SE448987B - Metod och apparat for forformning av en dyna - Google Patents

Description

448 987 2 antingen genom sprayning av ett bindemedel nedåt på det formade blocket av fibrer på ett ändlöst band under dess rörelse i en i huvudsak horisontell riktning eller genom att man inför det formade blocket av fibrer i ett bad av bindemedel oçh lyfter upp detta från badet och därefter torkar det våta fiberblocket på ett ändlöst band, som löper i huvudsak horisontellt genom upphettning.

Enligt en dylik metod beror emellertid bulkdensi- teten hos fiberblocket på den mängd (volym) av tredimensionellt krökta fibrer som tillföres och graden av komprimering av fib- rerna. För att man hos fiberblocket, som produceras enligt denna metod, skall erhålla en fixerad bulkdensitet måste därför mängden tredimensionellt krökta fibrer som tillföres och graden av komp- rimering av fibrerna hållas konstant. Medan det är förhållandevis lätt att hålla komprimeringsgraden hos fibrerna konstant, är det extremt svårt att hålla den tillförda mängden av fibrer konstant.

Exempelvis är dessa tredimensionellt krökta fibrer exceptionellt utrymmeskrävande och lätt komprimerbara under mycket lågt tryck, och därför är de mycket benägna att ändra volym. Vanligen genom- föres tillförseln av dessa fibrer med hjälp av vindkraft, vilken genereras med hjälp av exempelvis en öppningsmaskin. Den mängd ' av fibrer som skall tillföras varieras därför genom variering av den luftvolym som genereras och genom att den mängd tredimen- sionellt krökta fibrer som inmatas i öppningsmaskinen varieras.

Det är därför svårt att hålla den mängd tredimensionellt krökta fibrer konstant (såsom höjden pà ett lager) när den exempelvis lägges på en bandtransportör under rörelse. Följaktligen erhåller det lager av fibrer som lägges pà bandtransportören en vàgformig yta. En lämplig anordning för utjämning av lagerhöjden hos det pàlagda fibermaterialet kan innefatta ett blad, som är anordnat att utplana den vàgformiga ytan genom en rakningsrörelse. Efter- som de tredimensionellt krökta fibrerna lätt komprimeras även under mycket lätt tryck, såsom beskrivits ovan, uppvisar en dylik anordning den nackdelen, att bladet snart förorsakar varia- tion i bulkdensiteten hos fibermattan när det tillates utjämna höjden hos fibermattan.

Den konventionella metod som beskrivits ovan är, även om den är tillämpbar vid kontinuerlig produktion av en mad- rass för en säng, vilken ger jämna madrassegenskaper (fasthet) s 448 987 och tjocklek och ger en rektangulär form, icke tillämpbar vid produktion av underlag för fordonssäten, vilka uppvisar en ver- tikalt osymmetrisk, ojämn profil och uppvisar varierande fördel- ning av partier med olika fasthet. Den olägenheten ger den konven- tionella metoden ett handikapp. Vid produktion av ett underlag 1 för ett säte, exempelvis med den i fig. 1 visade formen, är det mycket svårt att erhålla en inpressning 2 vid underlagets under- sida med hjälp av en mekanisk metod, även om ytkonturen hos detta underlag kan formas genom att man på ytan av ett ändlöst band ställer en gjutformsdyna, som har denna ytkontur och tillför fibrerna i denna form, så att det ger den önskade konturen ovanpå det underst belägna fiberlagret. Vid underlaget 3 för ett säte, vilket i sin slutliga form icke skall uppvisa någon inpressning, men vilket skall ha liten fasthet i det centrala partiet 4 och hög fasthet i kantpartiet 5, såsom illustreras i fig. 2, är det nödvändigt att öka kompressionsförhàllandet hos de tredimensionellt krökta fibrerna utmed kantpartiet 5. För att tillgodose detta krav måste en komprimering 6 utföras, såsom visas i fig. 3, genom att man minskar skikttjockleken i det centrala partiet, i vilket ett lågt kompressionsförhàllande önskas, och ökar skikttjockleken i det omgivande kantpartiet, i vilket ett högt kompressionsförhállande önskas. Olyckligtvis är emellertid massan av tredimensionellt krökta fibrer lika fluffig som bomullsmassa och, efter det att den utsatts för trycket frán en fast kropp, har den komprimerats och bringats att ge en för- ändring i bulkdensiteten hos det belastade partiet. Därför har det varit mycket svàrt att forma fibermassan automatiskt till en sådan form som beskrivits ovan med hjälp av någon mekanisk metod utan att man erhåller förändring av bulkdensiteten.

Massan av tredimensionellt krökta fibrer, vilken har gjutits i en ojämn form såsom beskrivits ovan, underkastas numera en nálningsbehandling, efterföljd av tillförandet av ett bindemedel och en efterföljande torkning. Om i detta fall massan torkas genom att dragas uppåt, tendererar densamma att få brott under uppàtrörelsen beroende pà att fibermassans tjbcklek icke är jämn.

Ett ändamål med uppfinningen är därför att åstad- komma en metod för förformning av ett underlag, vilket uppvisar en jämn bulkdensitet. 448 987 4 Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstad- komma en metod för förformningen av ett underlag, såsom ett bil- säte, vilket behöver uppvisa en osymmetrisk, komplicerad profil och en från parti till parti varierande fördelning av fastheten. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstad- komma en apparat för framställning av ett på så sätt förformat underlag av ovan angivet slag.

Alla dessa ändamål uppnås genom en metod för för- formning av en dyna för ett säte eller för en säng, vilken känne- tecknas av att man tillför en samling av tredimensionellt krökta korta fibertràdar till en transportör och låter transportören som uppbär fibersamlingen röra sig framåt under en rotor, som på sin ytteryta är försedd med en mängd utskjutande nålar, och som hàlles under rotation och tillåter sagda nålar att nå kontakt med sagda fibersamling och därvid avskrapa en del av fibrerna från fibersamlingen och ge förutbestämd form åt fibersamlingen utan att tillföra någon sammanpressningskraft till fibersamlingen.

Denna metod för förformning av en dyna för ett säte eller för en säng genomföres med hjälp av en apparat, som innefattar en transportör för mottagning av en samling av tre- dimensionellt krökta korta fibertrádar, och skrapningsanordning, som bildas av en rotor, som är anordnad ovanpå sagda transportör och som är försedd med en mängd utmed dess ytteryta'anordnade utskjutande nålar, vilka är anordnade att avskrapa en del av fibrerna från fiberansamlingen i syfte att kontrollera fiber- ansamlingens tjocklek utan att tillföra någon sammanpressnings- kraft till fiberansamlingen.

De syntetiska fibrer som med fördel användes för metoden enligt uppfinningen är polyester, polyamid, polypropylen etc. Bland dessa är polyester mest lämplig. Fibrer såsom ett monofilament förutsättes ha en tjocklek inom området 30 till 2000 deniers, företrädesvis från 50 till 1000 deniers, och lämpligast från 100 till 600 deniers. Fibrerna skall lämpligen innehålla tredimensionella lockar. Med termen "tredimensionella lockar" såsom användes här menas sådana tredimensionella lockar som innefattas i ordets vidaste betydelse, såsom lockar som sträcker sig i två riktningar och tre riktningar exempelvis.

En i tre riktningar tredimensionellt krökt fiber är att föredra.

Exempelvis erhålles en i tre riktningar tredimensionellt böjd' s 448 987 fiber F, som visas i fig. 2, genom preparering av en dubbel- tvinnad fiber D, som visas i fig. 1, genom tillämpning av en metod och en apparat, som beskrives av samma uppfinnare i be- skrivningen till amerikanska patentet nr 4.154.051, och därefter kapning av den aubbeuvinnada fibarn n :in förutbestämd längd och upptvinning av densamma. De skurna fibrerna som är aggrege- rade i vadden bör ha en längd inom området från 25 till 200 mm, företrädesvis från 60 till 150 mm. Sålunda sträcker sig enligt fig. 2 fiberpartiet "a" över partiet "b". Partiet "c" sträcker sig över partiet "d". Partiet "e" sträcker sig emellertid under partiet "f" och icke över detsamma. Sålunda faller fibersek- tionen från "e" till "d" under två stycken eller slingor av skruven. Detta är vad som vanligen kallas en desorienterad skruv och liknar mycket en skruvformig telefonsladd, som kommer ur sin ordning när dess slingor desorientcrade i förhållande till var- andra.

I det följande beskrives metoden och apparaten enligt föreliggande uppfinning med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. l schematiskt visar en sätesdyna, som skall förformas med hjälp av metoden enligt föreliggande uppfinning, fig. 2 schematiskt visar en färdig dyna, fig. 3 schematiskt visar en förformad massa för tillverkning av en dyna enligt fig. 2, fig. 4 är en perspektivisk delvy av en dubbel- tvinnad fiber, I fig. 5 är en frontvy av en tredimensionellt krökt fiber, fig. 6 är en schematisk snittvy av en apparat enligt uppfinningen för förformning av ett underlag, fig. 7 är en förstorad sidovy av apparaten för förformning enligt fig. 6, fig. 8-12 visar i tvärsnitt de nålar, som kan an- vändas i apparaten enligt uppfinningen, fig. 13 är en perspektivvy av en nål, fig. 14 är en schematisk snittvy av en annan apparat enligt uppfinningen för förformning av en sätesdyna, fig. 15 är en förstorad snittvy av apparaten för förformning enligt fig. 14, rn-...ß-v-f; 448 987 e fig. 16 är en schematisk snittvy av en apparat enligt uppfinningen för framställning av ett underlag, och ........M u... . fig. 17 är en förstorad sidovy av förformnings- apparaten, som användes i samband med apparaten enligt fig. 16.

Nu beskrives ett föredraget utförande av metoden enligt uppfinningen för förformning av ett underlag med hän- visning till ritningarna.

Apparaten enligt föreliggande uppfinning består i stora drag av följande komponenter, som visas í fig. 6-7. De är en förformningsanordning 10 och en anordning 11 för tillförsel av kortfibriga filament som anordnad pà valfritt sätt. Förform- ningsanordningen 10 består i huvudsak av medel 12 för transport av fibrer och skrapningsanordningar 13, såsom visas i fig. 11.

Transportanordningen 12 bildas av ett ändlöst band (såsom ett ändlöst band som är perforerat med samma mönster som ett galler) eller ett ordinärt ändlöst band, som är sträckt stramt och anordnat mellan kedjor 16, vilka är lagda parallellt med varandra och passerar över pà inbördes avstånd placerade hjul 14, 15.

Vart och ett av ovan nämnda kedjehjul (hjulet 14 i det visade utföringsexemplet) uppvisar ett drivhjul 17, som med hjälp av en W rem (eller en kedja) är förbundet med ett hjul 20, som är monterat pà en växel 19. Ett annat hjul 21 i växellådan 19 är med hjälp av en rem (eller kedja) 22 förbundet med en motor 23.

Skrapanordningen 12 är anordnad över nämnda trans- portanordningar 13. Såsom visas exempelvis i fig. 7, är bäranord- ningar 26 för det roterande elementet anordnade pà en horisontell ram 24 pà transportanordningen 13. I en bärare 25 är ett rote- rande element 33 fäst vid en axel 32, som roterbart uppbäres av en lagring 31. Denna axel är förbunden med en drivkälla (såsom exempelvis en motor eller utväxling) 36 via ett band 35, som är lagt över ett hjul 34, som är fäst koaxiellt med axeln 32. Pà den yttre ytan av det roterande elementet 33 är anordnat ett antal nålar, som sträcker sig såsom skall beskrivas mer nog- grant i det följande. Bäraren 26 skall vara så utformad, att det läge, i vilket lagringen 31 befinner sig, skall;kunna jus- teras med hänsyn till förutbestämd skikttjocklek (avskrapnings- mängd) hos fibermassan, diametern av det roterande elementet 33 o.s.v. Bakom det roterande elementet 33 är anordnat en sugledning 42, som är ansluten till en suganordning (icke visad). 7 448 987 Den mängd nålar, som sträcker sig från den yttre ytan av det roterande elementet 33, kan uppvisa någon av ett antal former, t.ex. kardduksnâlar (card cloth), metallnålar (metallic), Teikain (snedställda nålar) och "procupine"-nålar finns. "Card cloth"-nålar är vad som erhålles av industrimetall- nålar 44 med en diameter, som ligger ungefär i storleksordningen från 0,2 till 2 mm, företrädesvis från 0,2 till 1 mm, med en lämplig densitet i ett substratlager 43, som innehåller bomulls- filt, hampfilt, gummilager, läder etc. lämpligen laminerat med hjälp av ett bindemedel såsom illustreras i fig. 8-9. Dessa nålar kan vara raka, såsom visas i fig. 8. I annat fall kan de vara krökta till formen av bokstaven L eller till någon annan önskad form. Längden av dessa nålar 44 ligger i huvudsak inom området från 1 till 30 mm, företrädesvis från 2 till 15 mm, från ytan av substratskiktet 43. Den densitet, med vilken nålarna är fördelade i substratlagret, ligger lämpligen inom området från 25 till 600 per kvadrattum, företrädesvis från 36 till 400 per kvadrattum. Fastän den vinkel, vilken nålarna 44 bildar med tangentlinjen vid ytterytan av det roterande elementet när kard- väven är fäst på det roterande elementet 33, är variabel med längden av nålarna och den densitet, med vilken nålarna är fördelade utmed substratskiktet, ligger den i huvudsak inom området från 45 till 1000, företrädesvis från 70 till 900, relativt den riktning, som är motsatt rctationsriktningen när nålarna är raka. Metallnålarna (metallic) är det som erhålles genom användande av sågtandade skenor 45, som uppvisar tänder med intervaller av 5 till 20 mm, företrädesvis 7 till 15 mm, såsom visas i fig. 8, varvid dessa band är tätt lindade i om- kretsriktningen pà rotorns 33 yta. Dessa tänder sträcker sig i en höjd av från l till 5 mm och är belägna på inbördes avstånd i storleksordningen från 5 till 20 tänder per bum. Alternativt kan användas en mängd nålar 48, som sträcker sig från substra- tet 47 till en höjd av omkring 4 mm, vilka nålar är fördelade inbördes med l till 10 nålar per tum, såsom illustreras i fig. ll, eller också ett antal nålar 66, som sträcker sig från fiber- förstärkt gummisubstrat 65, såsom visas i fig. 12. leikainis erhålles genom att man åstadkommer inskärningar i substrat- bandet 67 och formar tänder 68 genom att uppvika de utskurna_ hörnen, såsom illustreras i fig. 13. Banden med de uppvikta ut- skurna hörnen är lindade i omkretsriktningen på rotorns yta. 448 987 s Rotorn 33 är utformad som en cylinder med en fast diameter utmed hela dess axiella längd. Det erfordras en längd som är så avpassad, att rotorn utför en skrapningsverkan utmed hela bredden av massan av tredimensionellt krökta fibrer, som vilar på transportanordningen. Diametern av rotorn kan lämp- ligen vara så vald, att den passar för formen, längden och den- siteten hos de nålar som användes, rotorns rotationshastighet, tillståndet hos krökarna i de tredimensionellt krökta fibrerna o.s.v.

Matningsanordningen ll för massan av korta fibrer bildas av en transportör 59 för tillförsel av fibrer och en upp- luckrare 58, t.ex. såsom visas i fig. 6. Denna uppluckrare 58 är anordnad tätt intill transportören 12 i formningsanordningen 10.

Nu skall metoden enligt uppfinningen för förform- ning av ett underlag för en bädd genom användning av ovan nämnda apparat beskrivas. Fibersamligen F med tredimensionellt krökta syntetiska korta fibrer av en tung denier, såsom visas i fig. 5, frammatas till uppluckringsanordningen 58 med hjälp av transport- anordningar, såsom den i fig. 6-7 visade bandtransportören 59.

Med t.ex. lufttryck utmatas fibrerna ur en utloppsöppning 61 och placeras på transportören 12 i formningsanordningen 10. De på så sätt avlämnade fibrerna F staplas på transportören 12 och föres därefter vidare med skrapningsanordningen 13.

Under tiden justeras den drivkraft hos motorn 23 till ett bestämt varvtal med hjälp av utväxlingen 19, som via bandet 18 överföres till drivhjulet 17. Den sålunda på hjulet 17 lagda drivkraften bringar rullen 14 att rotera, med det resultatet att det ändlösa bandet i transportören 12 sättes i rörelse. Sålunda bringas samlingen av fibrer F att passera genom det inre av skrapanordningen 13. Från denna ansamling skrapas ytpartiet av med hjälp av nålarna, som är anordnade på den yttre ytan av rotorn 33, som roteras med hjälp av den drivkraft som överföres från motorn 36 via bandet 35. De fibrer som således har skrapats av från den passerande fibersamlingen avlägsnas genom sugning i sugledningen 42. I detta fall har fiotorn en periferihastighet inom området från 150 till 2000 m/min, före- trädesvis från 400 till 1500 m/min. Höjden av fiberlagret kan justeras antingen genom ändring av rotorns 33 diameter eller. ändring av lagringens 31 höjdläge. 9 448 987 Om så önskas kan den på ovan beskrivet sätt för- formade fibermassan passeras vidare genom en rubbinganordning, där densamma komprimeras till en förutbestämd bulkdensitet genom rubbing med hjälp av exempelvis stänger. I huvudsak har den för- formade fibermassan som erhållits enligt ovanstående en bulk- densitet inom området från 0,002 till 0,2 g/cm3, företrädesvis från o,os :in o,s g/cm3.

Den förformade fibermassan F transporteras på en transportör till ett bindemedelsbad, införes i bindemedelsbadet och lyftes därefter vertikalt eller i huvudsak vertikalt av en annan transportör. Under upplyftandet av massan ur badet för- hindras eventuell droppning av bindemedelsvätska från mattan i viss omfattning beroende på vätskans ytspänning. Härvid flyter överskjutande bindemedelsvätska, som finns på fibermassan F, nedåt i massans inre. Därefter passeras massan genom en med högfrekvens arbetande dielektrisk värmare, så att vatten eller lösningsmedel i den bindemedelsvätska som är anbringad på massan avlägsnas mycket hastigt. Samtidigt härdas bindemedelsvätskan i någon omfattning genom värmen fràn induktionsvärmaren, varvid förorsakas att mot varandra belägna punkter av fibrerna samman- bindes. Massan transporteras vidare till en annan transportör och skäres till förutbestämd storlek. Om det är möjligt att den förformade fibermassan F slites sönder när densamma upplyftes vertikalt kan massan under det att den frammatas horisontellt sprayas med en liten mängd bindemedelsvätska och torkas så att delar av fibrerna temporärt bindes samman för att undanröja risken för eventuell sönderslitning.

Typiska exempel på bindemedel som kan användas för sammanbindning av fibrerna kan innehålla syntetiskt gummi såsom styrenbutadiengummi, akrylonitril-butadiengummi, kloropren- gummi, uretangummi, naturgummin, vinylacetat av bindemedelstyp, cellulosaacetat av bindemedelstyp och bindemedel av akryltyp.

Ett dylikt bindemedel användes i form av latex, emulsion eller lösning, företrädesvis i form av latex eller emulsion. Mängden bindemedel som anbringas i fast form är inom området från 10 :in zoo g/loo g fibrer, företrädesvis från so tilll 250 g/ioo g fibrer.

Den fibermassa F, till vilken bindemedelsvätskan har förts, passeras genom värmaren. Under massans rörelse genom värmaren föres två rader av nålar växelvis in i massan vid övre 448 987 m och nedre kanterna av styrskenan. Införandet av nálarna tjänst- gör för att förhindra fibermassan F frán att dela sig när den drages uppåt och samtidigt förhindra annars möjligt läckage av högfrekventa elektriska vågor.

Under dess rörelse genom den med högfrekvens ar- betande dielektriska värmaren utsättes fibermassan F för elekt- risk spänning som emitteras med en högfrekvens som ligger inom området från l MHz till 300 GHz, företrädesvis frán l0MHz till 30 GHz i en densitet som är tillräcklig för bindemedlet att uppvärmas och torkas för att ge en definitiv form till fiber- massan, d.v.s. en densitet inom området fràn 0,1 till 10 kwh/ cm3, företrädesvis fràn 0,5 till 5 kwh/cm3 exempelvis. Följ- aktligen avlägsnas vatten eller annat lösningsmedel som användes i bindemedelsvätskan med hjälp av värmen och inbördes samman- liggande fibrer i massan bindes med det härdade bindemedlet.

Beroende på det härdade bindemedlet kommer den förformade fiber- massan F icke att slitas sönder på grund av sin egen vikt plus vikten av bindemedlet på fibrerna när densamma drages uppåt.

När det är nödvändigt kan den förformade fibermassan dessutom passeras genom en konventionell torkugn, där den uppvärmes och w efterhärdas, såsom medelst varmluft, infraröd strålning eller ånga, som är överhettad till en temperatur inom området från so ti11 zoo°c, företrädesvis från 1oo ti11 1so°c, unaer en period inom omrâdet från 10 till 60 minuter, företrädesvis från 15 till 40 minuter. Den efterhärdade massan skäres till 'förutbestämd storlek av en skärare.

När det färdiga underlägget önskas uppvisa bättre komprimeringsmotstånd, underkastas fibermassan F en nálnings- behandling med hjälp av en nàlningsanordning före det att massan behandlas med bindemedel. Denna nálning genomföres genom använ- dande av exempelvis den metod och apparat, som beskrives i ame- rikanska patentet nr 4.172.174, nämligen med hjälp av plungnálar, vilka var och en vid sin främre ände är försedd med åtminstone en krok, som sträcker sig in i massan med lämplig náldensitet alltefter behov. Fastän diametern och längden av dessa nålar är så bestämda, att de lämpar sig för nàlningsändamal, är de normalt inom området från 1,8 till 3,6 mm respektive inom om- rådet från 50 till 2000 mm. De är i huvudsak försedda med 4 till 12 krokar vardera. Närmare bestämt utföres nàlningen genom att blocket av den förformade fibermassan, som transporteras pà H 448 987 bandtransportören, uppbäres underifrån med hjälp av en plan skiva, såsom exempelvis en perforerad plåt, en slitsad plåt eller en slitsad transportör, som ger en nàlhållare en vertikalt fram- och àtergáende rörelse på andra sidan av blocket medelst en borrad plåt såsom exempelvis en perforerad plåt eller en slitsad plåt, varigenom fiberblocket nàlas med lämplig nàldensitet. En eller flera rader av nålar är fästa med önskade mellanrum pà nálhållaren. Den vertikala fram- och återgäende rörelsen hos nàlhållaren ges genom roterande av enfvevaxel, som driver en vevstake, som är förbunden med vevaxeln och nålhållaren. Härvid framföres fiberblocket med en hastighet som är sådan, att nålarna införes i blocket med lämpliga intervaller. Nåldensiteten varieras inom ett brett område, så att den lämpar sig för det aktuella underlaget och den komprimering och motståndsförmága, som önskas hos det färdiga underlaget. Nàlningsdensiteten ökas eller avstån- det mellan nàlarna minskas med ökande kompression och motstånd- förmàga. Vanligen är nåldensiteten inom området från 1 till ioo na1ar per 1oo cm3 b10ck, företrädesvis från 4 ti11 so nålar per 100 cm3 block. Fiberblocket underkastas, efter att ha genom- gått nålningsbehandlingen enligt ovanstående, behandling medelst bindemedelsvätska och torkningsbehandling.

Alternativt kan komprimeringen av fibrerna i blocket genomföras medelst rullningsmetoden eller rubbingmetoden i stället för den ovan beskrivna nålningsmetoden. Kompressionen genom rullningsmetoden genomföres exempelvis genom att man an- bringar nàlhàllare, som var och en uppvisar ett antal nålar som sträcker sig ut med förutbestämda inbördes avstånd på övre och undre ytorna av fiberblocket och varvid blocket pressas med nàlhàllarna under det att åtminstone en av nålhàllarna hålles i en roterande rörelse.

Fig. 14-l5 representerar ett annat utförande enligt föreliggande uppfinning. I huvudsak förekommer följande komponen- ter. Dessa är förformningsanordning 10 och matare ll för en fiber- samling med korta fibrer, vilken matningsanordning är anordnad om så erfordras. Förformningsanordningen 10 består i huvudsak av en transportör 12 och en skrapningsanordning 13, såsom visas i fig. 15. Transportören 12 bildas av övre ytan av ett ändlöst band (såsom ett ändlöst band som är perforerat) eller'ett ordi- närt ändlöst band som är anordnat mellan kedjor l6, som sträcker A sig mellan och passerar runt kugghjul 14, 15, varvid den övre 448 987 12 bandparten har en kontur, som sammanfaller med den för formning avsedda fibermassans ena yta (såsom den form som motsvarar mat- tans yta, som visas i fig. l när fibermassan önskas erhålla en sådan form)(kallad "gjutdyna"). Av ovan nämnda kugghjulspar är antingen det ena eller det andra (kugghjulet 14 i det visade fallet) förbundet med ett drivhjul 20 på en växellåda 19 medelst ett hjul 17 och ett band (eller kedja) 18. Det andra hjulet 21 i växellådan 19 är förbundet med en motor 23 medelst ett band (eller kedja) 22.

Skrapanordningen 13-är anordnad på ovan nämnda transportör 12. Såsom visas exempelvis i fig. 15 är en rotor- hållare 26 förskjutbart anordnad inuti den vertikala ramen 25, som sträcker sig upp från en horisontell ram 24 pâ transportö- ren 12. Motsatta ändar av den övre delen av rotorhâllaren 26 är anslutna till ena änden av en vajer 27. Vajern 27 sträcker sig ned från en skiva 28, som är anordnad upptill på nämnda verti- kala ram 25. Den andra änden av vajern 27 är förbunden med en vikt 29. Genom viktens 29 tyngd hålles rotorhållaren 26 för- skjuten uppåt konstant. Om så önskas är rotorhållaren 26 i sin sida försedd med rullar 30, som möjliggör att rotorhållaren rör ne sig vertikalt lätt och mjukt inuti den vertikala ramen 25. Vida- re är i rotorhållaren 26 fastsatt en rotor 33 på en axel 32, som roterbart uppbäres av en lagring 31. Medelst en skiva 34, som är koaxiellt fäst på axeln 32 är axeln 32 förbunden med en kraftkälla (såsom en motor eller en växellåda) 36 via ett band 35. Från ytterytan av rotorn 33 sträcker sig ett flertal nålar, som liknar dem på formningsanordningen i fig. 6-7. A andra sidan är i den vertikala ramen 25 en kamskiva 39 fäst vid en axel 38, som roterbart uppbäres av en lagring 37, vilken är fäst vid den vertikala ramen 25 upptill i rotorhállaren 26. Kamytan hålles konstant i kontakt med rullen 41, som är roterbart rörlig rela- tivt en arm 40, som sträcker sig från ovansidan av rotorhållaren 26. Bakom rotorn 33 finns en suglcdning 42, som är ansluten till suganordningar (icke visade).

Samlingen av nålar som sträcker sig från ytterytan av rotorn 33 liknar de som redan har beskrivits med hänvisning till fig. 6-7.

Rotorn 33 kan uppvisa önskad form som passar till formen på den fördjupning, som skall utföras på det förformade materialet genom skrapning. Såsom exempel kan rotorn ha formen 13 448 987 av en cylinder, öltunna, tvâ identiska stympade koner som är in- bördes förbundna vid deras huvudbaser eller en kalebass. När rotorn av en sådan form användes, behöver de nålar som sträcker sig ut frán ytan icke vara lika långa eller fördelade med en jämn densitet. Längden och nàldensiteten kan varieras lokalt för att passa det enskilda fallet. Vidare behöver antalet rotorer 33 icke vara begränsat till en. Man kan använda ett antal rotorer, som är anpassade till den önskade konturen, som skall ges den aktuella fibersamlingen. När så erfordras kan den förformade fibersam- lingen, som har erhållits enligt ovanstående, uppvisa ytterligare spår, som är formade i densamma med hjälp av separata rotorer (icke visade). När fördjupningen som skall formas i fibersam- lingen genom skrapning har formen av ett spår med fastställt djup, behöver rotorhàllaren 26 icke vara vertikalt rörlig fram och åter med hjälp av kamskivan 39, utan kan uppvisa ett fast läge.

Tillförselanordningen ll för kortfibrig fiber- massa uppvisar ett inlopp 49, som uppvisar en öppning som är i huvudsak vertikal, såsom illustreras i fig. 16. öppningsarean S1 i matningsinloppet 49 är invariabel utmed hela zonen. Under inloppet 49 är anordnat ändlösa transportörer 50, 51 och ett par varandra motställda parallella styrskivor (icke visade). Övre partierna av passagen av de ändlösa transportörerna 50, 51 divergerar i riktning uppåt till bildande av en avsmalnande del 52 och de nedre partierna är anordnade inbördes parallellt till bildande av ett komprimeringsparti 53 däremellan. Den övre öpp- ningen av det avsmalnande partiet 52 kommunicerar med nedre änd- öppningen av av ovan nämnda inlopp 49. Denna ändlösa transportör kan bildas av ett gummiband eller en ändlös serie av metallstycken, som är inbördes förbundna såsom larvfötterna på en caterpillar.

I annat fall kan man använda sig av ett flertal rullar, som är anordnade efter varandra i serie med små intervaller. Eftersom den övre änden av kompressionsdelen 53 skall kommunicera med nedre änden av inloppet 49, måste det övre partiet av kompres- sionsdelen 53 vara utformat i vertikal riktning. Nedre partiet av kompressionsdelen 53 kan vara utformat i horisontell riktning om så erfordras. Varandra motställda partier av dessa ändlösa transportörer 50, 51 rör sig nedåt (i riktningen av pilarna) med hjälp av kedjehjul 54, 55, 56 och 57, vilka är förbundna med en kraftkälla (icke visad). Arean S2 av den öppning i komp- ressionsdelen 53, genom vilken fibermassan F passeras, speciellt 448 987 14 öppningen i dess yttre ände eller öppningen mellan de rullar (icke visade) som är anordnade intill den yttre änden och de ändlösa banden 50, 51, måste vara mindre än arean S1 av öpp- ningen vid ovan nämnda inlopp 49. över inloppet 49 raren 58, transportören 59 etc. anordnade i serie. šàsom mat- ningsanordning för fibrer kan användas en karda (icke visad) vilken formar väven av inkommande fibrer och staplar en väv är uppluck- ovanpå den andra. Höjden av den fibermassa, som avlämnas till matningsinloppet, kan automatiskt kontrolleras med hjälp av en nivákontroll (icke visad) anordnad med detektering 60a, 60b och 60c såsom fotoelektriska rör, fotoluminiscenta dioder eller fototransistorer. Komprimeringsanordningarna behöver icke vara begränsade till det som har beskrivits ovan, men kan vara konst- ruerade så att fibrerna avlämnas med en förutbestämd tjocklek till ett ändlöst band i rörelse i horisontell riktning.

Nedan beskrives metoden för förformning av en dyna för ett säte genom användande av ovan nämnda apparat. En fibersamling F av syntetiska korta fibrer med tung denier tre- dimensionellt krökta, såsom visas i fig. 5, föres till en upp- luckrare 58 genom användande av en transportör, såsom en band- transportör 59, såsom visas i fig. 14-15. Därefter utmatas fib- rerna exempelvis med lufttryck genom utloppet 61 och matas in i inloppet 49. Fibermassan F, som har inmatats, är gradvis upp- staplad i det nedre partiet av inloppet 49 och har samtidigt förts nedåt medelst komprimeringsdelen 53. Fibermassan F, frammatas med hjälp av de ändlösa transportörerna 50, ras genom det inre av komprimeringsdelen 53. Under denna passage komprimeras fibermassan till ett bestämt kompressionsförhàllande (bulkdensitet), som bestämmes av förhållandet mellan arean S1 i öppningen av inloppet 49 och arean S2 av öppningen i kompri- meringsdelen 53, nämligen förhållandet S1/S2 > l. Eftersom höj- den av fiberstapeln F i inloppet 49 och matningshastigheten hos de ändlösa transportörerna 50, 51 också ger bulkdensiteten hos den komprimerade fibermassan F, kontrolleras inmatningshastig- som 51, passe- heten av fibersamlingen F och matningshastigheten hos de änd- lösa banden 51 genom att man avkänner stapelhöjden hos fiber- samlingen, som detekteras med hjälp av detektorer 60a, 60b och 60c.

Under tiden konverteras motorn 23 till förutbe-I stämd hastighet med hjälp av utväxlingen 19 och drivkraften överföres sedan med hjälp av bandet 18 till skivan 17 med det 15 448 987 resultatet, att hjulet 14 roteras så att det ger en rörelse hos det ändlösa bandet 16 i transportören 12. Fibermassan F passeras genom det inre av skraparen 13. Från fibermassan avskrapas erfor- derliga partier med hjälp av de nålar, som sträcker sig ut från rotorns 33 ytteryta när rotorn 33 roteras med hjälp av den driv- kraft, som genereras av motorn 36 och överföres via bandet 35.

De avskrapade fibrerna suges och avlägsnas via sugledningen 42.

Periferihastigheten hos rotorn under denna operation ligger inom området fràn 150 till 2000 m/min, företrädesvis från 400 till 1500 m/min. Rotorhàllaren 26 hálles uppdragen vid alla tillfällen med hjälp av vikterna 29, som är anbringade vid ena änden av vajrarna 27. Positionen hos rotorhállaren 26 kontrolleras emeller- tid eftersom de rullar 41 som är fästa vid överdelen hàlles pres- sade mot kamskivan 39. Eftersom kamskivan 39 roteras med hjälp av den kraft, som överföres från skivan 63 till skivan 62 via bandet 64, bestämmes höjden av rotorn 33 genom rotation av kamskivan 39. Den fördjupning som skall utföras i fibermassan F utföres genom växling av rotorns 33 höjdläge. Om så önskas kan positionen av rotorhàllaren 26 upprätthállas medelst kraften från en fjäder i stället för tyngden hos vikterna 29.

Om så erfordras passeras fibermassan F som har- beskrivits ovan genom en rubbinganordning, där den rubbas så med hjälp av stänger och komprimeras till förutbestämd bulk- densitet. Den förformade fibermassan som således har erhållits uppvisar i huvudsak en bulkdensitet inom området frán 0,002 till 0,2 9/cm3, företrädesvis från 0,05 till 0,5 g/cm3.¶ Den förformade fibermassan F underkastas efter- följande behandling där den tillföres bindemedelsvätska och där den utsattes för värme på samma sätt som den i anslutning till den i fig. 6-7 beskrivna metoden. Där den färdiga dynan önskas uppvisa högre komprimeringsmotstànd, underkastas fiber- massan en nàlningsbehandling lika den som beskrevs i samband med fig. 6-7. Kompressionen av fibrer kan genomföras genom rullningsmetoden, rubbingmetoden etc. i stället för genom nàl- ningsmetoden. Rullningsmetoden innehåller en vertikal sandwich- läggning av fibermassan mellan plattor, som var och en uppvisar ett antal nålar som sträcker sig ut med förutbestämda intervaller, varvid massan pressas med plattorna och varvid åtminstone en av plattorna rullas under tryck. 448 987 16 Fig. 16-17 representerar ett ytterligare utfö- ringsexempel på uppfinningen. Detta utföringsexempel bildas i huvudsak av följande komponenter. Dessa är nätmatningsanordning 7, förformare 10, kompressor 8, anordningar 9 för tillförande av bindemedel, torkningsanordningar och matningsanordningar ll för fibermassan med korta fibrer. Först skall matningsanordningen 7 endast avlämna nätet 71 frán rullen 70 till förformaren 10, där en yta, exempelvis den nedre ytan, av fibermassan som skall för- formas är flat. Där en yta, exempelvis den nedre ytan, av den för förformning avsedda fibermassan icke är jämn, måste man åstadkomma en konturformning, som är avpassad till den ojämna ytan. Såsom visas i exempelvis fig. 17 avlämnas nätet 71 fràn rullen 70, passeras över matningsrullen 72, pressas mellan pressnings- rullarna 73a, 73b och formas därefter av formrullarna 74a, 74b till en förutbestämd form, såsom en form som liknar konturen av formningsdynan 80, vilken skall beskrivas mer ingående nedan, och pressas vidare mellan likadana pressrullar 75a, 75b. Med andra ord pressas det flata nätet 71 mellan rullarna 73a, 73b och igen mellan rullarna 75a, 75b och formas till den förut- bestämda formen med hjälp av formrullarna 74a, 74b. Eftersom nätet uppvisar den förutbestämda formen efter passagen mellan formrullarna, uppvisar pressrullarna 75a, 75b i huvudsak samma form som formrullarna 74a, 74b. Det så formade nätet föres där- efter in på formdynan 80 pà transportören 12 till förformaren 10. Formningen av nätet har beskrivits ske med hjälp av rullar.

Naturligtvis kan formen erhållas med hjälp av pressar i stället (icke visade).

Nätet är framställt av plast- eller metallmaterial.

Maskorna i nätet uppvisar en fixerad storlek inom området från omkring 5 till omkring 100 mm, företrädesvis från 10 till 50 mm.

De trådar som bildar nätet uppvisar i huvudsak en diameter inom omrâdet från 0,5 till 8 mm, företrädesvis från l till 5 mm.

Förformaren 10 är i huvudsak sammansatt av mat- ningsanordningar 12 för frammatning av massan av korta fibrer och skrapningsanordning 13, såsom visas i fig. 17. Eransportören 12 är så konstruerad, att den ges av den övre ytan av ett ändlöst band (såsom ett ändlöst band som är perforerat med ett hàlmönster) eller ett ordinärt ändlöst band som är sträckt och beläget mellan kedjorna 16 som är lagda parallellt med varandra och som löper över kedjehjul 14, 15 en kontur, som sammanfaller med ena ytan 17 448 987 av den fibermassa som skall förformas (såsom den form som mot- svarar ytan av den massa som visas i fig. 1 när massan önskas förformas med ett sådant mönster)(de1ad formdyna 80). Av det par av ovan nämnda kedjehjul, är det ena (kedjehjulet 14 i det visade utförandet) medelst remmen 20 anslutet till växellådan 19 med hjälp av skivan 17 och bandet (eller kedjan) 18. Den andra skivan 21 i växellådan 19 är ansluten till motorn 23 via bandet (eller kedjan) 22. §kraparen 13 är anordnad på ovan nämnda trans- portör 12 och är konstruerad på samma sätt som den i fig. 17 visade apparaten. I fig. 17 symboliserar därför samma symboler som i fig. 15 motsvarande komponenter hos anordningen enligt denna figur. Vidare är den samling nålar som sträcker sig från rotorns 33 ytteryta likadan som vid den apparat som redan har beskrivits i samband med fig. 6-7.

Rotorn 33 kan ges vilken som helst önskad form som passar formen av den fördjupning som skall utföras i den förformade massan genom skrapning. Exempel pà former som rotorn kan uppvisa kan vara cylinder, öltunna, två identiska stympade koner, som är inbördes förbundna vid deras huvudbaser, en sfär, ett ägg och en kalebass. När en rotor som är så utformad använ- des behöver de nålar som sträcker sig ut från ytterytan icke vara jämna i längden eller vara fördelade med en jämn densitet. Läng- den och nàldensitetcn kan varieras lokalt för attäpassa det aktuella ändamålet. Vidare är antalet rotorer 33 icke begränsat till en. Man kan använda ett antal rotorer, som är avpassade till den kontur, som man önskar ge den förformade fibermassan. När så är nödvändigt kan den erhållna förformade massan som har beskri- vits ovan uppvisa ytterligare spår, som är utformade i densamma genom användande av en separat rotor (icke visad). När den för- djupning, som skall formas i dynan genom skrapning har formen av ett spár med fastställt djup, behöver rotorhállaren 26 icke vara rörlig fram och äter vertikalt med hjälp av kamskivan 39, utan den kan vara fixerad i ett läge.

Tillförselanordningen ll för fibrerna uppvisar ett inlopp 49, som har en öppning i i huvudsak vertikal riktning, sàsom visas i fig. 16. Den nedre änden av matningsinloppet 49 mynnar över transportören 12 hos ovannämnda förformare 10. över inloppet 49 är uppluckrare 58, transportörer 59 etc. anordnade i serie. För tillförsel av fibrer kan man använda ett kort 448 987 ia (icke visat) vilket bildar en väv av inkommande fibrer och var- vid en väv är staplad pà en annan.

Nu skall metoden för förformning av en dyna för ett säte genom användande av ovan beskriven apparat beskrivas nedan. En massa F av syntetiska korta fibrer med tung denier och tredimensionellt krökta, såsom framgår av fig. 5, frammatas till uppluckraren 58 med hjälp av transportören, såsom en band- transportör 59, som visas i fig. 16-17. Därefter utmatas exempel- vis med lufttryck fibrerna genom utloppet 61 och matas in i mat- ningsinloppet 49. Följaktligen staplas fibrerna upp till en förut- bestämd tjocklek på ett nät, som är i rörelse pà transportören.

Under tiden regleras drivningen från motorn 23 till ett önskat förhållande med hjälp av utväxlingen 19 och över- föres därefter via bandet 18 till skivan 17 med det resultatet att tandhjulet 14 roteras så att det åstadkommer en rörelse hos transportörens 12 band 16. Sålunda passeras nämnda fibermassa F genom det inre av skrapningsanordningen 13. Från fibersamlingen skrapas aktuella partier av med hjälp av de nålar, som sträcker sig ut fràn ytan på rotorn 33 när rotorn 33 roteras av den driv- kraft, som genereras av motorn 36 och överföres via bandet 35.

Fibrerna skrapas sålunda av ifrån fibersamlingen och suges och avlägsnas genom sugledningen 42. Rotorns periferihastighet under denna operation ligger inom området från 150 till 2000 m/min, företrädesvis frán 400 till 1500 m/min. Rotorhàllaren 26 hálles uppdragen hela tiden medelst vikten 29, som är anbringad i änden av vajern 27. Positionen hos rotorhållaren 26 kontrolleras emellertid eftersom de rullar 41, som är fästa vid överdelen, hàlles pressade emot kamskivan 39. Eftersom kamskivan 39 rote- ras medelst den drivkraft som överföres fràn skivan 63 till skivan 62 via bandet 64, bestämmas höjden av rotorn 33 av kam- skivans 39 rotation. Den fördjupning som önskas ástadkommen i fibermassan F utföres genom växling av höjden hos rotorn 33.

Om sà önskas kan läget hos rotorhàllaren 26 hållas med hjälp av kraften från en fjäder i stället för tyngden av vikten 29.

Fibermassan F som har förformats såsom beskrivits ovan komprimeras med komprimeringsanordningen 8 till förutbestämd bulkdensitet. Denna komprimeringsanordning 8 består exempelvis av en rulle, som liknar pressrullen 74a. En enkel press kan användas i granat för en dylik rulle. ' 19 448 987 När så erfordras kan fibermassan F som har fram- ställts enligt ovanstående vidare passeras genom rubbinganord- ningar, där den rubbas exempelvis med hjälp av stänger och pressas till en förutbestämd bulkdensitet. Den förformade fibermassan uppvisar i huvudsak en bulkdensitet inom området från 0,002 till 0,2 g/cm3, företrädesvis från 0,05 till 0,5 g/cm3. Där man önskar uppnå högre komprimeringsmotstánd i den färdiga dynan underkastas densamma en nàlningsbehandling liknande den som beskrives i sam- band med metoden enligt fig. 6-7. Komprimeringen av fibrerna kan genomföras enligt rullningsmetoden, rubbingmetoden etc. i stället för nålningsmetoden.

När så erfordras täckes nu den fibersamling som har komprimerats och eventuellt underkastats nålningsbehandlingen med ett nät 82. Detta nät 82 kan vara av samma typ som ovan nämnda nät 71 eller också kan det pà samma sätt vara utformat av trådar med liten diameter. Detta nät 82 tillföres från en separat nät- matare 83. I denna nätmatare 83, såsom visas i fig. 16, avlämnas nätet 82 från rullen 84 och passeras över matningsrullen 85, pressas mellan pressrullarna 86a, 86b och formas därefter av formningsrullarna 87a, 87b till förutbestämd form, vilken är densamma som ytkonturen av den komprimerade massan F, vilken skall beskrivas närmare nedan, och pressas vidare mellan lik- nande pressrullar 88a, 88b. Därefter pressas nätet 82 mot ytan av förutnämnda massa F av en pressrulle 89. Pressrullarna 89 uppvisar samma form som formrullarna 87a. Nätet kan användas i dess ursprungliga flata form. Om så önskas kan nätet place- ras på fibersamlingen före det att densamma underkastas kompri- mering eller också kan det placeras på fibermassan efter komp- rimeringen och före nålningsbehandlingen.

Den formade fibermassan som har erhållits såsom beskrivits ovan underkastas nu samma behandling genom tillförsel av bindemedelsvätska och värme, som vid metoden enligt fig. 6-7.

Den dyna som har formats på ovan beskrivet sätt behandlas med värme från ånga om så erfordras antingen före eller efter den har skurits till förutbestämd storlek. Närmare bestämt matas dynan till en press, som är försedd med en ång- injektor och uppvärmes och komprimeras i densamma med hjälp av ånga som blåser ut med en temperatur inom området från 100 till l40°C, företrädesvis från 105 till l20°C under en period inom området från l till 30 minuter, företrädesvis från 2 till 10 448 987 zo minuter. Därefter stoppas tillförseln av tryck och blåsningen av ånga avbrytes. Den komprimerade dynan kyles med hjälp av luft, vatten etc. och borttages från pressen. På så sätt er- hålles en färdig dyna. Denna komprimering med ånga genomföres så, att kompressionsförhållandet baserat på tjockleken av den obehandlade dynan ligger inom området från 5 till 40%, före- trädesvis från 10 till 30%.

Såsom har beskrivits ovan har denna uppfinning den fördelen, att man lätt åstadkommer konstruktionen av fiber- samlingen i en jämn skikthöjd, vilken med konventionell metod, där man tillför tryck med en fast kropp, är mycket svår att uppnå på grund av fibermassans fluffighet. Föreliggande uppfinning har vidare den fördelen, att den tillåter konstruktionen av fiber- massan med en fördjupad kontur, vilket är extremt svårt att uppnå med konventionella mekaniska metoder, där man tillför tryck med en fast kropp, pà grund av fibermassans fluffighet.

Föreliggande uppfinning innefattar, förutom ovan beskrivna bas- process, steget att man lägger nätet på transportören före för- formningssteget. Där fibermassan som skall formas är komplice- rad till sin form och därför i hög grad utsatt för brott eller isärdragning mellan det steg, i vilket bindemedelsvätska till- föres och torkningssteget, eliminerar det nät som placeras så att det täcker fibermassan helt möjligheten till dylikt brott.

Vidare finns det, eftersom nätet kvarlämnas pá àtmintone en yta av den färdiga dynan, ingen möjlighet att dynan förstöres även om den monteras direkt på en fjäder, såsom kan vara fallet vid ett bilsäte. Ovan nämnda fördel genom användande av nätet ökas ytterligare när nätet användes på en flat yta. Nätet kan anbringas antingen till den övre ytan eller den nedre ytan av dynan, vilket som lämpar sig för tillfället. Om så önskas kan nätet anbringas på dynans båda ytor. Metoden för framställning av en dyna har beskrivits i samband med det fallet där nätet placeras först och fibrerna staplas upp på nätet. Det är natur- ligtvis möjligt att placera nätet på fibermassan efter det att densamma har formats genom komprimering.

Claims (10)

21 448 987 P a t e n t k r a v

1. Metod för förformning av en dyna (l,'3) för ett säte eller för en säng, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att man tillför en samling (F) av tredimensionellt krökta korta fibertràdar till en transportör (12) och låter transportören (12) som uppbär fibersamlingen (F) röra sig framåt under en rotor (33), som pá sin ytteryta är försedd med en mängd utskju- tande nålar, och som hâlles under rotation och tillåter sagda nålar att nà kontakt med sagda fibersamling och därvid avskrapa en del av fibrerna från fibersamlingen och ge förutbestämd form àt fibersamlingen utan att tillföra någon sammanpressningskraft till fibersamlingen.

2. Metod enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k - n a d d ä r a v, att skrapningen genomföres över hela ytan av fibersamlingen (F).

3. Metod enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k - n a d d ä r a v, att skrapningen genomföres ställvis utmed fibersamlingens yta.

4. Metod enligt patentkrav 3, k ä n n e t e c k - n a d d ä r a v, att rotorn roteras medan dess axel bringas att utföra en vertikal fram- och àtergàende rörelse.

5. Metod enligt patentkrav 3, k ä n n e t e c k - n a d d ä r a V, att man använder sig av ett flertal rotorer, som var och en är försedd med ett antal utskjutande nålar.

6. Apparat för förformning av en dyna (l, 3) för ett säte eller för en säng enligt något av ovan angivna patentkrav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den innefattar en trans- portör för mottagning av en samling av tredimensionellt krökta korta fibertràdar, och skrapningsanordning, som bildas av en rotor (33), som är anordnad ovanpå sagda transportör (12) och som är försedd med en mängd utmed dess ytteryta anordnade ut- skjutande nàlar, vilka är anordnade att avskrapa en del av fib- rerna från fiberansamligen i syfte att kontrollera fiberansam- lingens tjocklek utan att tillföra någon sammanpressningskraft till fiberansamligen (F). .a 448 987 22

7. Apparat enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k - n a d d ä r a v, att rotorn (33) utgöres av en cylindrisk kropp, som har en fast diameter utmed dess hela längd och som sträcker sig över hela bredden av transportören. .

8. Apparat enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k - n a d d ä r a v, att rotorn uppvisar en profil, som är avpassad att utföra skrapning ställvis på den fibersamling (F), som finns på transportören (12). .

9. Apparat enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k - n a d d ä r a v, att rotorn är så anordnad att dess axel kan reciproceras vertikalt.

10. Apparat enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k - n a d 'd ä r a v, att den är försedd med ett flertal rotorer, som var och en är försedd med ett flertal utskjutande nålar.