SE445486B - Anordning for tryckreglering i ett ventilationssystem - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 2 Man har även föreslagit att låta tryckgivaren och reglercentra- len styra varvtalet på fläktens motor. Detta är emellertid en myc- ket dyrbar lösning, och merkostnaden kan knappast återvinnas i mindre energiförbrukning, och är givetvis även den utsatt för driftstörningar.

I ventilationssystem har man tidigare föreslagit automatiskt ver- kande spjällanordningar för att påverka flödet i en ventilations- kanal på olika sätt. Bland sådana spjäll märks framför allt back- ventiler, som hindrar flöden i en riktning, konstantflödesanord- ningar, som ger ett konstant flöde oberoende av trycket, och an- ordningar för att ge konstant trycksänkning. Normalt är det inte möjligt att kombinera dessa olika spjälltyper, eftersom deras tek- niska effekter motverkar varandra.

Backventiler har som målsättning att hindra flöden i fel riktning med minsta möjliga motstånd mot flöden i önskad riktning. De be- står i princip av ett hängande spjäll i en horisontell kanal. I vertikalt läge stänger spjället mot en anslagsyta i kanalen. Spjäl- lets tyngdpunkt ligger i spjällets plan och därmed vertikalt un- der dess rotationsaxel, då spjället är stängt. Det av backventi- lens tyngd åstadkomna stängningsmomentet ökar sinusformat med ökande öppningsvinkel. Vid små flöden och liten spjällöppning är således stängningsmomentet lågt. För att ytterligare minska det stängande momentet kan ett sådant tidigare känt backventil- spjäll vara lagrat något under sin överkant enligt US-A 2 784 661 eller ha en motvikt i spjällbladets förlängning.

En konventionell backventil utmärks av, ett den stängs vid 0-flöde och motriktat flöde. Den erbjuder obetydligt motstånd och åstad- kommer litet tryckfall vid små flöden. Vid stora flöden, som ej är så känsliga för en strypning, ökar stängningsmomentet och tryckfallet över spjället.

DE-A 3 046 350 visar ett tvåvägsspjäll. Ett huvudspjäll är monte- rat på en arm fäst vid en rotationsaxel på avstånd från spjället och utanför dess plan. På armen finns även ett andra, mindre spjäll avsett för ett sidoinlopp. På axeln finns en motvikt på en snett uppåtriktad arm. Då huvudspjället är stängt, utövar mot- l0 15 20 25 30 35 8404442-9 3 vikten ett stängande moment på detta. När huvudspjället öppnas något, bríngas motvíkten över ett jämviktsläge och strävar sedan att öppna huvudspjället ytterligare. Därvid pressas det mindre spjället mot sidoínloppet och stänger detta.

Detta spjäll är en variant av backventil, som är svängbar mellan två alternativa lägen, vilka vardera stänger en öppning och lämnar en öppning fri. Det har inga likheter med föreliggande uppfinning och utför ingen som helst reglering av det passerande flödet.

DE-A 3 128 726 beskriver en spjällanordning för konstant tryck- minskning oberoende av luftflödet. Anordningen innefattar ett spjäll lagrat på en horisontell axel mitt i ventilationskana- len. Spjället täcker ej hela kanalen, och den del av spjället, som ligger över axeln, är mindre än den andra delen och lämnar alltid en fri öppning. En förskjutbar och utbytbar vikt är anord- nad på en arm ungefär vinkelrätt mot spjället och strävar att stänga detta. Flödet i ventilationskanalen åstadkommer ett statiskt tryck på spjället, som strävar att pressa upp den un- dre spjälldelen, och åstadkommer därmed ett öppnande moment. Själ- va spjällets tyngd åstadkommer ett med tilltagande spjällöppning sinusformat tilltagande stängningsmoment. Vikten åstadkommer ett stängningsmoment, som avtar med tilltagande öppningsgrad en- ligt en cosinusfunktion. Dessutom utsätts detta spjäll i likhet med spjället enligt NO-B l49 560 för ett icke beskrivet, dyna- miskt stängningsmoment, vilket växer med ökande strömningshastig- het. Den sammantagna effekten av alla de på spjället verkande krafterna och momenten är, att tryckfallet över spjället ökar en- dast obetydligt, då flödet ökar från 25-100 % av maximalt flöde.

Tryckfallet är alltså praktiskt taget konstant. Denna anordning utgör emellertid ingen lösning på föreliggande problemställning, där man önskar en kraftigare strypning, d v s en ökad tryckskill- nad, vid lägre flöden.

ND-B 149 560 beskriver en konstantflödesventil, som vid varieran- de tryckskillnader över ventilen släpper igenom ett väsentligen konstant flöde. Den består av ett spjäll lagrat ungefär på mit- ten av en horisontell axel i en horisontell kanal. Den övre spjällhalvan är riktad nedströms och en motvikt är anordnad på 10 15 20 25 30 35 8404442-9 4 en i öppet läge (horisontellt riktat spjäll) nedåtriktad arm.

Spjället utsätts av den passerande gasen för ett på sid. 3 i ovan- nämnda skrift utförligt redovisat dynamiskt stängningsmoment, som ökar med tilltagande flödeshastighet. Detta moment balanseras av ett av motvikten åstadkommet öppnande moment. Detta öppnande mo- ment tilltar sinusformat med växande stängningsgrad hos spjället.

Denna konstantflödesventil ger en helt annan teknisk effekt än den, som eftersträvas vid föreliggande uppfinning. Den är helt öp- pen vid låga flöden och tryckfall och stänger mer och mer med till- tagande tryckfall hos ventilen.

Syftet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en anordning för tryckreglering, som åstadkommer ett minskat tryckfall vid ökande flöden, ej erfordrar några tryckgivare, reglercentraler, servomotorer eller motorer med variabelt varvtal, har låga till- verkníngs- och driftskostnader, och som arbetar endast med hjälp av tyngdkraften och ventilationsluftens påverkan.

Föreliggande uppfinning utgår från den tidigare kända backventi- len. Vid ett spjäll enligt uppfinningen befinner sig emellertid spjällets tyngdpunkt åtminstone ungefärligen i nivå med dess ro- tationsaxel, då spjället är i stängt läge. Det stängande momentet är störst, då spjället är närmast stängningsläget och avtar sedan cosinusformat med ökande öppningsvinkel. Därigenom åstadkoms ett vid ökande flöden avtagande tryckfall över spjället.

Vid uppfinningen undviks de ovan nämnda dynamiska stängningsmomen- ten, genom att luftströmmen träffar spjället bara på en sida av spjälleta rotatiansaxel. Därmed bortfaller alla likheter mellan spjället enligt DE~A 3 128 726 respektive ND-B 149 560 och före- 'liggande uppfinning, både med avseende på dess konstruktion och den erhållna tekniska effekten.

Uppfinníngen skall i det följande förklaras närmare med hänvis- ning till diagram och utföringsexempel i bifogad ritning. 8404442-9 10 15 20 25 30 35 I ritningen visar: Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

I fig. flödet l 10 ett diagram som visar sambandet mellan tryck och Flöde För en fläkt och ett tillhörande ventila- tionssystem, ett diagram motsvarande fig. l visande mellan tryck och Flöde vid olika många sambandet öppna ven- tiler, a-c, diagram visande sambanden mellan tryck och Flöde i olika rum vid öppna och stängda ventiler, en Fläkt med vertikalt uppåtriktad öppning med ett spjäll enligt uppfinningen, en fläkt med horisontell uppsättning med ett spjäll enligt uppfinningen, en annan utföringsform av ett spjäll vid en fläkt med horisontellt utlopp, a, b, ytterligare ett utföringsexempel på en fläkt med ett spjäll enligt uppfinningen, a, b, en Fläkt med ett spjäll enligt uppfinningen, där spjället är mindre än Fläktens utlopp, a, b, en Fläkt med ett spjäll enligt uppfinningen, där spjället är friliggande lagrat och ett diagram som visar resulterande Fläktkur- VOP för Fläktar med ett spjäll enligt uppfin- ningen. l har trycket P avsatts på den vertikala axeln och U på den horisontella axeln. Sambandet mellan tryck och Flöde vid en Fläkt definieras av fläktkurvan, som är betecknad med l0. Fläktkurvan ändras, om någon ändring fö- retas på själva Fläkten, såsom ändrat varvtal, strypning med strypventil eller påbyggnad av smuts. Sambandet mellan tryck och flöde för de till en fläkt anslutna kanalsystemen med eventuella luftbehandlingsapparater och ventiler kallas systemkurva och är betecknad med 12. Systemkurvan är i var- je ögonblick en parabel med vertex i origo. Systemkurvan ändras, då flödeebetingelserna i systemet ändras genom att öppna eller stänga ventiler och atrypspjäll. Skärnings- 10 15 20 25 30 35 8404442-9 6 punkten A mellan fläktkurvan 10 och systemkurvan l2 defini- erar hela ventilationssystemets arbetspunkt, alltså det luftflöde och det tryck, som för tillfället råder i venti- lationsanläggningen. 2 visar, hur systemkurvan påverkas av antalet öppna 2 visar kurvan 12 a Fig. ventiler i ett ventilationssystem. I fig. en systemkurva, där det inte finns något tryckfall vid venti- lerna, d v s kanalen mynnar fritt, 12 b en systemkurva då många ventiler är öppna och l2 c en systemkurva då få venti- ler är öppna. De respektive arbetspunkterna har betecknats Aa, Ab och Ac. Avståndet 14 mellan abskíssan och kurvan 12 a motsvarar tryckfallet i själva kanalerna vid olika luftflö- den, Avståndet 16 mellan kurvan 12 a och arbetspunkten Ab på kurvan 12 b motsvarar tryckfallet över ventilerna, då många ventiler är öppna. På samma sätt motsvarar avståndet 18 mel- lan kurvan l2 a och arbetspunkten Ac på kurvan 12 c tryck- fallet över ventilerna, då få ventiler är öppna. Tryckfal- let lB då få ventiler är öppna är betydligt större, vilket innebär, att större luftmängder passerar genom var och en av de öppna ventilerna. Detta får den ofta oönskade konse- kvensen, att dâ man minskar ventilationen i ett rum, kommer den att öka i övriga rum. Detta belyses ytterligare i fig. 3 a-c, som visar ett praktiskt exempel av förhållande- na i ett ventilationssystem i en bostadslägenhet.

Fig. 3 visar förhållandena för ett ventilationssystem med en frånluftfläkt för en bostadslägenhet. Diagrammet i fig. 3 a visar fläkt- och systemkurvan för hela ventila- tionssystemet, medan diagrammet i fig. 3 b visar den del av systemet som betjänar köket och diagrammet i fig. 3 c den del av systemet som betjänar rummen. I detta exempel har man bortsett från effekterna av motståndet i ledningarna vid olika flöden (kurvan 12 a i fig. 2). Då alla ventiler är öppna, ligger arbetspunkten i punkten A och för delsyste- men i punkterna Al och A2. Systemkurvorna i kök och rum är betecknade med 12' respektive l2". När ventilen i köket stryps till, kommer arbetspunkten att flyttas till punk- ten C. Förhâllandena ändras helt i köket och vi får en ny 10 l5 20 25 30 3s_ 8404442-9 7 systemkurva 22 med en arbetspunkt Cl motsvarande ett betydligt lägre flöde. Med avseende på rummen förflyttas arbetspunkten längs kurvan 12" till punkten CZ motsvarande det nya arbetstryc- ket. Detta ger ett högre Flöde än tidigare.

Om Fläktens fläktkurva i stället varit horisontell 24, skulle man fått en ny arbetspunkt 0, då ventilerna stryps i köket. För köket skulle man få en ny arbetspunkt Dl på kurvan 22 och för rummen sklle man få en arbetspunkt D2 sammanfallande med A2. Om fläktkur- i stället skulle ha en motsatt lutning 26, skulle arbetspunk- falla i punkten E, motsvarande ett lägre arbetstryck. För kö- van ten ket ligger arbetspunkten på punkten El ten E2 längre ned på systemkurvan. Detta motsvarar ett något min- och för rummen i punk- dre Flöde även i rummen. Återkommande till fíg. 2, så inser man för att få konstant Flöde, då endast få ventiler är öppna, borde arbetspunkten Ac i stället ligga i punkten B, vilken ligger något under punkten Ab. Avstån- det 16' mellan kurvan 12 a och punkten B är samma som avståndet 16 mellan kurvan 12 a och punkten Ab. Därigenom blir tryckfallet över de öppna ventilerna samma och därmed också ventilationsluftflödet detsamma. För att få ett konstant ventilationsluftflöde oberoende av antalet öppna ventiler, bör fläktkurvan tydligen ha en sträck- ning enligt den streckade linjen 20 i fig. 2. I de Fall som be- skrivs i Fig. 3, torde kurvan 26 vara mest lämplig, om hänsyn även tas till tryckfallet i kanalerna vid olika flöden.

Det har visat sig möjligt att åstadkomma en sådan Fläktkurva med hjälp av en anordning enligt uppfinningen. Detta har visats med praktiska försök, vilka redovisas i diagrammet i Fig. 10.

Fig. 4 visar en fläkt 30 med fläkthjul 31 och spiralformigt hus 32 och ett spjällblad 33 enligt uppfinningen, som anbrin- gats vid Fläkthusets utloppsöppning 36. Spjällbladet är rör- ligt lagrat medelst en axel 34, belägen vid sidan om själva utloppsöppningen 36. På spjällbladet är anbragt en varia- bel och/eller flyttbar massa 35. Fläktkurvans utseende kan 10 15 20 25 30 35 8404442-9 8 påverkas genom att ändra avståndet 38 mellan axeln 34 och kanten på fläktutloppet 36, samt genom att ändra storleken på eller flytta massan 35. Fläkten kan vara ansluten till en ventilationskanal 40, som visas med streckade linjer i figuren. Vid själva spjällbladet är härvid anordnat en ut- vidgning 41 i kanalen, För att ge bättre flödesbetingelser samt ge rum för spjällbladet 33 med massan 35.

Spjällbladets 33 totala massa inklusive massan 35 är m, och tyngdkraften verkar i den gemensamma tyngdpunkten 37. Vihkeh1mel- lan horisontalplanet 42 och sammanbindningslinjen mellan tyngdpunkten 37 och rotationsaxeln 34 är 0(. Tyngdpunkten 37 ligger på avståndet r från rotationsaxeln 34. Det på spjällbladet av tyngdkraften åstadkomna stängande momentetM är således: M = m x g x r x cosßi Detta innebär, att momentet har ett maximalvärde, då vin- keln CK == D, d v s då systemets tyngdpunkt är i samma ni- vå som svängningsaxeln, och avtar med ökande värden på CK/ d v s vid ökande öppningsvinkel. Detta betyder, att spjället åstadkommer ett stort tryckfall vid liten vinkel, d v a vid lågt luftflöde för att balansera tyngdkraftens stängande mo- ment. Vid stor öppningavinkel blir tryckfallet över spjället mindre. På detta sätt erhålles den önskade "nettoFläktkur- van" för fläkten inklusive spjället 33.

Nettofläktkurvan kan varieras genom att ändra på parametrar- na m, r och 38.

Fig. S visar en alternativ utföringsform, där Fläktens ut- blåsningsriktning är horisontell och följaktligen spjällbla- det 33 vertikalt i stängt läge. För att erhålla det nödvän- diga stängande momentet är massan 35 anordnad på en fritt rörlig hävarm 39, som är stelt Förenad med spjället 33. I det i fig. 5 visade Fallet blåser Fläkten fritt ut i luften, och är alltså anordnad som en Frånluftsfläkt. 8404442-9 10 15 20 25 30 35 9 Det inses lätt,att genom att anordna en lämplig hävarm 39 är det möjligt att svänga på fläkten 30 och spjället 33 vid utloppsöppningen 36 i vilket läge som helst, förutsatt att spjällbladets axel 34 är i huvudsak horisontell.

Fig. 6 visar en spjällanordning enligt uppfinningen liknan- de den i Fig. 5 med överliggande spjällaxel 34. I detta fall är tyngden hos spjällbladet 33 utbalanserad av en motvikt 43, är anbringad på en förlängning 44 av spjällbladet el- arm. Den enda tillstängande kraft som verkar på spjäl- därmed tyngden hos massan 35 och armen 39. Förläng- 44 av spjällbladet ligger vid sidan om luftströmmen vilken ler en let är ningen från Fläkten och påverkar inte denna.

Fig. 7a och 7b visar en sidovy och en planvy av en fläkt 30 med ett spjäll 33. Fläkten är monterad i en inbyggnad eller montageställning 44, och spjället omges av en utvidgning i ventilationskanalen 41. Utvídgningen 41 är inte ansluten till någon ventilationskanal och har karaktär av en avskärm- ning runt spjällbladet. Det har visat sig, att närvaron av en sådan avskärmning påverkar flödesbetingelserna vid spjäll- bladet och därmed Fläktkurvan.

Fig. Ba och 8b visar en sidovy och en planvy av en Fläkt 30 med ett spjällblad 33 liknande de i fig. 4 och 7. I detta Fall är spjällbladet 33 mindre än öppningen 36. Därför har kanalen 40 endast en utvidgning 41 på spjällbladets gång- järnssida.

Fig. 9a och 9b visar en anordning med ett löst liggande spjällblad 46 utan vare sig axel, axeltappar eller gångjärn.

Spjällbladet 46 anligger vid sin ena kant mot ett anslag 47, t ex ett flyttbart plettjërn. Spjällbladets rotationsaxel 48 kommer därvid att bli anliggningslinjen mot anslaget 47. Det är nämligen ej nödvändigt med någon Fast axelförbindelse, så länge som spjëllbladet stannar i önskat läge. Detta sker alltid så länge som spjällbladets tyngdpunkt 37 ligger närma- re dess rotationsaxel 48 än centrum För luftströmmens reak- tionskraft på spjällbladet. För att ytterligare bidra till att 10 15 20 25 30 35 8404442-9 10 hålla spjällbladet ä6 i rätt läge kan lämpligen spjällbla- dets anliggningsyta 49 i stängt läge luta något mot ansla- get 47. _ Vid en anordning enligt fig. 9 kan man ändra spjällbladets tyngd genom att byta spjällblad och exempelvis använda sig av olika tunga material. I stället för att använda en mas- sa 35 för att öka spjällbladets tyngd kan man i stället an- vända sig av flera löst liggande spjällblad 46 ovanpå va- randra. Dessa behöver då ej nödvändigtvis vara förenade med varandra. En tyngdpunktsförskjutning åstadkommas med hjälp av ett kortare spjällblad 46, som ej når fram till det un- dersta spjällbladets ytterkant 50.

För att hindra att flödet stängs helt, kan man anordna ett stoppanslag, som garanterar en viss minsta spjällöppníng.

Ett spjällblad enligt uppfinningen kan även vara anordnat på gångjärn, som skjuter ut från en axel. Avståndet mellan axeln och spjällbladets närmast axeln belägna kant motsvarar då avståndet 38 mellan axeln 34 och den närmaste sidokanten på utloppsöppningen 36. En sådan anordning är särskilt lämp- lig i de fall, då spjället är mindre än luftgenomströmnings- öppningen, och spjället kan då anordnas utan någon utvidg- ning 4l i ventilationsksnalen 40.

Det är ej nödvändigt att anordna spjället enligt uppfinnin- gen vid utloppsöppningen på en fläkt, utan den kan lika gär- na anordnas i en kanal på fläktens sugsida. Vidare är det ej nödvändigt att placera spjället enligt uppfinningen i omedelbar anslutning till en fläkt, utan det kan även place- ras på andra ställen i kanalerna till ett ventilationssystem.

Man kan exempelvis placera ett spjäll i en kanal för en del av ett ventilationssystem, och spjället kommer då endast att påverka fläktkurvan för denna del av ventilationssystemet.

En förutsättning för uppfinningen är att den del av Sbjëll' bladet, som påverkas av luftströmmen väsentligen befinner sig enbart på en sida av spjällbladets rotationsaxel. Skulle det-

Claims (10)

8404442-9 10 15 20 25 30 35 ll ta ej vara fallet, kommer nämligen den korta spjällbladssí- dan att flödesmässigt balansera en del av det luftflöde som påverkar den långa sidan. Därmed förändras spjällets funk- tion helt och man erhåller ej längre den önskade fläktkur- Vafl- Vid ett spjäll enligt uppfinningen kan vid små luftflöden de små luftmassorna endast lyfta spjällets tyngdpunkt obe- tydligt över det stängda läget, och därmed uppstår en kraf- tig strypning och ett stort tryckfall över spjället. Vid stora luftflöden kan de stora luftmassorna lyfta spjällets tyngdpunkt högt, varvid samtidigt tyngdpunktens stängande moment avtar. Därvid kommer spjället att öppnas mera än vad som endast motsvarar det ökade flödet. Vid stor spjällöpp- ning blir spjällets hindrande verkan på luftströmmen obetyd- lig, och därmed tryckfallet över spjället mycket lågt. Det är väsentligt för uppfinningen, att spjällets tyngd- punkt i stängt läge ligger åtminstone väsentligen på samma nivå som spjällets rotationsaxel. Annars kan det inträffa, att spjällets tyngdpunkt vid stora flöden slår över, så att spjället stannar i öppet läge. Detta är dock av mindre be- tydelse, om avståndet 38 är långt i förhållande till ut- loppsöppningens 36 storlek, varvid spjället öppnas helt re- dan vid ett litet vinkelutslag. Ett sådant spjäll ger dock en annan karaktär på den resulterande fläktkurvan. Fig. 10 visar ett exempel på tre olika fläktkurvor I, II, III, som erhållits vid en fläkt, som försetts med en anord- ning enligt uppfinningen jämte en fläktkurva IV, som erhål- lits vid helt fritt utlopp från denna fläkt. Kurvan I avser ett viktbelastat spjällblad med dimensionerna 320 x 170 mm, kurvan II ett viktbelastat spjällblad med dimensionerna 360 x 170 mm och kurvan III avser ett spjällblad utan extra vikt med dimensionerna 360 x 170 mm. Spjällbladet var där- vid omgivet av en utloppslåda med dimensionerna 480 x 260 mm och höjden 300 mm. 10 15 20 25 30 35 40 8404442-9 12 Det är intressant att notera, att kurvorna I, II och III lig- ger över den fríblåsande fläktens fläktkurva IV vid stora flö- den. Detta innebär, att spjället i öppet läge ger en statisk tryckåtervinning. Detta betyder, att anordningen Förbättrar fläkten vid stora flöden. P A T E N T K R A V

1. Anordning för tryckreglering i ett ventilationssystem med varierande flöden, innefattande ett kanalsystem (40) med vari- abelt stängningsbara öppningar mot de ventilerade utrymmena och ett lufttransportmedel (30), företrädesvis en Fläkt, var- vid ett av tyngdkraften påverkat, luftflödet begränsande, svängbart anordnat spjäll (33, 46) är anordnat vid en utloppe- öppning (36) i kanalsystemet, varvid spjället är anordnat på ett sådant sätt, att luftströmmen träffar spjällets spjäll- blad (33, 46) väsentligen bara på en sida av spjällets rota- tionsaxel (34, 48), k ä n n e t e o k n a d d ä r a v , a t t nämnda rotatíonsaxel (34, 48) är anordnad utanför kana- len (40) respektive vid sidan om öppningen (36) och att spjäll- (bladet är anordnat att genom sin egen tyngd och/eller anbring- bara vikter hålla öppningen stängd vid avbrott i lufttill- förseln.

2. Anordning enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v , a t t det av tyngdkraften åstadkomna stängnings- momentet är en cosinusfunktion av spjällets öppníngsvinkel och/ eller att spjällets tyngdpunkt (37) åtminstone ungefärligen är i nivå med rotationsaxeln (34, 48), då spjället är i stängt läge.

3. Anordning enligt något av patentkraven 1 eller 2, k ä n n e - t e e k n a d- d ä r a v , a t t spjället (33, 46) är anordnat att åstadkomma en tryckreglering medelst en företrädesvis för- skjutbar och/eller utbytbar vikt (35), och/eller val respektive utbyte av spjällblad (33, 46) och/eller ett förtyngt spjäll åstad- kommet medelst ovanpå varandra liggande lösa spjällblad (46).

4. Anordning enligt patentkravet-1, 2 eller 3, k ä n n e - t e c k n a d d ä r a v , a t t spjället (33) är svängbart lagrat på en axel (34) eller axeltappar. 10 15 20 25 30 35 40 8404442-9 13

5. Anordning enligt patentkravet 1, 2 eller 3, k ä n n e - t e c k n a d a t t spjället (46) är friliggande och svänger runt en rotationsaxel definierad av en sidokant på d ä r a v , spjället (46), som anligger mot ett anslag (47), vilket är före- trädesvis förskjutbart anordnat på spjällets anliggningsyta (49)

6. Anordning enligt något eller nägra av patentkraven l-S, a t t spjället (33, 46) är anordnat i en väsentligen vertikal ventilationskanal (40) el- ler vid ett väsentligen vertikalt utlopp (36) från en fläkt (30) eller en ventilationskanal (40), varvid spjället (33, 46) Före~ trädesvis är anordnat i en utvidgning (41) i nämnda ventilations- k ä n n e t e c k n a d d ä r a v , kanal eller vid nämnda utlopp.

7. Anordning enligt något eller några av patentkraven l-4, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v , a t t spjället är anord- nat i en icke vertikal ventilationskanal (40) och/eller vid ett icke vertikalt riktat utlopp (36) från en Fläkt (30) eller en ventilationskanal (40), och att en vikt (35) är anordnad på en med spjället (33, 46) stelt förbunden arm (39), så att den gemensamma tyngdpunkten för spjället (33, 46), vikten (35) och armen (39) kommer att befinna sig väsentligen på samma nivå som spjällets rotationsaxel (34, 48), då spjâllet är i stängt läge.

8. B. Anordning enligt något eller nâgra av patentkraven 1-6, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v , a t t spjället (33, 46) är anordnat i anslutning till ett lufttransportmedel (30), före- trädesvis vid dess utlopp.

9. Anordning enligt något eller några av patentkraven l-6, a t t spjället (33, 46) är anordnat i en ventilationskanal (40) på avstånd Från ventila- k ä n n e t e c k n a d d ä r a v , tíonssystemets lufttransportmedel (30), varvid spjället påverkar fläktkurvan för ventilationssystemet eller den del av ventila- tionssystemet, som är ansluten till nämnda ventilationskanal (40).

10. Anordning enligt något eller några av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v , a t t spjället (33, 46) är fastsatt vid gångjärn eller dylikt, vilka sträcker sig från spjället (33, 46) till en på avstånd från spjället belägen ro- tationsaxel (34, 48).