SE449142B - Sett for automatisk igenkenning av markeringar pa ett maskinellt utverderbart dokument jemte anordning for genomforande av settet - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 40 449 142 2 . . sorterarel'Dá kan markeringsmatrisen i samma dokumentgenomgång läsas tillsammans med en OCR-rad (optisk igenkänning). lnformationsinnehållet i en markering erhålles ur marke- ringens läge inom ett fastlagt dokumentförtryck. Därför måste en anordning för automatisk igenkänning av handskrivna marke- ringar först noggrant bestämma den förtryckta markeringsrutans läge i förhållande till dess avkänningsraster. Ju noggrannare man lyckas åstadkomma detta, desto mindre är risken för att man koordinerar markeringen med ett eller flera oriktiga ställen dvs. markeringsrutor.

För detta ändamål trycks vid exempelvis från CH-PS 498.451 kända markeringsdokument, taktmärken i en parallellt med markeringsmatrisens rader anordnad taktrad. Dessa takt: märken är placerade jäms med en kolumn i avkänningsmatrisen.

Eftersom markeringsmatrisen vanligtvis läses i radriktningen, är därmed kolumnernas läge i avkänningsrastret definierat.

Radkoordineringen sker vid kända markeringsläsare genom läget för dokumentets underkant med ett därigenom bestämt raster- avstånd- Svårigheter uppstår vid denna oflexibla koordinering när ett dokument, som skall läsas, genom felinriktning i dokument- transportsträckan blir förskjutet i höjdled eller föres förbi anordningens optiska avkännare med ett visst snedläge. Men även vid korrekt transport av dokumentet i höjdled i för- hållande till avkänningsanordningen erhålles en höjdförskjut- ning för markeringsmatrisen exempelvis när dokumentet ej är korrekt skuret. Snedlägen kan alltid uppstå när dokumentet vid transporten ej är exakt inriktat vid sina kanter. Alla dessa avvikelser från ett normerat läge leder trots den av taktraden givna kolumnindelningen för markeringsmatrisen till bristande noggrannhet, så att markeringar i förekommande fall kan till- ordnas ett felaktigt rad- och kolumnläge.

Uppfinningen har därför till uppgift att astadkomma ett förfarande av det inledningsvis nämnda slaget, vilket trots en dylik förskjutning eller ett dylikt snedläge för den för- tryckta markeringsmatrisen i förhållande till avkännings- enhetens raster ger en hög igenkänningssäkerhet i den ena eller båda koordinatriktningarna, varvid det sålunda är möjligt att utjämna markeringsmatrisens nämnda fellägen i för- hållande till avkänningsrastret. 10 15 20 25 30 35 40 449 142 3 Enligt uppfinningen löses denna uppgift vid en sätt åv det inledningsvis nämnda slaget genom ett förfarande i enlig- het med de i patentkravet 1 angivna särdragen. Den speciella fördelen med denna lösning är att den möjliggör rent elek- tronisk korrigering av avkänningsresultatet medelst en före markeringsmatrisen placerad s.k. kodkolumn. Denna innehåller förutom dokumentarten kännetecknande kodmärken tva läges- märken, vilkas förskjutning i radriktningen, uttryckt i kolumnavstand i avkänningsrastret, bestämmas och utvärderas pa sådant sätt att i avkänningsresultatet lägena för markeringe- rutorna för varje kolumn i markeringsmatrisen korrigeras.

Fördelaktiga vidarsutvecklingar av uppfinningens grund- tanke är angivna i kraven 2 och 3.

Uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas i anslutning till på bifogade ritning med fig. 1-3 visade ut- föringsexempel. _ Fig. 1 visar ett blockschema över den principiella upp- byggnaden av en anordning för automatisk igenkänning av marke- ringar.

Fig. 2 visar ett dokumentavsnitt av vilket uppbyggnaden y av markeringsmatrisen framgår.

Fig. 3 visar ett blockschema över en kopplingsanordning för snedlägeskorrigering för bilddata i varje avkännings- kolumn.

Fig. 1 är ett blockschema över den principiella uppbygg- naden av en anordning för automatisk igenkänning av för hand _inskrivna markeringar på ett maskinellt utvärderingsbart'doku- ment. Igenkänningsanordningen består av en optisk markeringe- avkännare och elektroniska kopplingsanordningar för igenkän- ning av markering. Markeringsavkännaren innehåller en avkän- ningsoptik 10 och en optoelsktrisk omvandlare 11. Den är exempelvis placerad i dokumentinmatningsdelen av en dokument- sorterare pà en lässtationsplats på dokumenttransportsträckan.

Pà lägesstationerna föras de dokument (2) som skall avkännas - pá det echematiskt antydde sättet - av en ej visad sugtrumma i pilens 21 riktning.

Utformningen av detta dokument 2 visas mera i detalj i fig 2. Dokumentet innehåller en av 17 rader Zl till 217 och ett godtyckligt antal kolumner S bestående markeringsmatris. I korsningspunkterna mellan rader Zn och kolumner S är marke- 10 15 20 25 30 35 449 142 4 ringsrutor MK förtryckta med blindfärger, vilka skall lägga fast storleken och läget för markeringar M. De för tryckningen av markeringsrutorna MK använda blindfärgerna ligger utanför känslighetsspektret för den optisk-elektriska avkännings- enheten 10, 11 och inverkar därför ej pà igenkänningen av markeringarna. Blindfärgerna är ljust gula, brandgula eller röda färgtoner. Markeringsrutorna MK markeras genom inritning av ett liggande kryss "X" med mjuk blyerts eller kulspetspenna med skrivfärgen svart eller bla. Även andra markeringar M, exempelvis stående kryss “+“ eller lodräta resp. diagonala streck kan avkännas. Markeringen med liggande kryss erbjuder dock i föreliggande fall den största igenkänningssäkerheten.

Ovanför markeringsmatrisen ligger en taktrad TZ med i svart tryckta taktmärken TM. Taktmärkenas TM läge definierar läget för markeringsmatrisens kolumner S. Ett igenkänningsför- lopp äger rum endast när ett taktmärke TM påträffas. Pa grund av detta arrangemang kan markeringsmatrisen om sa önskas brytas av annan information, när taktraden pa dessa ställen ej innehåller nàgia taktmarken TM.

Markeringsmatrisen läses i motsatt riktning mot den genom pilen 21 angivna transportriktningen fran höger at vänster. Som första lästa kolumn förekommer en kodkolumn CS.

Denna innehåller tva första, sig över tva rader sträckande, i svart färg tryckta lägesmärken CM1 i de första bada raderna Z1, 22 och i höjd med den 13:e och den 14:e rader Z13, 214.

Som närmare kommer att framgå av det följande kommer medelst i dessa lägesmärken CM1 en eventuell snedtransport av dokumentet 2 att detekteras haller kodkolumnen CS flera förtryckta ur en kombination av och elektroniskt utjämnas. Dessutom inne- exempelvis 3 av 7 element bestaende kodmärken CM2, vilken definierar arten av den markeringsmatris som skall avkännas samt dokumentets art.

Om markeringsmatrisen genom i blindfärger tryckta, rät- linjigt genom hela matrisen förlöpande skiljelinjer mellan kolumner resp, rader är indelad i fält, och om inom vart och ett av fälten skall anbringas ett av belysningen beroende, lika stort antal markeringar, sa kan man för samtliga fält genomföra en sannolikhetsprövning av ett bestämt antal marke- ringar. 10 15 20 25 30 35 40 449 142 5 För att nu atergà till fig. 1 avbildas ett dylikt dokd- ment 2 under passagen förbi markeringslässtationen över avkän- ningsoptiken 10 pa en autoavsöknings-rad, dvs. en rad med 128 fotodioder i den opto-elektriska omvandlaren 11. Fotodiodrsden sträcker sig i matriskolumnernas S riktning. Genom en avkän- ningskoppling i omvandlaren 11 omvandlas informationen fran fotodioderna till en serie-analog videosignal VS.

För att astadkomma säker avkänning av saväl svagt ritade markeringar som markeringar pá smutsiga dokument tas hänsyn till ljusheten hos teckenbakgrunden, dvs. det aktuella maxi- mala vit-värdet i raden för den bildpunkt som skall avkännas, och detta sker i en signalomvandlingsenhet 3 vid kvantise1_ ringen av videosignalen VS till ett av svart-vit-värden be- stående bildmönster. Ur den bestämda ljusheten för teckenbak- grunden härleds tre i höjdled utspridda svart-tröskelvärden, med vilkas hjälp tre olika bildmönster alstras ur den ur- sprungliga videosignalen VS. En fjärde speciell tröskel an- vänds för utvärdering av de kontrastrika förtryckta takt- märkena TM på taktraden TZ liksom av lägesmärkerna CM1 och kodmärkena CM2 i kodkolumen CS. Denna härledning av tröskel- värden ur de fastställda grundljushetsvärdsna innebär i första hand beaktande av den förefintliga kontrasten mellan tecken och bakgrund och kompenserar samtidigt för eventuella skillna- der i känslighet för de olika fotodioderna i den opto-elek- triska omvandlaren 11.

I de följande stegen vidarebearbetae först det med de olika tröskelvärdena kvantiserade bildmönstret. Därvid er- hàlles ur läget för taktmärkena TM i en förbearbetningsenhet 41 information beträffande läget för markeringsmatrisens rader Zn och kolumner S. Dessutom detekteras och utjämnas en even- tuellt förefintlig snedförskjutning av dokumentet 2 medelst en i det följande närmare beskriven kopplingsanordning för sned- lägeskorrigering. Eftersom läget för raderna Z1 till Z17 där- efter är noggrant bestämt, kan avkänningsinformationen utan nämndvärd försämring av igenkänningssäkerheten reduceras med faktorn 1:2, dvs. till 64 bildrader. De för denna informa- tionsreducering erforderliga data erhålles från ett såsom parameterminne 42 betecknat konstantvärdesminne.

I en igenkänningsenhet 5 löper nu tre genom olika utvär- dering uppkomna bildmönster och informationen'beträffande 10 15 20 35 40 6 449 142 bildmönstrets läge i förhållande till avkänningsmatrisen. Får säker bestämning av huruvida i ett visst läge en markering föreligger eller ej, korreleras samtliga bildpunkter beroende pá sina lägen med utvalda bildpunktsr i deras omgivning. Här~ för erforderliga styrdata finns i parameterminnet 42. Därmed är markeringarnas anordning för samtliga bildmönster given.

I en efterföljande utvärderingsenhet 61 genomföras ett sannolikhetsprov för varje fält i markeringsmatrisen. För detta ändamål utnyttjas en pa förhand känd information be- träffande markeringsfälten sasom kriterium. Denna information är den kända storleken av markeringsfälten och antalet tillatna markeringar M i markeringsfältet. Detta kriterium_är i form av provprogram för olika dokumentslag lagrat i ett ytterligare konstantvärdesminne, aannolikhetsminnet 62. Infor- mationen i kodmärkena CM2 i kodkolumnen CS bestämmer vilket provprogram som skall användas. Sannolikhetsprovningen ger nu som resultat vilken av de med de tre olika tröskelvärdena bestämda markeringsanordningarna som uppfyller sannolikhete- kriterierna och som skall användas sasom godkänt resultat. Om ingen sannolikhetsprovning kan genomföras, eftersom inga för denna erforderliga kriterier kan användas, sa kommer det med det mellersta tröskelvärdet digitaliserade bildmönstret att utvärderas och avges som markeringsresultat.

Via en anpassningsenhet 7 utmatas de funna markeringarna sasom binärt bitmönster i en serie om tre 6-bits oro för varje kolumn S, och därvid är ett bit-ställe i det sista ordet redundant, så att varje rad motsvarar ett bit-ställe. Tolk- ningen av den utmatade markeringsinformationen sker sedan i den anslutna databehandlingsanläggningen_ Funktionssäkerbeten för denna anordning provas medelst interna kontrollanordningar. Efter varje inkoppling av doku- mentsorteraren med anordningen för automatisk igenkänning av handskrivna markeringar och efter felnormering utföres i den beskrivna igenkänningsanordningen igenkänning av ett simulerat dokument med ifylld markeringsmatris. Samtliga för denna simulering erforderliga data erhålles fran ett ytterligare konstantvärdesminne, simuleringsminnet 8. Även vid bearbet- ningen av dessa simuleringsdata genomgàs samtliga beskrivna förlopp. De erhållna markeringsresultaten jämföras med i aimuleringsminnet B lagrade börvärden. Vid bristande överens- 10 15 20 25 30 35 40 449 142 7 stämmelse avges en felsignal.

I anslutning till den 1 fíg. 3 visade kopplingsanord- ningen skall nu snedlägeskorrigering för bilddata i varje kolumn beskrivas. För detta ändamål hänvisas återigen i kort- het till den i anslutning till fig. 2 lämnade beskrivningen.

Som nämnts skall medelst lägesmärkena CM1 ett eventuellt sned- läge för dokumentet fastställas för att de i avkänningsrastret föreliggande avkänningsdata korrekt skall korreleras med markeringsmatrisen.

För detta ändamål används den i fig. 3 visade kopplinga- anordningen. Även för detta ändamål utgar man fràn de utgångs- data som erhålles fran signalomvandlingsenheten 3. Här är dock redan antalet avkänningsrader reducerat i förhållandet 2:1.

Det är salunda endast 64 bildrader som läggs till grund för den vidare bearbetningen. Kopplingsanordningen uppvisar därför en radräknare 401, som i en utvärderingscykel med ett 6 bit- positioner omfattande binärt tal adresserar en av 64 bild- rader. Utgàngen fran denna radräknare 401 är ansluten till en kodare 402, ett programmerbart kontantvârdesminne, som bero- ende pa radräknarens 401 räkneställning pa sina utgangar 403 till 408 avger radberoende styrsignaler. Styrsignalutgangen 403 skall uppvisa en styrsignal Z9/245 sa snart radräknaren 401 avger ett omrade fran den 9:e till den 20:e resp. fràn den 45:e till den 56:e raden. Styrsignalutgangen 404 avger en positiv styrsignal Z32 när radräknaren 401 till kodaren 402 anger den 32:a raden i en utvärderingscykel. Analogt gäller för de ytterligare styrsignalutgàngarns 405, 406 och 407, vilka då uppvisar positiva styrsignaler, när raderna 64, 2 resp. 3 anges av radräknaren 401 i utvärderingscykeln. Den sista styrsignalutgangen 408 omfattar fem signalledningar för snedlägeskorrigering, vilkas betydelse kommer att framgå av det följande. Med denna styrsignal fràn kodaren 402 synkroni- seras kopplingen för snedlâgeskorrigering för bilddata i varje enskilt fall.

För bestämning av svärtningstyngdpunkten för läges- märkena CM1, används ett till signalomvandlarenheten 3 anslutet skiftregister 409, vilket upptar bilddata som är kvantiserade med den till de förtryckta takt- resp. kodmärkena W hörande tröskeln. I detta skiftregister 409 inlagras fort- löpande bilddata fran vertikalt till varandra gränsande bild- 10 15 20 » 'l 30 35 40 449 142 8 element. Dessa utvärderas i ett såsom OCH-grind utfört logiÉ- element 410 så snart styrsignalen Z9/Z45 via sígnalstyrsignal- utgången 403 avges från kodaren 402. Denna styrsignal in- skränker i detta fall utlösningen av logikenheten 410 till de båda områdena för avkänningsraderna 9 till 20 och 45 till 56, i vilka lägesmärkena CM1 förväntas uppträda.

Om fyra vertikalt till varandra gränsande bildelement är svarta, 1-ställes en första märkvippa 411. Denna märkvippa 411 återställes via en ELLER-grind 412 genom styrsignalerna Z32 till Z64. Utgången hos denna första märkvippa 411 är parallellkopplad med ingången hos två fyrställiga skift- register 413 resp. 414, vilka för dataövertagandet från märk- vippan 411 aktiveras med styrsignalerna Z32 resp. 264.

Efter skiftregistren 413 resp. 414 är en OCH-grind 415 resp. 416 ansluten. Dessa grindar förbereds av styrsignalen Z2 och utvärderar innehållet i det tillhörande skiftregistret 413 resp. 414. En till utgången hos dessa OCH-grindar 415 och 416 ansluten ytterligare märkvippa 417 resp. 418 1-ställes därför så snart ett fält om 4 x 4 bildpunkter i en av avkännings- raderna 9 till 20 resp. 45 till S6 har utvärderats såsom svart. Utgångssignalen från den andra märkvippan 417 anger sålunda huruvida det övre av lägesmärkena CM1 är fastställt.

Analogt gäller för utgangssignalen från den tredje märkvippan 418 beträffande det undre av lägesmärkena CMI. Éill de bada med 1~ställningsingångarna koordinerade utgangarna hos den andra och den tredje märkvippan 417, 418 är en EXELLER-grind 419 ansluten. Denna reagerar sålunda så snart endast en av de båda anslutna utgångarna hos märkvipporna 417, 418 uppvisar en signal, dvs. att det ena av de båda lägesmärkena CM1 har bestämts före det andra; Utgången hos denna grind 419 är ansluten till en första binär räknare 420 vilken under varaktighetstiden för utgàngssignalerna från grinden ifråga genom en till densamma samtidigt tillförd styr- signal Z3 uppräknas. Funktionsmässigt innebär detta följande.

Binärräknaren 420, som innefattar 3 bitpositioner, uppräknas till en räkneställning som motsvarar kolumnförskjutningen för de båda lägesmärkena CM1. Sa snart båda lägssmärkena har fast- ställts, spärrar EXELLER-grinden 419 binärräknaren 420. Den uppnådda räkneställningen för den första binärräknaren 420 förblir oförändrad under dokumentgenomgangen och àterställes 10 15 20 25 30 35 40 449 142 9 vid början av nästa dokument genom en normeringssignal 429.t Till de båda märkvipporna 417 och 418 är dessutom en ytterligare OCH-grind 421 ansluten på sådant sätt att den till en fjärde märkvippas 422 1-ställningsíngáng avger en 1-ställ- ningssignal så snart det övre av de båda lägesmärkena CMI är det som först har fastställts. Även denna märkvippa 422 1-ställes medelst normeringssignalen 429. Dess till 1-ställ- ningsingången hörande utgång uppvisar alltså en positiv signal när det övre av lägesmärkena CM1 först har fastställts, dvs. när det avkända dokumentet lutar åt höger, under det att det motsatta gäller för den återställningen tillordnade utgången.

Av tillståndet för den fjärde märkvippan 422 kan sålunda lgt- ningsriktningen för det avkända dokumentet härledas, under det att räknestâllningen för den första binärräknaren 420 definierar lägesmärkenas CM1 kolumförskjutning.

Den i fig. 3 visade kopplingsanordningen har dessutom endast till uppgift att läsa ut de i ett bildminne 425 lagrade bilddata i kolumnavsnitt som är förskjutna med hänsyn tagen till det fastställda snedläget, dvs. trappformigt. För detta ändamål är i första hand en första multiplexer 423 anordnad.

Till dennas valingångar tillföres det aktuella innehållet i den första binärräknaren 420. I enlighet därmed kopplar multi- plexern igenom en av sex dataingångar till sin utgång. Fem av dessa ingångar är förbundna med styrsignalutgångarna 408 för kodarens 402 snedlägeskorrigsring och den sjätte ingången är ansluten till nollnivå. Den första multiplexern 423 kopplar därigenom i beroende av den första binärräknarens 420 räkne- ställning igenom en av de fem från kodaren 402 avgivna, av radräknaren beroende anvisningarna såsom räknepuls för den andra binärräknaren 424. Uppstegningen av den andra binär- räknaren 424 upprepas i varje radräknecykel. Ur binärräknarens 425 räkneställning framgår vilken kolumn i bildminnet som skall utmatas.

Detta bildminne 425 består av 20 seriekopplade skift- rsgister med vardera 64 element. Det kan sålunda lagra inne~ hållet i 20 avsökningskolumner. När det ideala fallet vid ett avsökt dokument ingen snedlägesavvikelse föreligger, utläses :ur detta bildminne i en radcykel de 64 bidldata för samma minneskolumn, dvs. innehållet i ett skiftregister. I enlighet med ett konstaterat snedläge åt vänster eller åt höger måste 10 15 20 25 30 35 10 449 142 dock de mellanlagrade bilddata efter ett visst antal raderïut- läsas en kolumns förskjutning. För detta ändamal används tva ytterligare multiplexrar 426 resp. 427, vilka är anslutna till en del av bildminnets 425 utgångar. Dessa bada ytterligare multiplexrar 426 resp. 427 aktiveras valbart genom den fjärde märkvippan 422. Vilken av de anslutna utgangarna frán bild- minnet 425 i respektive multiplexer som väljes bestämmes av räkneställningen för den andra binärräknaren 424, vars 3 posi- tioner omfattande utgång är förbunden med multiplexerarnas 426 resp. 427 valingángar. De bada utgàngarna fran multíplexrarna 426 resp. 427 underkastas sedan logisk operation i en ELLER- -grind 428, vars utgang är ansluten till igenkänningsenheten 5 och via vilken de med avseende pa snedläge korrigerads bild- data vidarebefordras.

Sammanfattningsvis konstaterar den beskrivna kopplinge- anordningen först uppträdandet av de bada lägesmärkena CM1 och bestämmer sedan hur manga avkänningskolumner dessa eventuellt är förskjutna i förhållande till varandra. Beroende pa stor- leken av en dylik kolumnförskjutning, vilken storlek bestämmer räkneställníngen för den första binärräknaren, ökas via kodaren 402 och multiplexern 423 räkneställningen för den andra binärräknaren 424 i varje radcykel med ett steg när efter ett bestämt, av kolumnförskjutningen beroende radantal de efterföljande bildelementen fran bildminnet 425 skall ut- läsas en avkänningskolumn till vänster resp. till höger, vilket är fastlagt genom de radberoende stvrsignalerna för snedlâgeskorrigering av kodaren 402.

I fig. 3 är dessutom antytt att signalomvandlarenheten 3 har tva utgångar för efter olika tröskelvärden utvärderade och varje bildelement kodat representerande bilddata. I enlighet härmed är med streckpunkterade linjer vid sidan om det visade bildminnet 425 ett ytterligare dylikt bildminne med mot- svarande utgangskopplingar antytt. Som i det föregående be- skrivits är detta nödvändigt, eftersom bilddata kvantiseras med ett flertal trösklar för att göra det möjligt att av markeringar med olika kontrast erhålla ett optimalt avkän- níngsdata-mönster.

Claims (3)

11 449 142 Patentkrav'

1. Sätt för automatisk igenkänning av markeringar pà ett maskinellt utvärderbart dokument (2) med användning av en optisk avkänningsanordning (10, 11) och en kopplingsanordning för bestämning av de vertikala och horisontella lägena för i form av en matris pà dokumentet (2) pàtryckta markeringerutor i förhållande till avkänningsanordningena avkänningsraster, varvid lägeebestämningen för markeringsmatrisens (Zn,S) kolumner (S) härleda ur läget för i radriktningen förtryckta taktmärken (TM) pá sadant sätt att för varje markeringskolumn utförs en radvia tillordning av i ett bildminne (425) lagrade kvantiserade bilddata till markeringsmatrisens rader, k ä n n e t e c k n a t av, att för utjämning av snedläget för ett dokument (2) mot avkänningsanordningens (10, 11) avkänningsraster, utvärderas läget hos lägeemarkeringar (CM1), vilka är förtryckta pà dokumentet (2) i riktningen för markeringsmatrisens (Zn, S) kolumner (S); att den uppträdande kolumnförskjutningen mellan läges- markeringarna riktning, och att i bildminnet (425) lagrat bilddata riktas för utjäm- ning av snedläget i beroende av nämnda binära tal värde i bildminneta lagringsställen svarande mot raderna (Zn) och kolumnerna (S) för markeringsmatrieen.

2. Sätt enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t av att för bestämning av lägeemarkeringarna (CM1) främst i föreskrivna avkänningsomràden i vilka en lägeemarkering (CM1) maste ligga, flera närliggande avkänningskolumner hos av- känningsrastret avkännes efter varandra, varvid innanför det föreskrivna avkänningsomràdet i varje avkänningskolumn flera närliggande svarta avkänningselement för åtminstone en läges- markering (CM1) fastställes, att vid uppträdande av en eàdan fastställd läges- markering (CM1) i ett av de bada avkänningeomradena ställs en mot en lägeemarkering (CM1) tillordnad märkvipppa (417 resp. 418), vare positiva utgàngssignal kännetecknar uppträdandet av 449 142 en lägesmarkering (CM1) 1 det övre respektive undre avkän- l2 níngsomrádet, att lutningsriktningen för dokumentets (2) markeringa- matris (Zn, S) härledas ur den av lägesmarkeringarna (CM1) som först uppträder vid denna kolumnvisa rasteravkänning, att vid utvärdering av en ytterligare avkänningskolumn, en binärräknare'(420) uppräknas med ett i sitt räknartillstànd sá länge endast en av de bàda lägesmarkeringarna kan fast- ställas, och att räknartillstàndet för hela avkânningen av dokumentet kvarhàlles så länge som bada lägesmarkeringarna (CM1) är fast- ställda.

3. Anordning för genomförande av sättet enligt kravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att ett flerställigt skiftregister (409), till vilket avkänningsdata tillföres i serie, med sina utgångar är kopplat till en vid genomlöpandet av avkänningsdata ur förutbestämda avkänningsomraden aktiverad konjunktiv logikgrind (410), att en första styrvipps (411), som är anordnad att aterställas efter genomlöpandet av ett av de förutbestämda avkänningsomradena, är anordnad mellan den konjunktiva logikgrinden och två skiftregister.(413, 414), vilkas ingångar är anordnade att växelvis aktiveras omedelbart före återställningen av styrvippan, att utgangarna fran dessa skiftregister är anslutna parallellt till var sin ytterligare konjunktiv logikgrind (415 resp. 456) och dessas utgångar är anslutna till en andra resp. en tredje styrvipps (417 resp. 418), vilkas positiva utgàngssignaler kännetecknar uppträdan- det av ett kodmärke i ett av de bada förutbestämda avkännings- områdena, att de 1-ställningsingàngen (J) tillordnade ut- gángarna fran den andra och den tredje styrvippan (417 resp. 418) via en EXELLER-logikgrind (419) är anordnade att genom- kopplas till en binärräknares (420) vid början av en kolumncykel aktiverbara ingång, varvid binärräknarens parallell-utgangar är kopplade till valingàngen hos en första multiplexer (423), i vilken beroende av den sålunda tillförda signalkombinationen en av dataingángarna väljes och genomkopplas till en ansluten ytterligare binärräknare (424), att dataingàngarna hos den första multiplexern (423) är anslutna till en radberoende styrsignaler avgivande styrsignalutgang (408) för snedlägeskorrigering av en kodare (402), samt att ett bilddataminne 449 142 I3 (425) är anordnat, vilket lagrar bilddata för ett flertal avkänningskolumner och vara med en avkänningekolumn koor- dinerade utgångar är förbundna med dataingàngarna hos tva ytterligare multíplexrar (426 resp. 427), vilkas valingángar för val av en av kolumnutgàngarna hos bilddataminnet är för- bundna med den ytterligare binärräknaren (424) och dessutom med en av de bada utgàngarna hos an ytterligare atyrvippa (422), vilken i sin tur är pà sådant sätt förbunden med de vid uppträdandet av ett kodmärke (CM1) 1-ställda etyrvipporna (417 resp. 416), att dess bada kopplingstilletand kännetecknar lutningsriktningen för dokumentets (2) enedläge.