SE447807B - Sett och apparat for framstellning av en materialbana - Google Patents

Description

15 20 25 30 447 807 av materialbanans kantpartier kommer att ske vid efterföljande be- handling av materialbanan. Vid tillverkning av t ex fiberskivor sker en utjäsning av kantpartierna vid lufturpressning av fiberba- nan vid efterföljande bandförpressning och varmpressning. Slutre- sultatet blir då, om man format materialbanan med en lämpligt för- höjd ytvikt i kantpartierna, att den färdigpressade skivan erhål- ler en i huvudsak jämn ytvikt och densitet tvärs formningsrikt- ningen, vilket är viktigt för att erhålla acceptabla hållfasthets- egenskaper även i kantpartierna. En materialbana med en från bör- jan jämnt formad ytvikt i sin tvärriktning ger som resultat vid denna typ av tillämpning en färdig skiva, som uppvisar lägre yt- vikt och densitet i kantpartierna. Detta innebär att skivans håll- fasthetsegenskaper blir för låga i kantpartierna. Kantegenskaperna blir därför bestämmande för om produkten skall klassas som prima eller sekunda. Man har i detta fall att välja på att öka medelyt- vikten för att få acceptabla egenskaper i kantpartierna eller att såga bort den underkända delen av kantpartierna. Båda dessa för- faranden leder till extra materialåtgång och ökade tillverknings- kostnader.

För att kontrollera ytviktsprofilen tvärs materialbanan är det känt, att vid luftburen transport av fibrer, ge det i formnings- huvudets spridningskanmare inkommande fiberflödet en oscillerande rörelse tvärs materialbanans rörelseriktning. Denna oscillation kan åstadkommas antingen på mekanisk väg såsom beskrives i US 3 071 822 eller på pneumatisk väg såsom beskrives i US 4 099 296 (i huvudsak motsvarande SE 7510795-3).

Att fördelningen av fibrer tvärs materialbanan vid utförandet med pneumatiskt styrd fiberfördelning inte är tillfredsställande visas av det faktumet, att man i flera praktiska tillämpningsfall i ef- terhand fått anbringa rullar eller glidskor med viktbelastning, som pressar ner fiberbanans kantpartier för att därigenom försöka uppnå en ökad ytvikt i kantpartierna. Användning av rullar eller glidskor är en nödlösning som ger väsentliga nackdelar. Dels måste 10 15 20 25 30 447 807 man variera viktbelastningen för varierande ytvikt för att få nå- gorlunda acceptabelt resultat, dels är risken stor att fiberbanans övre yta rullas upp, ruggas upp eller förstöres på annat sätt.

Att fördelningen av fibrer tvärs materialbanan vid utförandet med mekaniskt styrd fiberfördelning inte är tillfredsställande visas av det faktumet, att man med uppdelning av en suglåda i flera sug- sektioner, där enkla spjäll regleras manuellt, skapat olika under- tryck i olika delar av suglådan och därvid maximalt undertryck vid kantpartierna, varigenom man sökt påverka fördelningen av fibrer tvärs materialbanan. Vid denna utföringsform har man dock inte lyckats uppnå den eftersträvade ytviktsprofilen tvärs materialba- nan, utan även i detta fall har man i flera praktiska tillämpning- ar fått tillgripa rullar eller glidskor liknande de ovan beskrivna för att förbättra resultatet.

Det finns även tillämpningar, där man på samma sätt som ovan reg- lerat undertrycket under skalpervalsen. Av skilda orsaker har man inte heller här lyckats uppnå den eftersträvade ytviktsprofilen tvärs materialbanan.

I andra tillämpningar har man varit tvungen att ge skalpervalsen en viss bombering för att kunna åtminstone förbättra ytviktsprofi- len tvärs materialbanan. Detta har den uppenbara nackdelen, att önskad ytviktsprofil tvärs materialbanan bara kan erhållas vid en nominell ytvikt. Ändamålet med uppfinningen är att eliminera ovannämnda problem och åstadkonma ett sätt och en apparat för framställning av en mate- rialbana på sådant sätt och med sådana medel, att en förutbestämd ytviktsprofil kontinuerligt erhålles, varigenom önskade ytvikts- variationer tvärs materialbanan kan styras och regleras automa- tiskt på ett tillförlitligt sätt.

Det nya vid uppfinningen består i huvudsak däri att ytviktsprofi- 10 15 20 25 30 447 807 len styrs automatiskt med ett återkopplat styrsystem genom att är- värdessignaler från ett flertal tvärs materialbanan anordnade gi- vare, som företrädesvis ger information om materialbanans ytvikts- eller tjockleksprofil, jämföres med börvärdessignaler, varvid en vid denna jämförelse eventuellt erhållen skillnad resulterar i en styrsignal som bringas att påverka åtminstone ett styrdon för reg- lering av undertrycket i förutbestämda sugsektioner, som är inrik- tade med de partier tvärs materialbanan inom vilka ytvikten skall ändras för erhållande av den förutbestämda ytviktsprofilen. Genom uppfinningen kan en fördelaktig fördelning av partiklarna uppnås och sättet gör det möjligt att erhålla en effektiv automatisk styrning av ytviktsfördelningen tvärs materialbanan på ett önskat sätt.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen användes nämn- da styrsignal för att reglera undertrycket i åtminstone de båda yttre sugsektionerna eller i flera sugsektioner vid materialbanans båda kantpartier. Regleringen av undertrycket kan därvid ske an- tingen vid sugsektionerna hos en under formningshuvudets sprid- ningskammare anordnad suglåda så att luftgenomströmningen och där- med mängden på bandet avsatt partikelformigt material ökar eller minskar i beroende av styrsignalens värde eller vid sugsektionerna hos en nedströms formningshuvudet och under bandet belägen suglåda så att luftgenomströmningen och därmed komprimeringsgraden hos ma- terialbanan inom området för nämnda reglerade sugsektioner ökar eller minskar i beroende av styrsignalens värde. Enligt en ytter- ligare föredragen utföringsform regleras undertrycket vid sugsek- tionerna hos båda dessa suglådor.

Apparaten enligt uppfinningen kännetecknas därmed i huvudsak av att den innefattar ett återkopplat styrsystem för automatisk styr- ning av ytviktsprofilen¿ vilket styrsystem innefattar ett flertal I.-tvärsimaterialbanan anordnade givare, som företrädesvis ger infor- 'mation om materialbanans ytvikts- eller tjockleksprofil för bil- dande av ärvärdessignaler, som i en regulator jämföras med börvär- dessignaler, varjämte styrsystemet innefattar åtminstone ett styr- 10 20 25 447 807V don, som är anordnat att påverkas av styrsignaier från reguiatorn, viïka erhåiïes vid nämnda jämförelse vid en eventueïit erhåiien skilinad meiian nämnda signaïer, och att styrdonet är anordnat att regiera undertrycket i förutbestämda sugsektioner, som är inrikta- de med de partier tvärs materiaibanan inom vi1ka ytvikten skaii ändras för erhåiiande av den förutbestämda ytviktsprofiien.

Uppfinningen kommer att beskrivas närmare i det föïjande med hän- visning ti11 ritningarna.

Figur 1 visar schematiskt från sidan en apparat för framstäiining av en materiaïbana enïigt en föredragen utföringsform av uppfin- ningen.

Figur 2 är ett vertikait tvärsnitt av ett formningshuvud hos appa- raten eniigt figur 1.

Figur 3 är ett vertikait tvärsnitt av en justeranordning hos appa- raten eniigt figur 1.

Med hänvisning ti11 figur 1 visas där schematiskt de1ar av en ap- parat för framstäiining av en materiaibana av ett partikeiformigt materiai såsom t ex träfibrer e11er syntetfibrer, viiken apparat innefattar ett formningshuvud 1, som uppvisar en spridningskammare 2 och ett kring en axe1 3 osciïierbart anordnat unstycke 4, som utmynnar i spridningskammaren 2 vid dess övre dei och som är an- siutet ti11 en behåilare (ej visad) via en tiiiförseiiedning 5 för tiiiförsei av det partikeïformiga materiaiet i en transporterande iuftström. I Ett ändiöst band e11er vira 6 ïöper i en siinga runt ett fïertai vaisar 7, av viika vaisen 7a är drivande, varvid viran 6 är anord- nad att iöpa horisonteiit genom spridningskanmaren 2 och biidar därvid dess botten för att kontinueriigt mottaga partikiarna som strömmar ner genom spridningskammaren 2. 10 15 20 25 30 447 807 _ _ Formningshuvudet 1 innefattar vidare ett sugorgan i form av en suglåda 8, som är anordnad under viran 6 och spridningskamnaren 2, med vilken suglådan är inriktad. Suglådan 8 har ett utlopp 9 med en fläkt 10, som är anordnad att skapa ett lämpligt undertryck i suglådan 8 och att bortföra den transportluft som sugs in i suglå- dan från spridningskammaren 2 via viran 6.

Såsom närmare framgår av figur 2 är suglådan 8 försedd med ett flertal vertikala skiljeväggar 11, som är parallella med virans längdriktning och uppdelar suglådan i ett flertal separata bredvid varandra belägna sugsektioner 12. Varje sugsektion 12 har ett spjäll 13 anordnat vid sin nedre del för inställning av en sug- spalt 14 mellan sugsektionen 12 och utloppet 9. Vid den visade ut- föringsformen är de två yttre sugsektionernas spjäll 13a och 13b förbundna med var sitt ställdon i form av en hydraulcylinder 16, vars kolvstång 15 påverkar spjället 13a resp 13b för inställning av sugspalten 14 till önskad storlek, varigenom undertrycket i de två yttre sugsektionerna 12 ändras i förhållande till trycket i de övriga sugsektionerna. Alternativt kan spjällen inställas med ett gemensamt ställdon. Vid en annan alternativ utföringsform (ej vi- sad) är en grupp, t ex två eller flera, av sugsektionerna intill suglådans båda längsgående sidor, dvs vid materialbanans båda kantpartier, anordnade att regleras på detta sätt av en gemensam eller var sin hydraulcylinder. Som ställdon kan även pneumatiska cylindrar, stegmotorer och motordrivna skruv-mutterdon komma ifråga.

Spridningskammaren 2 har, såsom framgår av figur 1, ett horison- tellt utlopp 17 i anslutning till viran 6, genom vilket utlopp vi- ran och en därpå formad materialbana 18 passerar.

Den i figur 1 visade apparaten har vidare en nedströms formnings- huvudet 1 belägen justeranordning 19, som innefattar en ovanför viran monterad huv 20 och en däri horisontellt roterbart lagrad skalpervals 21, som är anordnad på förutbestämt avstånd från viran 6 för att fräsa bort överskottsmaterial från den därunder passe- Way... "ws- 'f-'-w-~ .-v. -fl-f-wi-w-.fa-n-.y- f-:wzvf .fifuwurx 10 15 20 25 30 35 447 807 rande materialbanan 18. Huven 20, som bildar en höj- och sänkbar enhet med skalpervalsen 21, är medelst en glidbar förbindelse an- sluten till ett övre utlopp 22, i vilket en fläkt 23 är anordnad för att suga bort det frigjorda överskottsmaterialet från skalper- valsen 21. Mellan formningshuvudet och justeranordningen finns åt- minstone tre stycken givare 24 för nivåmätning, som är fördelade tvärs materialbanan och är fast monterade vid huven 20 medelst bärarmar 25. Varje givare 24 har ett svängbart element 26, som är anordnat att ligga i kontakt med materialbanan för att avkänna ovansidans 27 nivå i förhållande till ett referensplan och därmed reagera för förändringar i denna nivå, vilka förändringar regist- reras på lämpligt sätt via en förbindelsearm 28. Vid förflyttning av huven upp eller ner ändras referensplanets läge i förhållande till viraplanet. De nämnda registrerade nivåerna bildar således materialbanans tjockleksprofil före skalpervalsen 21. Signaler från samtliga tre givare 24 behandlas och ett medelvärde därav jämföres med ett börvärde för önskad tjocklek på materialbanan.

Vid registrerade skillnader bildas styrsignaler som påverkar ut- matningen från ett förråd (ej visat) av det partikelformiga mate- rialet så att mängden partiklar, som matas in i spridningskammaren ökar eller minskar beroende på styrsignalens värde tills önskad tjocklek inställes på materialbanan. Dessa givare kan även använ- das för att ge information om tjocklekarna vid kantpartierna i förhållande till varandra eller i förhållande till tjockleken vid det centrala partiet, varvid registrerade skillnader jämföres med börvärden för alstrande av styrsignaler för påverkan av manövre- ringsorganet (ej visat), som bringar munstycket 4 att oscillera, så att fördelningen av det partikelformiga materialet i sprid- ningskammaren ändras.

Vidare finns åtminstone tre stycken givare 29 för nivåmätning an- ordnade efter ytavjämningsanordningen 19, vilka är fördelade tvärs materialbanan på samma sätt som de ovan beskrivna givarna 24. Gi- varna 29 är medelst bärarmar 30 fast monterade vid huven 20 och har vardera ett svängbart element 31, som avkänner nivån av den med hjälp av skalpervalsen 21 erhållna ovansidan 32 i förhållande 10 15 20 25 30 447 807 till ett referensplan och reagerar för förändringar i denna nivå, vilka förändringar registreras på lämpligt sätt via en förbin- delsearm 33. Vid förflyttning av huven upp eller ner ändras refe- rensplanets läge i förhållande till viraplanet. i stället för att monteras vid huven kan ena eller båda grupperna av givare 24 och 29 anordnas vid ett stativ hos apparaten vilket inte följer huvens rörelser.

Vid den visade utföringsformen är även ett sugorgan i form av en suglåda 34 anordnat under viran 6 i anslutning till justeranord- ningen 19. Suglådan 34 har ett utlopp 35 med en fläkt 36, som är anordnad att skapa ett lämpligt undertryck i suglådan 34 för att suga luft genom materialbanan 18 och viran 6. I likhet med den ovan beskrivna suglådan 8 är även denna andra suglåda 34 försedd med ett flertal vertikala skiljeväggar 37 såsom närmare framgår av figur 3. Skiljeväggarna 37 är parallella med virans längdriktning och uppdelar suglådan 34 i ett flertal separata sugsektioner 38, som vardera har ett spjäll 39 anordnat vid sin nedre del för in- ställning av en sugspalt 40 mellan sugsektionen 38 och utloppet 35. Vid den visade utföringsformen är de två yttre sugsektionernas spjäll 39a och 39b förbundna med var sitt ställdon i form av en motor 42, vars axel 41 påverkar spjället 39a resp 39b för inställ- ning av sugspalten 40 till önskad storlek, varigenom undertrycket i de två yttre sugsektionerna 38 ändras i förhållande till trycket i de övriga sugsektionerna. Alternativt kan spjällen inställas med ett gemensamt ställdon. Vid en annan alternativ utföringsform (ej visad) är en grupp, t ex två eller flera, av sugsektionerna intill suglådans båda längsgående sidor, dvs vid materialbanans båda kantpartier, anordnade att regleras på detta sätt av en gemensam eller var sin motor. Som ställdon kan även hydraulcylindrar eller pneumatiska cylindrar komma ifråga liksom motordrivna skruv- -mutterdon. I Vidare är en separat givare för mätning av materialbanans ytvikt anordnad på lämpligt ställe efter skalpervalsen 21. Vid den visade utföringsformen (figur 1) innefattar denna givare en vågplåt 43, 10 15 20 25 30 35 447 807 som är anordnad efter viran 6 och före ett efterföljande ändlöst transportband 44 för att under viktavkänning bära upp material- banan 18. Skalpervalsen är därvid höj- och sänkbar och dess höjd- läge regleras av ett ställdon (ej visat) i överensstämmelse med styrsignaler, som erhålles genom ytviktsinformationen från vågplå- ten 43 efter jämförelse med ett börvärde för ytvikten.

Genom inställning av spjällen 13 hos suglådan 8 under spridnings- kammaren 2 kan undertrycket i varje sugsektion 12 hos suglådan 8 regleras individuellt så att en önskad lämplig luftmängd passerar materialbanan 18 inom respektive sugsektion 12. Den mängd luft som strömmar genom viran beror på tjockleken av den materialbana som kontinuerligt formas på viran i spridningskammaren 2 samt på stor- leken av det undertryck som råder i varje sugsektion 12. Eftersom materialbanans tjocklek tvärs dess rörelseriktning är i stort sett konstant, kan mängden transportluft i spridningskammaren 2 styras till olika sugsektioner i beroende av det undertryck som finns in- ställt i respektive sugsektion med det tillhörande spjället.

Transportluften kan dessutom styras till lämpliga sugsektioner ge- nom en svängning av munstycket fram och tillbaka. Eftersom partik- larna transporteras till viran med hjälp av transportluften, är det således möjligt att genom reglering av spjällen 13 och därmed undertrycket i sugsektionerna 12 styra partiklarna till lämpliga områden tvärs virans rörelseriktning så att en annan ytvikt erhål- les inom detta område än inom ett angränsande område, t ex så att en högre ytvikt erhålles vid materialbanans kantpartier. Det ökade undertryck som erfordras för att åstadkomma ett sådant ökat mate- rialflöde till kantpartierna eller andra områden påverkar även ma- terialbanan 18 på sådant sätt att partiklarna packas hårdare sam- man. Därigenom uppnås en högre densitet på materialbanan inom des- sa områden. På grund av partiklarnas elasticitet kommer normalt en viss expandering av materialbanan att ske, när materialbanan läm- nar spridningskammaren, varvid således expanderingen blir störst, där mest partiklar ansamlats så att den nämnda uppnådda högre den- siteten minskar något. Av bl a denna anledning är det därför för- delaktigt att utsätta materialbanan för ytterligare undertryck, 10 15 20 25 30 447 807 10 innan den siutiiga tvärsnittsprofiien faststäiies av skaipervaisen 21, för att därigenom reglera och ytteriigare påverka materiaiba- nans ytviktsprofii tvärs dess iängdriktning.

Eftersom materiaibanan, såsom tidigare nämnts, erhåiïer en högre densitet vid ett ökat undertryck, kan man genom att regiera under- trycket i de oiika sugsektionerna 38 hos sugiådan 34 vidmakthåiia den ytviktsprofii som uppstått i spridningskammaren 2. Effekten kan ti11 och med förstärkas genom att kraftigt öka undertrycket i sugiådans 34 sugsektioner i förhåiiande ti11 det i sugiådan 8 an- vända undertrycket. Det är iämpiigt att givarna 24 iigger inom om- rådet för sugiådans 38 sugverkan.

De ovannämnda värdefuiia regieringarna av undertrycket i oiika sugsektioner uppnås genom föreiiggande uppfinning genom att mate- riaibanans ytviktsprofii styres heit automatiskt med hjäip av ett återkoppiat styrsystem. Vid den visade utföringsformen innefattar styrsystemet de nämnda givarna 29, som registrerar materiaibanans nivåer vid mätstäiiena ovanför viran, viika nivåer såiedes ger en indikation om materiaibanans tjockieksprofii efter skal pervai sen 21. Styrsystemet har en reguiator 45, som tar emot ärvärdessigna- ierna från givarna 29 och jämför dessa med börvärdessignaier. Vid erhåiïna skiiinader biidas styrsignaier som får påverka styrdon hos styrsystemet, viika vid den visade utföringsformen omfattar stäiidon i form av hydrauicylindrarna 16 och motorerna 42 samt på- dragsdon i form av spjäiien 13a, 13b och 39a, 39b.

För att upprätthåiia en högre ytvikt vid kantpartierna regïeras undertrycket i de yttre sugsektionerna genom att medeïvärdet för signaierna från den vänstra och högra givaren 29 minskas med sig- naien från den mittre givaren 29, varefter den resuïterande ärvär- dessignaien jämföres med en börvärdessignai. Vid en eventueiit re- gistrerad skíiinad bildas en styrsignai som får påverka nämnda styrdon så att undertrycket ändras ti11s skiiinadssignaïen biir noii. 10 15 20 25 30 447 807 11 Vid användning av informationen från givarna 29 som utgångsdata för att automatiskt styra ytviktsprofilen såsom beskrivits måste bl a beroende på antalet givare, som dock är minst tre stycken, vissa antaganden om relationen mellan tjocklekarna vid dessa mät- ställen och den ytvikt som svarar däremot förprogrammeras i styr- systemet, som därvid innefattar en kontroll- och beräkningsenhet, t ex en mikroprocessor eller en PC-utrustning av känd typ.

I stället för givare 29 för nivåmätning kan en nedströms placerad ytviktsmätare av annan typ än en vågplåt användas för automatisk styrning av ytviktsprofilen, varvid man erhåller en mer detaljerad information om ytviktsfördelningen tvärs materialbanan. Denna typ av givare för ytviktsmätning placeras vanligtvis nedströms en in- ledningsvis beskriven förpress, när en sådan användes, varvid en del av den förväntade utjäsningen redan sker i förpressen. I detta fall har man således även fördelen av att ligga närmare det slut- liga resultatet med ärvärdet för styrningen av förloppet. Även i detta fall användes en kontroll- och beräkningsenhet liknande den ovan nämnda.

Vid utförandet av sugsystemet för skalpervalsen är det viktigt att avskärma materialbanans kanter så att luft inte kan sugas in från sidan. I annat fall kommer inte kompressionen av materialbanans kantpartier, vilka är de viktigaste partierna som skall kontrolle- ras, att bli den avsedda på grund av att en reducerad luftmängd passerar vertikalt genom materialbanans hela tjocklek. En sådan avskärmning kan ske med hjälp av organ (ej visade) i form av t ex plåtar, som är fast monterade vid den fasta undre stativdelen och vid huven på sådant sätt att plåtarna glider tätt intill varandra vid skalperval sens förflyttning upp eller ner. Alternativt anord- nas vid varje kant av materialbanan en tät duk eller liknande i form av t ex en rullgardin, som vid övre partier kan vara fastsatt i huven och med nedre partier i den fasta undre stativdelen. Duken rullas därvid automatiskt av och på sin gardinstång i överensstäm- melse med den vertikala förflyttningen av skalpervalsen.

Claims (11)

20 25 30 447 807 12 211 Iåfllšßßl

1. Sätt att framställa en materialbana med en förutbestämd yt- viktsprofil i sin tvärriktning, varvid ett i luft fördelat parti- kelformigt material införes i ett formningshuvuds (1) spridnings- kammare (2) och avsättes på ett genom spridningskammaren (2) rör- ligt, luftgenomsläppligt, horisontellt band (6), som passerar över åtminstone ett sugorgan (8; 34); vilket innefattar ett flertal i förhållande till bandet (6) längsgående bredvid varandra belägna sugsektioner (12; 38), k ä n n e t e c k n a t a v att ytvikts- profilen styrs automatiskt med ett återkopplat styrsystem genom att ärvärdessignaler från ett flertal tvärs materialbanan (18) an- ordnade givare (29), som företrädesvis ger information om mate- rialbanans ytvikts- eller tjockleksprofil, jämföres med börvärdes- signaler, varvid en vid denna jämförelse eventuellt erhållen skillnad resulterar i en styrsignal som bringas att påverka åt- minstone ett styrdon (16, 13; 42, 39) för reglering av undertryck- et i förutbestämda sugsektioner (12; 38), som är inriktade med de partier tvärs materialbanan inom vilka ytvikten skall ändras för erhållande av den förutbestämda ytviktsprofilen.

2. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att nämn- da styrsignal användes för att reglera undertrycket i åtminstone de båda yttre sugsektionerna eller i flera sugsektioner vid mate- rialbanans båda kantpartier för erhållande av en materialbana med större ytvikt vid nämnda kantpartier än vid mittpartiet.

3. Sätt enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t a v att styrsignalen bringas att påverka åtminstone ett styrdon (16, 13) för reglering av undertrycket i nämnda sugsektioner (12) hos ett under formningshuvudets spridningskammare (2) anordnat sugorgan i form av en suglåda (8) så att luftgenomströmningen och därmed mängden på bandet (6) avsatt partikelformigt material inom området för nämnda reglerade sugsektioner ökar eller minskar i beroende av styrsignalens värde och/eller åtminstone ett styrdon (42, 39) för 10 15 20 25 30 447 807 13 reglering av undertrycket i nämnda sugsektioner (38) hos en ned- ströms formningshuvudet och under bandet belägen suglåda (34), så att luftgenomströmningen och därmed komprimeringsgraden hos mate- rialbanan inom området för nämnda reglerade sugsektioner ökar el- ler minskar i beroende av styrsignalens värde.

4. Sätt enligt något av föregående krav, varvid en relativt bandet (6) inställbar justeranordning (19) för avlägsnande av överskottsmaterial från materialbanans ovansida är anordnad ned- ströms formningshuvudet (1), k ä n n e t e c k n a t a v att ärvärdessignalerna erhålles från av justeranordningen (19) uppbur- na och nedströms denna belägna givare för nivåmätning.

5. Sätt enligt något av kraven 1-3, varvid den formade mate- rialbanan pressas i en presstation, k ä n n e t e c k n a t a v att ärvärdessignalerna erhålles från inom eller efter presstation- en belägna givare för ytviktsmätning.

6. Apparat för genomförande av sättet enligt något av kraven 1-5 för framställning av en materialbana med en förutbestämd yt- viktsprofil i sin tvärriktning, vilken apparat innefattar ett formningshuvud (1) med en spridningskammare (2), i vilken ett i luft fördelat partikelformigt materia) införes och avsättes på ett genom spridningskammaren (2) rörligt, luftgenomsläppligt, horison- tellt band (6), som är anordnat att passera över åtminstone ett sugorgan (8; 32), vilket innefattar ett flertal i förhållande till bandet (6) längsgående bredvid varandra anordnade sugsektioner (12; 38), k ä n n e t e c k n a d a v att apparaten innefattar ett återkopplat styrsystem för automatisk styrning av ytviktspro- filen, vilket styrsystem innefattar ett flertal tvärs materialba- nan anordnade givare (29), som företrädesvis ger information om materialbanans ytvikts- eller tjockleksprofil för bildande av är- värdessignaler, som i en regulator jämföras med börvärdessignaler, varjämte styrsystemet innefattar åtminstone ett styrdon (16, 13; 42, 39), som är anordnat att påverkas av styrsignaler från regula- 10 (5 20 25 30 447 807 14 torn, vilka erhålles vid nämnda jämförelse vid en eventuellt er- hållen skillnad mellan nämnda signaler, och att styrdonet är an- ordnat att reglera undertrycket i förutbestämda sugsektioner (12; 38), som är inriktade med de partier tvärs materialbanan inom vil- ka ytvikten skall ändras för erhållande av den förutbestämda yt- viktsprofilen.

7. Apparat enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d a v att styrdonet eller styrdonen är anordnade att reglera undertrycket i åtminstone de båda yttre sugsektionerna eller i flera sugsektioner vid materialbanans båda kantpartier för erhållande av en material- bana med större ytvikt vid nämnda kantpartier än vid mittpartiet.

8. Apparat enligt krav 6 eller 7, k ä n n e t e c k n a d a v att styrdonet eller styrdonen (16, 13) är anordnade att reg- lera undertrycket i nämnda sugsektioner (12) hos ett under form- ningshuvudets spridningskanmare (2) anordnat sugorgan i form av en suglåda (8) så att luftgenomströmningen och därmed mängden på ban- det (6) avsatt partikelformigt material inom området för nämnda reglerade sugsektioner ökar eller minskar i beroende av styrsigna- lens värde och/ eller att styrdonet eller styrdonen (42, 39) är anordnade att reglera undertrycket i nämnda sugsektioner (38) hos ett nedströms formningshuvudet och under bandet beläget sugorgan i form av en suglåda (34), så att luftgenomströmningen och därmed komprimeringsgraden hos materialbanan inom området för nämnda reg- lerade sugsektioner ökar eller minskar i beroende av styrsignalens värde.

9. Apparat enligt något av kraven 6-8, varvid den innefattar en relativt bandet (6) inställbar nedströms formningshuvudet belägen justeranordning (19) för avlägsnande av överskottsmaterial från materialbanans ovansida, k ä n n e t e c k n a d a v att givar- na är anordnade att uppbäras av justeranordningen och belägna ned- ströms denna för att utföra nivåmätning. 447 807 15

10. Apparat en1igt något av kraven 6-8, varvid den innefattar en presstation för pressning av den formade materiaïbanan, k ä n - n e t e c k n a d a v att givarna är anordnade inom eïïer efter presstationen för att utföra ytviktsmätning.

11. Apparat enïigt krav 9, k ä n n e t e c k n a d a v att avskärmningsorgan är anordnade vid justeranordningen för avskärm- ning av materiaïbanans kanter för att förhindra insugning av 1uft från utsidan.