SE451334B - Sett och anordning for minskning av lukt och reducering av processvavelutslepp fran sulfatmassaprocesser - Google Patents

Description

15 20 25 30 451 334 z anläggningarna har de luktande substanserna heller icke några på-1 visbara skadeverkningar, utan är endast allmänt obehagliga; De förfaranden som användes för oskadliggörande av lukt- gaser går oftast ut på att förbränna dem, så att de överföres till svaveloxider,varefter de sedan emitteras till atmosfären. Efter- som illaluktande gaser bildas i flera steg i massaprocessen, främst då vid blåsningen av massakoket, men även vid lutindunst- ning, terpentinavskiljning, m.fl. steg, är det viktigt att lukt- gaserna uppsamlas vid varje sådant steg och i lämplig form ledes till destruktion.

Det är vidare även lämpligt att tillvarataga så mycket som möjligt av det svavel som ingår i luktgaserna. Ett lämpligt sätt _ att göra detta är att tvätta luktgaserna med vitlut, varvid denna upptager sulfider och merkaptaner. På detta sätt kan lutens sul- fiditet regleras, samtidigt som svavel återvinnes och destruktions- anläggningen belastas av en mindre mängd luktgaser.

I ett känt system för avlägsnande och destruktion av lukt- gaser värmeväxlas gaser och ånga från blåsning av sulfatkoken mot vatten i en blåsångackumulator, och kondensatet härifrån ledes till en avdrivare, vanligen i form av en kolonn, där det underkas- tas avdrivning med ånga, vanligen färskånga. I de fall då en konti- nuerlig kokningsprocess användes, tryckavlastas ("flashas") koket på konventionellt sätt, och ångan härifrån ledes även till avdriv- arkolonnen. Det är givet, att i de fall då enbart en kontinuerlig kokning genomföres, erfordras ingen blåsångackumulator. Till av- drivarkolonnen brukar även ledas det mest förorenade kondensatet från lutindunstningen i anläggningen.

Avdrívarkolonnen är försedd med en partialkondensor, från vilken dels ett återflöde återgår till kolonnen, dels en ångfas ledes till gasdestruktion. Denna ångfas sammanslås med gaserna l från blåsångackumulatorn och eventuellt med luktande gaser från andra steg i processen, och ledes till en destruktionsugn, vilken exempelvis kan vara ansluten till anläggningens barkpanna. Det är nödvändigt att späda gaserna med stora mängder luft för att icke ligga inom gasblandningens explosionsområde, och vidare innehål- ler gasblandningen en stor halt vattenånga. Detta medför att stora mängder bidragande bränsle (stödbränsle), vanligen eldningsolja, erfordras för att säkerställa förbränningen av gaserna och att en tillräcklig hög temperatur uppnås för att gaserna skall destrueras. g fl-u-f-v.. .-.____ .. . 1Û 15 ZÛ 25 30 35 ...url 3 451 334 Härigenom blir processen oekonomisk, och detta förvärras i tider med starkt stigande oljepriser. Vidare är det icke möjligt att återvinna svavel genom tvättning av gaserna med vitlut, eftersom de innehåller terpentin och metanol, vilka icke bör tillföras vit- lutssystemet. Genom att de utspädda gaserna upptager stora volymer,. erfordras även stora dimensioner hos det använda rörledningssyste- met, något som ytterligare ökar kostnadernaa Ett annat system för avlägsnande och destrukionen av lukt- gaser innefattar en blåsångackumulator av konventionell typ och en avdrivarkolonn med partialkondensor på samma sätt som angivits i det föregående. I en satsvis process erfordras dessutom en gas- ackumulator i form av en gasklocka eller liknande för att utjämna gasströmmen från blåsningarna av de satsvis genomförda koken. Dest- ruktionen av luktgaserna genomföres i anläggningens mesaugn, till vilken ledes gaser från gasackumulatorn (vid en satsvis process), från kondensorn vid tryckavlastningen från den kontinuerliga kok- ningen, från avdrivarkolonnens kondensor och från lutindunstníngen och eventuellt andra luktgaskällor i anläggningen. Vid förbrän-Ä ningen av svavelföreningar i mesaugnen erhålles dock svaveldioxíd, vilken till stor del bindes av kalken och återföres till anlägg- ningens kemikaliesystem som inaktiv barlast i form av sulfat.

Detta medför bl.a. ökade energikostnader.

Genom föreliggande uppfinning undanröjes de i det före- gående angivna olägenheterna och tillhandahållas ett sätt och en apparatur för uppsamlande och oskadliggörande av luktande gaser från en sulfatmassaanläggning, där processen kan genomföras med en avsevärt minskad energiåtgång och med en större säkerhet och lättare reglerbarhet. Genom föreliggande process kan även svavel bättre återföras till anläggningen, och sulfiditeten i anläggningen bättre styras.

I sättet enligt uppfinningen underkastas ånga och konden- sat från processens kokning- och blåsningssteg en avdrivning med färsk ånga, varefter i avdrivningen erhållen gasfas utsättes för kondensering och icke kondenserade gaser destrueras genom för- bränning. Det för uppfinningen kännetecknande är att gasfasen från avdrivningen underkastas en långtgående kondensatíon i två steg vid atmosfärstryck till en temperatur under SOOC från slutsteget så att i huvudsak all terpentin och metanol utkondenseras, att de från terpentin och metanol befriade, vid den långtgående kon- »L 10 15 20 25 30 35 40 451 334 densatíonen icke kondenserbara gaserna tvättas med vatten och därefter med alkalilösning, företrädesvis då vitlut, efter att ha sammanslagits med luktande gaser från andra steg i processen och därefter förbrännes, samt att kondensatet från den långtgående kondensationen av gasfasen från-avdrivningen uppdelas i en väts- kefas av huvudsakligen terpentin, en vätskefas av huvudsakligen metanol och en gasfas, samt att denna gasfas sammanslås med de vid den långtgående kondensationen erhållna icke kondenserbara gaserna före deras tvättning i två steg och förbränning, och att metanolen och eventuellt även terpentinen ersätter eldningsolja som stödbränsle vid förbränningen av gaserna, och att de från för- bränningen bortgående rökgaserna tvättas med alkali, företrädes- vis då vitlut, varvid vitluten från gasfas- och rökgastvätt- ningarna återföres till koksteget så att sulfiditeten i anlägg- ningen kan styras.

Sättet enligt uppfinningen kan tillämpas på såväl kontinu- erliga som diskontinuerliga kokningsprocesser, och även på kombi- nationer av de två processerna. I de två senare fallen kondense- ras ångan från blåsningen av de satsvisa koken iyen blåsångacku- mulator, kondensatet från denna ledes till avdrivningen, och ga- sen från blåsångackumulatorn sammanslås med gasen från kondense- ringen av gasfasen från avdrivningen.

Kondenseringen av gasfasen från avdrivningen genomföres lämpligast till en temperatur under ca 40°C, och företrädesvis då under ca 3S°C hos den utgående gasen. Det är här lämpligt att uppdela kondensorn i en första partialkondensor, från vilken ut- tages ett återflöde som återgår till avdrivarkolonnen, och en slut- kondensor, i vilken gasfasen kondenseras till de ovan nämnda tem- peraturerna.

Uppfinningen åskådliggöres närmare av den medföljande rit- ningen, vilken utgör ett blockschema över en anläggning för ge- nomförande av sättet enligt uppfinningen. I ritningen visas före- dragna utföringsformer vid användning av en kombination av en satsvis och en kontinuerlig kokningsprocess.

Enligt ritningen tillföres blåsånga från blåsningen av ett diskontinuerligt sulfatkok genom ledningen 1 till blåsångackumu- latorn 2, där den värmeväxlas mot vatten och uppdelas i en gas- fas, vilken bortgår genom ledningen 3, och ett kondensat, vilket bortgår genom ledningen 4. Gasfasen från blåsångackumulatorn 2 kan ytterligare kondenseras i en ytkondensor 5 och via vattenlä- 10 15 20 25 30 35 40 451 334 set 6 ledas till en gasackumulator 7, vilken vanligen är utförd som en gasklocka. Syftemâlet med gasackumulatorn 7 är att utjämna de svängningar i gastillförseln, som orsakas av den diskontinuer- liga kokningen och blåsningen. Gasen kan sedan från gasackumula- torn 7 efter tvättning i en skrubber 8 genom ledningen 9 föras till destruktion.

Kondensatet från blåsångackumulatorn 2 går genom ledningen 4 till avdrivaren 10, vilken oftast utgöres av en avdrivníngsko- lonn av konventionell typ. Till avdrivningskolonnen 10 ledes genom ledningen 11 även ånga-från tryckavlastningen vid kontinuerlig kokning, och genom ledningen 12 ånga, vanligen färskånga, för av- drivningen. Det ingående orena kondensatet kan värmeväxlas i vär- meväxlaren 13. mot rent kondensat,vilket bortgår genom ledningen 14 efter avdrivningen.

Gasfasen från avdrívarkolonnen 10 ledes till en kondensor, vilken företrädesvis är uppdelad i en partialkondensor 15 och en slutkondensor 16. Från partialkondensorn 15 återföres genom led- ningen 17 ett återflöde till avdrivarkolonnen 10. I slutkondensorn 16 kondenseras gasfasen långtgående till en vätskefas av väsent- ligen terpentin, metanol, vatten och en del lösta gaser, och en gasfas av "okondenserbara" gaser, alltså gaser som kondenserar under ca 50°C, företrädesvis då under ca 40°C, och allra helst under ca SSOC. Dessa gaser bortledes genom ledningen 18 till ett vattenlås 19, i vilket gasen tvättas och eventuellt blandas med luktande gaser från andra steg i processen, såsom gas från blås- ångackumulatorn 2, vilken gas tillföres genom ledningen 9, och gas från lutindunstningen, vilken allmänt antydes vid 20, varvid denna gas tillföres genom ledningen 21.

Från vattenlåset 19 ledes gasen genom ledningen 22 till en skrubber 23, i vilken den tvättas med vitlut, vilken tillföres från vitlutscisternen genom ledningen 24 och bortföres genom led- níggen 25. I skrubbern 23 absorberas en stor del av de i gasen ingående svavelföreningarna, såsom svavelväte, merkaptaner och sulfíder, av vitluten och kan återgå till processen, varvid sul- fiditeten även höjes.

Efter skrubbern 23 avgår gasen genom ledningen 26 till brännkammaren 44, där den förbrännes. Brännkammaren 44 är anslu- ten till en ångpanna A5 för tillvaratagande av förbränningsvärmet.

Rökgaserna från förbränningen bortgår genom ledníngen_46. De av- gående rökgaserna kan tvättas med vitlut i en skrubber 27 för 10 15 20 25 30 35 40 451 334 ytterligare höjande av sulfiditeten, om så önskas.

Vätskefasen från slutkondensorn 16 bortledes genom ledningen 9 28 till en terpentindekantör 29, i vilken den uppdelas i en väts- kefas som huvudsakligen utgöres av terpentin, en vätskefas som huvudsakligen utgöres av metanol, och en gasfas, vilken genom led- ningen 30 sammanslås med gasen från slutkondensorn 16 i ledningen 18. Förutom från terpentindekantören 29 erhålles gasfasen från en avgasning av den ingående vätskefasen vid 31, och vid 32 av den metanolfas, som bortgår genom ledningen 33.

Den erhållna metanolfasen avledes genom ledningen 33 till metanoltanken 34, där den laggas för att sedan genom ledningen 35 tillföras till brännkammaren 44 som bidragande bränsle (stödbräns-o le) för förbränningen av gaserna. Terpentinfasen bortledes genom ledningen 36 för att tillvaratagas för en följande raffinering till sulfatterpentin. Om ekonomiska skäl talar för detta, är det dock möjligt att även använda terpentínen som stödbränsle vid förbränningen av gaserna. Den ledes då på samma sätt som metanolen till en förrådstank (ej visad] och därifrån till brännkammaren 24.

För igångsättning av anläggningen och inkoppling vid stör- ningar i processen är även anordnad en tank 37 för eldningsolja, vilken ledes till brännkammaren 44 genom ledningen 38, vilken är ansluten till metanolledningen 35. I brännkammaren mynnar även led- ningar 39 och 40 för primär- och sekundärluft till förbränningen.

Dessa ledningar är av konventionellt utförande.

Till kondensorerna 5 och 16, vattenlåsen 6 och 19, samt skrubbern 8 ledes erforderligt kallvatten genom tillförselled-L ningen 41. Från slutkondensorn 16 kan erhållas varmvatten genom ledningen 42, och från ytkondensorn 5, vattenlåsen 6 och 19, samt skrubbern 8 ledes förorenat vatten genom anslutningsledningar till en avgångsledning 43 och till en kondensattank. Detta system är av konventionellt utförande. Vattnet kan sedan ledas från kondensat- tanken till avdrivningskolonnen 10 för avdrívning av luktande för- oreningar.

Anläggningen är även i övrigt utrustad med konventionella anordningar för pumpning och reglering av vätske- och gasströmmar, mätning av flöden och temperaturer, säkerhetsventiler för tryck- kärl, osv. Sådana det framgår klart bríngas. De visas anordningar är av konventionellt utförande, och för fackmannen hur de skall användas och an- därför icke i detalj i ritningen.

Som angivits i det föregående visas i ritningen en appara- 10 15 20 25 30 35 40 4s1gzs4 tur för behandling av luktande gaser från såväl en satsvis kok- process som en kontinuerlig kokning. Det inses klart av fack- mannen, att om endast en typ av kokning användes, kan apparaturen modifieras i motsvarande utsträckning. Sålunda kan vid en helt kontinuerlig process blåsångackumulatorn 2, ytkondensorn 5, vatten- låset 6, gasackumulatorn 7 och skrubbern 8 uteslutas tillsammans med de tillhörande ledningarna. Kondensat och ånga från tryckav- lastningen av kokningen går då direkt in i avdrivarkolonnen 10.

Vid en enbart satsvis process erfordras dock de flesta av delarna i apparaturen, eftersom»avdrivarkolonnen underalla förhållanden är nödvändig.

Det väsentliga i uppfinningen är, att kondensationen av gas- fasen från avdrivarkolonnen 10 dríves mycket längre än vad som ti- digare varit fallet, och det eftersträvas att så mycket gas som möjligt skall kondenseras. Efter kondenseringen och terpentin- dekantören är det önskvärt att endast en minimal mängd av gaser föreligger att ledas till vitlutsskrubbern 23, och helst skall dessa gaser endast utgöras av "okondenserbara" gaser, alltså så- dana som kondenseras under ca 50°C, helst då under 4096, och före- trädesvis under 35°C.

Terpentindekantören 29 är nödvändig för att skilja terpen- tin och metanol från däri ingående okondenserbara gaser. Terpentin och metanol får icke komma in i vattenlåset 19 eller skrubbern 23, eftersom då explosiva blandningar med luft kan erhållas. Ge- nom användningen av dekantören erhålles bättre kontrollerade för- hållanden vid förbränningen.

Vattenlåset 19 har till syftemål att sammanslå luktgaser från olika steg i anläggningen och tvätta dem ünmn de ledes till vitlutsskrdmern 23. Det är icke strängt nödvändigt att använda ett vattenlås enligt ritningen, men det utgör en föredragen ut- föringsform, eftersom en bättre blandning av gaserna och en bätt- re kontroll av processbetingelserna vid destruktionen erhålles.

I vitlutsskrubbern 23 tvättas luktgaserna med vitlut, vilken erhålles från vitlutens förrådscistern och sedan återföres dit. Härigenom kan huvuddelen av svavlet i luktgaserna avskiljas och àterföras till kokningsprocessen i aktiv form. Detta medför bl.a. en besparing av reduktionsvärmet i anläggningens sodapanna.

Vidare kan sulfiditeten i processen påverkas i önskad riktning.

En förutsättning för att en sådan skrubber skall kunna användas är, som angivits i det föregående, att metanol och terpentin av- 10 15 20 25 30 35 40 451 334 lägsnats ur gasen. I praktiken användes vitlut som tvättvätska i skrubbern, eftersom den finnes tillgänglig i processen. Det är dock alkalihalten i vitluten som åstadkommer absorptionen av sva- velföreningarna, och därför är i princip varje alkalisk lösning användbar som tvättvätska för absorption av svavelföreningarna.

Efter tvättningen med alkali ledes de sammanslagna lukt- gaserna~till brännkammaren,44, vilken kan vara av konventionellt utförande. Lämpligt är att använda en flambrännkammare. Bränn- kammaren är ansluten till en ångpanna, vilken är av konventionellt utförande, för tillvaratagande av förbränningsvärmet. Vid förbrän- ningen användes den i dekantören 29 frånskilda metanolen som stöd- bränsle, och vid ett väl arbetande system under stationära betin- gelser erfordras knappast något ytterligare stödbränsle. Detta erfordras dock vid igångsättning och stoppande av anläggningen, liksom även vid störningar i processen, och därför är tanken 37 för eldningsolja förbunden med brännkammaren. Det ínses att genom sättet enligt uppfinningen minskar starkt âtgången av eldnings- olja. I den tidigare använda processen, där de utspädda luktgaser- na brändes í barkpannan, har en oljeförbrukning av ca 150 kg/h upp- mätts, men i en process enligt uppfinningen kan oljeförbrukningen begränsas till ca 25 kg/h vid samma produktion.

Den frånskilda terpentinen ledes oftast till raffinering och försäljning som sulfatterpentin, men om detta icke lönar sig, kan även terpentinen förbrännas som stödbränsle. Detta medför gi- vetvis en ytterligare minskning av oljeförbrukningen. Terpentin och metanol kan på känt sätt sammanföras i önskade proportioner före förbränningen.

Vid förbränningen av svavelhaltiga luktgaser bildas svavel- dioxid, vilken kan oskadliggöras med rökgasrening av känd typ.

Ibland ledes rökgaserna till rökgasreningen hos fabrikens soda- panna, där de underkastas en konventionell rening. Det är även möjligt att tvätta en del eller hela mängden rökgaser med alkalí, vanligen då vitlut. Härigenom kan sulfiditeten i processen ytter- ligare regleras.

Det tekniska utförandet av de olika anordningarna i appa- raturen enligt uppfinningen är av konventionell typ, och kan lätt fastläggas av fackmannen på området. Även sådana frågor som mate- rialval och dimensionering av anordningarna i de olika stegen ligger inom fackmannens kompetens.

Genom föreliggande uppfinning erhålles en mängd fördelar 10 15 2D 451 334 n gentemot tidigare kända förfaranden och anordningar för tillvara- tagande och oskadliggörande av luktgaser. Genom att koncentrerade gaser som ej är utspädda med luft eller ånga brännes i en separat ugn blir risken för driftstörningar i systemet mindre, eftersom betingelserna lättare kan styras. Förbrukningen av eldníngsolja som stödbränsle kan starkt minskas genom att metanolen och even- tuellt även terpentinen användes som stödbränsle. Utvinningen av terpentinen i flytande form ger valfrihet beträffande dess använd- ning, eftersom den antingen kan brännas eller raffineras och för- säljas. Genom bufferttæüen för metanol kan förbränningen även reg- leras noggrannare.

Eftersom svavel kan återvinnas från luktgaserna, förbätt- ras den totala processekonomin, samtidigt som sulfiditeten i an- läggningen kan styras bättre. Samtidigt minskas den gasmängd som skall förbrännas, varvid det blir lättare att säkerställa minima- la utsläpp av luktgaser.

Slutligen har sättet och apparaturen enligt uppfinningen även den fördelen, att inga nykonstruktioner av de enskilda de- lar erfordras, utan att dessa är av konventionellt utförande. Detta innebär avsevärda ekonomiska fördelar.

Claims (10)

451 334 IO PATENTKRAV

1. Sätt att uppsamla och oskadliggöra luktande gaser från en process för framställning av cellulosamassa medelst sulfat- metoden. varvid ånga och kondensat från processens koknings- och blåsningssteg underkastas en avdrivning med färsk ånga varefter i avdrivningen erhållen gasfas utsättes för konden- sering och icke kondenserade gaser destrueras genom för- bränning, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att gasfasen från avdrivningen underkastas en långtgående kondensation i två steg vid atmosfärstryck till en temperatur under S0°C från slut- steget så att i huvudsak all terpentin och metanol ut- kondenseras, att de från terpentin och metanol befriade, vid den långtgående kondensationen icke kondenserbara gaserna tvättas med vatten och därefter med alkalilösning, före- trâdesvis då vitlut, efter att ha sammanslagits med luktande gaser från andra steg i processen och därefter förbrännes, samt att kondensatet från den långtgående kondensationen av gasfasen från avdrivningen uppdelas i en vätskefas av huvudsakligen terpentin, en vätskefas av huvudsakligen metanol och en gasfas, isamt att denna gasfas sammanslås med de vid den långtgående kondensationen erhållna icke kondenserbara gaserna före deras tvättning i två steg och förbränning, och att metanolen och eventuellt även terpentinen ersätter eldningsolja som stöd- brânsle vid förbränningen av gaserna, och att de från för- bränningen bortgående rökgaserna tvättas med alkali, före- trädesvis då vitlut, varvid vitluten från gasfas- och rökgas- tvättningarna återföres till koksteget så att sulfiditeten 1 anläggningen kan styras. 11 g 451 334

2. Sätt enligt krav l. varvid kokningsprocessen genomföres diskontinuerligt, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v. att ångan från blåsningssteget kondenseras i en blåsångackumulator, kondensatet från denna ledes till avdrivningen, och att gasen från blåsångackumulatorn efter ytterligare kondensering och vattentvättning sammanslås med gasen från den långtgående tvåstegs-kondenseringen av gasfasen från avdrivningen.

3. Sätt enligt krav l eller 2, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att gasfasen från avdrivningen kondenseras i två steg till en temperatur i slutsteget under 40°C, företrädesvis då under 35°C.

4. Sätt enligt något av krav 1-3, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att de från den långtgående kondenseringen i två steg av gasfasen från avdrivningen och därvid 1 huvudsak från all terpentin och metanol befriade gaserna före tvättningen med alkali tvättas med vatten. under sammanslagning med luktande gaser från andra steg i processen. _

5. S. Anordning för uppsamlande och oskadliggörande av lukt- ande gaser från en process för framställning av cellulosamassa lenligt sulfatmetoden. medelst sättet enligt något av krav l-4, och innefattande en avdrivare för ånga och kondensat från processens koknings- och blåsningssteg, en kondenserings~ anordning för gasfasen från avdrivaren och en anordning för förbränning av luktande gaser från kondenseringsanordningen, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att kondenserings- anordningen är dimensionerad för långtgående kondensering i två steg och kylning av gasfasen till en temperatur 1 slutsteget under 50”C. och att anordningen vidare innefattar en de- kanterare för uppdelning av kondensatet från den långtgående kondenseringen i en vätskefas. som huvudsakligen utgöres av terpentin, en vätskefas som huvudsakligen utgöres av metanol, _11 451 334 12 och en gasfas, samt en skrubber för tvättning av okondenserad gas från den långtgående kondenseringen och gasfasen från dekanteraren med alkali. företrädesvis då vitlut, innan de sammanslagna gas- faserna förbrännas. samt anordningar för ledning av metanolen och eventuellt även av terpentinen till förbränningen av gaserna. samt en skrubber för tvättning av de från förbränningen bortgående rök- gaserna med alkali, speciellt vitlut.

6. Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att tvåstegs-kondenseringsanordningen är dimensionerad att 1 slut- steget kyla gasfasen från avdrivningen till en temperatur under 40°C, och företrädesvis under 35°C.

7. Anordning enligt krav 5 eller 6. för användning vid en satsvis kokningsprocess. k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den även innefattar en blåsångackumulator för uppsamling av ånga från blåsningssteget. ledningar för kondensat från blåsång- ackumulatorn till avdrivaren och för gas från blåsångackumulatorn via en kondensor och en vattenskrubber till sammanslagning med gasen från kondenseringsanordningen.

8. Anordning enligt något av krav 5-7, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den även innefattar ett vattenlås för samman- slagning och tvättning med vatten av gaser från den långtgående kondenseringen, gaser från blåsångackumulatorn och andra luktande gaser från andra steg i processen, innan de sammanslagna gaserna tvättas med alkali.

9. Anordning enligt något av krav 5-8. k ä n n e t e c k n a d d ä r a v. att kondenseringsanordningens två steg år uppdelade i en förkondensor, från vilken ett återflöde återföres till av- drivaren, och en slutkondensor. från vilken vätskefasen ledes till dekanteraren och gasfasen ledes via vattenlåset till tvättningen med alkali. ul\ 13 451 334

10. Anordning enligt något av krav 5-9. k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den även innefattar lagringsbehållare för metanol och eventuellt även för terpentinrför utjämning av flödet till förbränningen, samt en behållare för ytterligare stödbränsle och därjämte ledningar för âterförande av förorenat vatten från vattenlàs och skrubbrar via en bufferttank till avdrivaren. _n