SE444994B - Kopieringsstyranordning - Google Patents

Description

20 25 30 35 p*7s1oso6-5 2 de uppfinning. Fig. 2 är ett diagram för förklaring av ett exempel på en följningsbana. Fig. 3 är ett flödesschema för förklaring av arbetssättet för utföringsformen av förelig- gande uppfinning. Fig. 4 är ett diagram för förklaring av följningsbanan vid en annan utföringsform av föreliggande uppfinning. I 7 7 Fig. l åskådliggör i blockschemaform en utföringsform av föreliggande uppfinning. Hänvisningsbeteckningar DG och IND utmärker en förskjutningsberäkníngskrets respektive en framstegningskrets, vilka båda matas med förskjutnings- signaler ex, s och az, erhållna från ett.följarhuvud TR, ARN och ART utmärker hastighetsstyrkretsar, ADD utmärker en adderare, DC utmärker en fördelningskrets, KOMP repre- senterar en komparator, GC anger en analog grindkrets, DRVX, DRVY och DRVZ avser förstärkare, MX, MY och MZ ut- _ märker servomotorer, PCX, PCY och PCZ utmärker lägesdetek- torer, MDL utmärker en mall för bearbetning, ST utmärker en nål, CT utmärker en fräs, W anger ett arbetsstycke, MAC avser en kopiermaskín, COUNTX, CÖUNTY och COUNTZ ut- märker reversibla räknare, vilka vardera räknar pulser från var sin av lägesdetektorerna PCX, PCY och PCZ för angivande av det förhandenvarande följarhuvudläget, MAN utmärker en styrkrets för manuell drift, OPP utmärker en operatörspanel, RS utmärker en inställningsratt för följ- ningshastighet etc, BTl och BT2 representerar tryckknappar, KB avser ett tangentbord, DSP utmärker en presentationsen- - het, DI anger en dataingângsenhet, MEM utmärker ett minne, som är sammansatt av ett dataminne Ml och ett styrprogram- minne M2, DO identifierar en datautgångsenhet, CPU ut- märker en centralenhet och DAl, DA2 representerar digital- -analogomvandlare. I I överensstämmelse med den i kontakt med mallen MDL hållna nâlens ST förskjutning matas förskjutningssignaler ex, e och az från följarhuvudet TR till förskjutningsbe- räkningskrctson DG och framstegníngskretson IND för att från dessa en sammansatt förskjutníngssignal a = zïïïïïzâ skall erhållas liksom förskjutnlngs- 10 15 20 25 30 7810806-5 3 riktningssignaler sin0 respektive cosG. Den sammansatta -förskjutningssignalen s tillföras adderaren ADD för erhål- lande av en skillnad As mellan signalen s och referens- förskjutningssignalen so. Utsignalen från adderaren ADD tillföres hastighetsstyrkretsarna ARN och ART för alstring av en referensriktningshastighetssignal VN och en tangen- tialriktningshastighetssignal VT. Utsignalerna VN och VT från hastighetsstyrkretsarna ARN och ART matas båda till fördelningskretsen DC för att från denna instruktionshastig- hetssignaler skall kunna framtagas på grundval av förskjut- ningsriktningssignalerna sin®_och cos6, vilka tillföres från framstegningskretsen IND. Instruktionshastighets- signalen tillföres den analoga grindkretsen GC och avges sedan till den av förstärkarna DRVX, DRVY och DRVZ som väl- jes av den analoga grindkretsen GC. Servomotorerna MX, MY och MZ drives selektivt som gensvar på instruktionshastig- hetssignalen för påverkan av fräsen CT tillsammans med följarhuvudet TR. Eftersom ovan beskrivna arbetssätt är välkänt inom tekniken, lämnas ingen detaljerad beskrivning här.

Enligt föreliggande uppfinning matas data för följ- ningsoperationen in från tangentbordet KB och lagras i ' minnet MEM, varifrån de lagrade data läses ut under följ- ningsoperationens fortskridande, varigenom följningsbanan styres. Föreliggande uppfinning gör således de i den ti- digare tekniken erforderliga gränslägesströmställarna onödiga och medger en enkel inställning och modifiering av följningsbanan. Som exempel kan_indata vara de som är visade i nedanstående tabell.

För det fall att en sådan följningsoperation som den i fig. 2 skall uppnås utföres styrningen i överensstämmelse med flödesschemat i fig. 3. Härvid börjar följningsopera- tionen från en punkt A till en punkt a och fortskrider via banan [a~p-c-....u-v] med följningsslaggränsen LD = XT och LN = X2, bcarbetningsmatningsvärdet = P, följningsstyr- slutet LTE = Yl och läget för automatisk retur LRP = Zl.

Från följningsstyrslutet Yl sker automatisk återgång till läget Zl. 7810806-5 RP 4 Tabell l .Post ”Symbol Kod Arbetssätt (se tabell 2) A01 Referensförskjut- so A02 ningsvärde Ansatsaxel' x, Y, z A03 Adsatsriktning +, - A04 Ansatshastighet VAP Fl Följníngsriktning +, - A05 Följningshastighet VTF F2 Bearbetningsmatnings- riktning . +, - Bearbetningsmatnings- hastighet VPF F3 Bearbetningsmatnings- värde ' P A06 Följningsslaggräns LP Xl Följningsslaggräns LN X2 Följningsstyrnings- _ slut LTE Yl Automatisk retur ON, OF A07 Hastighet för auto- matisk retur VAR F4 Läge för automatisk retur L Zl * 7810806-5 Tabell 2 Huvudarbetssätt Delarbetssätt l Manuell följning 2 Avsökande följning _framât/bakåt O ' 45 _ följning 3 Partiell kontur- följning Axiell bearbetningsmatning 4 3600 konturföljning ' Z-axel bearbetningsmatning 5 Partiell konturföljning 6 '3-dimensionell följning Vid nedtryckning av en ej visad ansatsknapp läser cen- tralenheten CPU ut data för ansatsaxeln, ansatsriktningen och ansatshastigheten från minnet MEM för matning av en signal via datautgångsenheten DO till den analoga grind- kretsen GC för påverkan av förstärkaren DRVZ, varvid ser- vomotorn MZ bringas att sänka följarhuvudet TR och fräsen CT. Sänkningshastigheten för följarhuvudet TR och fräsen CT kan bestämmas medelst data, som via datautgângsenheten DO tillföres digital-analogomvandlaren DA2.

Innan nålen ST har sänkts till kontakt med mallen MDL, är avböjningssignalerna ex, ey och sz noll, så att skillnadssignalen Ae förblir lika med den nominella av- böjningssignalen eo. När nålen har förts till kontakt med mallen och signalen e har blivit lika med referensför~ skjutningssignalen eo, detekterar komparatorn KOMP att Ae = 0 och lämnar en ansatsslutsígnal AE till dataingângs- enheten DI. När centralenheten CPU har läst ansatsslut~ signalen AE och därigenom detekterat ansatsens slut, ut~ löses följningsoperationen.

Vid följningsoperationens påbörjande läser centrala enheten CPU data beträffande följningsarbetssättet, re~ ferensförskjutningsvärdet, följningsriktningen och följ- 10 15 20 25 30 35 7810806-5 6 ningshastigheten för att påbörja följningsstyrningen. Re- ferensförskjutningsdata omvandlas av digital-analogomvand- laren DAl till en referensförskjutningssignal i analog form för inmatning till adderaren ADD. Servomotorn MX drives i en av följningsriktningsdata beroende riktning. Central- enheten CPU läser också ut följningsslaggränser LP och LN från minnet MEM för jämförelse av dessa med innehållet i den reversibla räknaren COUNTX, som anger nålens ST för- handenvarande läge.

“Vid exempelvis en ensriktad följningsoperation kommer, när den reversibla räknarens COUNTX innehåll är lika med följningsslaggränsen LN, axeln att kopplas om och central- enheten CPU läser data beträffande bearbetningsmatnings- riktningen, bearbetningsmatningstakten och bearbetnings- matningsvärdet P för styrning av bearbetningsmatningen.

När den reversibla räknarens COUNTY innehåll har blivit lika med bearbetningsmatningsvärdet P efter bearbetnings~ matningens påbörjande, åstadkommer centralenheten CPU en återgångsoperation, dvs följning i den positiva riktning- en. Centralenheten CPU läser vidare följningsstyrslutläget LTE för detektering av huruvida följningen har nått detta under bearbetningsmatningsoperationen.

Om det detekteras att följningen har nätt följnings- styrändläget LTE under bearbetningsmatningsoperationen, läser centralenheten CPU ut data för automatisk retur, hastigheten för den automatiska returen och läget LRF för den automatiska returen från minnet MEM. På grundval av dessa data drives servomotorn MZ och när den rever~ sibla räknarens COUNTZ innehåll blir lika med värdet LRF på läget för den automatiska returen är följningsstyrning- en slutförd. 7 Ovan nämnda data beträffande följningsslaggränserna LP och LN, följningsstyrningsslutläget LTE, läget LRP för den automatiska returen och bearbetningsmatningsvärdet P behöver ej alltid vara inmatade från tangentbordet KB utan kan-också inställas i minnet MEM.-Det innehåll i de reversibla räknarna som i själva verket erhålles i händel-7 se av följning vid det manuella matningsarbetssättet in- 10 15, 20 25 30 35 'nom påverkan av inställningsratten RS på ett värde, 7810806-5 t 7 ställes med andra ord i minnet MEM.

Det är också möjligt att skriva om data i minnet MEM under följningsoperationen. Följningsbanan kan med andra ord modifieras när som helst. Omskrivningen uppnås exem~ pelvis genom att indata från tangentbordet KB modifieras, vilka data läses och presenteras på presentationsenheten DSP. Således kan bearbetningsmatningsstartläget, dvs följ- níngsslaggränsen LP eller LN, enkelt ändras. För fallet med ändring av följningshastigheten tryckes tryckknappen BTl på operatörspanelen OPP ned för åstadkommande av en förbigâng, och när följningshastigheten har inställts ge~ vilket anses vara optimalt för fräsen CT, tryckes tryckknappen BT2 ned för inskrivning av hastighetsdata i minnet MEM. -Därefter sker följningen med den nyss inställda hastigheten. också 1 fallet med utförande av partieil föijning, exempelvis från en startpunkt S1 till en slutpunkt El och från en startpunkt S2 till en slutpunkt E2, såsom visat i fig. 2, kan följningsstyrning uppnås kontinuerligt genom att i förväg bestämma bearbetningsmatningsvärdet och följ- ningsslaggränserna för vartdera följningsområdet. Dessutom kan följningsoperationssättet inställas på så sätt, att avsökningsföljning efterföljes av konturföljníng.

Såsom beskrivits i det ovanstående matas enligt före~ liggande uppfinning följningsoperationer bestämmande data, såsom de i tabell 1 och 2 visade, in från tangentbordet KB och lagras i minnet MEM, varefter de läses ut från detta för utförande av aritmetiska operationer, beslutsoperatio~ ner, etc under styrning av centralenheten CPU, varigenom följningsbanan styresÄ Föreliggande uppfinning kräver ej några mekaniska gränslägesströmställare och ger därmed en förbättrad tillförlitlighet vid följning samt tillåter önskad inställning av följningsbanan. Speciellt kan följ- ningsbanan ändras genom omskrivning av innehållet i minnet MEM under följning, så att kopieringsbearbetning kan upp- nås under optimala förhållanden.

Claims (4)

1. 7à1nsos-s PATENTKRAV l. Kopieringsstyranordning med ett följarhuvud (TÉ), som följer ytan av en mall (MDL) och avger data- signaler, som representerar den följda mallen, i vilken anordning följningsriktningen och matningstakten för ett kopieringshuvud (CT) beräknas ur nämnda signaler, erhållna från följarhuvudet (TR), och användes för kopieringsstyrning samt vilken anordning har ett in- gângsdon (DI) för mottagning av indata, som definierar en önskad följningsoperation, ett minne (MEM), som är förbundet med ingångsdonet för lagring av indata, och en databehandlare (CPU), som är förbunden med ingångs- donet och minnet för läsning av indata, som definierar en önskad följningsoperation, och för styrning av en följningsbana, k ä n n-e t-e c k n a d därav, att de i minnet (MEM) lagrade data innefattar matningshastig- hetsdata och lägesdata för en önskad följningsoperation, att de i minnet lagrade data är modifierbara genom omskrivning av innehållet i minnet och att minnets innehåll är modifierbart under följningsoberationen.

2. Kopieringsstyranordning enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a d därav, att vid ett arbetssätt med manuellt styrd matning de i minnet (MEM) lagrade data innefattar lägesdata för bestämning av en önskad följningsoperatíon samt att nämnda lägesdata är manuellt inmatade som data för ett förhandenvarande läge.

3. Kopieringsstyranordning enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e t e c k n a d av en följarstyr- anordning, som är förbunden med databehandlaren (CPU) för mottagning av utsignaler från denna och för avgi- vande av styrsignaler till en kopieringsanordning, som innefattar följarhuvudet (TR) och kopieringshuvudet (CT), för avgivande av förskjutningssignaler till föl- fjarstyranordningen och följarhuvudlägessignaler till databehandlaren. 781Û806-5 - 9

4. Kopieringsstyranordning enligt patentkravct 3, k ä nun e t e c k n a d därav, att följarstyranord- ningen innefattar en förskjutningsberäkningskrets (DG) för mottagning av förskjutningssignalerna och alstring av en sammansatt förskjutningssignal, en adderare (ADD) »för alstring av en skillnadsntsignal, som representerar skillnaden mellan den sammansatta förskjutningssignalen loch en referensförskjutningssignal, en komparator (KOMP) för avgivande av en ansatsslutsignal till ingàngsdonet (DI), när skillnadsutsignalen är lika med noll, en för- delningskrets (DC), som är förbunden med förskjutnings- beräkningskretsen (DG), för alstring av hastighetsin- struktionssignaler, en styrkrets för åstadkommande av ett alternativt, manuellt arbetssätt samt en analog grindkrets (GC), som är förbunden med fördelningskretsen (DC), nämnda styrkrets och kopieringsanordningen för mottagning av hastighetsinstruktionssignalerna och av- givande av hastighetsutsignaler till kopieringsanord- ningen.