck- reglerventílen 43 som har stängts under stängning av ut- loppstryckreglerventilen 44. Som konsekvens ínmatas regler- oljan avgiven av pumpen P in i den låsningsförhíndrande hydraulkammaren 32 för att trycka paret kolvar 30 och 30' i riktning bort från varandra. Som ett resultat sänks det sekundära bromsoljetrycket inuti de sekundära bromshydraul- kamrarna 33, 33' så att bromskraften utövad på vänster och Ü höger bakhjul från hjulcylindrarna 38, 38' minskas eller av- lastas tills vänster och höger bakhjul blir fria från det låsta läget. Under denna process trycks oljan inuti de av- lastande oljekamrarna 34, 34' av kolvarna 31, 31' för att återföras till oljetanken 3 via oljeledningen 21.

Claims (4)

10 15 20 25 30 35 11 3 455 078 ¿ Egtgntkgav

1. Làsningsfri bromeanordning innefattande ett företa bromsreglerorgan (5) påverkat att begränsa bromsoljetryck till hjulcylindrar (19, 19') vid vänster respektive höger framhjul som svar på alstrandet av làsningsförhindrande oljetryck för framhjulen, ett andra bromsreglerorgan (24) påverkat att begränsa bromsoljetryck till hjulcylindrar (38, 38') vid vänster resp. högar bakhjul som svar pà alstrandet av lås- ningsförhindrande oljetryck för bakhjulen, ett låsningsför- hindrande reglersystem (AL) med en behållare (51) och pump (P) för att leda olja under tryck från behållaren för att alstra det làsningsförhindrande oljetrycket, och en huvudcylinder (1) av dubbeltyp med ett par utloppsöppningar (ia, lb) oberoende av varandra och anslutna till de respektive bromsreglerorganen (5, 24) för att alstra bromsoljetryck i var och en av hjul- cylindrarna (19, 19', 38, 38'), att en proportionell reducerventil (22, 22') är insatt mellan de båda bromsreglerorgenen (5, 24) för att tillföra bromsolje- k ä n n e t e c k n a d av tryck från det första eller andra bromsreglerorganet svarande mot det främre eller bakre hjulet utsatt för större belastning till det andra eller första bromsreglerorganet svarande mot det bakre eller främre hjulet utsatt för mindre belastning.

2. Làsningsfri bromsanordning enligt krav 1, k ä n- n e t e c k n a d av att både bromsreglerorganen (5, 24) och den proportionella reducerventilen (22, 22') är integrerat ihopsatta, varvid den proportionella reducerventilen (22, 22') är belägen med strömningsriktningen för bromeoljan riktad vertikalt.

3. Lásningsfri bromsanordning enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att det bromereglerorgan (5, 24) som svarar mot det hjul som är utsatt för den lägre belast- ningen är beläget i ett lägre läge än det bromsreglerorgan som svarar mot det hjul som är utsatt för den högre belastningen.

4. Làsningsfri bromeanordning enligt krav 1, k ä n- n e t e c k n a d av att behållaren (51) är belägen i ett högre läge än en sugande analutningsdel (87) hos pumpen (P).