SE452389B - Tetningsanordning vid mikrovagsugnar - Google Patents

Description

452 389 i en för delutrymmena gemensam mellanvägg och/eller i kortslutningsväggen, som samtidigt bildar begränsningsvägg till utgångsspalten. Trots mindre utrymmes- behov har en sådan konstruktion visat sig ge förvånande goda resultat. Således har storleken av den läckande energin visat sig bli så liten att det dämpmate- rial som vanligen användes i kombination med choken kan utelämnas.

De transversella slitsarna kan enligt ett kännetecken för uppfinningen innefatta hörnslitsar anordnade i mellanväggen och/eller kortslutningsväggen vid hörnen av den rektangulära åtkomstöppningen eller luckan. Det visar sig att enbart sådana hörnslitsar redan ger en väsentlig reduktion av mängden läckande energi. En ytterligare avsevärd reduktion av läckningen kan emellertid ernås om slitsar är anordnade med i huvudsak jämn delning utefter hela omkretsen av luckan respektive åtkomstöppningen.

En mycket billig chokekonstruktion erhålles om profilen är framställd i ett stycke genom bockning av en ledande plåt. Hörnslitsarna kan därvid lämpli- gen vara âstadkomna därigenom att de inbockade partierna vid hörnen ej gör kon- takt med varandra efter bockningen, medan de utefter omkretsen fördelade slit- sarna är utstansade i plåten före bockningen. _ Om choken är belägen i luckan kan hela luckan vara gjord i ett stycke genom bockning av en förstansad plåt. Hela framställningen av luckan kommer därvid att bestå av två arbetsoperationer, en stansningsoperation och en bock- ningsoperation. I det första steget framställs de hörnklipp som är nödvändiga för den efterföljande bockningsoperationen samt slitsarna och perforeringarna eller eventuellt ett urtag för insättning av en perforerad skiva som medger insyn. Därefter görs slutframställning av luckan genom bockningsoperationen.

Uppfinningen âskâdliggöres å bifogade ritningar, där fig 1 visar ett sche- matiskt snitt genom kavitet med lucka i stängt tillstånd, där en choke som är utbildad i enlighet med uppfinningen ligger i luckramen, fig 2 visar ett sche- matiskt snitt genom en alternativ form på ugnsfront och lucka med en choke en- ligt uppfinningen fortfarande belägen i luckramen, figurerna 3 och 4 visar del- vis skurna perspektivvyer av luckan enligt figur 2 sedd framifrån respektive bakifrån, figur 5 visar formen på den förstansade plåt som efter bockning bil- dar luckan enligt figur 3 och 4, figur 6 visar en skuren perspektivvy av en lucka av samma principiella uppbyggnad som luckan enligt figur 3 och 4 men med en något annorlunda konstruktion, figur 7 visar ett schematiskt snitt genom kavitet med lucka där ett chokearrangemang enligt uppfinningen ligger i ugns- fronten, och fig 8 visar perspektiviska delvyer av olika luckchokar, som an- vänts vid praktiska försök för att utröna storleken av mikrovågsläckaget vid olika slitsarrangemang. 3, 452 389 I fig 1 betecknar 10 en ugnskavitet som vid sin front har en åtkomstöpp- ning 11, och 12 är en lucka som tillsluter åkomstöppningen. I sitt ramparti har luckan 12 en dämpchoke 13 som vid stängd lucka samverkar med ungsfronten för att förhindra utsläpp av mikrovågsenergi. I det i fig 1 visade fallet består ugnsfronten av två i vinkel inbockade partier 14, 15 av kavitetväggarna som omger öppningen. Vid stängd lucka ligger luckplanet något innanför ugnsfrontens plan, varvid en ingångsspalt 16 till choken bildas mellan den inbockade delen 15 av ugnsfronten och motliggande del av luckan. En utgångsspalt 17 för choken bildas mellan frontpartiet 14 och motliggande del av choken.

I fig 2 består fronten 18 av utbockade partier av kavitetsväggarna som omger åtkomstöppningen, och luckan 19 ligger med sitt plan i ugnsfrontens plan.

En choke 20 av principiellt samma utförande som choken 13 i fig 1 är utbildad i luckans ramparti, varvid en ingångsspalt 21 till choken bildas mellan ugnsfron- ten och motliggande del av luckan. En utgångsspalt 22 bildas såsom tidigare mellan ugnsfronten och motliggande chokeparti.

En fördel med utförandet enligt fig 1 är att ugnsfronten blir ungefär hälften så bred som i utförandet enligt fig 2. I gengäld blir tjockleken av dörr plus choke något större än i fig 2.

I båda fallen har choken enligt uppfinningen en generellt G-formad profil och är framställd genom bockning av en förstansad plåt. Detta är närmare ~illustrerat i fig 3, 4 och 5 för utföringsexemplet enligt fig 2, varvid fig 3 och 4 visar delvis skurna perspektivvyer av luckan sedd framifrån resp. bak- ifrån och fig 5 visar den stansade plåten innan den bockas till en lucka.-Såsom framgår av fig 4 och 5 är två av chokeväggarna, närmare bestämt den inbockade väggen 23, som svarar mot den horisontella stapeln i Gzet, samt den därtill anslutna chokeväggen 24, som vid stängd lucka begränsar utgångsspalten, för- sedda med i chokens längdriktning jämt fördelade, transversella slitsar 25. Den förstnämnda väggen 23 bildar en mellanvägg i choken, medan den sistnämnda väggen 24 bildar kortslutningsvägg. Ingångsöppningen till choken är i fig 2 betecknad med 26 och ingången till ingångsspalten är betecknad med 27. Det är således den transmissionsväg som leder från ingången 27, via ingångsöppningen 26, förbi den slitsade mellanväggen 23 och till kortslutningsväggen 24 som skall vara 1/2 våglängd lång. Denna transmissionsvägg är i fig 2 betecknad med L.

Framställningen är mycket enkel. Man utgår från ett enda plåtstycke och behandlar detta genom en stansningsoperation, så att den i fig 5 visade formen erhålles. Förutom de redan nämnda slitsarna 25 stansas i denna operation de 452 saa H hörnklipp 28 ut, vilka är nödvändiga för den efterföljande bockningen. Dessutom kan de perforeringar 29 stansas ut i den centrala delen av luckan, vilka är nödvändiga för att ge insyn i kaviteten. När stansningen är slutförd sker bock- ning i flera steg så att den i fig 3 och 4 visade luckan erhålles. Genom att dämpchoke och perforerad plåt är utförd i en enda detalj undvikes problem med fogning av mikrovâgstäta skarvar samtidigt som materialpriset minimeras.

Om plåttjockleken i luckan väljes 0,5 - 1 mm erhålles en stabil detalj vilket underlättar komplettering med dekor och gångjärn, dock blir genomsikten genom perforeringen relativt dålig. För att ge möjlighet att utföra en öfinare" perforering med bättre genomsikt kan en plåttjocklek av ca. 0,2 mm väljas. Då måste dock luckfronten kompletteras med en stabil yttre konstruktion.

Fig 6 visar en modifikation av den i fig 3 och 4 visade luckan. Modifie- ringen består däri att i stället för perforeringar ett fyrkantigt fönster 30 stansats ut ur den centrala delen av luckan. I detta fönster fastgöres sedan en finperforerad metallmask 31, t.ex. genom limning. Formen på choken och luckans framställning i övrigt överensstämmer med det som beskrivits j anslutning till fig 3-5.

Fig 7 visar ett schematiskt snitt genom en tätningsanordning enligt upp- finningen med en alternativ placering av dämpchoken. Luckan 32 har i detta fall plant utförande och tätar mot ugnsfronten där choken 33 är belägen. Såväl front som choke är av integrerat utförande och består av utbockade partier av kavi- tetsväggarna omkring åtkomstöppningen. Ett första plant utbockat parti 34 bildar tillsammans med luckan i stängt tillstånd en ingângsspalt 35 till ' choken. Choken avslutas av kortslutningsväggen 36, som samtidigt begränsar ut- gångsspalten 37 från choken, samt det inbockade partiet 38 som bildar mellan- vägg i choken. Dessa två väggar, kortslutningsväggen 36 och mellanväggen 38, är försedda med transversella slitsar.

Framställningen sker genom bockning och ihopmontering av förstansade plåt- bitar, t.ex. på det sätt som är beskrivet i patentansökningen nr. 8207382-6.

I fig 8 visas en perspektivvy av ett hörn av en lucka av det principiella utförandet enligt fig 1 med några olika slitsarrangemang. Denna lucka med de i fig 8 visade slitsarrangemangen har använts vid praktiska experiment för att utröna storleken av mikrovågsläckaget från en mikrovågsugn med en tätnings- anordning enligt uppfinningen och i synnerhet slitsarnas betydelse för detta läckage. Resultatet av mätningarna visas i efterföljande tabell. 5 452 389 Prov nr Lucka enl.fig. Luckan öppnad m.m. Läckaoe mw/cmz 1 8a 0 2,34 2 8b 0 0,31 3 8c 0 0,05 4 8c 4 1,0 5 8d 0 1,01 6 8e 0 0,16 I prov 1 utfördes läckagemätning på en lucka, visad i fig 8a, som helt saknade slitsar och hade "täta" hörn. Läckaget uppmättes till 2,34 mw/cmz. I prov 2 gjordes mätning på samma lucka men vilken hade slitsar 40, 41 i hörnen eller "öppna" hörn såväl vid den i choken invikta delen som vid den mot ugns- fronten anliggande delen (kortslutningsväggenlz se fig 8b1 Dessa slitsar upp- kommer automatiskt vid bockningen om de intill varandra liggande kanterna av profilen ej gör kontakt med varandra efter bockningen. Läckaget uppmättes till 0,31 mw/cmz, dvs en reducering med en faktor av c:a 7,5 jämfört med helt "tät" profil. I prov 3 gjordes mätning på en lucka som förutom dessa hörnslit- sar var försedd med slitsar 42, 43 runt luckans hela omkrets med en centrumdel- ning av c:a 20 mm, se fig 8c! Läckaget mättes nu till 0,05 mH/cm2, dvs en ytterligare reducering med en faktor av 6 jämfört med prov 2. I prov 4 gjordes mätning med samma lucka som i prov 3 men med luckan öppen cza 4 mm vid den mittemot gångjärnen liggande kanten. Läckningen uppmättes nu till 1,0 mw/cmz, dvs fortfarande ungefär hälften så mycket som är föreskrivet av myndigheterna såsom maximal läckning i mest ogynnsamma fall innan säkerhetsbrytarna stänger av energimatningen. I prov 5 gjordes mätning på en lucka som hade slitsar 44 runt om hela luckans omkrets, således även i hörnen, men endast i den del som är invikt i choken, eller den s k mellanväggen, se fig 8d1 Läckningen mättes till 1,01 mw/cm2. I prov 6 slutligen gjordes mätning på samma lucka som i prov 5 men med slitsar 45 i hörnen eller s k öppna hörn även vid den mot fron- ten anliggande delen (kortslutningsväggen): se fig 8e! Läckningen uppmättes nu :in 0,16 mw/cmz.

Det föregående visar att redan ett fåtal slitsar, t.ex hörnslitsar som uppstår automatiskt vid bockningen, ger en kraftig reducering av mikrovågs- läckaget men att ytterligare reducering kan erhållas om man förlägger slitsar utefter hela omkretsen av luckan.

Claims (7)

452 389 Patentkrav

1. l. Tätningsanordníng vid mikrovågsugnar innefattande en dämpchoke som sträcker sig runt omkring en åtkomstöppning I en ugnskavitet och är anord- nad antingen i de kavitetsväggdelar som omger åtkomstöppningen eller i ram- partiet av en lucka som tillsluter öppningen, vilken dämpchoke har en in- gângsöppning mynnande i en transmissionsväg, som leder från ugnskavitetens inre förbi nämnda ingångsöppning till rummet utanför kaviteten och vilken choke har generellt G-formad profil, varvid den horisontella stapeln i G:et bildar en mellanvägg i choken och det till nämnda stapel sig anslu- tande vertikala avsnittet av G-profilen bildar kortslutningsvägg, k ä n n e- t e c k n a d av att den G-formiga choken är så orienterad att kortslut- ningsväggen begränsar en utgångsspalt från choken utgörande en del av nämn- da transmissionsväg, som leder från kavitetens inre till rummet utanför ka- víteten, och att slitsar, som sträcker sig tvärs mot den runt omkretsen av luckan eller åtkomstöppningen Förlöpande choken, är anordnade i mellanväg- gen och/eller kortslutningsväggen.

2. gïätningsanordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att slitsarna innefattar hörnslitsar anordnade vid hörnen av den rektangulära åt- komstöppningen eller luckan. 1

3. Tätningsanordning enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att slitsarna innefattar utefter hela omkretsen av Étkomstöppningen respek- tive luckan i huvudsak jämt fördelade slitsar.

4. Tätningsanordning enligt något av patentkraven 1-3, k ä n n e t e c k - n a d av att den G-formiga chokeprofilen är gjord l ett stycke genom bockning av en ledande plåt.

5. Tätningsanordningen enligt patentkraven 2 och 4, k ä n n e t e c k n a d av att hörnslitsarna är åstadkomna därigenom att de inbockade partierna vid hörnen ej gör kontakt med varandra efter bockningen.

6.. Tätningsanordning enligt patentkraven 3 och 4, k ä n n e t e c k n a d av att de utefter omkretsen fördelade slitsarna är utstansade j den ledande plåten före bockningen. 452 389

7. Tätningsanordning enligt något av patentkraven 4-6, där choken är beïägen 1 luckan, k ä n n e t e c k n a d av att heïa ïuckan är gjord i ett stycke genom bockníng av en pïât som är förstansad medeïst de för bockningen erforder- liga hörnklippen, utefter omkretsen fördeïade sïitsar samt i den centraïa deïen perforeringar elïer aïternativt ett fönster för insättning av en perforerad pïât.