SE445195B - Deckslitbana med avsiktligt ljudalstrande monster - Google Patents

Description

15 20 25 §O 55 40 8101517-4 Var'och en av dessa första och andra omkretsdelar kan själ- va vara uppdelade längs omkretsen i två (eller tre) i huvudsak li- ka långa sektorer, varvid sektorer inom den första delen längs slitbanan omväxlar med sektorer inom den andra delen. Härigenom kommer slitbanan att bildas av kvadranter (eller 600-sektorer) med den första mönsterdelningen omväxlande med kvadranter (eller d60°-sektorer) med den andra mönsterdelningen.

Den första mönsterdelningen är företrädesvis i huvudsak dub- belt så lång som den andra, i ändamål att alstra toner eller ljud, vilkas respektive grundtoner skiljer sig med i huvudsak en oktav.

Slitbanan kan vidare innefatta en tredje omkretsdel, som omfattar åtminstone en längs omkretsen gående, sammanhängande längd av minst l/6 av slitbanans totala omkrets och utformad med ett regelbundet slitbanemönster uppvisande en tredje delning, dvs. mönsterlängd innan mönstret upprepar sig, varvid nämnda första, andra och trejde delningar är sinsemellan olika stora.

Slitbanemönstret är i huvudsak detsamma längs hela slitba- nans omkrets med i huvudsak samma utsträckning i tvärled utefter de olika delningsområdena, men med dimensioner eller mått i om- kretsriktningen som inom varje delning står i proportion till den- na delnings längd utefter omkretsen.

Slitbanemönstret är företrädesvis sådant, att det under drift alstrar en däckton eller ett däckljud med i huvudsak sinusform, varigenom den_akustiska energin koncentreras inom en enda frekvens när någon av de nämnda omkretsdelarna gör kontakt med den yta på vilken fordonet rullar, så att därigenom de alstrade tonernas el- ler ljudens amplitud blir den största möjliga. Detaljerna i slit- banemönstret är företrädesvis sådana, att förhållandet mellan ytan av de delar av slitbanan som normalt gör kontakt med marken och ytan av de delar av slitbanan som inte gör kontakt med marken va-? rierar utefter slitbanans omkrets från en delningseena ända till den andra på ett i huvudsak sinusformat sätt. Slitbanemönstrets markkontaktpartier kan vara så formade, att de uppvisar kanter lig- gande i huvudsak vinkelrätt mot slitbanans omkretsriktning i ända- mål att alstra största möjliga, momentana stöt mellan slitbanans upphöjda partier och marken allt eftersom däcket rullar på denna.

Slitbanemönstret kan vara symmetriskt i sidled kring däckets längs omkretsen gående mittlinje (ekvator).

Slítbanan enligt uppfinningens första sida kan utgöras av ett lO 15 20 25 30 55 40 5 8101517-4 för utbyte avsett slitbaneband för ett radialdäck av det slag som har utbytbara slitbanor, och i sådana fall innefattar slit- banebandet företrädesvis ett underliggande slitbanearmerande brott- skyddsaggregat. Alternativt kan slitbanan enligt uppfinningens förs- ta sida utgöras av ett färdigmönstrat och färdigvulkat eller del- vis vulkat slitbaneband avsett att med bindemedel förenas med en avriven däckstomme under nypáläggning av en slitbana för alstring av ett "regummerat" däck. g Enligt en andra sida av uppfinningen åstadkommas ett däck med en slitbana i överensstämmelse med uppfinningens första sida.

Detta däck kan utgöras av ett pneumatiskt däck av radialtyp med en radiallagstomme samt ett underliggande slitbanerarmerande brott- skyddsaggregat, varvid slitbanan formats under formnings- och vulkningsstadiet av däckets uppbyggnad. Alternativt kan däcket ut- göras av ett krysslagdäck eller ett gördeldäck. Som ett ytterli- gare alternativ kan däcket utgöras av ett massivt, icke pneumatiskt däck. Som ännu ett alternativ kan däcket vara av det slag där slit- banan understödes av sidoväggar under drag- eller tryckspänning, varvid däck av denna typ inte kräver uppumpníng för sin normala drift.

En utföringsform av uppfinningen kommer nu att beskrivas i exemplifierande syfte med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. 1 visar en vy av ett däck enligt uppfinningen, sett i axiell riktning. Fig. 2 är en vy av däcket enligt fig. l men sett i radiell riktning, markerad av pilen II i fig. 2, och fig. 5 slutligen är en planvy i förstorad skala av en enhet av slitbanans mönster, visande dettas båda delningslängder.

Närmast hänvisas till fig. l, som visar ett däck 10 med en konventionell stomme (som kan vara av radialtyp eller krysslagtyp) innefattande sidoväggar 12 och vulster 14 (endast en vägg l2 och en vulst 14 framträder i fig. 1). Den ingående slitbanans 16 ena kant synes i fig. l, och slitbanan uppvisar ett regelbundet mön- ster (som tydligare framgår av fig. 2). Detta mönster upprepas med en relativ stor delning längs en första del av omkretsen, i detta fall, övre halvan av slitbaneomkretsen, sett i fig. l, och vidare upp- repas mönstret med en relativt kort delning längs en andra del av omkretsen, sålunda i detta fall undre hälften av slitbanans om- krets enligt fig. 1. Den längre delningen är dubbelt så lång som den kortare. Det regelbundna slitbanemönstret och dess båda del- ningar framgår tydligare av fig. 2. lO 15 20 25 50 asp 'to 8101517-4 I fig.'5 visas i större skala en delning av vartdera slit- banemönstret med de båda delningslängderna. Upptíll i fig. 5 visas slitbanemönstret med kortare delningn medan mönstret med den läng- re delníngen visas nedtill. Slitbanemönstret kan sammanfattnings- vis beskrivas som en central rad slitbaneblock 20 med centrala för- djupningar eller urtagningar 22 samt två sidoliggande rader av snedställda U-formade block med U:ets öppning mot mittlinjen 18.

Fig. 5 visar att slitbanemönstrets utsträckning i tvärled är den- samma vid båda delningarna, medan slitbanemönstrets utsträckning i omkretsríktningen skiljer sig med en konstant faktor 2:1 mellan mönstrets längre och kortare delning, dvs. måtten i omkretsrikt- ningen hos slitbanemönstret inom en given delning står i proportion till denna delnings längd i omkretsriktningen. Slitbanemönstret är symmetriskt i tvärriktningen, dvs. kring slitbanans 16 längs om- kretsen gående minttlinje eller ekvatorlinje 18, och mönstret är anordnat att under drift alstra ett ljud med en i huvudsak sinus- formad vågform, så att ljudenergin koncentreras inom en enda frek- vens för var och en av slitbanelängderna med kort respektive lång delning, i ändamål att därigenom maximera det alstrade ljudets amp- litud.

En närmare undersökning av vardera delningen av det i fig. 5 visade slitbanemönstret avslöjar att om man går längs omkretsen från delningens ena ände till den andra(dvs. i vertikal riktning sett i fig. 5)kommer förhållandet inom ett godtyckligt tvärliggande avsnitt av slitbanan mellan ytan av den markkontaktande delen av slitbanan (slítbanans "höjdpartier") och ytan av den icke markkontaktade slit- banan mellan "höjdpartierna" (dvs. slitbanans "djuppartier") va- rierar i huvudsak sinusformigt som funktion av det betraktade av- snittets läge utefter delningen. Variationen längs omkretsen av för- hållandet "höjd-djuppartier" skapar en sinusformigt varierande mark- kontaktyta och därmed en motsvarande variation av stöten från slit- banehöjdernas framkanter mot marken medan däcket roterar, vilken stöt utgör huvudkällan till det alstrade däckljudet vid en slitbana uppvisande blockmönster. Mittraden av slitbaneblocket 20 har som nämntifickor eller fördjupningar 22, som är rektangulära och centralt anordnade, i ändamål att öka ljudalstringen vid en grundfrekvens, som är proportionell mot slitbanedelningens längd, allt eftersom äessa block 20 gör kontakt med en vägbeläggning under däckets 10 rotation.

Det speciella slitbanemönster som visas i fig. 5 utgör endast ett exempel, som i stort sett följer den ovan angivna principen med l (I 15 20 25 50 40 .w-...w-w-u... _. .. . 5 8101517-4 sinusformad ljudalstring, och flera andra mönster kan utformas av fackmannen inom däcktekniken under uppfyllande av dessa principer.

Under drift kommer det visade däcket 10 att fungera som ett temporärt reservdäck monterat på ett (icke visat) lämpligt hjul, och använt på så sätt kommer däcket att alstra en distinkt hör- bar tvåtonsvarning medan fordonet rullar. Detta beror sålunda på att slitbanemönstret inom vardera halvan av slitbanans omkrets als- trar sin egen, klart urskiljbara ton när den samverkar med den yta pà vilken fordonet rullar. Frekvenserna hos de båda tonerna kommer att variera med fordonets hastighet men blir alltid en oktav åt- skilda. Det finns skäl att förmoda att ett tvàtons hörbart var- ningsljud är speciellt urskiljbart, speciellt i en bullrig omgiv- ning.

Det ovan beskrivna temporära reservdäcket kan användas på for- don av varje storlek och tyngd och med godtyckligt antal hjul; upp- finningen kan exempelvis tillämpas på två- och trehjuliga motor- cyklar, tre- och fyrhjuliga bilar, lastbilar och skàpvagnar, och vidare på större person- och/eller fraktfordon med godtyckligt antal hjul från fyra och uppåt. g Inom uppfinningens ram kan modifikationer och variationer av den ovan beskrivna utföringsformen förekomma. Exempelvis kan omkrets- längderna av de delar som har olika delning vara olika, och/eller omkretsen kan uppdelas i fler än två delar (men företrädesvis i ett jämnt antal delar); när det gäller större däck, såsom lastbils- däck, kan slítbanans omkrets delas med fyra eller sex, i kvadran- ter respektive 60°-sektorer med korta delningar omväxlande med " långa. Därigenom kommer de båda varningstonerna att upprepas två eller tre gånger per varv av däcket, och denna fördubblade eller tredubblade hastighet hos tonernas upprepning kompenserar den läg- re rotationshastigheten hos ett större däck vid en given fordons- hastighet, i ändamål att ge en hastighet i tonväxlingen som.ligger närmare den som ett personbilsdäok. med relativt mindre diameter av den illustrerade typen uppvisar. Delningsförhållandet behöver in- te vara exakt 2:1 utan kan vara större eller mindre allt efter öns- kade relativa tonfrekvenser. Ett annat slitbanemönster än det som visats kan användas om det under drift alstrar ett lämpligt ljud. 3°m än Ytterligare modifikation kan slitbanan längs omkretsen uppdelas 1 tre eller sex delar med sinsemellan lika eller olika längd, och vidare kan tre sinsemellan olika delningslänger i slitbanemöns- tret användas för att alstra ett varningsljud omfattande tre toner.

Den övre gräns som föredras för antalet olika delningar inom slit- banemönstret och därmed alstrade toner är tre. _, ”w-à-paw-ç-w-fl-fl-

Claims (8)

10 15 20 25 30 8101517-4 PATENTKRAV '

1. Fordonsdäck, exempelvis av radiallag-, krysslag- eller gördeltyp, och speciellt avsett att användas som däck pâ fordonets reservhjul för att temporärt ersätta ett ordina- rie däck efter t.ex. en punktering, varvid däcket uppvi- sar en slitbana med ett mönster bildat av slitbaneelement utformade av samma material som slitbanan i övrigt, k ä n n e t e c k n a t av att slitbanans (16) omkrets är uppdelad i första och andra delar, varvid ett första antal av slitbanans element (20,22) är anordnade i en första konfiguration, som med konstant delning upprepas utefter nämnda första del av slitbanans omkrets, medan ett andra antal slitbanelement (20,22) är anordnade i en andra konfiguration, som.upprepas med en konstant, andra delning utefter den andra delen av slitbanans (16) om- krets, varigenom ett avsiktligt hörbart ljud i form av två växlande toner alstras under däckets normala körning med slitbanan i icke slitet eller endast delvis slitet till- stånd. I

2. Däck enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att de nämnda delarna av slitbanans omkrets omfattar i stort sett var sin hälft av omkretsen.

3. Däck enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att den första delningslängden är i huvudsak dubbelt så stor som den andra.

4. Däck enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a t av att slitbanans mönster är i huvudsak detsamma runt slitbanans hela omkrets med i huvudsak iden- tiska dimensioner i tvärled inom båda delningsomrâdena men med dimensioner i omkretsriktningcn inom varje del- ningsområde vilka är proportionella mot delningens längd i omkretsriktningen, inom området. 10 15 20 8101517-4

5. Däck enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a t av att förhållandet mellan ytorna av de markkontaktande partierna (20)av slitbanemönstret och ytorna av mönstrets partier (22) utan markkontakt inom varje delning varierar i omkretsriktningen.

6. Däck enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a t av att åtminstone en del av slitbane- elementen (20) har sina framkanter anordnade i huvud- sak vinkelrätt mot slitbanans omkretsriktning.

7. Däck enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a t av att slitbanemönstret uppvisar lik- artade element (20,22) på ömse sidor om däckets längs omkretsen gående mittlinje (18).

8. Däck enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a t av att slitbanemönstret är symmetriskt kring planet genom slitbanans längs omkretsen gående mittlinje (18).