SE445228B - Anordning for vermebehandling av skruvlindade fjedrar - Google Patents

Description

840513-5-8 2 slagen anordning kännetecknas i första hand av att styrenheten är inrättad att bringa matningsströmkretsen att genom fjädern mata ett förutbestämt konstant antal strömpulser med låga be- gynnelsevärden och med i beroende av den medelst avkännings- enheten avkända sinushalvvågsamplituden beroende variabel längd.

Det enligt uppfinningen föreslagna utnyttjandet av ström- pulser med låga begynnelsevärden, dvs. strömpulser som får starta nära den aktuella sinushalvvågens början, och med varia- bel längd gör det möjligt att uppnå ett stort reglerområde för den av matningsströmkretsen åstadkomna energitillförseln till fjädrarna trots utnyttjandet av ett konstant antal strömpulser för samtliga fjädrar.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen kan avkänningsenheten lämpligen vara inrättad att avkänna den mot varje strömpuls svarande sinushalvvågens amplitud genom avkän- ning av strömpulsens stigtid från det låga begynnelsevärdet till ett förutbestämt högre värde, varjämte styrenheten kan vara inrättad att fastställa den erforderliga längden hos varje strömpuls i beroende av nämnda stigtids storlek.

Styrenheten kan härvid vara inrättad att fastställa strömpulslängden med ledning av i ett permanentminne lagrad information avseende mot olika stigtider svarande pulslängder.

Den i minnet lagrade informationen kan med fördel bestå av information representerande den erforderliga fortsatta varak- tigheten hos strömpulserna efter den medelst avkänningsenheten avkända stigtidens slut.

Uppfinningen beskrives nedan*§tterligare under hänvis- ning till bifogade ritningar, på vilka ' fïg. 1 visar ett kopplingsschema över en anordning en- f ligt en såsom exempel vald utföringsform av uppfinningen, medan fig. 2a och 2b visar två spännings~tids-diagram,-åskåd- Iiggörande utseendet hos två i nämnda anordning uppträdande signaler. ' Den i fig. l visade anordningen innefattar en matnings- s4os1s5-s strömkrets 10, en avkänningsenhet ll och en styrenhet 12.

Matningsströmkretsen ll innehåller en transformator 13, vars primärlindning är avsedd att anslutas till ett växelspän- ningsnät, t.ex. med spänningen 220 volt och frekvensen 50 Hz.

Till sekundärsidan hos transformatorn 13 är ansluten en hel- fvågslikriktare 14, vilken över dess båda utgángsklämmor 15 och 16 avger en pulserande likspänning V14 av i fig. 2a visat slag.

Likriktaren 14 matar via utgångsklämmorna 15 och 16 en ström- krets innehållande en medelsvärdesavkännande amperemeter 17,- en transistor 18 samt två elektroder 19 och 20, mellan vilka en skruvlindad fjäder 21 kan placeras på i fig. l schematiskt åskådliggjort sätt med dess båda ändar anliggande under tryck mot var sin av de båda elektroderna. ' Placeringen av fjädern 21 mellan elektroderna 19 och 20 kan lämpligen ske på automatisk väg med hjälp av en roterbar revolverliknande hållare, som är försedd med ett flertal fjäder- upptagningskammare, vilka placeras en i sänder med en däri upp- tagen fjäder mellan de båda elektroderna 19 och 20. Elektroden 19 kan härvid vara stationär, medan elektroden 20 kan vara rör- lig i riktning mot resp. från elektroden 19 för att kunna an- sättas mot fjäderns 21 övre ände och komprimera denna till en viss förutbestämd längd. Med 41 betecknas en av den rörliga elektroden påverkbar strömställare, som i opåverkat tillstånd är öppen, men som sluts, så snart elektroden 20 bringats till anliggning mot fjädern 21 och komprimerat denna till den ovan nämnda förutbestämda längden.

Avkänningsenheten 11 innehåller två komparatorer 22 och 23. Var och en av dessa uppvisar en referensspänningsingång 22a resp. 23a och en motvärdesingång 22b resp. 23b. Referensspän- ningsingången 22a hos komparatorn 22 tillföres en inställbar referenslikspänning från en potentiometer 24, medan referens- spänningsingången 23a hos komparatorn 23 tillföres en konstant referenslikspänning från en spänningsdelare bestående av två seriekopplade motstånd 25 och 26.

Mätvärdesingången 22b hos komparatorn 22 är ansluten till utgången hos en med ett motstånd 43 belastad helvågslik- ntua: 8405135-8 4 riktare 27, som matas från en strömtransformator 28, vilken är inkopplad i förbindelseledningen mellan transformatorn l3 och likriktaren 14. Ingången 22b hos komparatorn 22 kommer härigenom att tillföras en pulserande spänning V27 av i fig. 2b visat slag, som i varje ögonblick är proportionell mot den genom fjädern 2l passerande strömmen.

Mätvärdesingången 23b hos komparatorn 23 är ansluten till förbindelseledningen mellan amperemetern l7 och transistorn 18, vilken är parallellkopplad med ett högohmigt motstånd 29. Tran- sistorns 18 bas är ansluten till en styrsignalutgång 30 hos styrenheten 12, vilken uppvisar två ingångar 31 resp. 32, vilka är anslutna till utgången från var sin av de båda komparatorerna 22 och 23,samt en ytterligare ingång 42, vilken är ansluten till strömställaren 41.

Styrenheten 12 innefattar en bistabil vippa 33 med en via en OCH-grind 40 till ingången 32 ansluten_utställningsin- gång och en till styrsignalutgången 30 ansluten utgång. Vidare innefattar den en uppräknare 34 med en till en klockpulsgenerator 35 ansluten klockpulsingång och en till vippans 33 utgång an- sluten styringång. Denna räknare 34 tjänar såsom adresserings- organ för ett ROM-minne 36 och har för detta ändamål sin utgång ansluten till en adressingång hos nämnda minne. En datautgång hos minnet är ansluten till en dataingång hos en nedräknare 37, som uppvisar en till klockpulsgeneratorn 35 ansluten klockpuls- ingång, en till ingången 31 ansluten laddpulsingång samt en till en återställningsingång hos vippan 33 ansluten utgång. Till ned- räknarens 37 utgång är även ansluten en ingång hos en cykliskt arbetande räknare 38, vars utgång är ansluten till en återställ- ningsingång hos en bistabil vippa 39, som uppvisar en till in- gången 42 ansluten utställningsingång. Utgången från vippan 39 är ansluten till den ena ingången hos OCH-grinden 40, vars andra ingång är ansluten till styringången 32, medan dess utgång är ansluten-till utställningsingången hos vippan 33.

Arbetssättet hos den ovan beskrivna anordningen kommer nedan att förklaras-närmare.

Då strömställaren 41 sluts utställes vippan 39, varvid 8405135-8 denna avger en utsignal representerande en logisk "l" till OCH- grinden 40. Styrenheten l2 är härefter redo att arbeta under styrning av densamma medelstde via ingångarna 31 och 32 erhållna utsignalerna från komparatorerna 22 och 23.

Vippan 33, som tidigare befunnit sig i återställt till- stånd, kommer härefter att utställas så snart den från OCH- grinden 40 erhåller en signal representerande en logisk "l".

Detta inträffar då komparatorn 32 avger en motsvarande utsignal, vilket äger rum så snart utspänningen V14 från likriktaren l4 nedifrån passerar den över motståndet 26 uppträdande referens- spänningen V26, vilken har ett i förhållande till amplituden hos spänningen V14 mycket lågt värde. Motsvarande tidpunkt har i fig. 2a betecknats med tl.

Vippan 33 avger vid tidpunkten tl till den tidigare noll- ställda räknaren 34 en styrsignal som startar nämnda räknare och bringar denna att successivt stegas fram ett steg för varje tillförd klockpuls från klockpulsgeneratorn 35, vilken alstrar en kontinuerlig serie av klockpulser med i förhållande till nät- spänningens frekvens hög frekvens. Räknaren 34 kommer härvid att successivt adressera olika på varandra följande delar hos minnet 36, varvid olika i dessa minnesdelar permanent lagrade värden göres tillgängliga vid nedräknarens 37 dataingång.

Nämnda värden kommer dock icke att inmatas i räknaren 37 förrän denna erhåller en laddpuls från komparatorn 22.3 Q Den vid utställningen av vippan 33 alstrade utsignalen från denna vippa matas även till basen hos transistorn 18, vilken härvid övergår från oledande till ledande tillstånd. Detta innebär att likriktaren 14 börjar att mata ström genom fjädern 21 vid tidpunkten tl. Likriktaren 27 börjar samtidigt till följd av dess matning från transformatorn 28 att alstra en mot nämnda ström proportionell spänning V27 över mätvärdesingången 22b hos komparatorn 22.

Nämnda spänning V27 kommer successivt att växa enligt en sinuskurva från ett lågt begynnelsevärde.

Då spänningen V27 vid den i fig. 2b med t2 betecknade tid- 78405135-s 6 punkten når den medelst potentionmetern 24 inställda referens- spänningen V24 vid komparatorns 22 referensspänningsingáng. av- ger komparatorn 22 till nedräknaren 37 en såsom laddpuls tjänan- de utsignal, vilken resulterar i att det för ögonblicket till räknarens 37 dataingång tillförda värdet från minnet 36 inmatas i nämnda räknare. Räknaren 37 påbörjar härefter under styrning av densamma från klockpulsgeneratorn 35 en successiv nedräkning från det inmatade värdet till noll. " Då räknaren 37 vid den i fig. 2b med t3 betecknade tid- punkten har stegats ned till noll, avger den vid dess utgång en puls, som tillföres vippans 33 återställningsingång och återställer denna vippal Härvid ändras vippans 33 utsignal så att transistorn 18 stryps och övergår till oledande tillstànd samtidigt som räknaren 34 nollställes. Den från räknaren 37 av- givna pulsen tillföres även den cykliskt arbetande räknaren 38, som stegas fram ett steg. _ En nv cykel, motsvarande den ovan beskrivna, startas sedan vid tidpunkten tl under nästföljande halvperiod för den av på varandra följande sinushalvvågor bestående utspänningen V14 från likriktaren 14. Vid slutet av varje cykel stegas räknaren 38 fram ett steg. Då nämnda räknare, som kan ha en kapacitet av t.ex. 50 steg, har stegats fram till dess sista steg, avger den en utsignal till àterställningsingången hos vippan 39, som härvid återställes. Den till vippans 39 utgång anslutna ingången hos OCH-grinden 40 erhåller härvid en insig- nal motsvarande en logisk “O", vilket innebär att en ny cykel icke kan startas från komparatorn 23 förrän vippan 39 åter.har utställts. Detta sker först då fjädern 21 har utbytts mot en ny fjäder.

Utsignalen från räknaren 38 kan även utnyttjas till att aktivera erforderliga organ för lyftning av elektroden 20,7 frammatning av en ny fjäder 21 och därpå följande förnyad sänkning av elektroden 20.

De.i minnet 36 lagrade värdena kan med fördel utgöras av på empirisk väg fastställda värden, som representerar er- forderlig ytterligare varaktighet hos en genom fjädern 21 matad 8405155-8 strömpuls efter olika värden på strömpulsens stigtid från dess låga begynnelsevärde vid tidnunkten tl till dess mot referens- spänningen V24 proportionella förutbestämda högre värde vid tidpunkten t2.

Vid övergång från behandling av en typ av fjädrar tillhehandling av annan typ av fjädrar kan man enkelt omställa anordningen för att åstadkomma lämplig upphettning av den nya fjädertypen enbart genøm att ändra inställningen hos potentio~ metern 24 så att man erhåller lämpligt på amperemetern 17 av- läsbart medelvärde hos den genom fjädern matade upphettnings- strömmen.

Claims (4)

8405135-sa Patentkrav

1. Anordning för värmebehandling av skruvlindade fjädrar genom individuell elektrisk motståndsupphettning av dem, innefattande två elektroder (19, 20), mellan vilka en fjäder (Zl) i sänder kan placeras med dess båda ändar i anliggning mot var sin av de båda elektroderna, en med nämnda elektro- der (19, 20) förbunden matningsströmkrets (10), som är in- rättad att i och för upphettning av fjädern (21) genom denna mata en serie periodiskt alstrade elektriska strömpulser, som var och en har den generella formen av en del av en sinushalvvåg, en med matningsströmkretsen (10) förbunden avkänningsenhet (ll), som är inrättad att avkännda amplituden hos den mot varje strömpuls svarande sinushalvvågen, samt en med matningsströmkretsen (10) och avkänningsenheten (ll) förbunden styrenhet (12), som är inrättad att reglera den totala energitillförseln från matningsströmkretsen (10). till fjädern (Zl) i beroende av den av avkänningsenheten (ll) gjorda amplitidavkänningen, k ä n n e t e c k n a d av att styrenheten (12) är inrättad att bringa matnings- strömkretsen (10) att genom fjädern (21) mata ett förut- bestämt konstant antal strömpulser med låga begynnelsevärden och med i beroende av den medelst avkänningsenheten (ll) avkända sinushalvvågsamplituden beroende variabel-längd.

2. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att avkänningsenheten (ll) är inrättad att avkänna den mot varje strömpuls svarande sinushalvvågens amplitud genom avkänning av strömpulsens stigtid från det läga begynnelse- värdet till ett förutbestämt högre värde och att styrenheten (12) är inrättad att fastställa den erforderliga längden_ , hos varje strömpuls i beroende av den avkända-stigtidens~ storlek. ' l _

3. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t-e c k n a dl av att styrenheten (12) är inrättad att fastställa ström- -j:pulslängden¿med ledning av i ett permanentminne (36) lagrad information avseende mot olika stigtider svarande pulslängder. 9 8405135-8

4. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c kan a d av att minnet (36) innehåller information om pulslängden i form av information om den erforderliga fortsatta varak- tigheten hos strömpulserna efter nämnda stigtids slut.